Grekiska 4

Enklitiska ord hänger på ordet efter. Där finns det några ord som inte har accent. Iblnad har det effekten att man måste ge 2 accenter på ordet innan.

Sdan har vi några ex längst ner på sidan 10, när de har kornois så har de spiritus lenis inne i ett ord. Om ni undrar varför. Så är det en kornois, som markerar att orden är sammandragna.

Sedan har ni längst upp på sidan 11 apostrof när en vokal har skippats. Sedan har vi trema 2 prickar som står över iota, det tecknar att man ska läsa självständigt och inte som diftong.


Nu ska vi börja med kapitel 3.
Verba contracta sidan 20 + 21
I Ordlistan hittar hittar vi verb som ser lite konstiga ut.
Om ni hittar verbet som heter älska agapaw
Osv formerna finns inte, det finns i ordlistan. De har nämligen en vokal framför ändelsen.
Paideuvo har en diftong. Där lägger man bara ändelsen på.

Men hur bär man sig på när stammen ser ut agapa-o då dras alfan och ändelsen samman.
Det blir då istället agapô
Agpâs
Agpâ

Det finns massa typer av kontraherande verb. Det finns massor av typer av olika verb. Därför måste man lära sig hur det här funkar. Man kan om man vill, lära sig mönstren. Att det är enklare att lära sig mönstren untall, men man kan lära sig varför genom att förstå reglerna då ser ni sid 20.
A+a = a
E+e = ei
E + ä = ä

Hur ska man komma ihåg? Om det är samma ljud, a, e o så blir det samma ord fast lång vokal.
Ett kort e ljud och ett långt e ljud blir ett långt e ljud, ett kort o och långt o blir långt o.

När det är olika ljud under punkt 2, om a kontraheras med e. Då vinner den som står först.

Med ”o-ljud” dominerar alltid.

Sedan kommer en fjärde regel om det andra är iota eller ypsilon så blir det en diftong, och den accuenteras ofta med cirikonflex.

Hur begär man sig åt för att känna igen kontraherande verb? Om du ser ett verb och försöker slå upp det hittar du inte för du måste bena isär verbet. Men hur känne rman igen dem? Titta igen på 21, ser ni att det är ett cirkumflex över ändelsen. Sedna är de tålng vokaler. Vokalerna stämmer inte med ändelsenra vi ha rlärt oss men de har cirikumflex.

Speciella är zau det böjs med eta och iota subskriptum. Etat tar över istället för omega. Det beror på att stammen egnetligen i verbet zau är egentligen på eta.

Det ni ska göra är att besätmma verbformerna i 3.1.2
vi ska också lära oss vad de betyder i ordlistan.
Läsövningarna 3.2 ska vi göra första 11
De första 4 går bra, där har ni kontraherande verb, och inget annat nytt
Men i 5-11 så börjar det dyka upp feminina substantiv. De har ni inte lärt er böja, jag vill att ni gör ändå och ni gissar er till. Och så går vi igenom feminina substantiven efter 1a deklinationen böjs.