fredag 28 augusti 2009

Temakurs historia genomgång 1

Huvudgenomgång
Att behandla texter och att jämföra texter är uppgifter = producera något själv

Det går inte att göra som på översiktstentan att hoppa över en bok, man kan inte göra på det här. Man måste redogöra för alla böcker som frågorna omfattar. Man kan inte läsa taktiskt, det går inte då får man rest eller u.

Mindre strukturer
Huvudsakliga förklaringar svaras med två saker:
1 genus
2 klass

Kursen handlar om värderingar som folk hade då. Då finns vissa forskare som har grundläggande ”instutioner” som påverkar varje människa. De instutioner,
Familjen
- Folk föds i familj, man brukar tala om familjen. Man fostras i familj till människa. Man kan också fostras till att vara flicka eller pojke kanske ställs olika förväntningar om tillhör det ena eller det andra könet. Någon stans så formar familjen dig.
Kyrkan
- om äldre tider att det spelar större roll i äldre tider än idag säger man. Men man säger moral var får folk den ifrån vissa får det via religionen andra kanske får hemmet eller allmänhet. I dagsläget så vet man inte… man kan fundera över det där men i medeltiden är kyrkan moralens väktare.
Utbildning ”Skola”
- jag har inte skrivit skola för att det inte fanns skola i vår bemärkelse. Det fanns utbildning men den var totalt kontrollerad, den utbildning man fick var inom kyrkans värld. De var de som hade hand om utbildningen att skriva och läsa. Det var bara kyrkfolk som fick utbildningen även om man inte skulle ha yrke i kyrkans värld så var det där man fick utbildning. Även adelsman fick utbildning via kyrkans värld. Även om man har världsligt syfte så fick man där sin utbildning.
- Universiteten i Europa hade inte icke kyrkliga lärare, alla lärare var kyrkans män.
Organisationer ”kloster t.ex eller skråna i städer är organisation”
- bysamhörigheter styrde hela vardagen för folk i byar. I Sverige så bodde många i byar inte bara ensamgårdar. Det man bestämde var att när på vårkanten man vågade släppa ut kor på bete, man vet själva hur om man skulle gå runt på gräsmattan skulle det förstöras, man måste samordna detta och så och skörda samtidigt. Allt möjligt reglerades av byn så allting styrdes av bestämmelser som by människorna utvalda att bestämma det där hur de bestämde det var lag som att följa annars var det bestraffningar. Annars var i städerna hantverk som skrån de hade inte bara världslig sammanslutning de hade moraliskt och religiöst, alla skrå hade också kapell att samlas. De organisationer inte bara världsliga ofta hade de en kyrklig anknytning på något sätt. Sedan kan man säga att stånden påverkade en. Ståndstillhörigheten är en viss organisation kan man säga i länderna under medeltiden.
Föreningar

Kursen
Vad ska vi kunna:
Hur man bör vara som kvinna
- Enligt medeltida tankesätt
Hur bör man vara som man

Det är viktigt då att se på kvinnans roll inom de olika områdena i familjen eller kyrkan som exempel. Man ska ha koll på det. kvinna kan man också vara i olika stånd det finns olika gemensamma saker i olika stånd. Är att ta hand om familjen som att adelskvinnan inte tar hand och ammar barnen men det måste bondekvinnan göra. Det är inte fint att amma ens eget barn när man är adelskvinna det är arbete att amma.
Men man ska fundera hur kvinnor bör vara mot sin man, är man adelskvinna hur förhåller man sig till man då. Samma sak med bondhustru. Det låter lätt men det är såna saker som vi ska komma underfund med. Likadant också hur bör man vara som man, det skiljer sig väldigt mycket om man är bonde hantverkare eller riddare eller universitetslärare, vilket betyder kyrkans man. Det är skillnad hur de här ska förhålla sig till kvinnor, det ingår också.

Men det tillkommer något till männen de ska hålla till varandra på något sätt, forskningen har inte kommit till kvinnor förhåller sig till andra kvinnor men hur män förhåller sig till varandra forskas det rätt mycket på just nu.

