Temakurs historia deltentamen 1

Varför reagerar kyrkan och ridderskapet på Jeanne d’Arc? Utgå ifrån Agneta Ney, men utvidga svaret genom att använda kapitel 2 och 3 i Ruth Mazo Karras

Frågan varför kyrkan och ridderskapet reagerade på Jeanne d’Arc kan ha många olika svar och infallsvinklar, och vars svar man ofta kan få som något från den politiska historien. Men böckerna som jag har läst tar istället upp en annan infallsvinkel, som kan ha varit delaktig i att svara på frågan varför adeln och prästerskapet reagerade som de gjorde mot Jeanne d’Arc.
Istället för enskilda beslut hos enskilda aktörer så fokuserar de här båda böckerna på ett vidare psykologiskt och allmänt perspektiv. Frågan kommer därför besvaras mer enligt den tanken av hur de ”borde ha tänkt” i olika situationer.

Jeanne d’Arc var en speciell kvinna som gjorde många ”överträdelser” till den manliga sfären. Hennes uppväxt var som en bonde i en by i Frankrike där hon levde större delen av sitt korta liv. Efter att hon senare i sitt liv börjat få uppenbarelser från Gud så begav hon sig iväg för att övertyga den franske kungen om att låta henne föra krig mot engelsmännen. Efter att ha deltagit i både lyckosamma och O-lycksamma fälttåg så hade hon blivit en nationell figur vilket Frankrike kunde ena sig runt i 100årskriget. Dock så tillfångatogs hon av Engelsmännen och avrättades för häxeri och brändes på bål.
Vid hennes avrättning så lämnar riddarna henne i sticket, och det är kyrkans män som anklagar henne. Här så kommer de tydligaste reaktionerna på att de sätter sig på ett avstånd från henne. Det är just de reaktionerna som är viktigt att undersöka och fråga sig varför de reagerade på så sätt.

Jag kommer därför här först gå igenom hennes ”överträdelser”, sedan kommer jag att försöka redogöra kyrkans och riddarnas reaktioner utifrån Agneta Neys och Ruth Karras böcker.

I samhällen så finns det alltid normer och sociala strukturer, enligt Agneta Ney så var Jeanne d’Arc en ”gränsöverskridande” kvinna som bröt mot dessa normer. Hennes överskridelser skedde inte endast på enstaka plan utan på många. Enligt Agneta Ney så fanns det dock vissa tillfällen då dessa överträdelser kunde tillåtas, men endast tillfälligt. Hon tar upp exempel på det här som hur tidiga krigarkvinnor i frankrike kämpar med männen försvarandes släktens ära. Dock så tog hon upp att deras gränsöverskridande endast var som något tillfälligt och som skedde tills den rättmättiga (manliga) arvingen hade kommit på plats. Till dess så tilläts överträdelserna hos kvinnorna och på samma sätt så tilläts också Jeanne d’Arc också överskrida gränser för en viss tid. Men sedan när hon blir tillfångatagen så uppmanas hon att nu ge upp den ”maskulina” sida. Dock så vägrar hon att ta avstånd från sina maskulina överträdelser vilket leder till att hon sedan bränns på bål.

