grek 7

Början på kap 4

Medium passivum
Presens indaktiv medium passivum
I första gångerna så sa man att på svenska gör an passiva verb genom att lägga s efter. T.ex. jag sjunger en sång, eller sången sjungs av mig (då blir det passivum).

Sången sjungs av mig
S P Agent

Jag badar barnet
S P AO

Badar står i aktivum.

Barnet badas av mig - här står verbet i passivum barnet tar emot bad.
S P agent

Jag badar (det betyder att jag badar mig själv) reflexivt objekt, det reflekteras
S P tillbaka.

Jag ställer koppen här
Aktivum

Koppen ställs där
Passivum



Pers indikativ [medium- passivum]
1 reflexivt medium
a) direkt refl. Med.

”louo” = jag ttvättar, då måste vi ha ett objekt. Detta är aktivum
”loumai” är passivum jag tvättas, då behöver vi en agent
”loumau” = jag tvättar mig.

Längst ner på s 29 har ni ett annat ex

b) indirekt reflexivt medium.
Nu är vi högst upp på sid 30
(ordet för låna ut)
men i medium så betyder det medium, låna något från någon. Det måste vi se som medium. Boken lånas inte. Jag kan vara subjekt till boken. Jag lånar. Det är alltså, ”borrow” på engelska. Om jag lånar ut på engelska så heter det lend. Det är 2 verb det är inte samma sak. Att lend är att låna ut, borrow är att låna. Grekiska har det genom 2 formerna.
Det är inte passivum för då skulle det vara jag lånas ut, men det är jag lånar. Men jag gör det åt mig själv.

1 reciprokt medium
det betecknar att 2 eller fler subjekt utför samma handling med ett objekt. Om vi har ”dialegometa”. Det är första pluralis, det betyder vi samtalar. Det betyder inte att någon pratar om mig, utan att vi pratar med varandra. Om jag säger något till någon, så måste säga vara kativum. Om vi samtalar så är vi inblandade vi rä alla subjekt. Vi är också dem verbhandlingen riktar sig till.

3 (nu blir det krångligt), detta är dynamiskt medium. Det betecknar att subjketen med sin aktiva medverkar påverkar handlingen. T.ex. ”ergazomai”, det betyder ”jag arbetar”. Det upplever vi som ett aktivt verb på svenska. Men det böjs i medium, när jag arbetar är jag engagerad i handlingen.
Hur ska jag veta vilka som ses som engagerade, men vi får lära oss helt enkelt.

Det som följer är DEPONENS. Det kallar vi ett antal verb som bara finns i medium passivum. De vill inte böjas i aktivum. Men de har i våra ögon en aktiv betydelse. Där har vi en lång lista på verb. Hur ska man förklara det? Det enklaste är att vi måste lära oss listan, vi måste veta de här verben är DEOPNENS. Jag ska översätta dem med ett aktivt svenskt verb.

Varför står de i medium passivum. Vissa står att det blivit så, andra de är dynamiskt medium, eller att det finns reflexivt.
Det är förklaringar för alltså varför aktiva verb används i medium passivum. När det är aktiva verb som också används i medium passivum. Deponens är verb som inte finns i aktivum men som vi uppaffar som aktiv betydelse. En del verb kan vi förstå med hjälp av någon av de förklaringarna också.

Hur man kan tänka om aktiva verb.

Det som förenar alla dess användingar av medium är att subjektet är starkt engagerad i handlingen.
Det här är redskpa för att försåt varför det som det är, varför medium används som det gör.

Nu har ni lärt er böja verben
”o”
”eis”
”ei”
”omen”
”ete”
”ousin”

men nu ska nu lära er böja medium passivum.
”o-mai” (alltid har det varit bindevokal förut som han inte har markerat)
”e-sai” > smält ihop till eta med iota subskriptum.
”e-tai”

”o-metha”
”e-sthe”
”o-vtai”


1 sg, medium betyder jag uppfostrar mig.

Så böjer vi medium passivum, om vi ta louo som är tvätta, om vi tar lou-ometha. Betyder vi tvättas av några andra.

I medium kan det betyda vi tvättas oss. På svenska så kan man sy sina egna kläder. Idirekt reflexcit meidium.

Reciprot de tvättar varandra.

S 29 högst upp
De tre kontraherade verben bär sig åt i medium passivum också

Vi ska göra 4.1.2
Vi måste lära oss medium, och deponens.

I resten så är 1 dekl maskulina substantiv, feminina substantiv som böjs efter 2a dekl följer 2a dekln helt.
Maskulina ord som följer 1a dekl, de bär sig nästan åt på analogt sätt. Men inte hela vägen. Högst upp på s 31, tullindrivaren får ett sigma i nominativ singularis, eftersom maskulinum singularis inte kan sluta på ett e.

Gör mening 1-13