Källor?
Vad är det för källor som hjälper en att komma åt såna här saker. Hur har de som har forskat på det här kommit fram till kvinnas roll på olika plan? Det handlar inte endast om vuxna människor, utan hur man från barn blir vuxen. Det är också där likadant, det är något gemensamt hos alla stånd i samhället är att man inte blir vuxen i andra människors ögon förrän man blivit gift. Att bli gift är att kunna skaffa sig hushåll och inkomst alltså en familj, får man inte gifta sig eller hittar man ingen att gifta sig med så är man under någon. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna utan man måste bli gift för att i samhällets ögon bli vuxen även om man har blivit myndig.
Man blir myndig när man är 15 under Sverige i medeltiden, men det betyder inte att man har blivit vuxen. Vuxen blir man när man träder in som hushålls, toppen på hushållet de som bildar äktenskapet. Så länge som mannen finns i huset eller hemmet så är han högsta hönset han är hushållsföreståndare. När de handlar då är det alltid mannen som företräder hushållet, ibland så gör de transaktioner tillsammans. Det händer också att kvinnor gör transaktioner tillsammans. Men oftast så beror kvinnornas transaktioner på att
1 mannen är i krig
2 mannen är död
Då är hon ”högsta hönset” det spelar ingen roll på den sociala skalan den regeln gäller överallt. Det är vanligt att det ser ut så fortfarande i världen, man brukar tala om det offentliga och privata att kvinnor mer syns i privata och män syns mer i offentliga. I alla tider så har man sett det som något helt naturligt sätt att förhålla sig eftersom kvinnor är de som föder barnen.
Jag skulle gå in på vad det är för källmaterial som kan hjälpa en att få svar, vissa forskar ser på ritualer. Vad är det för övergångsritualer från pojke till man. Kyrkan har sina övergångsriter, sedan har samhälle olika övergångsriter.

Särskilt en författare Rut, hon studerar övergångsriter. Hur går det till i student, hur ser det ut i universitet vad är det för riter han får, det säger hur man ser på människor. Människor i universitetsvärlden är att man ser på män eftersom inte kvinnor läser på universitet i den tiden. Även om det står människor så står det att män hur det är att vara pojke till att komma in i student vuxen världen. Fortfarande är han inte vuxen, problemet är bland de som inte gifter sig när är de vuxna. ”när utbildningen är klar kanske”
Från boys to men så studerar hon övergångsritualer

Men i familjen så är det mest dagböcker och brev som man studerar. Eftersom det inte finns mobiler eller elektronisk kommunikation men man skrev brev till varandra. Det finns exempel på att mor skriver till sin son det finns olika sätt att få över det. Och olika förhållningsregler man kan studera. Man kan studera vad folk sade när de biktade sig och förhållningsregler, det finns handböcker hur präster ska besvara olika typer av synder som folk talar om att de har gjort i biktstolen så kan de få hjälp och vägledning hur de kan hjälpa dem med syndare. Indirekt så får vi som forskare vad man anser vara rätt och fel och hur man bör vara vilket också säger hur vad man har för syn är det olika regler som gäller för kvinnor eller är syndaregler det samma. Man kan få rätt klarhet vad som är rätt och fel, genom att läsa handböcker om biktningen. Men reglerna är ganska lika, och straffen eller boten de är annorlunda. Självet att se på vad som är rätt och fel är olika men hur det ska botas kan skilja sig mot, ibland är man hårdare mot kvinnor men oftast är man mindre hårdare generellt mot kvinnor.

Man kan studera för att få reda på mer om bondesamhället när måste man arbeta och arbetsfördelningen. Vilket jobb ska kvinnan göra och vilket jobb ska mannen göra.

Jag har något mer vad som är viktigt att minnas, att dokumentera?
De andra är mer konkreta, det finns alla möjliga syften till varför man minns och vad det nu vi som forskare har kvar nu från medeltiden de har säkert massa minnen från medeltiden som vi inte kommer åt. Vi måste vara försiktiga vad som är att minnas många saker är viktigt för den enskilda människan att minnas, men vi kanske har minnen av andra typer av verksamheter.

