Teori och metod hemskrivning

Hemskrivning, Teori och Metod
Daniel Larsson, Den dolda transitionen. Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige.

1. Hur definieras den demografiska respektive den dolda transitionen? Vad ska Daniel Larsson studera? Vad säger han om sitt källmaterial?

Den Demografiska transitionen:
Larsson beskriver den demografiska transitionen precis i början av sin bok. En demografisk transiton indikerar att det är en förändring i befolkningen, inte endast hur det utvecklas utan också hur det underhålls. ”Den demografiska transitionen” som studeras är en sådan transiton som skedde mellan mitten på 1700 talet till början på 1900 talet. Förändringen går från den tidigare demografiska modellen där man har en hög nativitet men också en hög mortalitet men förändras senare till att ha en låg nativitet men också en låg mortalitet. Under den här transitionen så skapades också något som kallas för det ”demografiska gapet”, dvs. dödligheten minskade först men nativitet var fortsatt hög. Detta ledde till att det skedde en stark befolkningsökning som sedan minskade under slutet av 1800 talet på grund av att nativiteten minskat.

Den dolda transitionen:
Det som kallas för en dold transiton pekar på förändringar redan innan den synliga ”demografiska transitionen.” Dock så döljs den demografiska transitionen på grund av olika omständigheter som minskade befolkningsökningen. Man kan säga att det är orsaker som skapar en befolkningsökning, men samtidigt så skedde det en kraftigare befolkningsminskning. Orsaker till att befolkningen borde ha ökat var till exempel en minskad dödlighet bland vuxna, men det som hindrade detta från att resultera i en synlig transiton var att samtidigt så ökade barnadödligheten.

Vad ska Daniel Larsson Studera?
Daniel Larssons ambition var i den här avhandlingen att mer djupgående studera befolkningsförändringarna före år 1750, som han menar är otillräckliga. Han vill därför studera om förändringarna har skett tidigare än man har trott, genom att använda sig av kyrkböcker från 1600 talet som han menar är mycket användbara.

Vad säger han om sitt källmaterial?
Källmaterialet som han har använt kommer först och främst från kyrkböcker som beskriver bl.a. födsel och dödstal. Anledningen till att han använder sig av kyrkböcker är att Tabellverket som bokför specifikt sådana uppgifter inte startade förrän den synliga transformationen var redan på väg att börja. Dock innan 1686 så fanns det inte heller något enhetligt beslut om att föra kyrkoböcker utan finns endast för några av Sveriges stift. Problemet med att endast använda sig av dessa fåtal är uppenbara, men Larsson hävdar trots allt att de följer den demografiska utvecklingen väl.

2. Vilka variabler studeras och hur kommenterar han tendenserna i dessa?
De två viktiga variablerna som har med demografi är nativitet och mortalitet.
Mortalitet: Larsson väljer här att struntar här åldern på den döde utan fokuserar endast på antalet döda. Istället så koncentrerar han sig på att se antalet döda och skälet till varför de dog. Man kan förstå att åldern för den döde är viktigt också när det gäller nativitets siffror då det är svårt för t.ex. en 60 åring att få flera barn. Men Larsson anser trots allt genom att strunta i detta så kan hans arbete undersöka ett större och längre material. Övriga saker som kan kritiseras kring mortaliteten är bl.a. att män som har blivit inkallade till militären och dött inte kom med, självmord kom inte heller med eller folk som helt enkelt hade dött utanför sin hemförsamling.
Nativitet: Larsson hävdar här att det är svårare att hålla koll på nativitetssiffrorna och han skriver att de endast ger en knapphändig information. Han väljer här att mäta åldern vid det första giftermålet och nämner skälet att det åter igen skulle vara för stort arbete att genomföra fullständiga rekonstruktioner av befolkningsförhållanden. Också genom att mäta åldern vid det första giftermålet så kan man också mäta förhållandet i vilket antalet barnafödslar antingen ökar/minskar, eftersom de flesta barnen föddes inom äktenskapet. Dessutom så anser Larsson att det är källkritiskt bättre att studera antalet vigslar, eftersom den summan är lägre än antalet födslar vilket också betyder att det lättare kan ha bokförts.
Övriga tendenser: Orsaker som kan ha påverkat att nertecknandet är bland epidemier och massdöd så kan det ha varit svårare att genomföra fullständiga anteckningar, då prästen dessutom var upptagen med jordfästelse. Dessutom om av händelse att prästen skulle dö, så har det säkerligen inneburit att ett visst bortfall förekommit.

3. Vilken tes driver Larsson i Kapitel 3 och hur undersöker han den?
Tesen
Hans tes menar att dödligheten till stor del hänger samman med försörjningen av mat, då kroppen utan en god försörjning av mat lämnas öppen för bristsjukdomar, övriga sjukdomar och för svält. Detta menar han alltså borde hänga samman med befolkningsutvecklingen, eftersom försörjningen av mat under den här tiden förbättrades och att därför borde också dessa förbättringar leda till en minskad dödlighet.

Undersökandet
Undersökandet sker genom att se ett par olika faktorer. Han får oss att ställa oss själva en fråga. Om man har brist på mat, när borde det då vara stor dödlighet? Detta inträffar naturligt nog på våren innan man har fått in sommarens skörd. Under ett vanligt år så ska dock de flesta familjerna ha lagrat upp tillräckligt med mat för att klara sig över vintern, så Larsson undersöker därför också specifikt också dödligheten kring nödår, för att tätare knyta samman tillgången av föda med dödligheten. Han undersöker också här åldern på dödligheten under den perioden för att se vilka under dessa perioder led mest av missväxten så att han kan bevisa sin tes ytterligare genom att t.ex. visa att svagare individer led mer av näringsbristen och dog därför i större utsträckning.

4. Hur undersöker Larsson dödligheten i kapitel 4? Vilka förhållanden inverkar på hans undersökning? Finns det analytiska problem? Vilka problem finns med kartmaterialet?
Hur undersöker Larsson dödligheten i kapitel 4?
I kapitel 4 så undersöker Larsson skälet bakom dödligheten med sjukdomarna som fokus. Skälet bakom två av de största sjukdomarna var dock hungerrelaterade vilket knyter samman dessa dödsorsaker med bristen på mat. Han går dock inte endast in på de försörjningsrelaterade sjukdomarna utan undersöker alla de 4 vanligaste epidemiska sjukdomar och deras roll i dödlighetsstegringar.

Vilka förhållanden inverkar på hans undersökning?
Förhållanden som kan inverka och försvåra undersökningen är som han beskriver i början av kapitel 4 är det osäkra förhållandet mellan missväxt och svält. Bara för att det var missväxt betyder det inte att folk svalt och tvärt om. Även om en socken har fått missväxt så behöver inte den svälta om man t.ex. kan köpa säd eller en annan gröda från en annan socken osv. Istället så är orsaken bakom svält snarare marknadsekonomiska krafter, det är om priset stegras för högt, det är då folk inte har råd att köpa mat och det är då dem svälter. Ofta så inträffar såna fenomen vid sämre skördar, (sämre tillgång skapar större efterfrågan på mindre mängd råvara.) Men det kan samtidigt finnas många andra skäl bakom som gör att även om det kan ha varit ett ganska relativt gott år så kan hungern ha kommit.

Finns det analytiska problem?
Eftersom dödsorsakerna klarlagdes av präster så finns det dock analytiska problem med att fastställa den reella dödsorsaken. Präster har ingen modern läkarutbildning så förutom de självklara dödsorsakerna (t.ex. olyckor och de vanligaste sjukdomarna) så kan det ha varit svårt för prästerna att ställa en korrekt diagnos. Det här skapar också problem för forskaren när man ska fastställa vad som verkligen hände för att komma fram till bakomliggande orsaker till t.ex. olika typer av massdöd. Larson har på grund av det här skälet också låtit sig begränsas till åkommor som var väl kända för samtiden, vilket kanske ger mer säkerhet på sanningsinnehållet, men samtidigt kanske missar viktig fakta.

Vilka problem finns med kartmaterialet?
Ett av de större problemen analytiskt sett med kartmaterialet är osäkerheten hos prickarna. En mall finns där som kan hjälpa en att fastställa antalet med hjälp av 3 olika storlekar på prickarna. Dock så är det väldigt osäkert hur siffrorna mellan dessa nummer ligger till, vilket gör det väldigt svårt för betraktaren att se vad kartan vill tala om. Cirklarna ser inte heller ut att vara helt skalenliga, 10an ser mer än dubbelt så stor än vad 5an gör, vilket gör det svårt att också bestämma värdena, om de många små betyder mer än vad de några få stora vill visa.

5. Hur studerar och förklarar Larsson den demografiska återhämtningsförmågan?
Larsson studerar återhämtningsförmågan på samma sätt som han studerar nativiteten alltså genom att studera åldern då man gifte sig. För en tendens är att om folk gifter sig när de är yngre så kommer de att få fler, barn och ge en större befolkningstillväxt. Antalet år som kvinnan befinner sig i fruktsam ålder betyder att den här befolkningstillväxten kan initieras. En större tillväxt betyder också att en befolkning återhämtar sig snabbare från hunger och sjukdoms katastrofer.
Men även då det inte visas att folk gifte sig tidigare, så ökade trots allt tiden för barnafödande. Detta visas genom att medellivslängden för vuxna ökade, så på så sätt så fick kvinnor längre tid senare i livet att föda fler barn. Det här kan svara som fråga för ett generellt bra återhämtningsklimat.
Dock så i de enstaka fallen så visas det också att fruktsamheten bland kvinnor som överlevt kriser ofta var mycket hög. På flera platser runt om landet så återhämtade sig befolkningen mycket snabbt. En av orsakerna visar Larsson att under krisår så minskade antalet giftermål som senare ökade markant efter krisåren. Där bland annat tidigare folk hade undvikit sig från att gifta på grund av risker, samt att bland en decimerad befolkning ofta gav goda sysselsättningsmöjligheter.

