Början på kap 4
Medium passivum
Presens indaktiv medium passivum
I första gångerna så sa man att på svenska gör an passiva verb genom att lägga s efter. T.ex. jag sjunger en sång, eller sången sjungs av mig (då blir det passivum).
Sången sjungs av mig
S P Agent
Jag badar barnet
S P AO
Badar står i aktivum.
Barnet badas av mig - här står verbet i passivum barnet tar emot bad.
S P agent
Jag badar (det betyder att jag badar mig själv) reflexivt objekt, det reflekteras
S P tillbaka.
Jag ställer koppen här
Aktivum
Koppen ställs där
Passivum
Pers indikativ [medium- passivum]
1 reflexivt medium
a) direkt refl. Med.
”louo” = jag ttvättar, då måste vi ha ett objekt. Detta är aktivum
”loumai” är passivum jag tvättas, då behöver vi en agent
”loumau” = jag tvättar mig.
Längst ner på s 29 har ni ett annat ex
b) indirekt reflexivt medium.
Nu är vi högst upp på sid 30
(ordet för låna ut)
men i medium så betyder det medium, låna något från någon. Det måste vi se som medium. Boken lånas inte. Jag kan vara subjekt till boken. Jag lånar. Det är alltså, ”borrow” på engelska. Om jag lånar ut på engelska så heter det lend. Det är 2 verb det är inte samma sak. Att lend är att låna ut, borrow är att låna. Grekiska har det genom 2 formerna.
Det är inte passivum för då skulle det vara jag lånas ut, men det är jag lånar. Men jag gör det åt mig själv.
1 reciprokt medium
det betecknar att 2 eller fler subjekt utför samma handling med ett objekt. Om vi har ”dialegometa”. Det är första pluralis, det betyder vi samtalar. Det betyder inte att någon pratar om mig, utan att vi pratar med varandra. Om jag säger något till någon, så måste säga vara kativum. Om vi samtalar så är vi inblandade vi rä alla subjekt. Vi är också dem verbhandlingen riktar sig till.
3 (nu blir det krångligt), detta är dynamiskt medium. Det betecknar att subjketen med sin aktiva medverkar påverkar handlingen. T.ex. ”ergazomai”, det betyder ”jag arbetar”. Det upplever vi som ett aktivt verb på svenska. Men det böjs i medium, när jag arbetar är jag engagerad i handlingen.
Hur ska jag veta vilka som ses som engagerade, men vi får lära oss helt enkelt.
Det som följer är DEPONENS. Det kallar vi ett antal verb som bara finns i medium passivum. De vill inte böjas i aktivum. Men de har i våra ögon en aktiv betydelse. Där har vi en lång lista på verb. Hur ska man förklara det? Det enklaste är att vi måste lära oss listan, vi måste veta de här verben är DEOPNENS. Jag ska översätta dem med ett aktivt svenskt verb.
Varför står de i medium passivum. Vissa står att det blivit så, andra de är dynamiskt medium, eller att det finns reflexivt.
Det är förklaringar för alltså varför aktiva verb används i medium passivum. När det är aktiva verb som också används i medium passivum. Deponens är verb som inte finns i aktivum men som vi uppaffar som aktiv betydelse. En del verb kan vi förstå med hjälp av någon av de förklaringarna också.
Hur man kan tänka om aktiva verb.
Det som förenar alla dess användingar av medium är att subjektet är starkt engagerad i handlingen.
Det här är redskpa för att försåt varför det som det är, varför medium används som det gör.
Nu har ni lärt er böja verben
”o”
”eis”
”ei”
”omen”
”ete”
”ousin”
men nu ska nu lära er böja medium passivum.
”o-mai” (alltid har det varit bindevokal förut som han inte har markerat)
”e-sai” > smält ihop till eta med iota subskriptum.
”e-tai”
”o-metha”
”e-sthe”
”o-vtai”
1 sg, medium betyder jag uppfostrar mig.
Så böjer vi medium passivum, om vi ta louo som är tvätta, om vi tar lou-ometha. Betyder vi tvättas av några andra.
I medium kan det betyda vi tvättas oss. På svenska så kan man sy sina egna kläder. Idirekt reflexcit meidium.
Reciprot de tvättar varandra.
S 29 högst upp
De tre kontraherade verben bär sig åt i medium passivum också
Vi ska göra 4.1.2
Vi måste lära oss medium, och deponens.
I resten så är 1 dekl maskulina substantiv, feminina substantiv som böjs efter 2a dekl följer 2a dekln helt.
Maskulina ord som följer 1a dekl, de bär sig nästan åt på analogt sätt. Men inte hela vägen. Högst upp på s 31, tullindrivaren får ett sigma i nominativ singularis, eftersom maskulinum singularis inte kan sluta på ett e.
Gör mening 1-13
måndag 14 september 2009
fredag 11 september 2009
Kristendomen i sverige 6
Väckelse/ begynnande frikyrkligheten
Herrnhutismen.
Det är nästa stora väckelsegrenen. Om vi sammanfattar den internationella grenne, det är en 1700tals rörelse. Den kommer från Nicholaus Ludwig von Zinzendorf. Han levde 1700-1760. han kom att skapa något speciellt, som man ofta räknar är en del av pietismen. Det kan man ha olika synpunkter, men det kan man ha olika synpunkter. Han hade gått i skla i Halle, som var Pietismens högborg.
Vi nämnde om att det fanns ra skolor där för fattiga personer, men också för rikemansbarn som han. Han rörde sig i kretserna men trivdes inte riktigt. Mannen Francke som var professor och präst, han betonade om man skulle göra en riktig omvändelse, så skulle man gå igenom en ångestladdad botkamp innan man kunde uppleva försoningen.
Jag har en känsla att Zinzendorf var lite för glad för att brotta ner sig i ångesten, det var inte hans rörelse. Hans fortsätta utbildning var i wittenberg vilket var lutherska ortodoxins högborg. Han kändes inte rätt där heller, så han åkte tillbak till sitt gods. Han levde som en småfurste på sitt gods. Han var självbestämmande inom sitt område. Då kommer det några langsflyktiga böhmiska bröder som har sin historia tillbaka till John Huss. Dessa bröder hade sin tro och lära, en sorts förreformatorisk lära.
De frågor om möjlighet att åf bo på godset, de får det. Man bygger en stad åt dem. Den kallas Herrens beskydd Herrnhut.
Nu smälte zinzendorfs personliga religoisitet och böhmiska personerna, ihop till herrnhutismen. Vad står det för? Det är inte fråga om rätt lära. Det är luthersk ortodoxin. Det är inte fråga om rätt omvändelse, det är pietismen.
Här är det rågan om att ha en relationt ill Kristus, dagligen. Att leva med honom. Ett rätt hjärteförhållande osm man ibland uttryckte det. Det är vad som präglar det här, sedna finns det omvändelse och starka bibelanknytningen.
Det som också präglar dem är bönen. Jag vet inte om ni har hört talas om 100åriga bönen. Man hade inte bestämt sig för 100 år. Men någon skulle vara bedjande. Man avlöste varandra en efter en. Man höll på i 100 år bön. Det har varit inspirationen till 24/7 bön, som man gör på många ställen.
Det kom att bli en sorts kyrka, Zinzendorf blev biskop där. man ägnade sig åt att för att få veta guds vilja så lottar man fram guds vilja. Gammaltestamentlig tanke, urim och tummin och i i nt när man ska ersätta Judas. I NT så har vi ingen lottdragning efter pingstdagen, att heliga anden ska leda kyrkan.
Lottningen användes till skiftande saker, man lottade till den man skulle gifta sig med. De enda som inte behövde lottas ur var Zinzendorf och en vacker kvinna som han var kär i.
Lottningen från den här rörelsen har förts in i vårt tid. Ibland mannakorn en skål med ibbelord, det är herrhutismens idé. Är det någon som har stått på andaktsboken dagens lösen. Det är herrnhutismen, ett av bibelorden lottas fram. Det är en rörelse som lever kvar, det gör inte pietismen. Herrnhut finns kvar.
Det som den rörelsen mest är känd för, för de övergav de värsta avarterna. Det var sår och blodsmystik. Ett vältrande i blod och sår. I deras sångskatt finns det massa så, att få vara en blodigel, att få dvälja i jesus blåta klibbiga sår.
Det var ett deceinnuim, som det gick till överdrift, det byter alltid mycket men inte så mycket.
Det kom in i rörelsen genom att Zinzendorf träffade 2 stora radikalpietisterna Gottfrid Arnold, därifrån kom det.
Svenska historien
Vad av detta drabbar sverige. Den här rörelsen är i högsta grad missionernade. Pietismen är första rörelsen som missionerar, den speciella sätt som människor missionerar. Man låter människor bo i herrnhut och få personer bo där, och få lära känna relation till Kristus. När man har varit där ett tag så funderar man på kallelsen var är jag. Då är det ofta hantverkare som kan resa ut i världen och kan tjäna istt leverbröd men har sitt färmsta mål att sprida evangeliet. Vi har flera svenskar osm var i Herrnhut. Det var en skomakare osm spelade mycket för att sprida det till Sverige, han hette Elias Östergren.
Han var en av de alra viktigast,e han verkade i sydsverige och västergötland. Ibland tänker man att ibland så finns det spår av hans väckelse fortfarande.
Det var den speiclla typen av mission. Den missionen som inte kostade, man sände ut folk som jobbade sin inkomst och sprida evnageliet.
Det var mågna svenskar osm gick med i det här, en docent Arvid Grandin. Han var en huvudgestalt när han kom till den.
John Wesley kom till tro i london på ett herrnhutiskt möte. Men han fick inte sinnesfrid. Då åkte han till Herrnhut. Det var naturligt efterosom han kom på möte på herrnhut.
Vem möter han dä? Det är svensken Arvid Grandin. Där får han sinnesfriden som gör att han åker tillbaka itll england.
Tre stycken väckelsehärdar, kring herrnhutismen.
Stockholm.
Västergötland
sydsverige.
Herrnhutismen kom att få ett starkt fäste i skåne och blekninge. Frmaföraltl en prästman tog till sig herrnhutismen och spred den.
Gruppen i stockohlm försökte får några decennier skapa ett Herrnhut men inte långt ifrån. Man tog initiativet att bygga en statsdel. När man åker mot norrtälja på höger sida, det är kvartersnamn kring bergshamren. Gatorna heter himlabacken. Det var herrnhutiskt.
Problemet med byggandet var rika gemenskapt, var att de började bygga detta när botten gick ur byggmarkanden så de fick tom lämna kyrkobyggnanden. Tanken var att man skulle ha en statsdel präglad av kristna tankar. Man skulle ha dagis skolor osv.
(1740 talet kommer det till sverige)
sammanfattar genom att säga, det som är typiskt för herrnhutismen är att det kom att påverka kristenlivet i sverige långt mer än de specifika grupperna i stockholm m.m. den kom att påverka svenska kyrkan och kristenlivet i sverige.
En av anledningarna till detta är att den kom lite senare än radikalpietismen. Än del av stolliga radikalpietisterna gick hit från där och bejakade sakramentent och de hade en mer lugn kristendomsyn och de var inte i konflikt med samhället. Så myndigheterna gillade den gruppen bättre. Tro inte att de undgick förföljelser dock.
Då lämnar vi de 3 stora internationella väckelserna som kommer till sverige. Vi ska gå över till lokala väckelser.
Om man tar andra hälften av 1700 talet. Så kan man säga att det är en tid då pietism och herrnhutism går hadn i hand. Det blandas lite grann, ibland kallar man det för yngre pietismen. Det präglas av en rik andaktslitteratur. Också av en mer själavårdande predikan, inte bara upplysning och kunskapsförmedlning utan mer själavårdande. Den tredje är bibelläsningen som ökar.
Vilket kan låta konstigt, nämligen att Nya testamentet slår ut Gamla Testamentet i popurlaritet. Den kundem an känna sig igen i nöd tider och krigstider. Men nu blir NT mer populärt.
Den första jag tänker nämna är Henric Schartau.
Han är fader till schartauinismen. Som finns runt göteborg och västkusten. Han var domkyrkokommunister i Lund. Det var det märkliga att denna människa var han som skapade kyrklig väckelse på västkusten itne var där. som domkyrkokommunister kom han i kontakt med alla präster som läste i lund. De påverkade han genom sin personlighet. Genom sin seriositet. Det är det som präglar schartauinismen.
Det är en ganska mörk kristendomsform. På det sättet att man var mörk klädd när man gick gudstjänsten man tog avstånd från färgglada kläder. Allvarsam kristendomsform. Den måste man ta på allvar, det är inget glättigt.
Det som han tog starkast avstånd från var föreningskristendom. Det har använts mot frikyrklighet. I hans fall var det missionsföreningar, allt som inte var sockenkyrkan och församlingen.
Om man säger västkusten var ifnns det då. Halland bohuslän och göteborg undantaget öarna, och upp i västergötland och halva dalsland. Det är schartauanien. Men man kan kalla det för västsvenska kirstendomsformen.
Om man tittar på de här områden hur mycket frikyrklighet finns i de områderna?
Inte minst halland blir det riktigt tydligt, det finns väldigt lite frikyrklgihet. Frikyrkliga väckelsen slog aldrig rot där, man hade kyrklig väckelse. Södra dalsland, itne mycketfrikyrklighet, men i ålng period så samlade man in de största offren till svenska kyrkans mission. Så kyrkligt är det men itne frikyrkligt. Det har påverkat in i vår egen tid hur det ser ut.
Fromhetsmässigt så är det en konservativ fromhet. Teologiskt konservativ, det är kvinnoprästmotstånden är starkast där. det finns en koppling till schartauinsimen. Han dog 1825. han fick större spridning av idéerna efter han dött. Man gav ut en bok posutmt hans brev i andliga ämnen. Det var det som fick det att riktigt blomma ut.
Rast
Några lokala kyrkliga väckelser så fanns det i västergötland. 2 starka. Den ena röde sig bland prästen Jakob Otto Hoof. Hoofianismen kom från honom. Denne var kommuniser i svennjunga på 1820 talet han var en präst som godkändes av de mer andligt sinnade. Han kom i samband med en baksmälla få en helvetsivsion som fullständigt förändrande honom. Man kan le åt det, det intressanta är att det så fullständigt förändrade hans liv. Han kom i resten av livet stå i en svenskkyrklig väckelsetradition med starka diakonala drag. Tog hand om människor som skulel ott på fattighuset. Samtidigt så var försakelsen av lyx och flärden var viktig för honom. Och i allra högsta grad ett nykterhetsarbete.
Det är en sträng kristendomsform. Hoofianismen gick över i schartauinismen. Man kan inte se kskilland mellan dem idag. Det var Jakob Otto Hoof som påstod att kristen inte får skratta för då liknar du djävulen i helvetet som flinar över varje synd.
Det här är ett gammalt teologsikt ämne, få rman som kristen skratta.
Hans predikningar som senare ut i bokform i en postilla. Den lästes långt frma i framtiden. Tron blev aldrig säker och det fnans en änglsna i tron är jag riktigt frälst. Om man vi går till en annan del i västergötland.
Så hittar vi Landahl han hade 4 söner som blev präster. Då är vi lite längre norrut i västergötland. De flyttade runt. Lite mindre av försakelse och inte lika strängt, men kamp mot alkolismen och stort intresse för mission. Man brukar tala om det här som Landahls väckelse. Här har vi ex på människor som fotvandrade mer än 1 dag för att vara med på stora predikningarna hos Landahlarna..
Vi tar oss nu till småland. Där har vi en lokal väckelse kring en prästman som hette Peter Lorenz Sellegren. (prästman). Han var en göstabärling natu rmed utsvävningar måndag till lrödag och väldiga predikningar på söndag. Det var värre han suspenderas från sitt prästämbete, och fick en helvetessyn och blev fullstädnigt förändrad. Och han kom tillbaka till sin församling med en helt ny fromhet. Ganska sträng pietism men inte lika sträng som de 2 tidigare och godtog också lekmanpredikanter.
Waldenström missionkyrkogrundaren var en sorts Sellegrenare han läste han postillor och hörde till hans budskap.
Om vi tar ytterligare en person, så har vi i skåne Per Nyman. Han verkade ett tag på österlen och var påverkad av Schartau. Där finns det nästan ingen frikyrklighet. Det var mycket stark kyrklighet. Då behövdes inte frikyrkligheten. Han var strängt kyrklig, och var fientlig mot frikyrklig. Och hade vulgärt språk i sina predikningar och mycket djävul. Och han sattes under biskopen. Han var tvugen att lämna in hans predikningar innan han höll dem. Så biskopen var tvungen o ta bort en del. Då påstod man att han förlorade anden, de var inte alls samma sak. Det frispråkiga gillade folket och berördes av.
Nu till norr och Lars Levi Laestadius. Laestadieismen, här har vi en prästman. Också en man som hade det problematiskt med alkoholen men sedan okm att bli nykterhetskämpe. Sedan har vi specifika att det fanns en kvinna så fick betyda mycket som föredöme och som bibelstudieledare. Här har vi en sameflick som heter Maria Clemensdotter.
Hon kom att betyda förfärligt mycket. Den blev väldigt tuff. Den finns fortfarande kvar. Det är inte bara i norra sverige utan i finland och norge. Många har flyttat söderut och finns på andra håll än norrut. Här finns öst och väst laestadianer. Det är en sträng kristendomsform. Det speciella är formen av hänförelse eller extas som de ägnar sig åt. Det är framsprunget ur den specialla predikan som han och hans efterföljare hade.
Först betonade lagens stränghet, oerhört tuff förkunenlse över guds krav. Men i mitten så svänger pridkan till guds nåd och talar om försoning och förlåtelse. Inför kravet attman bekynner sin synd inför en annan människa. Det räcker inte att tyst be gud om förlåtelse. Då är det ett oerhört rikt evangelium. Då brukar man tala om evangelie blomsteränger. I skarven mellan lagen och evangeliet så uppstod exstasen. Då började kvinnorna som hukade sig dansa i bänkarna.
Det är en av rörelserna inom svenska kyrkan har protesterat mot nya förändraingar inom svenska kyrkan. De har gått över till egen sakramentsförvaltning. De firade sina gudstjänster på söndagkvällarna när man firade mässa i svenska kyrkan. De tar saken i egna händer då de inte ser svenska kyrkan som kyrkan som de alltid gojrt. Det är påväg att bli en egen luthersk kyrka i sverige.
Vi håller oss till norrland, nu talar vi om folkväckelser. De som inte är så särskilt lokala, då är vi på norrlandskusten. Där fanns gammalläseri. Det var en sorts lagisk pietism. Samtidigt med del av lutherska ortodoxin. En sträng lärouppfattning. Där predikan i stor utsträckning handlade om kunskapsförmedling. Inte så mycket av nåden.
Sen kommer nyläseriet. Det startade i pietå och gick både norr och söderut. Nyläseriet gör en nyupptäckt av luthers upptäckt av romarberevet om nåd. Det klyver väckelsefromehten på norrlandskusten. Det var inte så strängt, egna nattvardsutdelningarna förekom i hemmet och det var mycket lekmän. Det var stora konflikter mellan dem, att man befarade revolutionsstämningarna på norrlandskusten.
Det förekom slagsmål, när nyläsare hade varit på högmässan och prästen hade varit gammalläsare. Och de hade förkunnat om en dömande gud och de ville höra om kärleksfulla guden. Så de sökte upp prästen och det resutlerade i bråk.
Bibelböersättningen i stockohlm osv avstannade för att inte väcka för starka känslor i de ställerna där det fanns starka känslor. Det var stämmningarna med bondeuppror i tyskland. Det är också tidigt 1800 tal.
Den person som sedna fick ihop det här, det var en person som sedan kom att bli oerhört känd.
Carl Olof Rosenius. Prästosnen uppe på norrlandskusten. Han kom att stå som en central gestalt där man såg att det är samma gud osm dömer och förlåter. Det är det nya som kommer. Betoningen att det finns sanning i båda riktningarna. Gud är vred på synden och syndaren som inte har bekänt synden. Men gud är okcså en förlåtande gud. Den nya form av väckelse som kom att bli landsomfatting. Den stod carl Olof rosenius för och den kom att bli kallad nyevnagelismen. Han blev aldrig präst, han var lekman under hela sin tid.
Han kom in i en tvivelsperiod närhan studerade och han kom i kontakt med George scott, där var räddningen och han såg möjlighetne att verka utan att vara präst.
Nyevagelismen, rörelsen är nyevangeliska väckelsen. Säg inte att han var nyevangelist. Det är ett ord som inte existerar. Han var en företrädare för nyevangelismen men han var inte nyevangelist.
Nu gör vi ett litet skutt och funderar på George Scott lite. Det var en verklig människa. Vad var det för människa? För att ta bakgrunden i stockholmsområdet så fanns det ett antal engelsspråkiga arbetare och medborgare. De här engelsktalaande behövde någon form av gudstjänstvekrsamhet, den som uppmräksammade den svenska staten åp det här var Samuel Own. Den som kalals svenska ångbåtsflottans fader. Ingengör och brukspatron riddare av vasaorden m.m.m.m.
Han begär att det ska få komma en engelskspråkig pastor ska komma bara han inte predikar för svenskar. (1825 fick han igenom hans önskning.) först kom det en person som hette Stephens, han mätkade inte riktigt med uppgiften. Han var methodist, och de var dem som man tog till stockholm. Den andre i raden är George Scott det var 1830.