Vi har mycket minnen från kanonisationsprocesser , när som heliga Birgitta när man begär och anhåller om att någon ska få bli helgon så dras en väldigt lång process igång. Den processen går ut på att den här personen som man vill få kanoniserat har lyckats hjälpa människor på olika sätt. Vad som kyrkan gör att kommer ett antal folk nerifrån i Vatikanstaten, och tar kontakt med de lokala prästerskapet och det blir en himla massa intervjuer och vittnesförhör. Vilket betyder att församlingar som är inkorporerade i processen varenda bymänniska kallas till förhören och de kan berätta vad de har för upplevelse och förhållande. Det materialet är guld värt för där får man veta allt vad folk tänker och tycker, i vilka sammanhang vad de tar till i helgon. Först så går man till medicinmannen för att få hjälp av medicin mannen.

Det som vi möter är alla möjliga sorters människor, och deras omsorg av varandra. Hur mycket man brydde sig om,

Så ser det ofta ut med källmaterial att vi studerar det på ett annat vad det är syftet.


Del 2
Det finns regler hur olika kvinnor ska bära kläder och rida t.ex. som Janne d’arc som klär ut sig i mans kläder. Det i filmen drottning kristna klär hon ut sig till man. Man kan straffas hårt för detta ända till 1700 talet att klä ut sig till olika kön. Det är också förbjudet att byta stånd, klä upp sig till något som man inte är. Det är att hon vägrar att hon hade fel när hon klädde ut sig till man, vistades bland män trots att hon hjälpte frankrike att vinna 100 års kriget så blir hon dömd ändå för att hon inte gick med att det är fel att bli till man och att byta stånd att vara riddare. Riddare var män, man var inte ens riddarhustru när man var gift till riddaren man var gift till bla bla bla men man var inte själv.

Det finns ett antal koder hur man ska vara när man är kvinna eller man. Beroende på stånd.

Exempel
Väva är inte manligt eller kvinnligt hela tiden, manligt är det oftast innan 1800 talet. Det är få yrken som är kvinnliga över längre tid. Det är väldigt få yrken som alltid är kvinnliga. Hur ser arbetsdelningen ut i det medeltida samhället det kanske inte ser likadant ut som nu.

Första boken, vi ska behandla varje bok för sig, vilket gör att vi hjälper att strukturera hur den är uppbyggd. Inte om man forskar utan hur man går tillväga om man ska redovisa forskningsresultat
Några böcker av svenska forskare men de flesta är av engelskspråkiga forskare, vissa är kändisar.

Angeta Ney
Tar upp kvinnor som Janne d’arc och isländska sagor, hur kvinnor hade möjligheter. Då betydde det oftast möjligheter och makt som de har. Det spänner över olika tider hennes möjligheter. De här kvinnorna är rätt starka kvinnor är framträdande och annorlunda, de går över gränser brukar man säga. Som Janne d’arc som att klä sig som en man att byta kön, hon gick över gränsen från bonde till riddare. Den här boken drottningar och sköldmör handlar om kvinnor som går över gränsen som lyckas eller misslyckas. Det är att de alltid blir tvungna att gå till sitt rätta kön efter ett tag. Vi börjar man den boken.
Man ska hålla reda på det århundrade vi befinner om, isländska sagor är skrivna på 1200 talet och handlar om tidiga. Man kan handla källkritik, hon tänker om sånt som är nertecknat på 1200 talet som bevis på hur man tänkte på 600 talet. Tänk dig en lärobok om hur folk tänkte för 600 år sedan hur bra kan det bli. Man kan vara rätt kritisk, föreställningar om hur vi tänkte för 600 år sedan. Det kanske inte speglar så mycket 600 talet eller vad drottningen ska säga något om. Det kan vi vara tyvärr vara ganska kritisk hur hon använder isländska sagor för att se på tidig medeltiders möjligheter.
- lättläst
- fundera över källmaterialet och vad är det för bild som av gränsöverskridande kvinnor som vi får fram om den.