6. Vilka faktorer diskuterar Larsson, som spelade störst roll för förändringarna?
Förändringarna i dödlighet går hand i hand tillsammans med epidemierna samt med kungahusens krigspolitik. Dock som vi har sagt så överlevde vuxna under den senare delen av vår period till större del. För att en befolkning ska må bra så behövs bra föda, en av orsakerna till en ökad överlevnad var framstegen som skedde inom försörjningen.
Försörjningen hade avsevärt förbättrats för gemene man under vid 1720, vad som pekar på det är att man överlevde missväxter mycket bättre nu och de kantades inte av kraftigt stegrad dödlighet. Förbättringarna inom försörjningen skedde genom, en ökad jordbruksproduktion, en ökad import, en ökad inre handel och en ökad förmåga att fördela befintligt överskottsproduktion. Allt detta skapade en gro grund för att en befolkning senare skulle kunna öka dramatiskt.

Men varför skedde de stora förändringarna inom giftermålsåldern? Hur kommer det sig att de inte stannade kvar på den medeltida nivån? Larsson visar att under 1700 talets början så skedde det ett skutt inom giftermålsåldern uppåt. Vad orsakade då den här förändringen?
Man kan som bakomliggande orsak till detta finna två huvudpunkter, den ena är att folk behöver ha en god ekonomi för att kunna gifta sig, då det ofta betydde samma sak att gifta sig som att flytta hemifrån.
Situationen behövde därför vara god på detta vis. Men under 1690 talet så kom stora försörjningskriser som gav folk en dålig ekonomisk grund, samtidigt som epidemier härjade. Innan dess så hade en god tillgång på jord samt en hög dödlighet bland vuxna manat plats för yngre att kunna bosätta sig på en egen gård, vilket hade lett till att folk kunde gifta sig tidigare. Men nu när också äldre levde längre så stramades de här möjligheterna åt.
Samtidigt så varade det nordiska kriget under slutet på 1600 talet och början på 1700 talet, i vilket uppåt 80% av de utskrivna dog. Siffrorna som Larsson visar menar att på 10 pojkar så gick det 11 flickor, vilket skapar en demografisk obalans. Den här obalansen försvårar möjligheterna för kvinnor att hitta en make, vilket också skapar en högre giftermålsålder då många kvinnor antagligen inte kunde få möjlighet att gifta sig.
Men även när krigen och kriserna tog slut så fortsatte giftermålsåldern att vara hög på grund av den minskade dödligheten hos de vuxna kombinerat med den starka folkökningen som gjorde det svårt att hitta eget land.

7. Resonera kring avhandlingens styrkor och svagheter. Är Larssons resultat rimliga?
Styrkor
En av avhandlingens styrkor är att han överlag spelar safe. Om det är några fakta som han är osäker på så istället för att kunna ha fel så väljer han istället att gå på de kända fakta. T.ex. är att han när han ser olika dödsorsaker och sjukdomar, så exkluderar han dem som han anser att man inte med säkerhet kan fastställa. Istället för att löpa ut på såna antaganden så fokuserade sig Larsson istället på att räkna antalet döda av sjukdomar som var väl kända under samtiden.
Styrkan som han visar i detta är att han klart och tydligt förmedlar detta i början av sin avhandling genom att säga att han avgränsar sig till dem här 14 församlingarna som har lämnat ett välbevarat material efter sig. Avsikten med avhandlingen sade han också att det inte var att varken dyka in på djupet hos få, eller att gå för snabbt fram över en hiskelig mängd fakta. Jag tycker att Larsson har följt den här tråden väl i sin avhandling och resonerat väl kring fakta som han har velat exkludera.

Svagheter
Larsson nämnde en del svagheter i början av sin avhandling rörande källorna som han tog sin fakta ifrån med hans ambitioner till en nationell förklaring för en transiton samtidigt som undersökningen inte är rikstäckande. Den här mellanvägen som han ville tillämpa den på kan till det här ändamålet ifrågasättas eftersom en stor mängd information (som inte finns tillgänglig för nuvarande eller som han struntar i) som kan ha gett ett annorlunda svar förbises av Larsson. Istället så väljer han några få frågeställningar försöker förklara allting med dem. Även om svaren kan verka tillfredställande så behöver det inte betyda att det beskriver hela verkligheten och orsaken.


Är Larssons resultat rimliga?
Resultaten som Larsson vill visa genom sin avhandling är att under 1600-1700 talet så genomfördes något som han kallar för en dold transiton. Boken försöker sedan förklara och visa att den här dolda transitionen existerar. Den här dolda transitionen menar Larsson skulle bana vägen för den synliga demografiska transitionen. Personligen så tycker jag att resultaten verkar rimliga, att till varje verkan så måste det finns en orsak. Den här orsaken som sker genom ett generellt större tillgång på mat och en population som överlever längre tycker jag visar väl vad Larsson försöker beskriva. Så även om detta bara är ett smakprov av vad hela verkligheten må ha varit så gav smakprovet en bra känsla på hur resten också kan ha sett ut och tett sig.