Grekiska 3

Först genomgång av olika substantivkasus.
Vi ska gå tillbaka till meningarna. Läsövning 2.2Mening 1. om jerusalem där hra vi en prep , där ha rvi en prep som heter ”eis” den betyder till.I koine kan det också betyda (i) i koinegrekiska. Men då finns en riktning, in i.
Sedan har vi fler prepositioner. Vi har ”ek” vilket betyder ur och från.Sedna har vi ”en”, som kan betyda i (på, vid) bland. Vi ha rockså ”epi”, som betyder över, vid på mot.
Vi har lärt oss att ackusativ objekt såtr i akusativ dativ i dativ osv.Om Eis står framför ett ord så måste den vara i ackusativ, det betyder inte att nästa ord måste vara i ackusativ. Eis styr akusativ.
Prepositionen Ek, styr genetiv. Om jag säger att någon går från någonting, så måste det som man står ifrån stå i genetiv, det betyder inte att det är ägandeförhållande. Står ek framför så blir det genetiv.
Står det ”en” framför blir det dativ.
Och ”epi” styr alla tre, ackusativ, genetiv och dativ.
Det här kommer blomquivst förklara för er, vi kommer lära oss genom att läsa texterna. Om ni tittar i era grammatikor på sidan 198. där har vi egentliga prepositoinerna (18) st. Här kan ni alltid slå upp när det är krångligt med prepositoiner, så kan man se alla tänkbara betydelsemöjligheter, och vilka kasus som de olika prep kan styra. Det kan ni inte plugga in nu, men ni ska veta vad det är.Blomquivst förklara i meningen 10-13 vad ni behöver veta i er nivå.
Om det nu är så att det finns en vokal efter. Kan prepositionen ”ek” omvandlas till ”ex” eller ”ech”.Och ”epi” kan bli ”ep” eller ”ef”.
När ni gör meningarna 10-13 läs noga alla kommentarer.
En annan sak som fanns i kommentarerna är negationen ”oo” vilket betyder inte. Men omd et finns en vokal framför, blir det ”ook”. Det har vi t.ex. i mening 6, artos ook echomen. Om det är så att det kommer ett ”oo” och ett spiritus asper på nästa vokal så bli det ”ooch”.
Vi ska också säga om egennamn, pilatus och petrus i meningarna hade bestämd artikel. Men vi säger inte petrusen. Men grekerna sätter artikel framför namn, om man inte så kan det betyda att han sa till någon slags pilatus. Men framför gud klarar man sig utan artikel. Och andra begrepp trots att det saknar bestämd form. Så gör vi också på svenska med istället för ”guden”.
När ni nu tittar på kommenteraren på 10-12 så står det om genetiv och adjektiv attribut.I meningen ”den gula katten”.Så fungerar gula som adjektiv attribut till katten. Och ordet gul måste böjas. Man måste böja adjektiv attributet likadant som huvudordet, det kallas för kongruensböjning.
Sedan finns det genetiv attribut, man kan t.ex. säga ”pojkens katt”.Pojken står i genetiv, det kan finnas flera katter, det blir fortfarande likadant. Ett genetiv attribut anger ett annat slags förhållande och det kongruensböjs inte.

AccenterDet ska vi se som en lik. (sidan 9 i grek för teol). 1.4 accenter och spiritusBetoningen i ett greksikt ord ligger i någon av dem 3 sista stavelserna. Om ordets sista stavelse är lång, så kan 3dje stavelsen från slutet inte ha betoningen. X x x stavelser Anteultima penultina och ultima
Om sista stavelsen är omega eller eta så kan inte stavelsen ligga på 3dje från slutet. Blomquivst förklarar det på sitt sätt i 1.4.1 men jag på mitt sätt. Betoningen ligger alltid på någon av 3 sista stavelser.I verbets finita former ligger betoningen så långt från slutet.(ex uppfostra)betoningen ligger som i paidevomen.
Hur är det med substantiv och adjektiv?Där gäller en annan regel, i substantiven. I verben så ligger accenten så långt tillbaka som det går. I substantiven och adjektiven så ligger accenten där den ligger. Vi har lärt oss ártos och agrós. När man böjer orden så ligger accenten kvar om det går. Då går vi tillbaks till sidan 15. där har vi ártos, följ alfat hela vägen ner. Betoningen ligger kvar på samma.På agrós så ligger den kvar.Men kýrious, varför flyttar den till kyrío? För att att omikron epsilon så blir det lång stavelse. (den regeln för alla ord med långt slut), att accenten flyttas dit.
Kýrioi då? Nominativ pluralis oi räknas som kort, trots att den borde vara lång.
Det finns en regel till 1.4.2 det är frågan om vilken accent som används. Om stavelsen längst från slutet är betonad Måste den vara akut ´Samma med penultima om den inte är ”kung”, det är om den är lång och inte har någon konkurrens efter sig. Så får den krona ~ (sirkikonflex) (sista stavelsen är lång) om den sista stavelsen är lång så så blir det akut ´.Om den sista stavelsen är lång så kan den ha akut eller sirkonflex.Sirikonflex kan bara var en lång stavelse.
Vad är gravis då? ` det är en akut som tippar över när den står på den sista stavelsen i ett ord.Om vi har aaá och det ordet följs av ord i en mening så tippar den över aaà aaa. Det är logistk man kan inte betona sista stavelsen om man har ett följande ord. Alla akuta accenter, tippar. Gravis är en tippad akut för det följer ett ord till.