Bok 2, andra gången
Den är lite åt handbokshållet, den övergripande frågan är att under tidig medeltid före år 1000 (600-1000) så hade kvinnor så finns det vissa forskare. Så hade kvinnor mer möjligheter än vad de fick sen när kristendomen tog överhanden i Europa. Innan kristendomen slagit lovarna framförallt här uppe i norr där det kom först, så hade det mer frihet och makt som kvinnor. Det är en utgångspunkt hos Mavis Mate, frågan om de hade större möjligheter och minskade de under senare medeltiden. Mest så handlar det om städer, vilket är ovant för Sverige eftersom våra städer är så små bystorlek. Men det är det enda som specifikt handlar om hur det är staden, det blir paralleller hur det är på landet men mest i städer. Blir det bättre efter att de kunde flytta in från landet till staden. Städerna i Europa växer till från 1100 talet, under den tiden så är det städernas bindningstid. Den är väldigt tunn (100 sidor) men engelska ni som har svårigheter börja i tid med den. Dock så är dem uppdelad med 2 delar tidig medeltid och efter 1000 då ska vi tänka på England som är mer utvecklad.

From boys to men
3 delar, en del som är riddare, hur blir man riddare. Den andra delen handlar om hur blir man en kyrkans man, universitetsvärlden hur ser det ut där. Tredje delen är hur man blir hantverkare och dess mål.
Man ska inte tro att från boys to men så handlar den bara om män. Så är det inte men hela tiden så är det hur ska en riddare förhålla sig till män och kvinnor. Hur ska han bete sig kvinnor ingår i utbildningen till man. Det ingår i utbildningen. Glöm inte den biten, att han ska öva sig att rida bra och använda svärdet eller spela schack det som man bör kunna som riddare. Det är att hur man bör förhålla sig till andra män. Hur ser konkurrensen ut med andra riddare, han konkurrerar med andra som vill bli riddare. Man blir riddare genom att visa sin kunskap i att vara bra med svärdet och ”förföra kvinnor.”
Lika i universitetsvärlden, en man som blir präst ska inte hålla på med sex eller hustru, men inget säger att han inte ska ägna det i sin utbildningstid. Det är också ett sätt att visa sin manlighet. Boken handlar om sen medeltid.
Mavis Mate är övergång från tidiga medeltiden till sen medeltiden.
Hantverkare han strävar att bli sin egen, han vill bli mästare. Då blir han det som är eftertraktat hushållsföreståndare, då får du öppna eget. Annars kan du inte göra det annars kan du öppna under mäster. Hur är det att vara hantverkare det är att vara underordnad en man innan du blir mästare. Målet för hantverkare är att bli mästare, inte att fissila med kvinna på sidan utan att få öppna eget då skaffar man sig familj och barn. Vilket blir mycket komplicerat under senmedeltiden. Det har fötts så många barn under en stor del innan digerdöden, 1300 talet är en tid där (Europa) där städerna har vuxit väldigt mycket. Runt 1300 så är städerna väldigt stora och det är jobbigt att bli till mästare och öppna eget det finns för många. Därför blir det ett problem. Väldigt mycket handlar den boken om problemen. Man ska fundera på hur mycket de träffar de motsatta könet, en riddare träffar det motsatta könet ibland, bara vissa tillfällen. Dem träffas väldigt lite.
Universitetsfolket, bor inackorderade och de som inte har utbildning i kloster träffar en och annan kvinna varje dag. Men hantverkare träffar kvinnor varje dag för att de jobbar med dem. De är inte isolerade med kvinnor, hur är det att man varje dag arbetar med varandra. Vilket man gör på landsbygden också där är arbetsdelning.

Bok 4 handlar om en man som blir hängd och överlever och överlever igen
Det drar igång att om att han kallat på ett helgon, att den hjälper honom att överleva. Vad Robert har gjort är att han har läst vittnesförhören, hur dog han hur dog han inte. Eller hur dog han, det är en massa frågor.
Vilka vittnen är trovärdiga, när är man trovärdiga vittnen. Det ska läggas på kvinnliga vittnen hur är dem. Spelar det roll vilket stånd de har, är det mer trovärdig om hon är gift med riddare eller är hon mindre trovärdig om hon är bondtjej. Vilka har den bästa renomen som vittne är det gammal man eller ung och frisk.
Det här utspelar sig i England, där finns det olika språk. Men det skrivs ner på latin oavsett språket som användes när de förhördes, det går via flera öron innan det blir till latin. Det kan vara synen vem som är tillförlitligast. Problematisera detta, det finns ett syfta med ett sådant vittnesförhör att man vill få någon kanoniserad.
Vad är viktigt att nerteckna och att säga, det är någon annan kunskap än den som jag vill få ut som man ser på vittnen på medeltiden.