Hans bakgrund han är scotte. Han kommer rån ett alkolisthem. Hans papa var svårt alkoliserad och hans styvmor. Född i edinbourough 1804. han hade inte en stor skolbildning och hemmet var i upplösning de glömde bort att döpa honom bl.a. han sökte frälsning från att han var 12 år och kämpade med frågan i 10 år då han fick frid med gud, då blev han methodist. Han kom ganska snart att bli lokalpredikant, han fick möjlgihet att preidka på söndagar och veckokväll, han blev döpt 1829. det som utmärkte honom i skottland var känsloinriktningen jagade efter riktiga känslorna. Rannsakde sig ständigt, det var något osunt eller labilt över honom. Avvisade nöjeslivet. han anklagade isg själv att han behövde 8 timmars sömn varje natt.
Man utsåg då george scott till detta. Han ägnade sig åt självstudeir och tenterade av böcker. Och sedan ger han sig iväg till weseleansk metodhistmissinär till stockholm. Han kommer hit i september månad. 1830 då finns det kvar rester av methodistförsamling det finns 5 medlemmar. Engelska medborgare. Det visar sig att när han kommer till sverige, först får han bo hos Samuel Owne. Han blommar ut helt plötslgit, det osunda labila försvinner. Han får en uppgift och han är oerhört duktigt, intilligent talar svenska flytande efter ett år. Får också uppgifter som man kan häpna över.
Han kommer ganska snart i kontakt med brittiska sändebudet Lord bloomfiled, har smatal 1 gång i väckan, tills han är med om en omvändelse. Det skiljer allt mellan dessa tillfällen, han är den flitigaste gudstjänstdeltagaren efter det. Han vistas ofta i svenska kungahuset och är inbjuden på middagar hos kungen. Han vädjar till kungen att inte bli bjuden på söndag eftermiddagar efterosm han vill höra på George Scott.
Förentea staternas minister lyssnar på george scott och engelska gneeralkonsuln. George scott vill arbeta ekumensikt, och församlignen 3 djubblar bara på hösten. När de är 15 medlemmar så växer inte församlingen. Det kan man se som ett misslyckande för att george scott har fåt tklart sig vad kallelsen är. Är att inte bara jobba bland engelskspråkiga. Det var en befängd tanke, det var förbjuden från morgon till kväll. Det var så john weasly tänkte. Han verkade inom anglikanska kyrkan hela tiden. Han täntke att han ska jobba inom svenska kyrkan. Men han var inte präst osv.
Han såg läget inom svenska kyrkan och ser behovet för väckelse inom svenska kyrkan. Efter 15 månader börjar han predika på svenska. Vintern 1832 så kunde människor köa 1-2 timmar på gatan för att lyssna på geroge scott. Det kanske var upp till 2000 personer som försökte komma in. Han arbetade träget eller oavbrötet med klasmsöten. Methodistmöten är försmalingen indelade i små klasser som är indelade i små klasser. Flera olika möten.
Förberedelserna för alla möten. Såsmåningom så blir det en svensk klass. De går inte in i methodistförsmalingen, det är 40 tal svenskar som kommer till tro de utgör i praktiken de första i svenska methodistförsmalingen. De tog fortfarande nattvard i svenska kyrkan.
Han har vidlyftiga planer, det är inte bara stockholmarna eller engelsmänen utan hela sverige. Han ägnar sig åt traktatspridning bibelspridning.
Man räknar med att han kan delat ut 1 miljontraktat. Folkmängden var 2.5 miljon. Det stod ofta kort kärnfullt budskpa om vikten att bli omvänd. Under 5 år så delade han ut 90 000 biblar. Svenska bibelsällskapet 1815 15 år innan han kom till sverige. Han blir en ledamot i det sällskapet. Det fina sällskapet där kungen är beskyddare, och biskoparna är där, och biskpoarna är där. han okmmer in där, han menar att bibelsällskpaet är medle för att sprida guds ord.
Sedan kom att han ta initiativ till missionen från svenska kyrkans sida.
Rast
Flera hade föröskt få igång mission inom svenska kyrkan. Men george scott lyckades. Han startade en missionstidsskrift som senare uppgick i budbäraren som är efs tidning idag.
1835 så bildades svenska missionssällskapet. Där är naturligtvis scott med. Det ibldades på alliansgrund med scott. Han verkade aktivt för bildandet av sällskapet. Man samlades varje månad. Gneom rörelsen så påverkade scott, så att han påverkade lutheranerna till att offra till en methodisitsik misison. Svenska kyrkans mission sker på st bartholomew, då är det methodismission. Sedna lyckade shna få människor att samla in pengar regelbundet itll en kvinna som reste dit, det var george scotts syster. Hon var baptist. Det mest förbjudna i sverige. Hon kommer över till sverige, deltar i stor missionshögtid i göteborg och får biskopens välsignelse när hon ska åka ut till missionär. Och man offrar regelbundet till denna baptist. Det första stråket av mission bildades av george scott.
Dessutom så startade han den första absolutistiska nykterhetsföeningen i sverige. Innan så fanns det måttlighetsföreningar, man kunde dricka men undivka brännvinet. Den bildades i februari 1831. han kom i hösten 1830 på några månader så ansluter sig tusenpersoner. Dennna förening blir moderförening för en rad föreningar. Arbetet för nykterhet är ett sätt att komma in i svenska samhället. Efter ett år så kommer kronprinsen och lyssnar på nykterhetsfördrag, kungen uttalar sitt stora belåtenhet.
Han kommer in i kungahuset och han umgås med kungen. Vid årsmötet 1834, så talar han till 5 av landets biskopar som är åhörare. Vid årsmötet 1839 så sitter ärkebiskopen och riksdagsmän och lyssnar på honom.
Vi lever före folkskolestadgan i sverige. Och george scott starta en skola i sverige. Eldsjäl, i början deltog han i stort sett varje dag. Och han höll offentlig examen, han översatte lärobok osv. Från det arbetet utmanuvrerades han såsmåningom men han var lika glad ändå för huvudsaken var att den fanns.
Syftet med folkskolestarten 1842 var att få folk att kunna läsa psalmerna och katekesen.
Söndagsskolla fanns inte vid den här tiden men han tar initaitv till det här. Om han är först i landet är inte säkert. Men han är bland de första i alla fall. Han sänder också ut kolportörer. Det är personer, från början var deras uppdrag att de hade en ränsel med bökcer som de sålde och de sålde kristna tidsskrifter. Det var kringvandrande litteraturförsäljare. Snart så förändrades deras arbete. Och efter ett tag så idakade man högläsning, och nästa steg så blev han predikant. Han sålde fortfrande, men han frågade om man kunde hålla möten, och så fick man en möteslokal.
Det var inte så många, under en tid så hade han 3 kolportörer som han sände ut till lappland. Han ägnade sig åt samemission
Han reste också ut i landet mycket. Han ägnade sig i slutet på 30 talet åt stora predikoresor. Allt var förbjudet det som han gjorde. Han kamoflerade det genom nykterhetsmöten. Det var ingen svårighet för honom att tala nykterhet och sedan gå över till väckelsemöte. Han samlade stora skaror, 2-3 tusen människor och i jönköping samlade han 5000. hans långa resor och han startade flera tidsskrifter. Nu blir han sedd som nationell väckelseledare, nu är det inte en stockholmsföreetelse. Det som började med methodistförsamling är nu en blomstrande väckelserörelse. Nu behöver han också en kyrka, han behöver bygga en kyrka. För att ordna så behöver han samla pengar. Han sa till uppdragsgivare att han ska bygga kyrka i centrala stockholm
Hur stor kyrka? 1200 sittplatser hade jag tänkte. Hur stor är din församling undrade dem. Den var 15 medlemmar. Då undrade de varför. Då upplever de att han har misslyckat. De har nästan upplevt att han har misslyckat. Det han var där för att göra hade han misslycakts med. Han får tillståndet, ha rester unt 800 mil. Han fick inte in en hel del, tom anglikanerna offrade.
Hemma i sverige så hade ett visst mostånd mot george scott kommit igång, han anklagade för fantaism vinningslyustnad osv. Saken ändrades till hans fördel. 1838 så såtr han i en predikstol i svenska kyrkan överfullt i kyrkan. Hundradtals får vända hem. Nu har geroge scott grundplåten till en kyrka. Nu måste han ha en tomt att byga den på. Prästmännen säger bestämt nej. Varför ska man bygga methodistkyrka, då blir det blankt nej. Då händer det fullständigt märkliga, att en tidning träder upp till försvar för goerge scott aftonbladet träder in i försvar för honom. Det blir en väldig debatt. Han besöker statsråd och besöker kronprinsen. Till slut så får han audiens hos kungen. Aftonbladet får med sig en rad tidninga,r en skrift ges ut för att försvara kyrkan. Och det är en enastående reklam för goerge scott. Sötrsta motståndare är olof wallin. Kungen gick och avskedade sin hovkanseln och olof wallin tystades. Och han fick en tomt.
Han blir så glad för kungens insats så han får ny audiens och tackar honom. Och tillslut så ber han om ekonomiskt bistånd till kyrkan, det sa han dock nej till.
Sedan gör han en dummhet innan kyrkan är klar. Han bildar en formellt svensk methodistförsamling. Han gör en pudel efter 1 månad och upplöser församlingen efter långt samtal med ärkebiskopen. 1840 står kyrkan färdig. Den stod ungefär där sergelstorg var.
När den skulle invagas var han smart. Han kalalde på en norrlänning fårn norrland en väckelseprediaknt och en professor fårn lund johan tomander. Inte nog med det, när han börjar verksamheten. Vem ska sköta verksamheten i jättekyrkan. Vem ska ha hand om det här? Han kan inte stå själv för det här. Han bildar en förening för missionens främande.
Sanktionerades av svenska missionssällskapet ärkebiskopen var styrelseledamot. Det är en missionsförening som det senare kryllar om i sverige. Detta är sveriges första missionsförening. Som det sedan kom att bildas tusentals i sverige.
Denna förening blir nu härden för den stora folkväckelsen i sverige som sedan bröt ut i sverige. Detta är grunden.
Han skaffar medarbetare som kommer att bli väldigt betydelsefulla. En heter F.O.Nilsson, han blir anställd som kolprtör och nykterhetsman sjömanns missionär. Han får understöd från utland.
Anders Wiberg, den tredje är C O Rosenius. Det är scott som blir rosenuis andlige fader. När han finns som informator i uppland så söker han upp george scott. Ny och starkare tro på gud. Han bor ofta över hos scott.
Rosenius börjar predika i engelska kapellet. Anders Wiberg kom att ta hand om en tidsskrift. Rosenius startar också flera.
Varför nämner jag dem här 3? De är upphovet till de mesta av svensk frikyrklighet.
Vad kommer ut ur det här?
F O Nillson och Anders Wiberg är skaparna till svenska baptistsamfundets skapare.
Vad har vi där? Vi ha rdagens EFK, och pingstkyrkan
Rosenius blir pappa till EFS, den stora ideologen. Vi har där svenska missionskyrkan och svenska lliansmisisonen.
Tar vi nu med Scott, så har vi methodismen ur det här. Noga räknat så finns det inte så mycket som inte kommer från scott som är frikyrkligheten. Sedna att han inte gillade att väckelsen splittrades, är emot.
Han måste få mer pengar, kyrkan är inte betald. Han åker över till Amerika för att samla pengar. Han reser i april 1841. Rosenius ska predika i kyrkan och Wiberg ska sköta tiddsksrifter.
Under denna tid predikar han 3 ggr per vecka, han har dagliga bibelstudier, han har själavårds, han har missionsmöten 1 gång per månad. Han har bibelargentur. Han är ledare för nykterhhetssysällskapet, ledamåt för bbielsällskapet sjömännasällskapet, sjömännsällskapet, skiver i tidsskrifter, och cirka 300 brev per år. M.m
Han har insamlingsmöten i USA. Problemet är att det låter deppresion i amerika. Då märker han at tnär han utmålar sverige. Ju mörkare färger han använder desto mer pengar kommer in. Det är en frestelse för honom. När han talar så talar han inte alltid så gott om sverige. Så finns det svenskamerikaner, som skriver brev till svenskarna i sverige. Sedan når detta de svenska tidningarna. Och så överdrivs det ytterligare. När han kommer hem igen så är striden full god emot honom. George skott kallas ksamlös oförskämd, fanatiskt jesuit. Han har på det skändligaste smädat ett folk. Hur vågar han återvända till sverige. Aftonbladet stormar fram med full kraft. Kungen vid den här tiden var oerhört konservativ. Och att han har känningar in i kungahuset. Han kallas ulv i fårakläder. Han har också poltisika planer för verksamheten säger han. Han har valt sverige för scott tavla osv. Det säljs en stridsskrift mot honom på gaterna. En teaterpjäs sätts upp mot honom.
Nu får han ha polisvakt vid möterna. Till en början utnyttjar han uppståndelsen och han har möten varje kväll. En gång skjuter de ett skott in i hans bostad. Vid ett annt tillfälle tränger en sig in för att slå ner honom. En engelsk minister vädjar att inställa möterna. På palmsöndagarna blir det upplått utanför honom. Så han ställer in svenskspråkiga möterna. Sdan får han polisvakt vid bostaden dygnet runt. Sedan ställer han in engelsspråkiga möterna. Sedan far han i täckt vagn landet, när han lämnar sverige. Så tror han att allt är förlorat. Han har fruktansvärda samvetsbetänkligheter. Han tror att allt fantastiska kommer att rivas ner och att allat är förlorat. Han reser härifrån fullständigt deprimerad. Så kan man tolka det till en böjran. Engelska kyrkan plomberas. Det han inte vet om är at det han har planterat det växer. Och 10 år efter så bryter folkväckelsen ut. Det är första folkväckelsens årtionde, det är väldigt mycket hans förtjänst.
Han blir kvar i scottland han blir en lokal predikant. Ignet talar omd et var något speciellt med honom. Han hade 12 år som han blommade ur, och sedan gjorde han tjänst som gud men inte mer än någon annan. Han återvänder till sverige 1 gång. Han predikade på vanneberga möte. Han startade den långa serien av vannaberga möten. Det var ett kort besök, och när methodisten kommer fårn amerika så är han motståndare och skriver brev från england.
Efter 10 år så bryts plomberingen. Det är karl olof rosenius, det är EFS huvudkyrka. Det är därför deras kyrka fortfarande heter betlemhemskyrkan. Teglet har använts för att bygga en missionskyrka i staden.
Herrnhutismen.
Det är nästa stora väckelsegrenen. Om vi sammanfattar den internationella grenne, det är en 1700tals rörelse. Den kommer från Nicholaus Ludwig von Zinzendorf. Han levde 1700-1760. han kom att skapa något speciellt, som man ofta räknar är en del av pietismen. Det kan man ha olika synpunkter, men det kan man ha olika synpunkter. Han hade gått i skla i Halle, som var Pietismens högborg.
Vi nämnde om att det fanns ra skolor där för fattiga personer, men också för rikemansbarn som han. Han rörde sig i kretserna men trivdes inte riktigt. Mannen Francke som var professor och präst, han betonade om man skulle göra en riktig omvändelse, så skulle man gå igenom en ångestladdad botkamp innan man kunde uppleva försoningen.
Jag har en känsla att Zinzendorf var lite för glad för att brotta ner sig i ångesten, det var inte hans rörelse. Hans fortsätta utbildning var i wittenberg vilket var lutherska ortodoxins högborg. Han kändes inte rätt där heller, så han åkte tillbak till sitt gods. Han levde som en småfurste på sitt gods. Han var självbestämmande inom sitt område. Då kommer det några langsflyktiga böhmiska bröder som har sin historia tillbaka till John Huss. Dessa bröder hade sin tro och lära, en sorts förreformatorisk lära.
De frågor om möjlighet att åf bo på godset, de får det. Man bygger en stad åt dem. Den kallas Herrens beskydd Herrnhut.
Nu smälte zinzendorfs personliga religoisitet och böhmiska personerna, ihop till herrnhutismen. Vad står det för? Det är inte fråga om rätt lära. Det är luthersk ortodoxin. Det är inte fråga om rätt omvändelse, det är pietismen.
Här är det rågan om att ha en relationt ill Kristus, dagligen. Att leva med honom. Ett rätt hjärteförhållande osm man ibland uttryckte det. Det är vad som präglar det här, sedna finns det omvändelse och starka bibelanknytningen.
Det som också präglar dem är bönen. Jag vet inte om ni har hört talas om 100åriga bönen. Man hade inte bestämt sig för 100 år. Men någon skulle vara bedjande. Man avlöste varandra en efter en. Man höll på i 100 år bön. Det har varit inspirationen till 24/7 bön, som man gör på många ställen.
Det kom att bli en sorts kyrka, Zinzendorf blev biskop där. man ägnade sig åt att för att få veta guds vilja så lottar man fram guds vilja. Gammaltestamentlig tanke, urim och tummin och i i nt när man ska ersätta Judas. I NT så har vi ingen lottdragning efter pingstdagen, att heliga anden ska leda kyrkan.
Lottningen användes till skiftande saker, man lottade till den man skulle gifta sig med. De enda som inte behövde lottas ur var Zinzendorf och en vacker kvinna som han var kär i.
Lottningen från den här rörelsen har förts in i vårt tid. Ibland mannakorn en skål med ibbelord, det är herrhutismens idé. Är det någon som har stått på andaktsboken dagens lösen. Det är herrnhutismen, ett av bibelorden lottas fram. Det är en rörelse som lever kvar, det gör inte pietismen. Herrnhut finns kvar.
Det som den rörelsen mest är känd för, för de övergav de värsta avarterna. Det var sår och blodsmystik. Ett vältrande i blod och sår. I deras sångskatt finns det massa så, att få vara en blodigel, att få dvälja i jesus blåta klibbiga sår.
Det var ett deceinnuim, som det gick till överdrift, det byter alltid mycket men inte så mycket.
Det kom in i rörelsen genom att Zinzendorf träffade 2 stora radikalpietisterna Gottfrid Arnold, därifrån kom det.
Svenska historien
Vad av detta drabbar sverige. Den här rörelsen är i högsta grad missionernade. Pietismen är första rörelsen som missionerar, den speciella sätt som människor missionerar. Man låter människor bo i herrnhut och få personer bo där, och få lära känna relation till Kristus. När man har varit där ett tag så funderar man på kallelsen var är jag. Då är det ofta hantverkare som kan resa ut i världen och kan tjäna istt leverbröd men har sitt färmsta mål att sprida evangeliet. Vi har flera svenskar osm var i Herrnhut. Det var en skomakare osm spelade mycket för att sprida det till Sverige, han hette Elias Östergren.
Han var en av de alra viktigast,e han verkade i sydsverige och västergötland. Ibland tänker man att ibland så finns det spår av hans väckelse fortfarande.
Det var den speiclla typen av mission. Den missionen som inte kostade, man sände ut folk som jobbade sin inkomst och sprida evnageliet.
Det var mågna svenskar osm gick med i det här, en docent Arvid Grandin. Han var en huvudgestalt när han kom till den.
John Wesley kom till tro i london på ett herrnhutiskt möte. Men han fick inte sinnesfrid. Då åkte han till Herrnhut. Det var naturligt efterosom han kom på möte på herrnhut.
Vem möter han dä? Det är svensken Arvid Grandin. Där får han sinnesfriden som gör att han åker tillbaka itll england.
Tre stycken väckelsehärdar, kring herrnhutismen.
Stockholm.
Västergötland
sydsverige.
Herrnhutismen kom att få ett starkt fäste i skåne och blekninge. Frmaföraltl en prästman tog till sig herrnhutismen och spred den.
Gruppen i stockohlm försökte får några decennier skapa ett Herrnhut men inte långt ifrån. Man tog initiativet att bygga en statsdel. När man åker mot norrtälja på höger sida, det är kvartersnamn kring bergshamren. Gatorna heter himlabacken. Det var herrnhutiskt.
Problemet med byggandet var rika gemenskapt, var att de började bygga detta när botten gick ur byggmarkanden så de fick tom lämna kyrkobyggnanden. Tanken var att man skulle ha en statsdel präglad av kristna tankar. Man skulle ha dagis skolor osv.
(1740 talet kommer det till sverige)
sammanfattar genom att säga, det som är typiskt för herrnhutismen är att det kom att påverka kristenlivet i sverige långt mer än de specifika grupperna i stockholm m.m. den kom att påverka svenska kyrkan och kristenlivet i sverige.
En av anledningarna till detta är att den kom lite senare än radikalpietismen. Än del av stolliga radikalpietisterna gick hit från där och bejakade sakramentent och de hade en mer lugn kristendomsyn och de var inte i konflikt med samhället. Så myndigheterna gillade den gruppen bättre. Tro inte att de undgick förföljelser dock.
Då lämnar vi de 3 stora internationella väckelserna som kommer till sverige. Vi ska gå över till lokala väckelser.
Om man tar andra hälften av 1700 talet. Så kan man säga att det är en tid då pietism och herrnhutism går hadn i hand. Det blandas lite grann, ibland kallar man det för yngre pietismen. Det präglas av en rik andaktslitteratur. Också av en mer själavårdande predikan, inte bara upplysning och kunskapsförmedlning utan mer själavårdande. Den tredje är bibelläsningen som ökar.
Vilket kan låta konstigt, nämligen att Nya testamentet slår ut Gamla Testamentet i popurlaritet. Den kundem an känna sig igen i nöd tider och krigstider. Men nu blir NT mer populärt.
Den första jag tänker nämna är Henric Schartau.
Han är fader till schartauinismen. Som finns runt göteborg och västkusten. Han var domkyrkokommunister i Lund. Det var det märkliga att denna människa var han som skapade kyrklig väckelse på västkusten itne var där. som domkyrkokommunister kom han i kontakt med alla präster som läste i lund. De påverkade han genom sin personlighet. Genom sin seriositet. Det är det som präglar schartauinismen.
Det är en ganska mörk kristendomsform. På det sättet att man var mörk klädd när man gick gudstjänsten man tog avstånd från färgglada kläder. Allvarsam kristendomsform. Den måste man ta på allvar, det är inget glättigt.
Det som han tog starkast avstånd från var föreningskristendom. Det har använts mot frikyrklighet. I hans fall var det missionsföreningar, allt som inte var sockenkyrkan och församlingen.
Om man säger västkusten var ifnns det då. Halland bohuslän och göteborg undantaget öarna, och upp i västergötland och halva dalsland. Det är schartauanien. Men man kan kalla det för västsvenska kirstendomsformen.
Om man tittar på de här områden hur mycket frikyrklighet finns i de områderna?
Inte minst halland blir det riktigt tydligt, det finns väldigt lite frikyrklgihet. Frikyrkliga väckelsen slog aldrig rot där, man hade kyrklig väckelse. Södra dalsland, itne mycketfrikyrklighet, men i ålng period så samlade man in de största offren till svenska kyrkans mission. Så kyrkligt är det men itne frikyrkligt. Det har påverkat in i vår egen tid hur det ser ut.
Fromhetsmässigt så är det en konservativ fromhet. Teologiskt konservativ, det är kvinnoprästmotstånden är starkast där. det finns en koppling till schartauinsimen. Han dog 1825. han fick större spridning av idéerna efter han dött. Man gav ut en bok posutmt hans brev i andliga ämnen. Det var det som fick det att riktigt blomma ut.
Rast
Några lokala kyrkliga väckelser så fanns det i västergötland. 2 starka. Den ena röde sig bland prästen Jakob Otto Hoof. Hoofianismen kom från honom. Denne var kommuniser i svennjunga på 1820 talet han var en präst som godkändes av de mer andligt sinnade. Han kom i samband med en baksmälla få en helvetsivsion som fullständigt förändrande honom. Man kan le åt det, det intressanta är att det så fullständigt förändrade hans liv. Han kom i resten av livet stå i en svenskkyrklig väckelsetradition med starka diakonala drag. Tog hand om människor som skulel ott på fattighuset. Samtidigt så var försakelsen av lyx och flärden var viktig för honom. Och i allra högsta grad ett nykterhetsarbete.
Det är en sträng kristendomsform. Hoofianismen gick över i schartauinismen. Man kan inte se kskilland mellan dem idag. Det var Jakob Otto Hoof som påstod att kristen inte får skratta för då liknar du djävulen i helvetet som flinar över varje synd.
Det här är ett gammalt teologsikt ämne, få rman som kristen skratta.
Hans predikningar som senare ut i bokform i en postilla. Den lästes långt frma i framtiden. Tron blev aldrig säker och det fnans en änglsna i tron är jag riktigt frälst. Om man vi går till en annan del i västergötland.
Så hittar vi Landahl han hade 4 söner som blev präster. Då är vi lite längre norrut i västergötland. De flyttade runt. Lite mindre av försakelse och inte lika strängt, men kamp mot alkolismen och stort intresse för mission. Man brukar tala om det här som Landahls väckelse. Här har vi ex på människor som fotvandrade mer än 1 dag för att vara med på stora predikningarna hos Landahlarna..
Vi tar oss nu till småland. Där har vi en lokal väckelse kring en prästman som hette Peter Lorenz Sellegren. (prästman). Han var en göstabärling natu rmed utsvävningar måndag till lrödag och väldiga predikningar på söndag. Det var värre han suspenderas från sitt prästämbete, och fick en helvetessyn och blev fullstädnigt förändrad. Och han kom tillbaka till sin församling med en helt ny fromhet. Ganska sträng pietism men inte lika sträng som de 2 tidigare och godtog också lekmanpredikanter.
Waldenström missionkyrkogrundaren var en sorts Sellegrenare han läste han postillor och hörde till hans budskap.
Om vi tar ytterligare en person, så har vi i skåne Per Nyman. Han verkade ett tag på österlen och var påverkad av Schartau. Där finns det nästan ingen frikyrklighet. Det var mycket stark kyrklighet. Då behövdes inte frikyrkligheten. Han var strängt kyrklig, och var fientlig mot frikyrklig. Och hade vulgärt språk i sina predikningar och mycket djävul. Och han sattes under biskopen. Han var tvugen att lämna in hans predikningar innan han höll dem. Så biskopen var tvungen o ta bort en del. Då påstod man att han förlorade anden, de var inte alls samma sak. Det frispråkiga gillade folket och berördes av.
Nu till norr och Lars Levi Laestadius. Laestadieismen, här har vi en prästman. Också en man som hade det problematiskt med alkoholen men sedan okm att bli nykterhetskämpe. Sedan har vi specifika att det fanns en kvinna så fick betyda mycket som föredöme och som bibelstudieledare. Här har vi en sameflick som heter Maria Clemensdotter.
Hon kom att betyda förfärligt mycket. Den blev väldigt tuff. Den finns fortfarande kvar. Det är inte bara i norra sverige utan i finland och norge. Många har flyttat söderut och finns på andra håll än norrut. Här finns öst och väst laestadianer. Det är en sträng kristendomsform. Det speciella är formen av hänförelse eller extas som de ägnar sig åt. Det är framsprunget ur den specialla predikan som han och hans efterföljare hade.
Först betonade lagens stränghet, oerhört tuff förkunenlse över guds krav. Men i mitten så svänger pridkan till guds nåd och talar om försoning och förlåtelse. Inför kravet attman bekynner sin synd inför en annan människa. Det räcker inte att tyst be gud om förlåtelse. Då är det ett oerhört rikt evangelium. Då brukar man tala om evangelie blomsteränger. I skarven mellan lagen och evangeliet så uppstod exstasen. Då började kvinnorna som hukade sig dansa i bänkarna.
Det är en av rörelserna inom svenska kyrkan har protesterat mot nya förändraingar inom svenska kyrkan. De har gått över till egen sakramentsförvaltning. De firade sina gudstjänster på söndagkvällarna när man firade mässa i svenska kyrkan. De tar saken i egna händer då de inte ser svenska kyrkan som kyrkan som de alltid gojrt. Det är påväg att bli en egen luthersk kyrka i sverige.
Vi håller oss till norrland, nu talar vi om folkväckelser. De som inte är så särskilt lokala, då är vi på norrlandskusten. Där fanns gammalläseri. Det var en sorts lagisk pietism. Samtidigt med del av lutherska ortodoxin. En sträng lärouppfattning. Där predikan i stor utsträckning handlade om kunskapsförmedling. Inte så mycket av nåden.
Sen kommer nyläseriet. Det startade i pietå och gick både norr och söderut. Nyläseriet gör en nyupptäckt av luthers upptäckt av romarberevet om nåd. Det klyver väckelsefromehten på norrlandskusten. Det var inte så strängt, egna nattvardsutdelningarna förekom i hemmet och det var mycket lekmän. Det var stora konflikter mellan dem, att man befarade revolutionsstämningarna på norrlandskusten.
Det förekom slagsmål, när nyläsare hade varit på högmässan och prästen hade varit gammalläsare. Och de hade förkunnat om en dömande gud och de ville höra om kärleksfulla guden. Så de sökte upp prästen och det resutlerade i bråk.
Bibelböersättningen i stockohlm osv avstannade för att inte väcka för starka känslor i de ställerna där det fanns starka känslor. Det var stämmningarna med bondeuppror i tyskland. Det är också tidigt 1800 tal.
Den person som sedna fick ihop det här, det var en person som sedan kom att bli oerhört känd.
Carl Olof Rosenius. Prästosnen uppe på norrlandskusten. Han kom att stå som en central gestalt där man såg att det är samma gud osm dömer och förlåter. Det är det nya som kommer. Betoningen att det finns sanning i båda riktningarna. Gud är vred på synden och syndaren som inte har bekänt synden. Men gud är okcså en förlåtande gud. Den nya form av väckelse som kom att bli landsomfatting. Den stod carl Olof rosenius för och den kom att bli kallad nyevnagelismen. Han blev aldrig präst, han var lekman under hela sin tid.
Han kom in i en tvivelsperiod närhan studerade och han kom i kontakt med George scott, där var räddningen och han såg möjlighetne att verka utan att vara präst.
Nyevagelismen, rörelsen är nyevangeliska väckelsen. Säg inte att han var nyevangelist. Det är ett ord som inte existerar. Han var en företrädare för nyevangelismen men han var inte nyevangelist.
Nu gör vi ett litet skutt och funderar på George Scott lite. Det var en verklig människa. Vad var det för människa? För att ta bakgrunden i stockholmsområdet så fanns det ett antal engelsspråkiga arbetare och medborgare. De här engelsktalaande behövde någon form av gudstjänstvekrsamhet, den som uppmräksammade den svenska staten åp det här var Samuel Own. Den som kalals svenska ångbåtsflottans fader. Ingengör och brukspatron riddare av vasaorden m.m.m.m.
Han begär att det ska få komma en engelskspråkig pastor ska komma bara han inte predikar för svenskar. (1825 fick han igenom hans önskning.) först kom det en person som hette Stephens, han mätkade inte riktigt med uppgiften. Han var methodist, och de var dem som man tog till stockholm. Den andre i raden är George Scott det var 1830.
Hans bakgrund han är scotte. Han kommer rån ett alkolisthem. Hans papa var svårt alkoliserad och hans styvmor. Född i edinbourough 1804. han hade inte en stor skolbildning och hemmet var i upplösning de glömde bort att döpa honom bl.a. han sökte frälsning från att han var 12 år och kämpade med frågan i 10 år då han fick frid med gud, då blev han methodist. Han kom ganska snart att bli lokalpredikant, han fick möjlgihet att preidka på söndagar och veckokväll, han blev döpt 1829. det som utmärkte honom i skottland var känsloinriktningen jagade efter riktiga känslorna. Rannsakde sig ständigt, det var något osunt eller labilt över honom. Avvisade nöjeslivet. han anklagade isg själv att han behövde 8 timmars sömn varje natt.
Man utsåg då george scott till detta. Han ägnade sig åt självstudeir och tenterade av böcker. Och sedan ger han sig iväg till weseleansk metodhistmissinär till stockholm. Han kommer hit i september månad. 1830 då finns det kvar rester av methodistförsamling det finns 5 medlemmar. Engelska medborgare. Det visar sig att när han kommer till sverige, först får han bo hos Samuel Owne. Han blommar ut helt plötslgit, det osunda labila försvinner. Han får en uppgift och han är oerhört duktigt, intilligent talar svenska flytande efter ett år. Får också uppgifter som man kan häpna över.
Han kommer ganska snart i kontakt med brittiska sändebudet Lord bloomfiled, har smatal 1 gång i väckan, tills han är med om en omvändelse. Det skiljer allt mellan dessa tillfällen, han är den flitigaste gudstjänstdeltagaren efter det. Han vistas ofta i svenska kungahuset och är inbjuden på middagar hos kungen. Han vädjar till kungen att inte bli bjuden på söndag eftermiddagar efterosm han vill höra på George Scott.
Förentea staternas minister lyssnar på george scott och engelska gneeralkonsuln. George scott vill arbeta ekumensikt, och församlignen 3 djubblar bara på hösten. När de är 15 medlemmar så växer inte församlingen. Det kan man se som ett misslyckande för att george scott har fåt tklart sig vad kallelsen är. Är att inte bara jobba bland engelskspråkiga. Det var en befängd tanke, det var förbjuden från morgon till kväll. Det var så john weasly tänkte. Han verkade inom anglikanska kyrkan hela tiden. Han täntke att han ska jobba inom svenska kyrkan. Men han var inte präst osv.
Han såg läget inom svenska kyrkan och ser behovet för väckelse inom svenska kyrkan. Efter 15 månader börjar han predika på svenska. Vintern 1832 så kunde människor köa 1-2 timmar på gatan för att lyssna på geroge scott. Det kanske var upp till 2000 personer som försökte komma in. Han arbetade träget eller oavbrötet med klasmsöten. Methodistmöten är försmalingen indelade i små klasser som är indelade i små klasser. Flera olika möten.
Förberedelserna för alla möten. Såsmåningom så blir det en svensk klass. De går inte in i methodistförsmalingen, det är 40 tal svenskar som kommer till tro de utgör i praktiken de första i svenska methodistförsmalingen. De tog fortfarande nattvard i svenska kyrkan.
Han har vidlyftiga planer, det är inte bara stockholmarna eller engelsmänen utan hela sverige. Han ägnar sig åt traktatspridning bibelspridning.
Man räknar med att han kan delat ut 1 miljontraktat. Folkmängden var 2.5 miljon. Det stod ofta kort kärnfullt budskpa om vikten att bli omvänd. Under 5 år så delade han ut 90 000 biblar. Svenska bibelsällskapet 1815 15 år innan han kom till sverige. Han blir en ledamot i det sällskapet. Det fina sällskapet där kungen är beskyddare, och biskoparna är där, och biskpoarna är där. han okmmer in där, han menar att bibelsällskpaet är medle för att sprida guds ord.
Sedan kom att han ta initiativ till missionen från svenska kyrkans sida.
Rast
Flera hade föröskt få igång mission inom svenska kyrkan. Men george scott lyckades. Han startade en missionstidsskrift som senare uppgick i budbäraren som är efs tidning idag.
1835 så bildades svenska missionssällskapet. Där är naturligtvis scott med. Det ibldades på alliansgrund med scott. Han verkade aktivt för bildandet av sällskapet. Man samlades varje månad. Gneom rörelsen så påverkade scott, så att han påverkade lutheranerna till att offra till en methodisitsik misison. Svenska kyrkans mission sker på st bartholomew, då är det methodismission. Sedna lyckade shna få människor att samla in pengar regelbundet itll en kvinna som reste dit, det var george scotts syster. Hon var baptist. Det mest förbjudna i sverige. Hon kommer över till sverige, deltar i stor missionshögtid i göteborg och får biskopens välsignelse när hon ska åka ut till missionär. Och man offrar regelbundet till denna baptist. Det första stråket av mission bildades av george scott.
Dessutom så startade han den första absolutistiska nykterhetsföeningen i sverige. Innan så fanns det måttlighetsföreningar, man kunde dricka men undivka brännvinet. Den bildades i februari 1831. han kom i hösten 1830 på några månader så ansluter sig tusenpersoner. Dennna förening blir moderförening för en rad föreningar. Arbetet för nykterhet är ett sätt att komma in i svenska samhället. Efter ett år så kommer kronprinsen och lyssnar på nykterhetsfördrag, kungen uttalar sitt stora belåtenhet.
Han kommer in i kungahuset och han umgås med kungen. Vid årsmötet 1834, så talar han till 5 av landets biskopar som är åhörare. Vid årsmötet 1839 så sitter ärkebiskopen och riksdagsmän och lyssnar på honom.
Vi lever före folkskolestadgan i sverige. Och george scott starta en skola i sverige. Eldsjäl, i början deltog han i stort sett varje dag. Och han höll offentlig examen, han översatte lärobok osv. Från det arbetet utmanuvrerades han såsmåningom men han var lika glad ändå för huvudsaken var att den fanns.
Syftet med folkskolestarten 1842 var att få folk att kunna läsa psalmerna och katekesen.
Söndagsskolla fanns inte vid den här tiden men han tar initaitv till det här. Om han är först i landet är inte säkert. Men han är bland de första i alla fall. Han sänder också ut kolportörer. Det är personer, från början var deras uppdrag att de hade en ränsel med bökcer som de sålde och de sålde kristna tidsskrifter. Det var kringvandrande litteraturförsäljare. Snart så förändrades deras arbete. Och efter ett tag så idakade man högläsning, och nästa steg så blev han predikant. Han sålde fortfrande, men han frågade om man kunde hålla möten, och så fick man en möteslokal.
Det var inte så många, under en tid så hade han 3 kolportörer som han sände ut till lappland. Han ägnade sig åt samemission
Han reste också ut i landet mycket. Han ägnade sig i slutet på 30 talet åt stora predikoresor. Allt var förbjudet det som han gjorde. Han kamoflerade det genom nykterhetsmöten. Det var ingen svårighet för honom att tala nykterhet och sedan gå över till väckelsemöte. Han samlade stora skaror, 2-3 tusen människor och i jönköping samlade han 5000. hans långa resor och han startade flera tidsskrifter. Nu blir han sedd som nationell väckelseledare, nu är det inte en stockholmsföreetelse. Det som började med methodistförsamling är nu en blomstrande väckelserörelse. Nu behöver han också en kyrka, han behöver bygga en kyrka. För att ordna så behöver han samla pengar. Han sa till uppdragsgivare att han ska bygga kyrka i centrala stockholm
Hur stor kyrka? 1200 sittplatser hade jag tänkte. Hur stor är din församling undrade dem. Den var 15 medlemmar. Då undrade de varför. Då upplever de att han har misslyckat. De har nästan upplevt att han har misslyckat. Det han var där för att göra hade han misslycakts med. Han får tillståndet, ha rester unt 800 mil. Han fick inte in en hel del, tom anglikanerna offrade.
Hemma i sverige så hade ett visst mostånd mot george scott kommit igång, han anklagade för fantaism vinningslyustnad osv. Saken ändrades till hans fördel. 1838 så såtr han i en predikstol i svenska kyrkan överfullt i kyrkan. Hundradtals får vända hem. Nu har geroge scott grundplåten till en kyrka. Nu måste han ha en tomt att byga den på. Prästmännen säger bestämt nej. Varför ska man bygga methodistkyrka, då blir det blankt nej. Då händer det fullständigt märkliga, att en tidning träder upp till försvar för goerge scott aftonbladet träder in i försvar för honom. Det blir en väldig debatt. Han besöker statsråd och besöker kronprinsen. Till slut så får han audiens hos kungen. Aftonbladet får med sig en rad tidninga,r en skrift ges ut för att försvara kyrkan. Och det är en enastående reklam för goerge scott. Sötrsta motståndare är olof wallin. Kungen gick och avskedade sin hovkanseln och olof wallin tystades. Och han fick en tomt.
Han blir så glad för kungens insats så han får ny audiens och tackar honom. Och tillslut så ber han om ekonomiskt bistånd till kyrkan, det sa han dock nej till.
Sedan gör han en dummhet innan kyrkan är klar. Han bildar en formellt svensk methodistförsamling. Han gör en pudel efter 1 månad och upplöser församlingen efter långt samtal med ärkebiskopen. 1840 står kyrkan färdig. Den stod ungefär där sergelstorg var.
När den skulle invagas var han smart. Han kalalde på en norrlänning fårn norrland en väckelseprediaknt och en professor fårn lund johan tomander. Inte nog med det, när han börjar verksamheten. Vem ska sköta verksamheten i jättekyrkan. Vem ska ha hand om det här? Han kan inte stå själv för det här. Han bildar en förening för missionens främande.
Sanktionerades av svenska missionssällskapet ärkebiskopen var styrelseledamot. Det är en missionsförening som det senare kryllar om i sverige. Detta är sveriges första missionsförening. Som det sedan kom att bildas tusentals i sverige.
Denna förening blir nu härden för den stora folkväckelsen i sverige som sedan bröt ut i sverige. Detta är grunden.
Han skaffar medarbetare som kommer att bli väldigt betydelsefulla. En heter F.O.Nilsson, han blir anställd som kolprtör och nykterhetsman sjömanns missionär. Han får understöd från utland.
Anders Wiberg, den tredje är C O Rosenius. Det är scott som blir rosenuis andlige fader. När han finns som informator i uppland så söker han upp george scott. Ny och starkare tro på gud. Han bor ofta över hos scott.
Rosenius börjar predika i engelska kapellet. Anders Wiberg kom att ta hand om en tidsskrift. Rosenius startar också flera.
Varför nämner jag dem här 3? De är upphovet till de mesta av svensk frikyrklighet.
Vad kommer ut ur det här?
F O Nillson och Anders Wiberg är skaparna till svenska baptistsamfundets skapare.
Vad har vi där? Vi ha rdagens EFK, och pingstkyrkan
Rosenius blir pappa till EFS, den stora ideologen. Vi har där svenska missionskyrkan och svenska lliansmisisonen.
Tar vi nu med Scott, så har vi methodismen ur det här. Noga räknat så finns det inte så mycket som inte kommer från scott som är frikyrkligheten. Sedna att han inte gillade att väckelsen splittrades, är emot.
Han måste få mer pengar, kyrkan är inte betald. Han åker över till Amerika för att samla pengar. Han reser i april 1841. Rosenius ska predika i kyrkan och Wiberg ska sköta tiddsksrifter.
Under denna tid predikar han 3 ggr per vecka, han har dagliga bibelstudier, han har själavårds, han har missionsmöten 1 gång per månad. Han har bibelargentur. Han är ledare för nykterhhetssysällskapet, ledamåt för bbielsällskapet sjömännasällskapet, sjömännsällskapet, skiver i tidsskrifter, och cirka 300 brev per år. M.m
Han har insamlingsmöten i USA. Problemet är att det låter deppresion i amerika. Då märker han at tnär han utmålar sverige. Ju mörkare färger han använder desto mer pengar kommer in. Det är en frestelse för honom. När han talar så talar han inte alltid så gott om sverige. Så finns det svenskamerikaner, som skriver brev till svenskarna i sverige. Sedan når detta de svenska tidningarna. Och så överdrivs det ytterligare. När han kommer hem igen så är striden full god emot honom. George skott kallas ksamlös oförskämd, fanatiskt jesuit. Han har på det skändligaste smädat ett folk. Hur vågar han återvända till sverige. Aftonbladet stormar fram med full kraft. Kungen vid den här tiden var oerhört konservativ. Och att han har känningar in i kungahuset. Han kallas ulv i fårakläder. Han har också poltisika planer för verksamheten säger han. Han har valt sverige för scott tavla osv. Det säljs en stridsskrift mot honom på gaterna. En teaterpjäs sätts upp mot honom.
Nu får han ha polisvakt vid möterna. Till en början utnyttjar han uppståndelsen och han har möten varje kväll. En gång skjuter de ett skott in i hans bostad. Vid ett annt tillfälle tränger en sig in för att slå ner honom. En engelsk minister vädjar att inställa möterna. På palmsöndagarna blir det upplått utanför honom. Så han ställer in svenskspråkiga möterna. Sdan får han polisvakt vid bostaden dygnet runt. Sedan ställer han in engelsspråkiga möterna. Sedan far han i täckt vagn landet, när han lämnar sverige. Så tror han att allt är förlorat. Han har fruktansvärda samvetsbetänkligheter. Han tror att allt fantastiska kommer att rivas ner och att allat är förlorat. Han reser härifrån fullständigt deprimerad. Så kan man tolka det till en böjran. Engelska kyrkan plomberas. Det han inte vet om är at det han har planterat det växer. Och 10 år efter så bryter folkväckelsen ut. Det är första folkväckelsens årtionde, det är väldigt mycket hans förtjänst.
Han blir kvar i scottland han blir en lokal predikant. Ignet talar omd et var något speciellt med honom. Han hade 12 år som han blommade ur, och sedan gjorde han tjänst som gud men inte mer än någon annan. Han återvänder till sverige 1 gång. Han predikade på vanneberga möte. Han startade den långa serien av vannaberga möten. Det var ett kort besök, och när methodisten kommer fårn amerika så är han motståndare och skriver brev från england.
Efter 10 år så bryts plomberingen. Det är karl olof rosenius, det är EFS huvudkyrka. Det är därför deras kyrka fortfarande heter betlemhemskyrkan. Teglet har använts för att bygga en missionskyrka i staden.
Teologiska klassiker 1
Studierna av de 3 teologerna, och sedan börja med Augustinus.
när man studerar historiskt material så auktualiseras både, igenkänning och främlingsskap. Man känner igen en hel del och mycket känns främmande. Det är viktigt att inte eckipera gestalterna till moderna gestalter utan respektera dem i deras främlingsskap och låta dem träda fram så.
Inte söka någon konstlad igenkänning. Där är kursliteraturen bra, jämfört med äldre teologisk literatur. Där sökte man igenkänning.
Det är viktigt att se det främmande som en möjlighet. Vårt problem är inte att vi känner igen allt, vårt problem är att vi är allt för absorberade av vår tid. Alla människor i alla tider är absorberad av sin tid. Man kan tom generalisera, att kvalitén hos en kultur och hos ens livssiaution är beroende på tillgången på det främmande som man kan spegla sin egen tid med, att man kan spegla på andra perspektiv andra synsätt och sätt att tänka. Det är inte så lätt som det låter, jag reste till egypten med andra teologer och vi skulle möta koptiska kyrkan. Det är lätt att man värderade koptiska kyrkan utifrån svenskyrkliga förhållanden. Det var ovanligt med folk som ”suspende judgment”, att man avstod från att ta ställning och är i miljön öppen. Vi pratade om det där, och det blev gemenskapt ideal, vi skulle inte ta ställning utan lära något nytt av främmande. Att gå upp kl 4 och komma igång med den koptiska tidegärden. Att möta främmande gestalter i literaturen och att kunna använda den som spegel och tillgångs till en annans perspektiv.
Rowan Williams som var anglikanska kyrkans ärkebiskop, säger, att det främmande kan befria kyrkan från självklaras fängelse.
En av de främmande sakerna man ställs inför, framförallt inför thomas och augustinus. Är att man lever i en objektiv tillvaro med objektiva gränser. Människan har att förhålla sig till en objektiv värld. Det där kan man fundera över vad det betydde för teologer, en viktig aspekt som sällan lyfts fram var jämlikhetsaspekten. Vi tänker gärna att det växer fram under 1700t alet, men första incitamentet för jämlikhet, är att en värld är objektiv och den är givne och vi måste alla förhålla oss till världen åp lika villkor. Temat uttrycks på många sätt, här är vi inte jude grek osv, utan vi är ett i kristus. Augustinus kan inte dölja sin facination över den här nya jämställdhetne, han kliver ur sin höga post i milano ner från den. Och han beundrar personen victorino i bekännelser. Han är också retor, det är en blandning mellan jurist men man är också filosof och retoriker. Det väser samman i den här tjänsten. Victorino var offentlig retor i Rom och han var så uppskattad att han fick en staty rest av sig själv.
Sedan blir han omvänd till kristendomen. Och det är han som har översatt nyplatonska skrifterna till latin. Han är viktig för augustinus. Men efter omvändelse så får han kämpa med vad ska alla mina inflytelserika bekanta säga, han försöker dra åp det här. Måste han gå till kyrkan då syntes det. Han har en teologisk diskussion med en annan huvudgestalt Simplicianus. Han är gudfader åt ambrosius (ambrious är biskopen i milano, han blir augustninus andlige mentor).
Simplicianus har disktierat med victorinus, han har dragit måste man gå i kyrkan sitter det i väggarna? Men han tar steget, går i kyrkan deltar i dopundervisningen. Inför dopet så ger han sin bekännelse, den som visar att nu vet jag vad som händer med mig i dopet. Dessförinnan är man kateket. Det gör han öppet inför församlingen i Rom. När Augustinus återberättar det här är han strålande glad över steget som han tar ner från elitiska till församlingen. Där han blir omkramad, med starka gemenskapsuttryck i samband med dopbekännelsen.
Jämlikheten är också viktig för Augustinus. För Thomas är det inte så tydligt, men för Luther är det viktigt. Han översätter bibeln till tyska, tron ska ner på folkets nivå. Varje enskild individ ska äga trons språk. Det är steg mot demokrati som det sällan talas om. En sorts teologisk praktiserad jämlikhetstanke, som har historiskt samband med naturrättan och den demokrati ssom genomfördes under upplyssningen. Utgångspunkten är objektiva världen som gör att människans villkor i världen är den samma oberoende av social ställning.
De religiösa sammanhangen som inte hade utgångspunktne. De förla gudsmötet och det religiösa livet itll inret och subjektiva inre. Det fanns många såna sammanhang, de hade ingen jämlikhetstanke. Det gick inte att etablera en jämlikhetstanke, när man lägge råp enskilda indivden att söka det gudomliga. Då har man kommit längre eller korta, det kännetecknar mysteirereligoinerna. Det är snarare att jämföra emd frimurarna hur initierad man är. Den blir eltisitskt och den försöker jag säga utan värderingarna. Med jämförelse ur augustinus utgångspunkt.
Augustinus
För Augustinus är Gud: Ljuset (det är en av favoritmetaforerna för Gud, det eviga ljuset).
Gud har skapat människan. Och givit människan ett lume, från Lux = ljus)
Världen är tillgänglig för människans förnuft, för att Lume upplyuser männniskans förnuft. Det är bara att ta för sig och forska och observera och registrera. Det behövs inga mystiska intiationsriter, världen är öppen för människan.
Det skapar den starka känlsan att världen förelder ett visst skick männsiakn är kapabel att registrera sig själv. hon beehöver inte konstruera sig själv, hon böehöver inte skapa mening. Allting är snarare hur förhåller jag mig till sanningen som finns. Han behöver inte ställa frågan hur gör jag mitt liv meningsfullt. Livet har sin mening, han ska ordna på det här sätte.t enda frågna är hur jag fårhåller mig. Det är att söka gud eller att säka lögningne. Men frågan ä rhur förhåller jag mig till det givna.
Man ahr dividerat frma och tillbka över hur mycket av hnhans teologi är ny platonism.
Adolf Harnack är den store tyske teologen. Han bruakr kallas för lbieralteologins fadern. Han vill se Augustinus som en nyplatons lärjunge. Den senaste forksning som ragnar holte anlsuter sig vill ändå hävda sig att augustinus har en viss daistans.
Han förösker illuestrea emmanation, att världen är skapat från utflöde av det udomliga. Närmast gud finns änglarna, sedna kommer djur livet.
Gud som ljsuet upplyser sin skapelse.
Att vis amedeltida målningarna, titta rman på renässansens konstnräarer botochelli eeller la prima vera. Ni vet klassikerna från renässansen.. det är inte bara venus utan massa snack.
Här finns inga gränser mellan sekulära och heliga. Allting lyser med sitt gudomliga ljus, allting är fantastiskt underbart och augustinus säger ”ta för er”, njut men njut inte på ett destruktivt sätt. Se till att ni sätter inte det a vne gudsrelation. Och sen nju om ni inte njuter förkasta inte skaparen.
Om augustinus hade varit nyplatoniker, så hade det dlaat, det materialle hade inte lyst lika starkt som blomma. Han är särskilt nyfiken över 1a moseboken. Där säger gud att allt skapat var gott, augustinus var bokstavstroende i sin bibel, han är inte bokstavstroende som modern fundamentalism. Där är det en viss tolkning. Fundamentalism handlar om att skapaelse ska tillas på det hästt. Augustinus är fundamentalism på det sätte att han går ner på bokstavsnivå. Hsn alltid ner på bokstavsnivå, han säger också att gud gjorde allt skapat gott. Då få han förskjuta fallande skalan osm funnits i alxeandria sedna 200 talet.
Man får en empirisk livsglädje i tron. Den går förlroad såsmåningom i ku den det finns hä. Om de titne finns dualism mellan välrdsligat och och andligt så var finns dualismen: den är etisk, mellan synden och heligheten.
Sättet som är ordnat på ett viss tsätt.
Här landas, den sanning osm människan får tillgång till att vara guds avbild, handlar både om den sanna det verklige.
Allt i en enda salig blandning, jättefacinerande. Och jättespännande att jäfmöra med vår egen tid. Imellan denna hållning till verkligheten där allt detta hänger smaman, finns en djup klyfta som david humes skapade. David hume är den filosof som med bestånede result: är att man kan inte härleda ett bör årån ett.
Skillnaden mllen etik och etnicitet. Är en gova tiill eftervärlden. De tär faconedae hur tanken har stått sig. Vi gick igenom det som stöttepelare inom modern filosofi. Fakta kan vi inte dkskutera men hur saker är, men det kan inte ligga till grund för hur det bör vara.
Vi är nog alla barn av det här tänkande. Att man skiljer mellan fakta och värderingarna.
Ofta så talar man omd et naturliga, det är ofta ett sånt uttryck, det är både sant och rätt. Augustinus, ett uttryck för hur han väger samman Lumen. Det är att han sgäer att gud, för att känna gud så måste vi använda intelekt, att det fii en annan istuaiton.
Credo ut intelliga = jag tror för att förstå.
Därmed länkas det gudomliga ihop med sanningen. Ajg tror för att förstå. Gudskunskap är en studie av verkligheten jag kan inte förstp om jag ine har gud.
Men också moral och intelektuell fr
Det rä en tanke som lever vidare hos andra teologer. En själv självcentrerad människa som tar lätt på relationer och är ansvarslös. Han inte vara sen skaprtänkare. Man kunde inte luta den ur kunskas
Detta finns i kyrkan till upplysningen att man skiljer mllen uppfattninga och fakticitet. Att man skulle utsätta en professor i egypten, osv. Det skiile leva rättskaffens. Det var en form av helhetssyn att man inte separerar dem 2 sakerna.
Augustinus har också tankar kring skönhet, det finns skönhetsideal som utvecklas. Det blir ne relevant teologisk diskusison, varför attraheras man av skönhet, är det inre yttre. Balans porpotion vad är skönhet. Vad menar gud med skönhet, vad tycker och vad tycker gud att vi ska tycka är vackert. Det blir den vinkeln på frågesätllningen.
Rast
Om man väljer på måfå en erfarenhet som en människa kan göra. Det var från en film om hur osldaterna hur de klarade sig efter falklandskrighet. Han sa att han kaklade köket hemma i lägenheten. Plötsligt så slänge rhan plattorna i golvet så de korssas och senda rusar han ut. Vi ätnker oss händelsen, han kaklar och sen springer han ut.
Hur skulle vi ge mening åt en sån händelse? Ja vi skulle gå bakåt efter orsaken. Och vi skulle göra det framgångsrikt. Det är vår kulturs stolthet, att hitta orsaker till fysiska fenomen, biologiska sociala psykologiska. Här finns det ett namn på saken, post traumatisk stress syndrom.
Vi säger att orsakerna är kausala, och vi letar efter faktorer som ligger bakåt i tiden, och de inverkar på en händelse. Om augustinus eller thomas i viss mån också Luther. Skulle ställas inför människoödet. Skulle de inte fråga efter kausala orsaker. Utan istället skulle de fråga vad är meningen med händelsen?
Därför att deras raster är inte det kausala vetenskapliga att förklara orsaksfakotrer. Deras raster är meningsfrågan, hur skapar man ett meningsfullt liv. De hade svaret som thomas hade lärt sig av antika filosofin. Meningen med människans liv är att sträva efter lycka och att finna lycka. Med andra ord, de skulle fråga händelsen. Han kastade plattan i govlet, vad spelar den händelsen för roll för människan att leva ett lyckligt liv.
Då är det inte kausala orsaker, utan finala. Därför att finala är framåtriktade, det är däröfr det kallas fotbollsfinal. Det handlar om ändamål. Livets ändamål, livets syfte är att eftersträva lyckan och att finna den. Detta ger livet mening.
Skulle vi idag säga att diagnosen pts, ger soldaten mening i sitt liv? Nej. Meningsbegreppet är besvärligt för oss i vår tid. Det rinner oss mellan fingrarna i vår skickliga analys av orsaktsfaktorer. Det är omdiskuterat svårt begrepp, mening vad betyder det. Det var det inte för augustinus och thomas, man visste vad som var livets mening. Det var det objektivt fastställda. Sanning det rätta det sköna, det gudomliga. Och guds vilja är att människan ska bli lycklig.
Och augustinus lägger till, att man blir lycklig i gemenskap med gud. Han lägger ut det i en djup tankegång. Gudsrelationen och lyckan sammanfaller. Så blir det inte hos luther, den tanken försvinner vid refomrationen. Den finns hos augustinus och hos thomas, thomas kan pausa i sin filosofiska utläggning. Vad är det för vits med kristendomen om dne inte ger glädje? Vad är det för poäng om detta liv inte ger glädje?
Lyckotanken, det kan också på svenska låta banalt. ”eudaimonia” på grekiska. Det översätts på svenska med lycka. Men om vi tycker det låter banat så kan vi använda engelska uttrycket wellbeeing. Vilket är självförverkligande och välbefinnande.
Livets mening hittar vi när vi tittar framåt, riktningen som människans liv har. Är man inriktad på sånt som gör människans liv lyckligt eller olyckligt. Augustinus kan examplifera ur sitt nöjesliv, som han ofta använder för att visa att det gör hans liv olyckligt. Nöjen i sig hade han inget emot. Blir livet lyckligt, är det meningsfullt.
Det här skapar en riktning framåt, på det sättet att det yttersta målet är eskatos (eskatologi). Guds mål för skapelsen, och i början finns genesis (början).
Sedan finns en pil som pekar uppåt. Pilen uppåt pekar mot Gud. Så mycket som Augustinus tillåter nyplatonismen att gud låter sig finnas uppåt. Det är åter igen något som vi idag inte har. Vi lever inte i en värld som innehåller riktningar. Om vi tänker på en västerländsk vetenskaplig kausal sökande kultur som vi har.
Det vi söker efter har ingen högre betydelser. Det hade det hos augustinus. Jag ska läsa ett stycke i bekännelsen. (sid 222). Citatet handlar om den berömda scenen i Ostia (Roms kuststad), han har bestämt sig att flytta tillbaka till kartoga och han gick till Rom landvägen. Och sedna klassiska rutten till Ostia och sedan fartyget till Kartago. De står på Ostia på en balkong och vilar upp sig. Tillsammans pratar de om andliga ting och de får en kollektiv vision.
(citatet är högst upp på sidan).
Några idemässiga bakgrunder till thoams och augustinus. Båda lever i antikens värld. Thomas gör de tgenom att aristotleles har blivit återupptäckt på 1200 talet. Nordafrika och spanien bebos då av muslimska arbaer. Och medans det kristna europa inte vill känna vid hednisk filosfi så är araberna nyfikna på den.
Det harmoniska som fanns i plaenternas rörelse var så stark att det överträffade andra vetenskaper. Det är ett ideal som hadnlar om tidlöshet men också matematik. Astronomin är matematisk. Augustinus facineras över hur de skulle förutsäga solförmörkelser. Matematiken står för det eviga tidlösa. Ser man på konsten så är det samma sak där. den äldsta konsten avbildar inte konkreta händelser eller människokroppar. Det är abstraherade kroppar som helt och hållet följer skönhetslagar. Dessa handlade om propotion balans osv.
Det här ärver augustinus och thomas. På det sättet att man hela tiden söker efter strukturer. (astronomin). Genom cirklar och rörelser så sökte man en struktur för tillvaron. Det är kännetecknande för augustinus och thomas teologi att hoppet för människan finns i strukturerade. Det strukturerade livet är det autentiska.
Det andra, Harmonin. Vila, balans. Augustinus söker efter strukturerna efter sig omvändelse, hur kan vi strukturera dygnet efter omvändelsen. Det handlar inte om självförverkligande, utan hur kan vi hitta goda strukturerna för live.t
Det är intressant med den typen av fromhet. Man kan direkt översätta den till idag. Man kan undersöka själavårdssamtal som hålls i kyrkan. Vad fokuseras på i samtalet. Vad försöker själavårdaren fokusera på. Är det viljan som är problemet? Du måste samla ihop dig, du måste vilja tro. Är det känslorna eller är det erfarenheterna. Eller säger själavårdaren att problemet sitter i strukturerna i ditt liv, finns det något du luter mot utanför dig själv, som du åtgår från. Finns det rytm i ditt andliga liv. Finns det regelbundenhet. Finns det mönster. Finns det mönster i ditt liv överhuvudtaget. Eller är allting där spontant känslobetingat styrt av tillfälligheter. Finns det rytm i ditt arbete osv.
Det är den senaste som är den augustinska sjäavården det var så han själavårdade sin konfidenter. Det vore spännande på hur mycket betyder strukturer i dagens andlighet. Upprinnelsen är ett grekiskt tänkande, där man söker himmelska strukturer i astornomin. Estetiska, och vila. Strukturer och vila söker augustinus i kommunitietslivet. Han drar sig tillbaka efter omvändelsen. Han går till kassiakum brevid milano. Han går dit med sin mamma sin kusin sitt barn och några till.
Han försöker hitta en struktur, de försöker skapa en föregångare till tidegärden.
Det är också den här brottningen med strukturer som gör att han brottas med den fria viljan. Det är den som man tar steget ur strukturerna om man vill. Vad är den fria viljan. Det är ett problem som filosofin än idag försöker lösa.
Om man avslutningsvis skulle relatera det här till någon modern filosof eller teolog så går mina tankar itll Martion Bober. Han säger så här i en av sina böcker. ”om livet är utan en given struktur, om livet inte innehåller en mening eller bestämmelse, så måset människan med sitt språk skapa struktur. Människan ger sitt liv sin bestämmelser. Men därmed försvinner den andre.”
Den är hur spännande som helst. Vad Bober menar, om jag skapar strukturerna för mitt liv. Om jag konsturerar min livsmening. Så är det oförkomligt att den andre inte blir mer än en faktor i mitt livsprojekt. Den andre får aldrig sin egen intigritet. Hotet är att den andre hotar ens livsprojekt att jag måste ta hänsyn och rucka på mig. Det är en jättespännade tanke som man kan fundera vidare på egen hand. Möjligheterna att konstruera en struktur. För Augustinus så är meningen given och den andre är definerad i den strukturen. Det finns massa tnakar i detta, där finns jämlikhetstanken. Hans mamma som blir syster efter omvändelsen, inte att den andre blir led i mitt livsprojekt. Inte att den ska vara statist för att jag ska förverkliga mitt livsprojekt.”människan är inte tillräcklig för den själv”.
Hos de antika filosoferna så fanns en självtillräcklighet hos platon och aristotles, t.ex. att människan är alltings mått. Människan inte är tillräcklig för sig själv, det skulle nästan idag uppfattas för en själv.
Augustinus
Föds år 354. Men om man vill ringa in händelsenra som påvekrar hans tänkande. Så får man gå tillbaka till den svåra förföljelsen 303, dioceletanius säger att alla kristna ska böcker ska brännas och att alla kristna ska bli slavar. Det som händer är att en del kristna blir ståndaktiga. Andra går med på att rädda livhanken genom att plocka fram bibliska skrifterna ur bokhyllan och bränna dem inför kejserlig representant. Efter förföljelsen som var varade 7-8 år. Några av dem är högt uppsatta, när vi når fram till Augustinus tid så finns det biskopar som har blivit vigda av personer som lät bränna sina skrifter.
Var de riktiga biskoparna? Då säger biskopen av kartago nej. Då föds donatismen, kring den här symbolfrågan. Det donatius syftar till är att personlig helgelse och helighet är nödvändigt för autentisk kristen tro och för den som viger en biskop. Det är symbolfrågan, donatius kan predika på ett levande sätt, där de går ut och bränner guds ord, andra dör. Sedan har de varit med och konsekrerat biskopar, de biskoparna måste ut ur kyrkan. Det är den första ”frikyrkorörelsen”. På det sakliga grunden när baptister och andra verkar så har man samma grundsyn. Det är också det som är frikyrkorörelse grund.
Nu ska vi komma ihåg att det är skåne över nordafrika. De är lite kaxiga, de är nybyggare, de har brytit upp ny mark. Det finns en viss rivalitet mellan kartago och Rom. De är uppblandade Augustinus har en berbisk mamma osv. Det finns en nationalism som knyts till biskop donatius i kartago. Nationalistiska känslor underblåser donatismen. Augustinus lyckas biskopen i Hippos Regius övertala Zosimus (påven), går med på att bannlysa donatisterna. När han gör det, då muttrar man i de itealienska församlingarna. Den här bannlysningen lyckas inte trots att man tar till hårda medel. Luther och bondeupproren (vill man allra minst tala om som lutheran, det var förfärligt). Augustinus är i samma läger när han sanktionerar romersk armé när de försöker utsätta donatisterna för förföljelser.
Inte ens det lyckas utrota donatisterna. Vart tar det då vägen? Den lever ända fram till Islam. När den vågen av arabisk expansion utplånar alla kyrkor i ett svep då försvinner donatisterna. Deras öde blev att de stannade här och hämtade nationalistiska stödet från kolonisatörerna.
311 kommer Galerius toleransedikt. Slutet på förföljelserna. 321 berömda slaget i rom där general konstatin besegrar sin general och efter det blir han kejsare. Det är då han ser korsets tecken på himmelen, han har inga kristna intressen i det skeendet. Hans pappa hade en gång berättat. Hans pappa sa att han testade o tillbe en gud inför fältslagen. Det erinrade konstatin, han gjorde en invetering och han testade det. I efterhand så tolkade han det som att kristus var med honom. 313 ediktet i milan. Som stadfäste att hela kyrkan får full frihet att verka i staten. Detta är ett tack från konstantin till kyrkan.
324 blir kristendomen statskyrka. 325 kommer kyrkomötet i nicea.
330 så flyttar konstantin från rom till en stad som gerkerna kallade bysans och han kallade det för konstantinopel.
Sedan 332 så har vi donatius som blir biskop i kartago. Sedan har vi lite kuriosa att armenierna kristnas. Det är världens äldsta kyrka. Den går tillbaka hit.
Kejsar konstnatin dör 337.
341 då är det biskop wolfilie igång , han hade gotisk pappa och grekisk mamma. Goterna kom möjligen från sverige, man vet inte om det är ostgoter eller västgåter. Han blir sedan biskop för gotenra, och han är arian. Östgotenra härjar och etablerar sig i ravenna, sdan kommer västgoterna och skövlar rom, sedan slår de sig ner i spanien. Toledo blir ett arianskt fäste och ravenna.
341 Athanasius, biskop i alexandria. Till en början så viger han lekmanenn frumentius till biskop och skickar iväg honom till etiopien.
På 350 så är hela etiopen ett kristet land.
350 så tar athanasius till sig formeln från nicea, samma väsen som fadern.
354 Augustinus födelseår så har vi sagt lite om tiden innan hans födsel.
när man studerar historiskt material så auktualiseras både, igenkänning och främlingsskap. Man känner igen en hel del och mycket känns främmande. Det är viktigt att inte eckipera gestalterna till moderna gestalter utan respektera dem i deras främlingsskap och låta dem träda fram så.
Inte söka någon konstlad igenkänning. Där är kursliteraturen bra, jämfört med äldre teologisk literatur. Där sökte man igenkänning.
Det är viktigt att se det främmande som en möjlighet. Vårt problem är inte att vi känner igen allt, vårt problem är att vi är allt för absorberade av vår tid. Alla människor i alla tider är absorberad av sin tid. Man kan tom generalisera, att kvalitén hos en kultur och hos ens livssiaution är beroende på tillgången på det främmande som man kan spegla sin egen tid med, att man kan spegla på andra perspektiv andra synsätt och sätt att tänka. Det är inte så lätt som det låter, jag reste till egypten med andra teologer och vi skulle möta koptiska kyrkan. Det är lätt att man värderade koptiska kyrkan utifrån svenskyrkliga förhållanden. Det var ovanligt med folk som ”suspende judgment”, att man avstod från att ta ställning och är i miljön öppen. Vi pratade om det där, och det blev gemenskapt ideal, vi skulle inte ta ställning utan lära något nytt av främmande. Att gå upp kl 4 och komma igång med den koptiska tidegärden. Att möta främmande gestalter i literaturen och att kunna använda den som spegel och tillgångs till en annans perspektiv.
Rowan Williams som var anglikanska kyrkans ärkebiskop, säger, att det främmande kan befria kyrkan från självklaras fängelse.
En av de främmande sakerna man ställs inför, framförallt inför thomas och augustinus. Är att man lever i en objektiv tillvaro med objektiva gränser. Människan har att förhålla sig till en objektiv värld. Det där kan man fundera över vad det betydde för teologer, en viktig aspekt som sällan lyfts fram var jämlikhetsaspekten. Vi tänker gärna att det växer fram under 1700t alet, men första incitamentet för jämlikhet, är att en värld är objektiv och den är givne och vi måste alla förhålla oss till världen åp lika villkor. Temat uttrycks på många sätt, här är vi inte jude grek osv, utan vi är ett i kristus. Augustinus kan inte dölja sin facination över den här nya jämställdhetne, han kliver ur sin höga post i milano ner från den. Och han beundrar personen victorino i bekännelser. Han är också retor, det är en blandning mellan jurist men man är också filosof och retoriker. Det väser samman i den här tjänsten. Victorino var offentlig retor i Rom och han var så uppskattad att han fick en staty rest av sig själv.
Sedan blir han omvänd till kristendomen. Och det är han som har översatt nyplatonska skrifterna till latin. Han är viktig för augustinus. Men efter omvändelse så får han kämpa med vad ska alla mina inflytelserika bekanta säga, han försöker dra åp det här. Måste han gå till kyrkan då syntes det. Han har en teologisk diskussion med en annan huvudgestalt Simplicianus. Han är gudfader åt ambrosius (ambrious är biskopen i milano, han blir augustninus andlige mentor).
Simplicianus har disktierat med victorinus, han har dragit måste man gå i kyrkan sitter det i väggarna? Men han tar steget, går i kyrkan deltar i dopundervisningen. Inför dopet så ger han sin bekännelse, den som visar att nu vet jag vad som händer med mig i dopet. Dessförinnan är man kateket. Det gör han öppet inför församlingen i Rom. När Augustinus återberättar det här är han strålande glad över steget som han tar ner från elitiska till församlingen. Där han blir omkramad, med starka gemenskapsuttryck i samband med dopbekännelsen.
Jämlikheten är också viktig för Augustinus. För Thomas är det inte så tydligt, men för Luther är det viktigt. Han översätter bibeln till tyska, tron ska ner på folkets nivå. Varje enskild individ ska äga trons språk. Det är steg mot demokrati som det sällan talas om. En sorts teologisk praktiserad jämlikhetstanke, som har historiskt samband med naturrättan och den demokrati ssom genomfördes under upplyssningen. Utgångspunkten är objektiva världen som gör att människans villkor i världen är den samma oberoende av social ställning.
De religiösa sammanhangen som inte hade utgångspunktne. De förla gudsmötet och det religiösa livet itll inret och subjektiva inre. Det fanns många såna sammanhang, de hade ingen jämlikhetstanke. Det gick inte att etablera en jämlikhetstanke, när man lägge råp enskilda indivden att söka det gudomliga. Då har man kommit längre eller korta, det kännetecknar mysteirereligoinerna. Det är snarare att jämföra emd frimurarna hur initierad man är. Den blir eltisitskt och den försöker jag säga utan värderingarna. Med jämförelse ur augustinus utgångspunkt.
Augustinus
För Augustinus är Gud: Ljuset (det är en av favoritmetaforerna för Gud, det eviga ljuset).
Gud har skapat människan. Och givit människan ett lume, från Lux = ljus)
Världen är tillgänglig för människans förnuft, för att Lume upplyuser männniskans förnuft. Det är bara att ta för sig och forska och observera och registrera. Det behövs inga mystiska intiationsriter, världen är öppen för människan.
Det skapar den starka känlsan att världen förelder ett visst skick männsiakn är kapabel att registrera sig själv. hon beehöver inte konstruera sig själv, hon böehöver inte skapa mening. Allting är snarare hur förhåller jag mig till sanningen som finns. Han behöver inte ställa frågan hur gör jag mitt liv meningsfullt. Livet har sin mening, han ska ordna på det här sätte.t enda frågna är hur jag fårhåller mig. Det är att söka gud eller att säka lögningne. Men frågan ä rhur förhåller jag mig till det givna.
Man ahr dividerat frma och tillbka över hur mycket av hnhans teologi är ny platonism.
Adolf Harnack är den store tyske teologen. Han bruakr kallas för lbieralteologins fadern. Han vill se Augustinus som en nyplatons lärjunge. Den senaste forksning som ragnar holte anlsuter sig vill ändå hävda sig att augustinus har en viss daistans.
Han förösker illuestrea emmanation, att världen är skapat från utflöde av det udomliga. Närmast gud finns änglarna, sedna kommer djur livet.
Gud som ljsuet upplyser sin skapelse.
Att vis amedeltida målningarna, titta rman på renässansens konstnräarer botochelli eeller la prima vera. Ni vet klassikerna från renässansen.. det är inte bara venus utan massa snack.
Här finns inga gränser mellan sekulära och heliga. Allting lyser med sitt gudomliga ljus, allting är fantastiskt underbart och augustinus säger ”ta för er”, njut men njut inte på ett destruktivt sätt. Se till att ni sätter inte det a vne gudsrelation. Och sen nju om ni inte njuter förkasta inte skaparen.
Om augustinus hade varit nyplatoniker, så hade det dlaat, det materialle hade inte lyst lika starkt som blomma. Han är särskilt nyfiken över 1a moseboken. Där säger gud att allt skapat var gott, augustinus var bokstavstroende i sin bibel, han är inte bokstavstroende som modern fundamentalism. Där är det en viss tolkning. Fundamentalism handlar om att skapaelse ska tillas på det hästt. Augustinus är fundamentalism på det sätte att han går ner på bokstavsnivå. Hsn alltid ner på bokstavsnivå, han säger också att gud gjorde allt skapat gott. Då få han förskjuta fallande skalan osm funnits i alxeandria sedna 200 talet.
Man får en empirisk livsglädje i tron. Den går förlroad såsmåningom i ku den det finns hä. Om de titne finns dualism mellan välrdsligat och och andligt så var finns dualismen: den är etisk, mellan synden och heligheten.
Sättet som är ordnat på ett viss tsätt.
Här landas, den sanning osm människan får tillgång till att vara guds avbild, handlar både om den sanna det verklige.
Allt i en enda salig blandning, jättefacinerande. Och jättespännande att jäfmöra med vår egen tid. Imellan denna hållning till verkligheten där allt detta hänger smaman, finns en djup klyfta som david humes skapade. David hume är den filosof som med bestånede result: är att man kan inte härleda ett bör årån ett.
Skillnaden mllen etik och etnicitet. Är en gova tiill eftervärlden. De tär faconedae hur tanken har stått sig. Vi gick igenom det som stöttepelare inom modern filosofi. Fakta kan vi inte dkskutera men hur saker är, men det kan inte ligga till grund för hur det bör vara.
Vi är nog alla barn av det här tänkande. Att man skiljer mellan fakta och värderingarna.
Ofta så talar man omd et naturliga, det är ofta ett sånt uttryck, det är både sant och rätt. Augustinus, ett uttryck för hur han väger samman Lumen. Det är att han sgäer att gud, för att känna gud så måste vi använda intelekt, att det fii en annan istuaiton.
Credo ut intelliga = jag tror för att förstå.
Därmed länkas det gudomliga ihop med sanningen. Ajg tror för att förstå. Gudskunskap är en studie av verkligheten jag kan inte förstp om jag ine har gud.
Men också moral och intelektuell fr
Det rä en tanke som lever vidare hos andra teologer. En själv självcentrerad människa som tar lätt på relationer och är ansvarslös. Han inte vara sen skaprtänkare. Man kunde inte luta den ur kunskas
Detta finns i kyrkan till upplysningen att man skiljer mllen uppfattninga och fakticitet. Att man skulle utsätta en professor i egypten, osv. Det skiile leva rättskaffens. Det var en form av helhetssyn att man inte separerar dem 2 sakerna.
Augustinus har också tankar kring skönhet, det finns skönhetsideal som utvecklas. Det blir ne relevant teologisk diskusison, varför attraheras man av skönhet, är det inre yttre. Balans porpotion vad är skönhet. Vad menar gud med skönhet, vad tycker och vad tycker gud att vi ska tycka är vackert. Det blir den vinkeln på frågesätllningen.
Rast
Om man väljer på måfå en erfarenhet som en människa kan göra. Det var från en film om hur osldaterna hur de klarade sig efter falklandskrighet. Han sa att han kaklade köket hemma i lägenheten. Plötsligt så slänge rhan plattorna i golvet så de korssas och senda rusar han ut. Vi ätnker oss händelsen, han kaklar och sen springer han ut.
Hur skulle vi ge mening åt en sån händelse? Ja vi skulle gå bakåt efter orsaken. Och vi skulle göra det framgångsrikt. Det är vår kulturs stolthet, att hitta orsaker till fysiska fenomen, biologiska sociala psykologiska. Här finns det ett namn på saken, post traumatisk stress syndrom.
Vi säger att orsakerna är kausala, och vi letar efter faktorer som ligger bakåt i tiden, och de inverkar på en händelse. Om augustinus eller thomas i viss mån också Luther. Skulle ställas inför människoödet. Skulle de inte fråga efter kausala orsaker. Utan istället skulle de fråga vad är meningen med händelsen?
Därför att deras raster är inte det kausala vetenskapliga att förklara orsaksfakotrer. Deras raster är meningsfrågan, hur skapar man ett meningsfullt liv. De hade svaret som thomas hade lärt sig av antika filosofin. Meningen med människans liv är att sträva efter lycka och att finna lycka. Med andra ord, de skulle fråga händelsen. Han kastade plattan i govlet, vad spelar den händelsen för roll för människan att leva ett lyckligt liv.
Då är det inte kausala orsaker, utan finala. Därför att finala är framåtriktade, det är däröfr det kallas fotbollsfinal. Det handlar om ändamål. Livets ändamål, livets syfte är att eftersträva lyckan och att finna den. Detta ger livet mening.
Skulle vi idag säga att diagnosen pts, ger soldaten mening i sitt liv? Nej. Meningsbegreppet är besvärligt för oss i vår tid. Det rinner oss mellan fingrarna i vår skickliga analys av orsaktsfaktorer. Det är omdiskuterat svårt begrepp, mening vad betyder det. Det var det inte för augustinus och thomas, man visste vad som var livets mening. Det var det objektivt fastställda. Sanning det rätta det sköna, det gudomliga. Och guds vilja är att människan ska bli lycklig.
Och augustinus lägger till, att man blir lycklig i gemenskap med gud. Han lägger ut det i en djup tankegång. Gudsrelationen och lyckan sammanfaller. Så blir det inte hos luther, den tanken försvinner vid refomrationen. Den finns hos augustinus och hos thomas, thomas kan pausa i sin filosofiska utläggning. Vad är det för vits med kristendomen om dne inte ger glädje? Vad är det för poäng om detta liv inte ger glädje?
Lyckotanken, det kan också på svenska låta banalt. ”eudaimonia” på grekiska. Det översätts på svenska med lycka. Men om vi tycker det låter banat så kan vi använda engelska uttrycket wellbeeing. Vilket är självförverkligande och välbefinnande.
Livets mening hittar vi när vi tittar framåt, riktningen som människans liv har. Är man inriktad på sånt som gör människans liv lyckligt eller olyckligt. Augustinus kan examplifera ur sitt nöjesliv, som han ofta använder för att visa att det gör hans liv olyckligt. Nöjen i sig hade han inget emot. Blir livet lyckligt, är det meningsfullt.
Det här skapar en riktning framåt, på det sättet att det yttersta målet är eskatos (eskatologi). Guds mål för skapelsen, och i början finns genesis (början).
Sedan finns en pil som pekar uppåt. Pilen uppåt pekar mot Gud. Så mycket som Augustinus tillåter nyplatonismen att gud låter sig finnas uppåt. Det är åter igen något som vi idag inte har. Vi lever inte i en värld som innehåller riktningar. Om vi tänker på en västerländsk vetenskaplig kausal sökande kultur som vi har.
Det vi söker efter har ingen högre betydelser. Det hade det hos augustinus. Jag ska läsa ett stycke i bekännelsen. (sid 222). Citatet handlar om den berömda scenen i Ostia (Roms kuststad), han har bestämt sig att flytta tillbaka till kartoga och han gick till Rom landvägen. Och sedna klassiska rutten till Ostia och sedan fartyget till Kartago. De står på Ostia på en balkong och vilar upp sig. Tillsammans pratar de om andliga ting och de får en kollektiv vision.
(citatet är högst upp på sidan).
Några idemässiga bakgrunder till thoams och augustinus. Båda lever i antikens värld. Thomas gör de tgenom att aristotleles har blivit återupptäckt på 1200 talet. Nordafrika och spanien bebos då av muslimska arbaer. Och medans det kristna europa inte vill känna vid hednisk filosfi så är araberna nyfikna på den.
Det harmoniska som fanns i plaenternas rörelse var så stark att det överträffade andra vetenskaper. Det är ett ideal som hadnlar om tidlöshet men också matematik. Astronomin är matematisk. Augustinus facineras över hur de skulle förutsäga solförmörkelser. Matematiken står för det eviga tidlösa. Ser man på konsten så är det samma sak där. den äldsta konsten avbildar inte konkreta händelser eller människokroppar. Det är abstraherade kroppar som helt och hållet följer skönhetslagar. Dessa handlade om propotion balans osv.
Det här ärver augustinus och thomas. På det sättet att man hela tiden söker efter strukturer. (astronomin). Genom cirklar och rörelser så sökte man en struktur för tillvaron. Det är kännetecknande för augustinus och thomas teologi att hoppet för människan finns i strukturerade. Det strukturerade livet är det autentiska.
Det andra, Harmonin. Vila, balans. Augustinus söker efter strukturerna efter sig omvändelse, hur kan vi strukturera dygnet efter omvändelsen. Det handlar inte om självförverkligande, utan hur kan vi hitta goda strukturerna för live.t
Det är intressant med den typen av fromhet. Man kan direkt översätta den till idag. Man kan undersöka själavårdssamtal som hålls i kyrkan. Vad fokuseras på i samtalet. Vad försöker själavårdaren fokusera på. Är det viljan som är problemet? Du måste samla ihop dig, du måste vilja tro. Är det känslorna eller är det erfarenheterna. Eller säger själavårdaren att problemet sitter i strukturerna i ditt liv, finns det något du luter mot utanför dig själv, som du åtgår från. Finns det rytm i ditt andliga liv. Finns det regelbundenhet. Finns det mönster. Finns det mönster i ditt liv överhuvudtaget. Eller är allting där spontant känslobetingat styrt av tillfälligheter. Finns det rytm i ditt arbete osv.
Det är den senaste som är den augustinska sjäavården det var så han själavårdade sin konfidenter. Det vore spännande på hur mycket betyder strukturer i dagens andlighet. Upprinnelsen är ett grekiskt tänkande, där man söker himmelska strukturer i astornomin. Estetiska, och vila. Strukturer och vila söker augustinus i kommunitietslivet. Han drar sig tillbaka efter omvändelsen. Han går till kassiakum brevid milano. Han går dit med sin mamma sin kusin sitt barn och några till.
Han försöker hitta en struktur, de försöker skapa en föregångare till tidegärden.
Det är också den här brottningen med strukturer som gör att han brottas med den fria viljan. Det är den som man tar steget ur strukturerna om man vill. Vad är den fria viljan. Det är ett problem som filosofin än idag försöker lösa.
Om man avslutningsvis skulle relatera det här till någon modern filosof eller teolog så går mina tankar itll Martion Bober. Han säger så här i en av sina böcker. ”om livet är utan en given struktur, om livet inte innehåller en mening eller bestämmelse, så måset människan med sitt språk skapa struktur. Människan ger sitt liv sin bestämmelser. Men därmed försvinner den andre.”
Den är hur spännande som helst. Vad Bober menar, om jag skapar strukturerna för mitt liv. Om jag konsturerar min livsmening. Så är det oförkomligt att den andre inte blir mer än en faktor i mitt livsprojekt. Den andre får aldrig sin egen intigritet. Hotet är att den andre hotar ens livsprojekt att jag måste ta hänsyn och rucka på mig. Det är en jättespännade tanke som man kan fundera vidare på egen hand. Möjligheterna att konstruera en struktur. För Augustinus så är meningen given och den andre är definerad i den strukturen. Det finns massa tnakar i detta, där finns jämlikhetstanken. Hans mamma som blir syster efter omvändelsen, inte att den andre blir led i mitt livsprojekt. Inte att den ska vara statist för att jag ska förverkliga mitt livsprojekt.”människan är inte tillräcklig för den själv”.
Hos de antika filosoferna så fanns en självtillräcklighet hos platon och aristotles, t.ex. att människan är alltings mått. Människan inte är tillräcklig för sig själv, det skulle nästan idag uppfattas för en själv.
Augustinus
Föds år 354. Men om man vill ringa in händelsenra som påvekrar hans tänkande. Så får man gå tillbaka till den svåra förföljelsen 303, dioceletanius säger att alla kristna ska böcker ska brännas och att alla kristna ska bli slavar. Det som händer är att en del kristna blir ståndaktiga. Andra går med på att rädda livhanken genom att plocka fram bibliska skrifterna ur bokhyllan och bränna dem inför kejserlig representant. Efter förföljelsen som var varade 7-8 år. Några av dem är högt uppsatta, när vi når fram till Augustinus tid så finns det biskopar som har blivit vigda av personer som lät bränna sina skrifter.
Var de riktiga biskoparna? Då säger biskopen av kartago nej. Då föds donatismen, kring den här symbolfrågan. Det donatius syftar till är att personlig helgelse och helighet är nödvändigt för autentisk kristen tro och för den som viger en biskop. Det är symbolfrågan, donatius kan predika på ett levande sätt, där de går ut och bränner guds ord, andra dör. Sedan har de varit med och konsekrerat biskopar, de biskoparna måste ut ur kyrkan. Det är den första ”frikyrkorörelsen”. På det sakliga grunden när baptister och andra verkar så har man samma grundsyn. Det är också det som är frikyrkorörelse grund.
Nu ska vi komma ihåg att det är skåne över nordafrika. De är lite kaxiga, de är nybyggare, de har brytit upp ny mark. Det finns en viss rivalitet mellan kartago och Rom. De är uppblandade Augustinus har en berbisk mamma osv. Det finns en nationalism som knyts till biskop donatius i kartago. Nationalistiska känslor underblåser donatismen. Augustinus lyckas biskopen i Hippos Regius övertala Zosimus (påven), går med på att bannlysa donatisterna. När han gör det, då muttrar man i de itealienska församlingarna. Den här bannlysningen lyckas inte trots att man tar till hårda medel. Luther och bondeupproren (vill man allra minst tala om som lutheran, det var förfärligt). Augustinus är i samma läger när han sanktionerar romersk armé när de försöker utsätta donatisterna för förföljelser.
Inte ens det lyckas utrota donatisterna. Vart tar det då vägen? Den lever ända fram till Islam. När den vågen av arabisk expansion utplånar alla kyrkor i ett svep då försvinner donatisterna. Deras öde blev att de stannade här och hämtade nationalistiska stödet från kolonisatörerna.
311 kommer Galerius toleransedikt. Slutet på förföljelserna. 321 berömda slaget i rom där general konstatin besegrar sin general och efter det blir han kejsare. Det är då han ser korsets tecken på himmelen, han har inga kristna intressen i det skeendet. Hans pappa hade en gång berättat. Hans pappa sa att han testade o tillbe en gud inför fältslagen. Det erinrade konstatin, han gjorde en invetering och han testade det. I efterhand så tolkade han det som att kristus var med honom. 313 ediktet i milan. Som stadfäste att hela kyrkan får full frihet att verka i staten. Detta är ett tack från konstantin till kyrkan.
324 blir kristendomen statskyrka. 325 kommer kyrkomötet i nicea.
330 så flyttar konstantin från rom till en stad som gerkerna kallade bysans och han kallade det för konstantinopel.
Sedan 332 så har vi donatius som blir biskop i kartago. Sedan har vi lite kuriosa att armenierna kristnas. Det är världens äldsta kyrka. Den går tillbaka hit.
Kejsar konstnatin dör 337.
341 då är det biskop wolfilie igång , han hade gotisk pappa och grekisk mamma. Goterna kom möjligen från sverige, man vet inte om det är ostgoter eller västgåter. Han blir sedan biskop för gotenra, och han är arian. Östgotenra härjar och etablerar sig i ravenna, sdan kommer västgoterna och skövlar rom, sedan slår de sig ner i spanien. Toledo blir ett arianskt fäste och ravenna.
341 Athanasius, biskop i alexandria. Till en början så viger han lekmanenn frumentius till biskop och skickar iväg honom till etiopien.
På 350 så är hela etiopen ett kristet land.
350 så tar athanasius till sig formeln från nicea, samma väsen som fadern.
354 Augustinus födelseår så har vi sagt lite om tiden innan hans födsel.
torsdag 10 september 2009
Kristendomen i sverige 5
Väckelsehistorien
För att få kontinuitet från förra lektionen så ska vi bara säga något om 1600 talet och religoinslagarna. Som är en viktig bakgrund till väckelsehistorien.
Då var det så att vi avslutade med gustav 2 adolf konungaförsäkran. Det har ni med sen förra gången. Då sa vi att det stadfästest uppsalas 1593 möte, att man bara fick ha den lutherska kristendomförstålelse.
Undantaget var att om det fanns främmande trosutövare, så skulle de fortsätta ha sin tro om de höll sig stilla. Det som menas, är att man inte får utöva sin religion så att andra kan smittas av den villoläran. Man fick inte utöva sin religion så att det märktes.
Det finns en passus i den lagen. Som fanns kvar i 100 år i olika lagarna. Utlänningar med främmande trosbekännelse, när man säger det. Så sägs det som motivering ty ingen överhet är mäktig råda och regera över ens samvete. Man kan inte förbjuda någon att tro ett visst sätt. Det finns en samvetsfrihet, jag får tro som jag vill men jag fårinte utöva som jag vill. Men jag förbjuder inte människor att tro annat som Luther. Det var 1611 i gustav 2 adolfs konungaförsäkran.
Om vi går framåt så var kriget mot polen då florerade katolikskräck i landet. Att det var belagt med dödsstraff att var katolik. Men man anadade att katoliker var spioner för polen. Det var med politiska skäl man utsatte dödsstraff mot katoliker. Sedan var propagandan mot katoliker så enorm, och påven antikrist och jesuiterna paddorna.
Men ortodoxa och kalvinister bemöttes med hyfsad tolerans. De var förbjudet men man hade inte dödsstraff.
Men det som kom att förändra situationen var 1654 drottning Kristina. Att en svensk regent, den regerande drottningen kristina abdikerar reser utomlands och utanför sveriges gränser säger att hon må konvertera till katolska tron. Då är hon dotter till gustav 2 adolf, som har kämpat ”på papper” mot den katolska tron.
Det händer det utomordentliga märkliga att hon går över till katolicismen, det får resultatet att vi får strängare religionslag i sverige. Redan året efter 1655 så får vi en religionsttadga som är ännu strängare. Där står det om villfarande sekter i stadgar.
1600 talets strängaste religionslag kom 1667, det kallas för religionsplakatet. Nu bestämde man att varje inkommande utlänning skulle ställas under kyrklig kontroll. All kättersk litteratur förbjuds. Men samvetsfrihet, du får tro annorlunda. Men du får inte sprida det eller ha literatur.
1686, då får vi kyrkolagen. Där föreskrivs att den som avfaller från landets rätta religion ska mista ämbetet och förvisas. Vad fanns det då för någonting som kunde drabba sverige, som någon slags väckelse? I 1ans kurs så ska vi ha läst en del om detta.
Den första och äldsta väckelserörelsen, det är pietismen.
Den kom att ha 2 st starka ledare, de stod för lite olika saker. Den första var Phili Jakob Spener, han var prost i berlin andra hälften av 1600 talet. Han kom med andra präster ut med ett förord till en annan bok, som hette fromma önskningar. 1675, vad är det för fromma önskningar. Vad är målet för piestistiska väckelsen? Det är Liv, inte teori inte älra, utan liv. Då handlar det ganska mycket av det subjektiva inte på bekostnad av bibeln utan av läroskrifterna.
Omvändelsen betonas. Att man i medveten ålder bestämmer sig för, får uppleva att Gud blir herre i sitt liv och tro som en kristnes och tro som en kristen. Man man sa att pånyttfödelsen att den sker inte vid dopet, som man lärde i lutherdomen. Utna i omvändelsen, att när jag själv bestämmer mig för vem jag vill tillhöra.
Personlig fromhet blir viktig, framförallt för prästerna. De ska vara föredömme för präster. Det måste visa sig i livet vad an tror på. Det gäller alla men särskilt prästerna. Det allmänna prästadömet blir ivktigt, alla troende blir präster, som det finns texter för i NT. Att en lekman skulle kunna lägga ut ordet, predika eller ha en andakt.
Konvetiklar, där dessa saker ska genomföras. Sammankomster i hemmen av andaktskaraktär. Där fler än de som finns i egna hushållet är och där man har andakter.
Det var högt upp i kyrkan, det får oss att förstå att programmet från Spener att det kom uppifrån att han ville inte krossa utan reformera och förnya. Det är en förnyelserörelse inom lutherska kyrkan.
Hans efterföljare.
Agust Herman Francke. han levde samtidigt och överlevde Spener.
Han var präst och professor i nybildade universitet i nybildade universitet i Halle. Halle var viktigt, om man läser Gustavsson. Han nästna vill förvirra sina läsare. Han har många olika begrepp på pietismen. Vi behöver inte känna skillnad på alla.
Vad som skiljer mellan dem eller kompleterar, förutom det som fanns är att det kom in en:
Lagiskthet.
Det uppfattade man inte ,m en det man ser utifrån. Här kom syndakatalogerna. Här är det att man visste vad som var förbjudet enligt kristen tro. Han gick väldigt långt i vad som inte var tillåtet. Här har vi den klassiska syndakatalogen, kortspel, dans teater. Han gick längre, och förbjöd naturpromenader. Allt det här måste ses i ljuset av sin tid där det sas, att arbete var det enda viktigt, arbete helgdag. Naturpormenader var några få förunnat. Det är samma sak som teater, det är lite så att han ställer sig på den undre klassens sida mot den övre klassen. Vilken bonde eller backstugesittare har tid och göra naturpomenader. Vad man tänker är att det skapar lättja, det drar en bort från det vi är tvugna att göra, det för oss bort från försörjningen och omhändertagandet av ens familj.
Sedan har det levt vidare in i 1900 talet där det måste tolkas på ett annat vis.
Första lektionen berättade jag om min bakgrund och släkt. Min morfar gick i kyrkan någon enda gång, han var inte frikyrklig men lite smått kyrklig. När vi barnbarn hälsade på hos mormor och morfar, om vi tog med en kortlek skulel vi kastas ut. Det fick icke förekomma en kortlek. Pga pietismen? Nej. Pga socialdemokratin. De genomför en rejäl kampanj mot kortspelande, och därför fick han med sig detta. Man hade veckolön och allt för många män spelade bort veckolönen. Det var detta socialdemokratin reagerade mot. För dem handlade det inte om syndakatalog utan vett
Det som också fördes in av Francke, var diakonin. Skolverksamheten stora barnhemmen. Man hade stora skolor för Halle för 3000 elever med 40% flickor som var unikt.
Ekumneiken kom in. Han bedrev samtal med grekisk ortodoxa bland annat.
Mission. Här kommer för första gången mission som inte handlar om att erövra land, utan bara bedriva mission. Hela programmet är individuellt. Det var inte möjligt med pietismen om inte upplysningen skulle funnits. Det finns förklaringar till det.
Pietismen kommer såsmåningom till Sverige. Vi säger att nästa väckelsegren som vi ska syssla efter, är Radikalpietismen. Det är en gren av pietismen som är mer splittrande. Här är man oftast antikyrklig. (i stort sett handlar det om skraven 1600-1700 talet)
Här har vi inga präster i ledning, utan vi har lekmän. Viktigaste är Konrad Dippel. Han var läkare.
Gottfried Arnold. Historieproffesor.
Dippel var den viktigaste för han kom till Sverige. När radikalpeitismen gick för längst. Så var det inte bara kyrkan man var kritsik mot, man var kritisk mot sakramenten och bibeln osv. Det enda man behövde var inre lågan man behövde. Lite känsla av new age eller gnostisism. Det var gudalågan i det inre man behövde. Man gick riktigt långt, och det gjorde inte alla, och det hände inte i sverige men det kunde gå så långt.
3 nedslag av pietism
det första nedslaget av pietism är av karl 11 gemål, Ulrika Eleonora. Hon var drottning av sverige gift med Karl 11. hon var ursprungligen från danmark, dotter av danska hovet. Hon betäcknas som en ganska from kvinna som gjorde mycket välgörenhet. Kring henne så samlades en gurpp kvinnor för andakt och uppbyggelse. Det blev känt av den första historiske pietismen. Så han tog 1688 och sände ett brev till Ulrika Eleonora, och han skickade också sin evangeliska postilla till henne. 1690 så skickar han ett nytt brev till Ulrika Eleonora, där berättar han mer grundligt om väckelserörelsen, han säger att det kallas för pietism. Det är förmodligen första gången det ordet blir känt i sverige.
Det är dråligt att det sker i kungahuset. För att det är förbjudet, den enda man inte kunde sätta i finkan var kungen och drottningen. Det var begränsat men en del adliga kvinnor påverkades på det sättet.
Det andra nedslaget är dem s.k. hallestudenterna. Vi sa att Franke var professor i Halle, svenska unga män ville läsa utomlands. Några fick möjlighet att göra det. Då var det vid olika tider modernt att åka till paris vid en tid osv. Men Halle blev poppis et ttag. 1693-94 var det 13 svenskar som studerade vid Halle. De flesta som läste där, blev Hallepietister. De fick pietistiska kristesndomsförståelse.
Nu var det inte alldeles enkelt, när de kom till sverige så fanns det ett starkt motstånd, och man beslagtog pietistiska skrifter. Man jorde nattliga rassier. Det var en oerhört stark förföljelser, de hade sin tro och de talade om den vilket var förbjudet.
Karlskrona som var en av de större städerna, där kom det en väckelse som kom från studenterna i Halle.
Motståndet i Karlskrona var så stort att det dog ut snabbt. Inte minst blnad de tyska prästerna.
I stockholm blev det annorlund adär blev väckelsen mer beständigt, det fanns ämbetsmän som vanns över till pietismen.
En annan pietist i Stockholm var Elias Wolker, en av de stora pietistierna. Han adlades senare under namnet von Walcker.
Han var tjänsteman i svea hovrätt och blev såsmåningom adlade. Han hade hört från Francke via pietsiterna. Han hade ett av stora hemmen i stockholm och bodde vid skepssbron. Det fanns konvetiklar varjeonsdagskväll och fredagskväll. Feb 1972 så skriver han till Francke och tackar för skrifter och säger kan du inte be till Gud för oss i stockholm. Sedan kom det ett svarsbrev några år senare. Där undervisar Francke Elias von Walcker. Där varnar han för seperatism, det är förnyelse av kyrkan som gäller.
1717 så lyckas man med den enorma bedriften att komma ut med en psalmbok på svenska i pietistisk anda. Med tanke på alla restrektioner kring tryckpresserna, så var det märkligt. Moses och lamsens wisor. Den kom senare i mängder av upplagor. Det är en fantstisk sångbok.
Varje psalm hade många verser, det fanns psalmer som hade 100-150 verser. Man har skojat, med det att det var möjligt för predikanten att äta middag när de kom tillbaka.
Vid den här tiden så vet vi att det fanns ett antal hem där det fanns konvetiklar. Vi talar inte om 5-10 personer utan 100. det fanns plats för dem i högre ståndshemmen. Det fanns flera stora.
Det fanns en tredje våg av pietister, det var de hämvändade karolinerna. Vad är Karoliner? Det är karl 12 soldater. Det har att göra med hans armés undergång. Var är vi då? 1709, poltava. Det var en oerhörd katastrof vilket gav genljud i hela europa. Det var en hel armés undergång.
Det var 30 000 svenskar som sattes i fångenskap i Poltava. Man får tänka sig att alla var inte soldater, det var drängar pigor officersfruar m.m. 1/3 var kvinnor och barn, nu upprättades flera fångläger i moskva och tobolsk. Det är centralorten i sibierien. Där fanns det flera ledare som är pietister. Det är en officer som blev pietsit när han träffade Francke.
I Tobolskt som ett fångläger, man har ganska stor frihet. Men inte att man kan gå hur som helskt. 1200 fångar finns där. en tyskfödd kapten börjar leda konventiklar, och det uppstår en pietisitkst väckelse. 1713, så är det en grupp svenska officerar som skriver ett brev till Francke och får fram till francke. i brevet så förklarar svenska officerar den nöden de upplever i Tobolsk. Materiell osv. Francke som vi satte i högerspalten, under hans namn skrev i diakoni. Så han hade hjärta för dem som hade svårt. Han rörs och skriver snabbt ett svar, tröst och själavårdande undervisning. Och han sätter igång en omfattande hjälpverksamhet till svenskarna i sibierien, och bidrag kom från hela tyskland. Så skickas det över till Tobolsk. Pengar, biblar materiella saker. Kontakten mellan halle och toboslk blir allt intensivare.
Nu får de råd och hjälp om att starta skoloverksamhet. Då skapade man en skola efter Halles omdell långt bort i sibierien. Denna skola blir så bra att t.o.m ryska fångvaktare sätter sina barn i den svenska skolan.
Det finns inte tillräckligt med präster där, så att motståndet mot allmänna prästadömet bryts ner fort. Man måste använda sig av lekmän i toblosk för att kunna ha igång kyrkan. Den kyrkliga frigörelse kommer där och kvinnliga frigörelsen kommer till kvinnorna som väntar på sina makar.
Nöden är trots allt väldigt stor, och de som kommer hem av dessa 30 000 är 5000. nu är vi på 1722-1724.
De är inte krigshjältar att de vunnit slag, men de är ändå hjältar som har lidit för nationen osv. Nr de kommer tillbaka till nationen så kan man inte hejda det som många av dem tror på pietismen. Nu får pietismen sitt gneombrott. Några av dessa 5000 var adelsmän och de kom i i riksdagen och började kämpa för religionsfrihet. De var pietisiter.
Cederhjälm han som hade träffat francke, kom in i riksrådet. Han var organistioriskt politiskt väldigt viktigt.
Det är mycket som har skrivits om det här. Det gick en programserie om dessa 30 000 fångar. Det visade sig att nämligen vissa stannade kvar. De hittade sin försörjning där borta. Det finns en del ryska fmailjer som är svenskättlingar. I den här tv serien så var tv teamet och knackade dörr i en hyreskasärn i ryssland, så hade de forskat fram att han kom från en trumslagpojke. Det fanns ett rykte att det fanns svenskättlingar.
Vad är att vänta? Strängare lagar. Om vi backar lite grann, den första svenska lagen mot pietism kom inte i sverige, utan i tyskland. Det fanns svenska områden vid tyskland. Där kom det första förbjudet mot pietismen. Den kom redan 1694, och gällde bara i det området.
1706 kom ett förbjud där man verkligen nämner pietismen. Som vanligt skulle förbjudet mot pietismen läsas upp i alla svenska kyrkor. Det viktigaste förbjudet kommer efter hemvändade karolinerna 1726, då får vi konveltikelplakatet.
Konveltikelplakatet är en spciell lag, dne varar fram till 1858. det var en hiskelig tid. Men tänker man mansåldrar så är det inte så långt borta. Den lagen varade över 100 år. Det som förbjöds var att samlas till konveltikel i hemmen. Samtidigt var det husfaderns plikt att ha andakt i hushållet. Drängar pigor m.m. skulle ha daglig husandakt. Därför blir konveltikelplakatet och har husandakt. Och grannes piga kommer in i köket, så förändras det från husandakt till konveltikel. Helt plötsligt blir det förbjudet. Det som lagstadgas, är att man kan dömas om man uppfattades som älrare i konveltikel, hade hus för konveltikeln, eller besökte konveltikel.
För de första gången var böter, andra gången var det fängelse på vatten och bröd, och det tredje var landsförvisning.
Varför?
Kommer man med en sån här lag. När man läser den här lagen, i dealj så ser man att det finns vissa orsaker nämnda. Det ena är att det ska finnas stillhet och undvikas oro i riket. Man är rädd för att de tska få följder på andra områden än det religoiösa. Tänk er luther och bondeupproret. Man tänker i de banorna, släppr vi låss det här så får vi bondeuppror, vi får revolution om det blir riktigt illa. Därför förbjuder vi pietismen.
Det andra motivet, utifrån vort kurs givet, är motivet att man helt enkelt värnar om folket. Man hade den uppfatntingen att pietismen var en villolära och förde folk till helvetet. Det är frågan om en omsorg över folket. Man hade ett ansvar för dem som inte begrep lika mycket, det va två viktigaste skälen.
( den här lagen tillämpande man inte särskilt ofta det var så att såsmåningom så fick man inte väcka åtal om man inte först hade tillåtelse från justitiekanslern. Vilket var en krånglig sak, först skulle någon ha fel sen skulle den varnas, sedan skulle det göras om. Osv. I norrland så hade den inte tillämpats så ofta).
Men när den togs bort 1858, så¨kommer en mindre sträng så döms många fler. Då har vi 100 tals som döms helt plötsligt.
Rast
Radikalpietisterna
Det var dipple, radikalpietisten. Han hade suttit i fängelse i bornholm. Alla radikalpietister med självaktning skulle sitta i fängelse någongång. Sedan skulle han till tyskland. Det låter märkligt, men genaste vägen till tyskland var genom sverige. Han tog båt till ystad sedan postjakten till stransund. Han befann sig i ystad, då några pietister får reda på att den stora dipple är på svensk mark. Bland annat så får man reda på det i kristianstad och vill genast inbjuda honom till att ha en konveltikel. Han for då dit, sedan hände det märkliga att ryktet om dipples närvaro kom till kungahuset. Då var det så att kungen var svårt sjuk, han visste att dipple också att dipple var en skicklig läkare, kungen bad han komma itll stockholm för att han behövde som läkare. Först så tvekade men han for till stockholm. I stockholm vistades han under 1 år.
Han lyckades bota kungne, men han kom att umgåa i gammalkonservativa pietistika kretsar. En av dem som bjöd in honom var von Wolcker. Den splittrades, några följde dipplel och andra inte. Det var int ebara positivt ur pietismens synvinkel. Nu hade vi konveltikelplakatet. Det bildades radikalpietistiska grupper, en av dem hade speciella namnet Gråkoltarna. De käldde sig så för att protestara mot rockoko. Det var en apokalyptisk stämmning, att jesus skulle komma snart. Och en väldig kritik mot svenska kyrkan, den jämfördes med Babel. Och myndigheterna ingrep. Ett antal av gråkoltarna sattes i fängelse, och några fick inte det straffet, och att de blev fristraffade mot att de lovade att inte umgås mot varandra.
En av de som var med hette Sven Rosén, han skrev dagbok, och det finns utgivet i tryck. Han vistades utomlands.
Det andra exemplet på radikalpietister ska jag stanna lite längre vid. Det var en grupp som samlades kring Carl Michael von Strokwirch, han var pietist och blev mer radikal. Han funderade mycket kring hur man skulle kunna kringgå konvetikelplakatet. Han hittade kryphålet. Han lyckades hyra nedervåningen i ett hus, det huset står kvar. Huset kallades för Mommas hus, hela gruppen har inget annat namn utan gruppen i mommas hus. Och inbjöd några människor att bosätta sig där och utgöra ett hushåll, för när de skulle ha konvetikel så behövde de inte gå utanför dörrn. Det var tillåtet då att ha familjeandakter. Nu ska vi inte tänka att man har total enhet. De hade egendomsgemenskap osv. Från början så var det troligen att 6 medlemmar som flyttade tillsammans. De sista medlemmrna flyttade in på våren 1737, då var de 15 personer.
En av dessa som var mer där var Sven Rosén. Han blev lite av vise föreståndare. Vi kan säga att han funderade på att bli präst en period, och läste en del teologi men itne så mycket. Han var också intresserad att bli missionär i kina. Jag kunde inte tänka mig att någon efter honom ville bli kinamissionär. Han var först,men han kom aldrig till kina. Hur gick det för de 15 personerna? De levde i enlighet och samdräkt. De kom också att använda sig av nådegåvorna, eller andens gåvor. De använde profetians gåvor.
Några i gruppen arbetade, andra arbetade inte. Strokwirch var ofta ute på landet och förkunnade sin inställning. Det har man kallat sveriges första frikyrka 1734. man kan fundera på om det är riktigt, beror på hur man definerar den. Man tog avstånd fårn svenska kyrkan att maninte tog nattvar deller låta döpa sina barn där, man hade sin kyrka, och strokirch som föreståndare. Något ligger det i,m en man får akta sig för att göra för mycket av det.
De var inte radikalpietismen i den bemärkelsen att de förkastade bibeln. De hade förkärlek till jesus och upplevelse av jesus.
De försökte hålla sig väl med staten men lyckades inte fullt ut, med sin kritik mot svenska kyrkan. Strokirch var väldigt öppen när han var ute i landet, han spred kritiken och fick med sig folk. Dessutom så var det bostadsräkningar, då pratade strokirch öppen om att de hade gemenskapen. Han berättade det på denna blankett att vi har egendomsgemenskap, tydligen så var de rätt så öppna.
Det som var intressant var att de fick kontakt med Herrnutismens stora leder Nikalus von Zinsendorf. Och han erbjuder den här gruppen att få bo i Herrnhut, men de vill de inte, de har ett ansvar för sverige.
Om vi hoppar lite framåt, till förföljelserna. Så är det i Oktober 1736. det är av en speciell anledning, nu har vi 1735 års religionslag att följa. Detta är den första lagen som bryter mot samvetsfriheten. Det är den skaparaste, lagen den går längst. Och nu tar man inte ens hänsyn till samvetsfriheten, nu kan man på blotta misstanken mot att en människa har en annan upffattning än luther ås kan man ingripa och sätta människor i fängelse.
Man började förhöra den här gruppen förhören protokollförs, det visar tydligt va de tro. De har en baptistisk tro. De vägrar att gå i kyyrkan, de går direkt till Jesus som de säger. Rosén är nog den som är djärvast, han talar om prästerna i svenska kyrkan som kristi kors fiender.
Nu överlämnas det till svea hovrätt, det dröjer innan det behandlas. Några ord om strokwirch, han lycakdes få några makar i Bro att vägra döpa sina barn. Det var inte vilka som helst utan en hovjunkare och hans fru. Det var fint folk och man försökte få på alla sina sätt få ut tanken att de frivilligt skulle låta döpa deras barn. Tillslut så tillslute rman tvångsdop, vilket inte är så vanligt men det förekommer. Nere i västergötland så är det en underlig historie, nu dog en person. Begravning gjordes bara i kyrkan, men den trodde inte på kyrkan eftersom änkan var radikalpietist. Hon låter begrava liket i domkyrkan och begrava honom i domkyrkan. Nu börjar långa förhandlingar, som 2 år och 4 månader så fick han ligga där.
Den 28 jan 1741 faller domen i svea hovrätt, sven rosén landsförvisad. Strokirch fortsätta undersökningar, för han hade gjort många andra lagbrott så man ville ta allting i ett steg. Sedan hade han gjort svenska staten stora tjänster till honom, jag trodde att hans pappa hade gods i baltikum som svenska staten hade tagit över.
Flera av de andra kom att hamna i fängelse, kasten hov vid nuvarande gustav adolf torg. I maj 41 så skulle rosén landsförvisas. Strokirch hade bådat upp sina män, när han reste så reste alltid vänner. När de mötte nya vänner så for de gamla tillbaka osv. Triumftåg var att ta i men inte så tråkig resa. Sedan landsförvisades han och träffade john och charles wealsy och övergick till herrnhutismen, och for till pensylvania och spred herrnhutismen och dog där sedan 42 år gammal.
En kvinna margareta utterbom kastades i fängelse bröts ner där, och frigavs efter 5 år. Det märkligaste livsödet står simon öman för, han satt i kallt och fuktigt fängelse år efter år efter år. 1763, då hade han suttit i 22 år i fängelse, då skriver han äntligen ett brev till myndihgeterna, han begär inte nåd då heller, men talar om för dem att han är sjuk. Då upptäcker myndigheterna att han sitter där än. Han dog bara någon månad efter frigivningen, han stod fast vid sin syn på kyrkan och kristen tro. Det är slutet för den första frikyrkan.
För att få kontinuitet från förra lektionen så ska vi bara säga något om 1600 talet och religoinslagarna. Som är en viktig bakgrund till väckelsehistorien.
Då var det så att vi avslutade med gustav 2 adolf konungaförsäkran. Det har ni med sen förra gången. Då sa vi att det stadfästest uppsalas 1593 möte, att man bara fick ha den lutherska kristendomförstålelse.
Undantaget var att om det fanns främmande trosutövare, så skulle de fortsätta ha sin tro om de höll sig stilla. Det som menas, är att man inte får utöva sin religion så att andra kan smittas av den villoläran. Man fick inte utöva sin religion så att det märktes.
Det finns en passus i den lagen. Som fanns kvar i 100 år i olika lagarna. Utlänningar med främmande trosbekännelse, när man säger det. Så sägs det som motivering ty ingen överhet är mäktig råda och regera över ens samvete. Man kan inte förbjuda någon att tro ett visst sätt. Det finns en samvetsfrihet, jag får tro som jag vill men jag fårinte utöva som jag vill. Men jag förbjuder inte människor att tro annat som Luther. Det var 1611 i gustav 2 adolfs konungaförsäkran.
Om vi går framåt så var kriget mot polen då florerade katolikskräck i landet. Att det var belagt med dödsstraff att var katolik. Men man anadade att katoliker var spioner för polen. Det var med politiska skäl man utsatte dödsstraff mot katoliker. Sedan var propagandan mot katoliker så enorm, och påven antikrist och jesuiterna paddorna.
Men ortodoxa och kalvinister bemöttes med hyfsad tolerans. De var förbjudet men man hade inte dödsstraff.
Men det som kom att förändra situationen var 1654 drottning Kristina. Att en svensk regent, den regerande drottningen kristina abdikerar reser utomlands och utanför sveriges gränser säger att hon må konvertera till katolska tron. Då är hon dotter till gustav 2 adolf, som har kämpat ”på papper” mot den katolska tron.
Det händer det utomordentliga märkliga att hon går över till katolicismen, det får resultatet att vi får strängare religionslag i sverige. Redan året efter 1655 så får vi en religionsttadga som är ännu strängare. Där står det om villfarande sekter i stadgar.
1600 talets strängaste religionslag kom 1667, det kallas för religionsplakatet. Nu bestämde man att varje inkommande utlänning skulle ställas under kyrklig kontroll. All kättersk litteratur förbjuds. Men samvetsfrihet, du får tro annorlunda. Men du får inte sprida det eller ha literatur.
1686, då får vi kyrkolagen. Där föreskrivs att den som avfaller från landets rätta religion ska mista ämbetet och förvisas. Vad fanns det då för någonting som kunde drabba sverige, som någon slags väckelse? I 1ans kurs så ska vi ha läst en del om detta.
Den första och äldsta väckelserörelsen, det är pietismen.
Den kom att ha 2 st starka ledare, de stod för lite olika saker. Den första var Phili Jakob Spener, han var prost i berlin andra hälften av 1600 talet. Han kom med andra präster ut med ett förord till en annan bok, som hette fromma önskningar. 1675, vad är det för fromma önskningar. Vad är målet för piestistiska väckelsen? Det är Liv, inte teori inte älra, utan liv. Då handlar det ganska mycket av det subjektiva inte på bekostnad av bibeln utan av läroskrifterna.
Omvändelsen betonas. Att man i medveten ålder bestämmer sig för, får uppleva att Gud blir herre i sitt liv och tro som en kristnes och tro som en kristen. Man man sa att pånyttfödelsen att den sker inte vid dopet, som man lärde i lutherdomen. Utna i omvändelsen, att när jag själv bestämmer mig för vem jag vill tillhöra.
Personlig fromhet blir viktig, framförallt för prästerna. De ska vara föredömme för präster. Det måste visa sig i livet vad an tror på. Det gäller alla men särskilt prästerna. Det allmänna prästadömet blir ivktigt, alla troende blir präster, som det finns texter för i NT. Att en lekman skulle kunna lägga ut ordet, predika eller ha en andakt.
Konvetiklar, där dessa saker ska genomföras. Sammankomster i hemmen av andaktskaraktär. Där fler än de som finns i egna hushållet är och där man har andakter.
Det var högt upp i kyrkan, det får oss att förstå att programmet från Spener att det kom uppifrån att han ville inte krossa utan reformera och förnya. Det är en förnyelserörelse inom lutherska kyrkan.
Hans efterföljare.
Agust Herman Francke. han levde samtidigt och överlevde Spener.
Han var präst och professor i nybildade universitet i nybildade universitet i Halle. Halle var viktigt, om man läser Gustavsson. Han nästna vill förvirra sina läsare. Han har många olika begrepp på pietismen. Vi behöver inte känna skillnad på alla.
Vad som skiljer mellan dem eller kompleterar, förutom det som fanns är att det kom in en:
Lagiskthet.
Det uppfattade man inte ,m en det man ser utifrån. Här kom syndakatalogerna. Här är det att man visste vad som var förbjudet enligt kristen tro. Han gick väldigt långt i vad som inte var tillåtet. Här har vi den klassiska syndakatalogen, kortspel, dans teater. Han gick längre, och förbjöd naturpromenader. Allt det här måste ses i ljuset av sin tid där det sas, att arbete var det enda viktigt, arbete helgdag. Naturpormenader var några få förunnat. Det är samma sak som teater, det är lite så att han ställer sig på den undre klassens sida mot den övre klassen. Vilken bonde eller backstugesittare har tid och göra naturpomenader. Vad man tänker är att det skapar lättja, det drar en bort från det vi är tvugna att göra, det för oss bort från försörjningen och omhändertagandet av ens familj.
Sedan har det levt vidare in i 1900 talet där det måste tolkas på ett annat vis.
Första lektionen berättade jag om min bakgrund och släkt. Min morfar gick i kyrkan någon enda gång, han var inte frikyrklig men lite smått kyrklig. När vi barnbarn hälsade på hos mormor och morfar, om vi tog med en kortlek skulel vi kastas ut. Det fick icke förekomma en kortlek. Pga pietismen? Nej. Pga socialdemokratin. De genomför en rejäl kampanj mot kortspelande, och därför fick han med sig detta. Man hade veckolön och allt för många män spelade bort veckolönen. Det var detta socialdemokratin reagerade mot. För dem handlade det inte om syndakatalog utan vett
Det som också fördes in av Francke, var diakonin. Skolverksamheten stora barnhemmen. Man hade stora skolor för Halle för 3000 elever med 40% flickor som var unikt.
Ekumneiken kom in. Han bedrev samtal med grekisk ortodoxa bland annat.
Mission. Här kommer för första gången mission som inte handlar om att erövra land, utan bara bedriva mission. Hela programmet är individuellt. Det var inte möjligt med pietismen om inte upplysningen skulle funnits. Det finns förklaringar till det.
Pietismen kommer såsmåningom till Sverige. Vi säger att nästa väckelsegren som vi ska syssla efter, är Radikalpietismen. Det är en gren av pietismen som är mer splittrande. Här är man oftast antikyrklig. (i stort sett handlar det om skraven 1600-1700 talet)
Här har vi inga präster i ledning, utan vi har lekmän. Viktigaste är Konrad Dippel. Han var läkare.
Gottfried Arnold. Historieproffesor.
Dippel var den viktigaste för han kom till Sverige. När radikalpeitismen gick för längst. Så var det inte bara kyrkan man var kritsik mot, man var kritisk mot sakramenten och bibeln osv. Det enda man behövde var inre lågan man behövde. Lite känsla av new age eller gnostisism. Det var gudalågan i det inre man behövde. Man gick riktigt långt, och det gjorde inte alla, och det hände inte i sverige men det kunde gå så långt.
3 nedslag av pietism
det första nedslaget av pietism är av karl 11 gemål, Ulrika Eleonora. Hon var drottning av sverige gift med Karl 11. hon var ursprungligen från danmark, dotter av danska hovet. Hon betäcknas som en ganska from kvinna som gjorde mycket välgörenhet. Kring henne så samlades en gurpp kvinnor för andakt och uppbyggelse. Det blev känt av den första historiske pietismen. Så han tog 1688 och sände ett brev till Ulrika Eleonora, och han skickade också sin evangeliska postilla till henne. 1690 så skickar han ett nytt brev till Ulrika Eleonora, där berättar han mer grundligt om väckelserörelsen, han säger att det kallas för pietism. Det är förmodligen första gången det ordet blir känt i sverige.
Det är dråligt att det sker i kungahuset. För att det är förbjudet, den enda man inte kunde sätta i finkan var kungen och drottningen. Det var begränsat men en del adliga kvinnor påverkades på det sättet.
Det andra nedslaget är dem s.k. hallestudenterna. Vi sa att Franke var professor i Halle, svenska unga män ville läsa utomlands. Några fick möjlighet att göra det. Då var det vid olika tider modernt att åka till paris vid en tid osv. Men Halle blev poppis et ttag. 1693-94 var det 13 svenskar som studerade vid Halle. De flesta som läste där, blev Hallepietister. De fick pietistiska kristesndomsförståelse.
Nu var det inte alldeles enkelt, när de kom till sverige så fanns det ett starkt motstånd, och man beslagtog pietistiska skrifter. Man jorde nattliga rassier. Det var en oerhört stark förföljelser, de hade sin tro och de talade om den vilket var förbjudet.
Karlskrona som var en av de större städerna, där kom det en väckelse som kom från studenterna i Halle.
Motståndet i Karlskrona var så stort att det dog ut snabbt. Inte minst blnad de tyska prästerna.
I stockholm blev det annorlund adär blev väckelsen mer beständigt, det fanns ämbetsmän som vanns över till pietismen.
En annan pietist i Stockholm var Elias Wolker, en av de stora pietistierna. Han adlades senare under namnet von Walcker.
Han var tjänsteman i svea hovrätt och blev såsmåningom adlade. Han hade hört från Francke via pietsiterna. Han hade ett av stora hemmen i stockholm och bodde vid skepssbron. Det fanns konvetiklar varjeonsdagskväll och fredagskväll. Feb 1972 så skriver han till Francke och tackar för skrifter och säger kan du inte be till Gud för oss i stockholm. Sedan kom det ett svarsbrev några år senare. Där undervisar Francke Elias von Walcker. Där varnar han för seperatism, det är förnyelse av kyrkan som gäller.
1717 så lyckas man med den enorma bedriften att komma ut med en psalmbok på svenska i pietistisk anda. Med tanke på alla restrektioner kring tryckpresserna, så var det märkligt. Moses och lamsens wisor. Den kom senare i mängder av upplagor. Det är en fantstisk sångbok.
Varje psalm hade många verser, det fanns psalmer som hade 100-150 verser. Man har skojat, med det att det var möjligt för predikanten att äta middag när de kom tillbaka.
Vid den här tiden så vet vi att det fanns ett antal hem där det fanns konvetiklar. Vi talar inte om 5-10 personer utan 100. det fanns plats för dem i högre ståndshemmen. Det fanns flera stora.
Det fanns en tredje våg av pietister, det var de hämvändade karolinerna. Vad är Karoliner? Det är karl 12 soldater. Det har att göra med hans armés undergång. Var är vi då? 1709, poltava. Det var en oerhörd katastrof vilket gav genljud i hela europa. Det var en hel armés undergång.
Det var 30 000 svenskar som sattes i fångenskap i Poltava. Man får tänka sig att alla var inte soldater, det var drängar pigor officersfruar m.m. 1/3 var kvinnor och barn, nu upprättades flera fångläger i moskva och tobolsk. Det är centralorten i sibierien. Där fanns det flera ledare som är pietister. Det är en officer som blev pietsit när han träffade Francke.
I Tobolskt som ett fångläger, man har ganska stor frihet. Men inte att man kan gå hur som helskt. 1200 fångar finns där. en tyskfödd kapten börjar leda konventiklar, och det uppstår en pietisitkst väckelse. 1713, så är det en grupp svenska officerar som skriver ett brev till Francke och får fram till francke. i brevet så förklarar svenska officerar den nöden de upplever i Tobolsk. Materiell osv. Francke som vi satte i högerspalten, under hans namn skrev i diakoni. Så han hade hjärta för dem som hade svårt. Han rörs och skriver snabbt ett svar, tröst och själavårdande undervisning. Och han sätter igång en omfattande hjälpverksamhet till svenskarna i sibierien, och bidrag kom från hela tyskland. Så skickas det över till Tobolsk. Pengar, biblar materiella saker. Kontakten mellan halle och toboslk blir allt intensivare.
Nu får de råd och hjälp om att starta skoloverksamhet. Då skapade man en skola efter Halles omdell långt bort i sibierien. Denna skola blir så bra att t.o.m ryska fångvaktare sätter sina barn i den svenska skolan.
Det finns inte tillräckligt med präster där, så att motståndet mot allmänna prästadömet bryts ner fort. Man måste använda sig av lekmän i toblosk för att kunna ha igång kyrkan. Den kyrkliga frigörelse kommer där och kvinnliga frigörelsen kommer till kvinnorna som väntar på sina makar.
Nöden är trots allt väldigt stor, och de som kommer hem av dessa 30 000 är 5000. nu är vi på 1722-1724.
De är inte krigshjältar att de vunnit slag, men de är ändå hjältar som har lidit för nationen osv. Nr de kommer tillbaka till nationen så kan man inte hejda det som många av dem tror på pietismen. Nu får pietismen sitt gneombrott. Några av dessa 5000 var adelsmän och de kom i i riksdagen och började kämpa för religionsfrihet. De var pietisiter.
Cederhjälm han som hade träffat francke, kom in i riksrådet. Han var organistioriskt politiskt väldigt viktigt.
Det är mycket som har skrivits om det här. Det gick en programserie om dessa 30 000 fångar. Det visade sig att nämligen vissa stannade kvar. De hittade sin försörjning där borta. Det finns en del ryska fmailjer som är svenskättlingar. I den här tv serien så var tv teamet och knackade dörr i en hyreskasärn i ryssland, så hade de forskat fram att han kom från en trumslagpojke. Det fanns ett rykte att det fanns svenskättlingar.
Vad är att vänta? Strängare lagar. Om vi backar lite grann, den första svenska lagen mot pietism kom inte i sverige, utan i tyskland. Det fanns svenska områden vid tyskland. Där kom det första förbjudet mot pietismen. Den kom redan 1694, och gällde bara i det området.
1706 kom ett förbjud där man verkligen nämner pietismen. Som vanligt skulle förbjudet mot pietismen läsas upp i alla svenska kyrkor. Det viktigaste förbjudet kommer efter hemvändade karolinerna 1726, då får vi konveltikelplakatet.
Konveltikelplakatet är en spciell lag, dne varar fram till 1858. det var en hiskelig tid. Men tänker man mansåldrar så är det inte så långt borta. Den lagen varade över 100 år. Det som förbjöds var att samlas till konveltikel i hemmen. Samtidigt var det husfaderns plikt att ha andakt i hushållet. Drängar pigor m.m. skulle ha daglig husandakt. Därför blir konveltikelplakatet och har husandakt. Och grannes piga kommer in i köket, så förändras det från husandakt till konveltikel. Helt plötsligt blir det förbjudet. Det som lagstadgas, är att man kan dömas om man uppfattades som älrare i konveltikel, hade hus för konveltikeln, eller besökte konveltikel.
För de första gången var böter, andra gången var det fängelse på vatten och bröd, och det tredje var landsförvisning.
Varför?
Kommer man med en sån här lag. När man läser den här lagen, i dealj så ser man att det finns vissa orsaker nämnda. Det ena är att det ska finnas stillhet och undvikas oro i riket. Man är rädd för att de tska få följder på andra områden än det religoiösa. Tänk er luther och bondeupproret. Man tänker i de banorna, släppr vi låss det här så får vi bondeuppror, vi får revolution om det blir riktigt illa. Därför förbjuder vi pietismen.
Det andra motivet, utifrån vort kurs givet, är motivet att man helt enkelt värnar om folket. Man hade den uppfatntingen att pietismen var en villolära och förde folk till helvetet. Det är frågan om en omsorg över folket. Man hade ett ansvar för dem som inte begrep lika mycket, det va två viktigaste skälen.
( den här lagen tillämpande man inte särskilt ofta det var så att såsmåningom så fick man inte väcka åtal om man inte först hade tillåtelse från justitiekanslern. Vilket var en krånglig sak, först skulle någon ha fel sen skulle den varnas, sedan skulle det göras om. Osv. I norrland så hade den inte tillämpats så ofta).
Men när den togs bort 1858, så¨kommer en mindre sträng så döms många fler. Då har vi 100 tals som döms helt plötsligt.
Rast
Radikalpietisterna
Det var dipple, radikalpietisten. Han hade suttit i fängelse i bornholm. Alla radikalpietister med självaktning skulle sitta i fängelse någongång. Sedan skulle han till tyskland. Det låter märkligt, men genaste vägen till tyskland var genom sverige. Han tog båt till ystad sedan postjakten till stransund. Han befann sig i ystad, då några pietister får reda på att den stora dipple är på svensk mark. Bland annat så får man reda på det i kristianstad och vill genast inbjuda honom till att ha en konveltikel. Han for då dit, sedan hände det märkliga att ryktet om dipples närvaro kom till kungahuset. Då var det så att kungen var svårt sjuk, han visste att dipple också att dipple var en skicklig läkare, kungen bad han komma itll stockholm för att han behövde som läkare. Först så tvekade men han for till stockholm. I stockholm vistades han under 1 år.
Han lyckades bota kungne, men han kom att umgåa i gammalkonservativa pietistika kretsar. En av dem som bjöd in honom var von Wolcker. Den splittrades, några följde dipplel och andra inte. Det var int ebara positivt ur pietismens synvinkel. Nu hade vi konveltikelplakatet. Det bildades radikalpietistiska grupper, en av dem hade speciella namnet Gråkoltarna. De käldde sig så för att protestara mot rockoko. Det var en apokalyptisk stämmning, att jesus skulle komma snart. Och en väldig kritik mot svenska kyrkan, den jämfördes med Babel. Och myndigheterna ingrep. Ett antal av gråkoltarna sattes i fängelse, och några fick inte det straffet, och att de blev fristraffade mot att de lovade att inte umgås mot varandra.
En av de som var med hette Sven Rosén, han skrev dagbok, och det finns utgivet i tryck. Han vistades utomlands.
Det andra exemplet på radikalpietister ska jag stanna lite längre vid. Det var en grupp som samlades kring Carl Michael von Strokwirch, han var pietist och blev mer radikal. Han funderade mycket kring hur man skulle kunna kringgå konvetikelplakatet. Han hittade kryphålet. Han lyckades hyra nedervåningen i ett hus, det huset står kvar. Huset kallades för Mommas hus, hela gruppen har inget annat namn utan gruppen i mommas hus. Och inbjöd några människor att bosätta sig där och utgöra ett hushåll, för när de skulle ha konvetikel så behövde de inte gå utanför dörrn. Det var tillåtet då att ha familjeandakter. Nu ska vi inte tänka att man har total enhet. De hade egendomsgemenskap osv. Från början så var det troligen att 6 medlemmar som flyttade tillsammans. De sista medlemmrna flyttade in på våren 1737, då var de 15 personer.
En av dessa som var mer där var Sven Rosén. Han blev lite av vise föreståndare. Vi kan säga att han funderade på att bli präst en period, och läste en del teologi men itne så mycket. Han var också intresserad att bli missionär i kina. Jag kunde inte tänka mig att någon efter honom ville bli kinamissionär. Han var först,men han kom aldrig till kina. Hur gick det för de 15 personerna? De levde i enlighet och samdräkt. De kom också att använda sig av nådegåvorna, eller andens gåvor. De använde profetians gåvor.
Några i gruppen arbetade, andra arbetade inte. Strokwirch var ofta ute på landet och förkunnade sin inställning. Det har man kallat sveriges första frikyrka 1734. man kan fundera på om det är riktigt, beror på hur man definerar den. Man tog avstånd fårn svenska kyrkan att maninte tog nattvar deller låta döpa sina barn där, man hade sin kyrka, och strokirch som föreståndare. Något ligger det i,m en man får akta sig för att göra för mycket av det.
De var inte radikalpietismen i den bemärkelsen att de förkastade bibeln. De hade förkärlek till jesus och upplevelse av jesus.
De försökte hålla sig väl med staten men lyckades inte fullt ut, med sin kritik mot svenska kyrkan. Strokirch var väldigt öppen när han var ute i landet, han spred kritiken och fick med sig folk. Dessutom så var det bostadsräkningar, då pratade strokirch öppen om att de hade gemenskapen. Han berättade det på denna blankett att vi har egendomsgemenskap, tydligen så var de rätt så öppna.
Det som var intressant var att de fick kontakt med Herrnutismens stora leder Nikalus von Zinsendorf. Och han erbjuder den här gruppen att få bo i Herrnhut, men de vill de inte, de har ett ansvar för sverige.
Om vi hoppar lite framåt, till förföljelserna. Så är det i Oktober 1736. det är av en speciell anledning, nu har vi 1735 års religionslag att följa. Detta är den första lagen som bryter mot samvetsfriheten. Det är den skaparaste, lagen den går längst. Och nu tar man inte ens hänsyn till samvetsfriheten, nu kan man på blotta misstanken mot att en människa har en annan upffattning än luther ås kan man ingripa och sätta människor i fängelse.
Man började förhöra den här gruppen förhören protokollförs, det visar tydligt va de tro. De har en baptistisk tro. De vägrar att gå i kyyrkan, de går direkt till Jesus som de säger. Rosén är nog den som är djärvast, han talar om prästerna i svenska kyrkan som kristi kors fiender.
Nu överlämnas det till svea hovrätt, det dröjer innan det behandlas. Några ord om strokwirch, han lycakdes få några makar i Bro att vägra döpa sina barn. Det var inte vilka som helst utan en hovjunkare och hans fru. Det var fint folk och man försökte få på alla sina sätt få ut tanken att de frivilligt skulle låta döpa deras barn. Tillslut så tillslute rman tvångsdop, vilket inte är så vanligt men det förekommer. Nere i västergötland så är det en underlig historie, nu dog en person. Begravning gjordes bara i kyrkan, men den trodde inte på kyrkan eftersom änkan var radikalpietist. Hon låter begrava liket i domkyrkan och begrava honom i domkyrkan. Nu börjar långa förhandlingar, som 2 år och 4 månader så fick han ligga där.
Den 28 jan 1741 faller domen i svea hovrätt, sven rosén landsförvisad. Strokirch fortsätta undersökningar, för han hade gjort många andra lagbrott så man ville ta allting i ett steg. Sedan hade han gjort svenska staten stora tjänster till honom, jag trodde att hans pappa hade gods i baltikum som svenska staten hade tagit över.
Flera av de andra kom att hamna i fängelse, kasten hov vid nuvarande gustav adolf torg. I maj 41 så skulle rosén landsförvisas. Strokirch hade bådat upp sina män, när han reste så reste alltid vänner. När de mötte nya vänner så for de gamla tillbaka osv. Triumftåg var att ta i men inte så tråkig resa. Sedan landsförvisades han och träffade john och charles wealsy och övergick till herrnhutismen, och for till pensylvania och spred herrnhutismen och dog där sedan 42 år gammal.
En kvinna margareta utterbom kastades i fängelse bröts ner där, och frigavs efter 5 år. Det märkligaste livsödet står simon öman för, han satt i kallt och fuktigt fängelse år efter år efter år. 1763, då hade han suttit i 22 år i fängelse, då skriver han äntligen ett brev till myndihgeterna, han begär inte nåd då heller, men talar om för dem att han är sjuk. Då upptäcker myndigheterna att han sitter där än. Han dog bara någon månad efter frigivningen, han stod fast vid sin syn på kyrkan och kristen tro. Det är slutet för den första frikyrkan.
Grekiska 6
Ett genetivattribut är som när vi på svenska lägger till S, t.ex. Ida’s penna.
Adjektiv attribut; den röda pennan.
Skolans stolar, skolan är genetivattribut till stolar.
Kapitel 3. övning 3.1.4 genomgång.
Genomgång av adjektiven (igen)
Om vi tar adjektivet ”ploúsious”, i mask heter det så.
I Neutrum så heter det ”ploúsion”,
Fem ”plousía”
Ett adjektiv fungerar som substitut så det måste kunna böjas i alla genus. Det betyder, om adjektivet beskriver ett maskulint så böjs det enligt det i 2a dek, samma med neutral, men om det böjs i femininum så böjs det enligt femininum enligt första deklinationen.
Vi har gått igenom sidan 23/24
Sista avsnittet 3.1.6
Vi har lärt oss att adjektiv kan böjas i alla 3 genus, men det finns några adjektiv som saknar feminin böjning. Ett ex. Är adjektivet för öde
Rast
Repetera kapitel 1-3 tills på måndag.
Adjektiv attribut; den röda pennan.
Skolans stolar, skolan är genetivattribut till stolar.
Kapitel 3. övning 3.1.4 genomgång.
Genomgång av adjektiven (igen)
Om vi tar adjektivet ”ploúsious”, i mask heter det så.
I Neutrum så heter det ”ploúsion”,
Fem ”plousía”
Ett adjektiv fungerar som substitut så det måste kunna böjas i alla genus. Det betyder, om adjektivet beskriver ett maskulint så böjs det enligt det i 2a dek, samma med neutral, men om det böjs i femininum så böjs det enligt femininum enligt första deklinationen.
Vi har gått igenom sidan 23/24
Sista avsnittet 3.1.6
Vi har lärt oss att adjektiv kan böjas i alla 3 genus, men det finns några adjektiv som saknar feminin böjning. Ett ex. Är adjektivet för öde
Rast
Repetera kapitel 1-3 tills på måndag.
Grekiska 5
Självtesten
Först andria singularius presens aktivum av verbet ”airo”
Svar ”aireis”
3 pl ”eurisko” eurosikosi (n)
1 pl ”meno” menomen
3 sg ”grapo” grapei
2 pl ”apotnésko” apotneskete
översättning till svenska
1 vi finner skattkammaren.
2 äter ingen dem gamla bröden?
(vad börjar vi med när vi tar ur meningen? Vi tar ur predikatet ”estiei” han hon äter, nästa finns det om det är subjekt här är ingen.) gamla är adjektivatribut med brödet, och de böjs likadant enligt kongruensböjning.
3 du tar människorna från världen och du räddar dem ur döden.
4 Gud talar ordet ur en vind till världens barn.
5 tjänarna sover inte och dem äter inte utan dem dör.
6 jag bär fram goda bröd till Guds altare.
7 Känner ni inte djävulens onda frestelser?
Genomgång av läxan övning 3.2 mening 1-11
Första deklinationen substantiv för feminina
Då tror ni att femina böjs efter först aoch maskulina efter adnr.a så är det ofta men inte alltid. Men nu lär vi oss enkla. Första deklinationen är inte samma som feminina.
Andra deklinationen är inte samma sak som mask och neutrum men de flesta böjs efter det.
Hittils har vi lärt oss maskulina ord som slutar på os och neutrala som slutar på on.
Sedan finns det ord som slutar på alfa och eta, de är nästan alltid feminina.
Hur böjer man dem? Man böjer dem likt andra deklinationen, det är bara att man använder sig av a och e ljud.
Nu krånglar blomquist till det. Jag ska förenkla.
Slutar dem med alfa böj med alfa slutar de med eta böj med eta
Och undantaget är om det är betoningen tredje från slutet och om de saknar epsiolon och iota. Och har alfa på slutet.
Då blir det annroludna.
Ni ska läsa blomquist men tänk att det är två grupper fast de tfinns undantag.
Adjektivne som är på sidan 23, då kommer ni ihåg kongruensböjning. Här har ni adjektivet plosius. Rik, en man kan vara rik, en kvinna och något neutralt. Ett adjektiv måste man böja i alla kön. I maskulinum andra 2 deklinationen och neutrum 2, och fmeinin enligt 1a deklinationen. Det är inget konstigt, böjningen är precis som substantiven.
Det finns bara 1 enda grej, titta på adjektivet på sidan 23 plosias, det adjektivet böjs med alfa.
Agathä böjs med ett eta.
Vilka adjektiv böjs med eta och vilka böjs med alfa? Adjektiv som har ett iota epsilon eller rho framför ändelsen. De böjs med ett alfa, som längst ner på sidan 23, alla andra adjektiv böjs med eta.
Det här gäller bara i singularis eftersom i pl så böjs allting likadant.
I femininum sg så finns det några som inte böjs i eta, och de är dem som har iota epsilon och rho.
Till på torsdag, jobba med resten av kapitlet. De allra sista meningarna är vi inte säkert att vi läser på torsdag vi kanske gör på måndag.
Först andria singularius presens aktivum av verbet ”airo”
Svar ”aireis”
3 pl ”eurisko” eurosikosi (n)
1 pl ”meno” menomen
3 sg ”grapo” grapei
2 pl ”apotnésko” apotneskete
översättning till svenska
1 vi finner skattkammaren.
2 äter ingen dem gamla bröden?
(vad börjar vi med när vi tar ur meningen? Vi tar ur predikatet ”estiei” han hon äter, nästa finns det om det är subjekt här är ingen.) gamla är adjektivatribut med brödet, och de böjs likadant enligt kongruensböjning.
3 du tar människorna från världen och du räddar dem ur döden.
4 Gud talar ordet ur en vind till världens barn.
5 tjänarna sover inte och dem äter inte utan dem dör.
6 jag bär fram goda bröd till Guds altare.
7 Känner ni inte djävulens onda frestelser?
Genomgång av läxan övning 3.2 mening 1-11
Första deklinationen substantiv för feminina
Då tror ni att femina böjs efter först aoch maskulina efter adnr.a så är det ofta men inte alltid. Men nu lär vi oss enkla. Första deklinationen är inte samma som feminina.
Andra deklinationen är inte samma sak som mask och neutrum men de flesta böjs efter det.
Hittils har vi lärt oss maskulina ord som slutar på os och neutrala som slutar på on.
Sedan finns det ord som slutar på alfa och eta, de är nästan alltid feminina.
Hur böjer man dem? Man böjer dem likt andra deklinationen, det är bara att man använder sig av a och e ljud.
Nu krånglar blomquist till det. Jag ska förenkla.
Slutar dem med alfa böj med alfa slutar de med eta böj med eta
Och undantaget är om det är betoningen tredje från slutet och om de saknar epsiolon och iota. Och har alfa på slutet.
Då blir det annroludna.
Ni ska läsa blomquist men tänk att det är två grupper fast de tfinns undantag.
Adjektivne som är på sidan 23, då kommer ni ihåg kongruensböjning. Här har ni adjektivet plosius. Rik, en man kan vara rik, en kvinna och något neutralt. Ett adjektiv måste man böja i alla kön. I maskulinum andra 2 deklinationen och neutrum 2, och fmeinin enligt 1a deklinationen. Det är inget konstigt, böjningen är precis som substantiven.
Det finns bara 1 enda grej, titta på adjektivet på sidan 23 plosias, det adjektivet böjs med alfa.
Agathä böjs med ett eta.
Vilka adjektiv böjs med eta och vilka böjs med alfa? Adjektiv som har ett iota epsilon eller rho framför ändelsen. De böjs med ett alfa, som längst ner på sidan 23, alla andra adjektiv böjs med eta.
Det här gäller bara i singularis eftersom i pl så böjs allting likadant.
I femininum sg så finns det några som inte böjs i eta, och de är dem som har iota epsilon och rho.
Till på torsdag, jobba med resten av kapitlet. De allra sista meningarna är vi inte säkert att vi läser på torsdag vi kanske gör på måndag.
Grekiska 4
Enklitiska ord hänger på ordet efter. Där finns det några ord som inte har accent. Iblnad har det effekten att man måste ge 2 accenter på ordet innan.
Sdan har vi några ex längst ner på sidan 10, när de har kornois så har de spiritus lenis inne i ett ord. Om ni undrar varför. Så är det en kornois, som markerar att orden är sammandragna.
Sedan har ni längst upp på sidan 11 apostrof när en vokal har skippats. Sedan har vi trema 2 prickar som står över iota, det tecknar att man ska läsa självständigt och inte som diftong.
Nu ska vi börja med kapitel 3.
Verba contracta sidan 20 + 21
I Ordlistan hittar hittar vi verb som ser lite konstiga ut.
Om ni hittar verbet som heter älska agapaw
Osv formerna finns inte, det finns i ordlistan. De har nämligen en vokal framför ändelsen.
Paideuvo har en diftong. Där lägger man bara ändelsen på.
Men hur bär man sig på när stammen ser ut agapa-o då dras alfan och ändelsen samman.
Det blir då istället agapô
Agpâs
Agpâ
Det finns massa typer av kontraherande verb. Det finns massor av typer av olika verb. Därför måste man lära sig hur det här funkar. Man kan om man vill, lära sig mönstren. Att det är enklare att lära sig mönstren untall, men man kan lära sig varför genom att förstå reglerna då ser ni sid 20.
A+a = a
E+e = ei
E + ä = ä
Hur ska man komma ihåg? Om det är samma ljud, a, e o så blir det samma ord fast lång vokal.
Ett kort e ljud och ett långt e ljud blir ett långt e ljud, ett kort o och långt o blir långt o.
När det är olika ljud under punkt 2, om a kontraheras med e. Då vinner den som står först.
Med ”o-ljud” dominerar alltid.
Sedan kommer en fjärde regel om det andra är iota eller ypsilon så blir det en diftong, och den accuenteras ofta med cirikonflex.
Hur begär man sig åt för att känna igen kontraherande verb? Om du ser ett verb och försöker slå upp det hittar du inte för du måste bena isär verbet. Men hur känne rman igen dem? Titta igen på 21, ser ni att det är ett cirkumflex över ändelsen. Sedna är de tålng vokaler. Vokalerna stämmer inte med ändelsenra vi ha rlärt oss men de har cirikumflex.
Speciella är zau det böjs med eta och iota subskriptum. Etat tar över istället för omega. Det beror på att stammen egnetligen i verbet zau är egentligen på eta.
Det ni ska göra är att besätmma verbformerna i 3.1.2
vi ska också lära oss vad de betyder i ordlistan.
Läsövningarna 3.2 ska vi göra första 11
De första 4 går bra, där har ni kontraherande verb, och inget annat nytt
Men i 5-11 så börjar det dyka upp feminina substantiv. De har ni inte lärt er böja, jag vill att ni gör ändå och ni gissar er till. Och så går vi igenom feminina substantiven efter 1a deklinationen böjs.
Sdan har vi några ex längst ner på sidan 10, när de har kornois så har de spiritus lenis inne i ett ord. Om ni undrar varför. Så är det en kornois, som markerar att orden är sammandragna.
Sedan har ni längst upp på sidan 11 apostrof när en vokal har skippats. Sedan har vi trema 2 prickar som står över iota, det tecknar att man ska läsa självständigt och inte som diftong.
Nu ska vi börja med kapitel 3.
Verba contracta sidan 20 + 21
I Ordlistan hittar hittar vi verb som ser lite konstiga ut.
Om ni hittar verbet som heter älska agapaw
Osv formerna finns inte, det finns i ordlistan. De har nämligen en vokal framför ändelsen.
Paideuvo har en diftong. Där lägger man bara ändelsen på.
Men hur bär man sig på när stammen ser ut agapa-o då dras alfan och ändelsen samman.
Det blir då istället agapô
Agpâs
Agpâ
Det finns massa typer av kontraherande verb. Det finns massor av typer av olika verb. Därför måste man lära sig hur det här funkar. Man kan om man vill, lära sig mönstren. Att det är enklare att lära sig mönstren untall, men man kan lära sig varför genom att förstå reglerna då ser ni sid 20.
A+a = a
E+e = ei
E + ä = ä
Hur ska man komma ihåg? Om det är samma ljud, a, e o så blir det samma ord fast lång vokal.
Ett kort e ljud och ett långt e ljud blir ett långt e ljud, ett kort o och långt o blir långt o.
När det är olika ljud under punkt 2, om a kontraheras med e. Då vinner den som står först.
Med ”o-ljud” dominerar alltid.
Sedan kommer en fjärde regel om det andra är iota eller ypsilon så blir det en diftong, och den accuenteras ofta med cirikonflex.
Hur begär man sig åt för att känna igen kontraherande verb? Om du ser ett verb och försöker slå upp det hittar du inte för du måste bena isär verbet. Men hur känne rman igen dem? Titta igen på 21, ser ni att det är ett cirkumflex över ändelsen. Sedna är de tålng vokaler. Vokalerna stämmer inte med ändelsenra vi ha rlärt oss men de har cirikumflex.
Speciella är zau det böjs med eta och iota subskriptum. Etat tar över istället för omega. Det beror på att stammen egnetligen i verbet zau är egentligen på eta.
Det ni ska göra är att besätmma verbformerna i 3.1.2
vi ska också lära oss vad de betyder i ordlistan.
Läsövningarna 3.2 ska vi göra första 11
De första 4 går bra, där har ni kontraherande verb, och inget annat nytt
Men i 5-11 så börjar det dyka upp feminina substantiv. De har ni inte lärt er böja, jag vill att ni gör ändå och ni gissar er till. Och så går vi igenom feminina substantiven efter 1a deklinationen böjs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)