Från Kvinna till Man
Den första överträdelsen kommer när hon överträder sina klass gränser. Under medeltiden så var klassgränserna något som mer eller mindre försöktes hållas fast. Kyrkan skapade en ram för 3 kategorier människor, Oratores, bellatores, laboratores, (bedjare, krigare och arbetare), meningen var att människor skulle vara nöjda och stanna inom kategorin som de tillhörde. Men på det här sättet så begår Jeanne d’Arc överträdelser från labortores till båda de andra klasserna (genom att ta på sig rustningen, och förkunnandet av Guds ord.)
Agneta Ney talar också om ett överträdande från hemmet till det offentliga rummet. Enligt henne så var atmosfären i den tiden att kvinnor skulle stanna hemma inomhus. Den rumsnära traditionen kan man finna i alla klasser. Vilket uppenbaras på är bristen på fysiska rörlighet vilket Agneta Ney talar genomgående om på sid 35 i Drottningar och Sköldmör. Hon porträtterar där fram ett ideal hos kvinnor som att stanna hemma och att utföra rumsliga aktiviteter. Det här idealet kommer i kontrast med män i de högre klasserna som riddare, hos vilket det ansågs nödvändigt att åka ut och resa för att vinna ära genom att utmana och besegra andra riddare (se Ruth Karras). Bondeklassen var dock en livegenklass som var bunden till sin jord, på detta sätt kan man se att Jeanne d’Arc var dubbelt ”bunden” till platsen hon befann sig på. Men hon överskred dessa gränser när hon gav sig ut på fälttåg. Man kan också se det här i kvinnors myndighet, eller brist på myndighet. Under medeltiden så kunde inte kvinnor representera sig själva enligt lagen (endast när änka), utan hela tiden så var det någon som representerade henne. Hela tiden så finns det alltså någon framför henne för att representera offentligt, och Ney säger i boken att kvinnans enda chans att påverka kommer ifrån inre ”manipulation” av mannen.
När Jeanne beger sig iväg så begår hon ännu en överträdelse när hon inte endast beger sig själv utan talar ut offentligt bl.a. den franske kungen. Både Ney och Karras talar om att under medeltiden så fanns det starka sociala strukturer som förhindrade kvinnor att tala ut. Att tala ses därför som en ”manlig” egenskap.
Något som sedan som Ney visar kommer fram om och om igen under rättegången är en anklagelse av att hon bytte kön. Att istället för att bära kjol som kvinnor, bära byxor som män. Därför så anklagar de henne för att vara ”okvinnlig” till en början visar Ney att hon försvarar sig själv med att säga att hon visst har kvinnliga egenskaper (som att brodera), men hon vägrar dock att gå tillbaka till att bära kjol.
Från de ridderliga höviska idealen om kvinnan, så beskrivs kvinnan som fridsam och som något nätt. Kvinnan idoliseras på detta sätt i riddarkulturen där hon ska vara ett fridsamt inslag i mannens våldsamma värld. Om man ser i Karras bok så beskrivs ett nästan schizofrent ideal hos män, där till sina jungfrur hur deras förhållanden ska vara fyllda med hövisk kärlek, men hur de på samma gång ska leva upp till sina andra våldsamma ideal. För kvinnor under medeltiden så fanns det dock ingen plats i krig, vilket Jeanne överstred när hon tog på sig rustningen.

Vi på det här sättet finna många olika exempel på att Jeanne överskred kvinnans traditionella roll. På samma gång så överträdde hon också bondeklassens roll som hon kom ifrån. För att försöka förklara deras reaktioner är det viktigt att därför se på de båda överklassernas förhållanden till kvinnor och bönder.

Kyrkan
Ney talar om Kyrkans reaktioner till Jeanne genom dess relationer till kvinnor i allmänhet. Det som speciellt kyrkan tar vid hennes rättegång är att hon bar byxor istället för kjol. Men den här yttringen skulle man kunna säga att det speglar andra värden som Ney säger att kyrkan hade under medeltiden.
Hon skriver att kyrkan såg på kvinnor som underordnat det manliga och att generellt så hade inte kyrkan höga tankar om kvinnor. Vilket hon säger kommer från en fixering på Eva som männens fresterska. Också i Karras bok så kommer detta fram om hur kvinnor porträtterades som lättsinniga och som underlägsna. Karras tar också upp den här uppfattningen om en intellektuell underlägsenhet hos kvinnor jämfört med männens rationalitet och deras utbildning. Istället som motsats till detta så beskriver Ney hur idealet var ”Måttlighet, blidhet och tillbakadraget lugn”. Något som Jeanne d’Arc helt klart inte följer då hon beger sig ut i strid och talar inför kungen. En aspekt som Ney också tar upp är hur kyrkan var ett ”monopolistiskt språkrör”, där avskiljande röster sågs på som kättare eftersom de kunde hota kyrkans auktoritet. Det här var något som blev till ett mycket reellt hot angående Jeanne d’Arc eftersom hon hade erkänts som en profetissa och genom Guds ord hade ett enormt inflytande över frankrikes befolkning vilket hotade kyrkans inflytande.
Andra svar på den här frågan kan vi också få genom att se på Karras bok vilket fokuserar på universitetsvärlden där också prästerna som påverkades av Jeanne utbildats. I universitet där klerkerna utbildades så accepterades inga kvinnor så känslorna de hade gent emot henne när hon förkunnade Guds ord kan inte ha setts med blida ögon. Istället så var de enda kontakter som de hade med kvinnor på universitetet genom tjänstekvinnor och prostituerade, vilket i en mansdominerad omgivning gav nedsättande värderingar mot kvinnor enligt Karras. Även Jeannes låga börd kan ha haft betydelse över prästerskapets syn på henne. Karras beskriver i sin bok studenternas initationsritual, hur ”beanus” måste renas. Där hon beskriver att de visades som smutsiga och ”hypersexual” vilket hon menar beskriver deras syn på kvinnor och på bönder. Sammanfattningsvis, så beskriver Ney och Karras en negativ syn på kvinnor generellt från kyrkan, samt en rad negativa övertramp från Jeanne måste ha bidragit till att deras negativa bild mot just henne förstärkts ytterligare.

Riddarna
Överskridandet till att bli en riddare är om något ett ännu större steg som Jeanne tog än det hon gick mot prästerskapet. Kyrkans värld var trots allt öppen för kvinnor genom t.ex. Nunnekloster, men att bli riddare var något helt uteslutet på den tiden. Ney skriver hur hon som bondflicka överskrider det ”exklusiva kodex” som endast gällde för riddarståndet. Vilket Karras också beskriver hur riddarna kom från en liten och exklusiv grupp av män.
Så in i denna grupp så bryter sig Jeanne in, som en bonddotter, vilket kan ha tycks väldigt absurt för den tidens riddare. Innan man dubbades till riddare så var också de unga männen tvungna att gå genom en lång träning, något som Jeanne skippade helt och hållet. Att ta på sig rustningen under dessa omständigheter var inte endast något som kunde skapa avundsjuka, utan var rent av brottsligt för kvinnor. Ney skriver på sid 41 ”att gå i det motsatta könets kläder sågs som en straffbar handling”, vilket också var handlingen som Jeanne vägrade att återvända från.
Dock så finns det också många andra normer som Jeanne bröt mot eller omöjligt kunde hålla. För det ridderliga idealet som både Ney och Karras talar om så krävdes det något mer än endast en råstyrka hos riddare. Det är därför som släktskap kom att bli något så viktigt, men också så värderades ”höviska” manér som idealet. Bland de höviska idealen så finns också den ridderliga kärleken. Karras skriver att riddaren definierades genom inte endast våld utan också genom deras förhållande till kvinnor. Här så ser vi en strikt maskulin kultur vilket nu Jeanne gör intrång på vilket bryter mot vad som Karras säger att kvinnor är något som man ska vinna men män var ens frände. Detta uppenbaras bland annat i tornerspel där kvinnor figurerar som priser, men också att männen slåss ”för en kvinna”. Hon menar avslutningsvis att kvinnor figurerade mycket som en valuta var mäns framgång kunde mätas i. Från detta så kan vi förstå att Jeanne måste ha haft det svårt att komma in i den helt mansdominerade världen. Även om hon tillfälligt var välkommen in så måste faktumet att hon var kvinna och att hon kom från en låg börd ha retat gallfeber på många riddare.