Sista boken, vad är det för händelser som man tycker är viktigt att föra vidare
Framförallt är det klosters nerteckningar vad som har hänt, när det är kortfattat brukar man kalla de för annaler. Annars kallas det för krönikor. Ibland så är krönikor beställningsverk. Kung eller högättat från någon släkt vill att de ska skriva ner deras historia. Det blir komplicerat vad är syftet att teckna ner det där, är det att förhärliga hans roll som det. Som mäktig man inom området eller som god kristen som har hjälpt klostret med ekonomi på något sätt eller vad handlar det om. Det spelar roll för hur vi kan tolka. Sedan finns det kloster som själva skriver krönikor, sedan kan det vara vad de påverkat inom området eller landet för att hjälpa klostret att bli ett rikt kloster eller så.

Det vi vet om vikingar är en om en och annan runsten. Hemma i Sverige har vi runt 3000 runstenar, vilket är lite att säga om 100-200 års historia. Men det som finns är massa annaler och krönikor framförallt från brittiska öarna. Där det står hur vi plundrar och vräker oss över dem, det är vad vi vet om dem som har blivit utsatta från vår plundring skrivit. Egen produktion som vad vi gjorde som vikningar gjorde vi inte.

Vi har nestorskrönikor från ryssland som säger något mer nyanserat vad vi gjorde och vilka riken vi gjorde för att bygga upp inom det ryska väldet, annars är det väldigt tunt. Det är ett ganska svårt material källkritiskt att använda. På olika sätt så försöker man glorifiera sin roll i världen under medeltiden.

I medivial memories tar mycket upp, här finns privata brev om familjen. Man får reda på varför man tecknar ner släktled, att man har rätt till jord. När man inte har skrivit ner information så är det muntlig överföring och traditionen att ha ägt den länge är bevis på att man har rätten till jorden. Det som händer i Europa är att man skriver ner saker och ting, efter man säljer jord är att man skriver ner på pergament.

Längst ner när vi betar av bok för bok för att haja vad det går ut på så delar man ut en första skriftlig inlämning. Det gäller för dem som följer seminarierna om man inte gör detta och gör skriftliga inlämningen så får man ytterligare fråga på tentamen. Ni som följer vi hoppas att de flesta gör den, vi får den första frågan att arbeta fram till 19 mars. Det behandlar de böcker som vi behandlar under den tiden. Det får vi vid första seminariet där får vi den. Den ska vara inlämnad till måndag 19, sista seminariet så kommer sista inlämningstid. Den ska vara inlämnad den 30 mars. Det kommer stå tydligt hur många ord vi ska ha på skrivningen. Det är två olika skriftliga inlämningarna för de som följer seminarieserien, de andra får ytterligare en fråga att svara på den fria läsveckan. Att det är en vecka är att vi tycker att det tar en vecka på att svara. Nu hittade jag på sidan 38 i en och 50 det är inte så det går till utan att vi ska göra de sista kopplingar.

Redogör för det jag frågar om
Min fråga brukar vara ,utgå från mavis mate vad hon säger om kvinnans möjligheter och jämför med vad Ney säger. Då får man först redogöra för det.

Men folk väljer att strukturera det på olika sätt, vissa har olika böcker för sig, eller svara på de parallellt mellan böckerna.

Sedan ska det finns en analyserande del, den är svårast. Där ska vi utöver det som står i böckerna göra kopplingar. Vi kan inte hitta svaret på en bok, utan bli bekant på frågorna att man kan gör. Att någon säger så och annan sådär, men själv så reflekterar det. Det brukar vara 2 böcker för varje fråga. Därför går det inte att hoppa över en bok då hamnar man på rest på tentan. Det är ingen rest som finns, på skrivningen så säg att de är 2 frågor på sista inlämningsdelen, och det omfattar 4 böcker antagligen. Det är 2 frågor och handlar om man skriver bra på 3 och dåligt på en bok, då blir det nog inte u, utan det blir något som vi kallar för rest. Det är inte så dåligt att det är u men det saknas något. Då får man något som står rest, det kommer stå vad ni har för rest. Du ska redogöra för det där som du inte var så duktig på det kommer et datum som det blir inlämnat håller man inte det blir det u på skrivningen. Då har man inte tagit chansen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar