Kristendomen i sverige 3

Kurshemsidan.Ni har börjat angående individuell literatur och gudstjänst.
Vi har grupptimmar i eftermiddag och imorgon. På kurshemsidan finns texterna som vi ska använda, antingen att anvnda datorn. Huvudsaken är att ni har med materialet.
när det gäller genomgången av svensk kyrkohistoria, ska jag repetera internetaionella kyrkohistorien. Det kan vara bra att repetera någots å vi kan sätta in det svenska skeendet i ett större internationellt skeende.Om vi börjar med romarrikets upplösning (västrom). Då är vi på 400 talet, då talar vi om germanerna. De tar över västromerska riket och styckar upp det i små riken. För germanska folken skedde övergången till kristendom kollektiv, kungen bestmde och folket gick över.Då blev det landskyrkor under kungens ledning. Vi har inte kyrka under påven, utan vi har en teologisk och orginatoriskt egna kyrkor. Sedan gick man över till den katolska tron rent teologiskt.
Den påve som förstod att framtiden tillhörde gemranerna var gregorius den store. Det var kring sekelskiftet 500-600. han begrep att det var framtiden, så han försökte vinna över dem med benedektinermunken itll den katolska torn under påvens ledning. Ett av ställerna som han vann först var de brittiska öarna. Sedan fortsatte katoliceringen från brittiska öarna ner till ktonienten. Sedan nådde också tron på påvens överhet också rom, då påven märkte påven att hela europa blev katolicerat från fel håll.
Ett rike blev större än dem andra, det frankiska riket. Små rikerna gick samman och bildade det stor frankiska riket. Den som då var kejsare i det väldiga rike var karl den store. Som blev krönt till kejsare år 800 i peterskyrkan i rom. Han kröntens av påven, vilket förstäkrte konflikten mellan kyrka och stat.Varför ska man ta påven och kröna kejsaren. Ha rman sagt att påven står över kejsaren, så att bara påven kan insätta kejsaren i sitt ämbete. Så tänker kejsaren. Men kejsaren tänker, för att få prakt och status får man ta den näst högste, påven. Och så får man en högtidlig kröning.
Det frankiska riket var ett jätterike, som omfattade frnakrike tyskalnd schweish, italien delar av holland etc. Det är allt större och större. Här gick också mission och politik i ett. Dem nya delar av europa som lades under karl den store missionerades och gjordes till kristna. Men han ägnade inte mission utanför sitt rike. Han kristnade de nyerövrade områderna.
Det fanns tom en anglosaxare som på 700 talets slut, ville missonera i norden men han fick nej. Han fick inte. Hade han fått det så hade vi inte haft ansgar.
Den som tog över efter karl den store var hans son ludvig. Han har fått namnet ludvig den fromme. Han har en annan inställing till mission än vad pappan hade. Det är under ludvigs tid som vi har mission utanför det frankiska riket. 814-843
För att fortsätta så delade detta väldiga rike, för at det fanns 3 söner, sedan endades aldrig deta. Det är så småningom Cluny rörelsen som tar över. Den speglar missionsperioden. Det var en väckelserörelsen inom benedektinrörelsen. Den betonade mycket av gudstjänstlivet, och guds storhet, guds ska äras upphöjas.
Detta som en väldigt kort sammanfattning.
Om vi går vidare till en annan punkt. Vad hände då i sverigesområdet. Om vi tittar på förkristen tid i sverige.Då talar vi framförallt om (vendeltiden 550-790)På grund av vendel som ligger i uppland, där det fnns många gravar från denna tid. Om man tänker sig nu hur det såg ut, så tänkte man att det var en ö, man hade inte varit så långt norr så att man såg att det var en halvön. Man kallade ön för Skandza. Det var den dåtida uppfattningen om landriket. Vi har inte så många ordentliga skriftliga källor om landet förutom dem som va rpå besök.
Det man visste på kontinenten nere på ön, var att det fanns folkslag här. Man kände till att det fanns lappar (samer) långt upp i norr någonstans. Man visste om svearna i uppsala, och göterna, öst och västgöterna. Sedan ett folkslag nere i småland osm hette finnvetsborna. Sedan några i väst och syd. Det var olika grupperingar av människor. Vi talar itne om något rike.
Den här vendeltiden vet vi var en ganska mäktig tid. Möjligheten att skapa stora monument, de största är uppsala högar med tanke åp när dem har lagts upp. De vittnar om tror man någong mäktig kung eller kungar för svearna i uppsalatrakten. Hur mäktiga de var och hur långt deras makt nådde vet man inte. Självklart diskuterar man om det är kungar.
Vi vet att det fanns en handelsplats som låg på helgö i mälaren. Men några egentliga städer fanns ju inte. Det är först i vikingatid som vi får första städenra. Men gårdarna fördes samman till byar. Så vi får en samhällsbildning, ett samarbete och en organisation kommer till stånd. Uppsalal högar vittnar också om en ganska fredlig tid. Befolkningen ökade, nya bygder odlades upp. Det är under dne här tiden som landskapen börjar växa samman. Det böjrar nräma sig varandra så att dek an växa samman till ett rike.
Om man tittar på klasser så talar man om stormän, eller jarler. Tillhörde stora ätter med släktgårdar, det var ur deras led man tog kungarna. Sedan har vi småbönderna, (små eftersom stormännen också var bönder), de var fattiga med fria. Den tredje gruppen är trälar. Trälar var förbrytare och krigsfångar. De flesta var födda till ofrihet, de var rättslösa och såldes som boskap. En vanlig bonde kunde ha 1-2 trälar men en rik kunde ha 10 eller fler. De var viktiga grupperna. Sedan fanns det mällngrupper mellan småbönderna och trälar som tjänstehjon.
Om vi går över till religionen i den förkristna tiden, så har vi först asagudarna i uppsala museum. Tor oden och frje, i den äldsta tiden räknar vi itne med temepl. Det är ibland en myt som man lever med, att det fanns asagudatempel. Men i äldre tid så utövades kulten i heliga lundar och i källor. Numera tror man att templen om de överhuvudtaget har funnits, det var bara i övergången till kristna tiden. Kanske i konkurrens med kristendomens kyrka så byggde man tempel. Vi ska läsa ne äldre skildring av tempel men det kan vara en senare konstruktion.
Men bloten styrde inte dem så mycket. Det stänkandet av blod på gudabilder osv, var ganska liten. Att det har förekommit människooffer har visats av utgrävningar. Det tyder på att det ahr förekommit. Det som förekommer som uppgift i böckerna är att det har förekommit en riksblot som förekommer vart 9onde år. Det kan ha varit så att det var en särskild händelse. I vilket fall som helst så verkar det som om det förekom någon slags perioder i hedendomens tid där man värnade mer om sina gamla gudar. Medan under andra tider itne spelade så stor roll, men det blossade upp. Det är någon form av hednisk väckelse.
Den en a boken jag har med mig är adam av bremens kyrkohistoria. Den är skriven av en ärkebiskop i hamburg bremen stiftet. Det är en av de viktigaste källorna för det vi försöker bilda sig uppfattning om. Det är en berömd skildring, den är så berömd. Det är en skildring över gamal uppsala.Han var dock aldrig där själv, utan han hörde det av någon annan. (1060 talet).detta folk har ett berömt temple kallat uppslala. I detta tempel som är fullt med guld dyrkar tre gudar, det finns tor oden och frej. Han talar om deras betydelse och jämför med romerska gudar. De har tilldelat 3 präster om farsot så offrar man till tor, krig tor bröllop till freja. Vart 9onder. Alla sänder sina govor till uppsala och de som antagit kristendomen så måste man köpa sig fria. Offeriten av varje levande varelse av manligt köp offras 9 djur, den lund där hängs djuren upp i träd. Där hänger hundar och hästar och människor. En har sett 72 kroppar hänga där. sedan sjunger man oanständiga sånger.Den här skildringen har man under olika epoker trott på att det är sann, eller att det bara är att skratta åt. Vi har varit med om de epokerna där guider har skrattat åt berättelsen därför att adam av bremen, norr om uppsala desto underligare blir det människor med hundhuvuden. De senaste åren så tycker jag att de har fått en mer ödmjuk inställning att något kan ligga bakom det. Det kan ligga en kärna av sanning i det, det finns ingen anledning att bara skyffla under detta. Det finns dem som tror, bertil nillson som skrivit första delen av kyrkohistorien. Adam har säkert fått det från en av kungarna som funnits med i sammanhanget. Som har sett. Någon form av sanning finns det säkert.
Där är bilden som vi har haft tidigare. Förut kunde man peka ur var den offerlunden fanns, var man trodde den fanns. Det visade sig att nä rman började gräva. Det tydde på att det fanns lik. Men samma ämne förekommer om det har funnits gödelstack. Så vi kan ingenting säkert säga.
Rast
Om vi säger lite om vad som präglade människorna mer än vad asagudarna gjorde. Så är det ex att man dyrkade förfäderna. Männerna kallades för alver, och kvinnorna för diser. Fromhetens grundpelare är egentligen tron på ödet. På naturen på tillvaron, på ovissa makter. Det präglade människorna dagligen.Det andra är fruktan för trolltyg och annant sådant. Troll, jättar som man måste använda besvärjelser och amuletter osv.Vi har huldar jättar skogsrår. Skälet till att vi tror att det är viktigare är att det överlever kristendomen. Tor och oden försvinner, men det här lever kvar i hundratals år. Först tredje blir offer av någon form till gudarna. Den ordningen brukar man räkna som den viktiga. Det som var huvuddygd för människorna var äran och släktsammanhållningen. Det var huvuddygderna. Det gör att hämnden är viktig. Man räknade med att det var värre att stjäla än att slå ihjäl någon. Att stjäla var att kränka och varje kränking måste avtvå i blot. Den som förlorar sin ära och inte tar det tillbaka, den utesluts ur gemenskapen. Det gör ju att ödmjukhet, den kristna dygden. Kommer fullständig kollision mot människornas sätt att tänka det som finns i ryggmärgen. Ödmjukhet har trälarna och enbart dem.
En person under vikingatid som var ödmjuk var oerhört märkligt. Något som gjrode att man förlorade äran och släktsammanhållningen.
Det är lite grann om religionen på den här tiden. Om vi går in på tiden då kristendomen kommer, låt oss gå in lite på det.
Vikingatiden i sverige har man diskuterat gränserna för ganska mycket. Förut så talade man om 793, när man gjorde utgrävningar på björkö, så menade man att man ska tala från 750. det beror på hur man räknar, om det är skrifltiga källor eller arkeologi. Idag har man återgått till 790 – 1060.Vikingatågen liknar på många sätt emigration, de drog ut i stora skaror till främmande land. Här får vi också städer, t.ex. birka. Det man räknade med där var bofast befolkning på 1000-2000 människor. Väldigt trånga gator, oerhört smått med gatorna och primitiv renhållning. Vid stora markanderna på sommaren att 10 000 människor bodde där, så måste det ha varit vidriga omständigheter. Vikingarna ägnade sig också åt krigståg, men ofta så var det fredliga resor som man gjorde.
Men visst var det krigståg, och man plundrade kloster och kyrkor. Många kom hem igen, och tog hem byggnadskonst och kristen tro. Man tog trälar som var kristna. Under tidigt 800 tal. De reste långt, några kom till svarta havet kaspiska havet, man gick till floden sedan tog man till nästa flod. Måste ha varit makalöst att ha skepp komma från hål där det inte borde komma skepp ifrån. Det är bedrifter. Vi vet också hur de rundade spanien och medelhavet. Hur de vari europeiska floderna osv.
Kristna sederna är intressanta. Vi vet att det har funnits påverkan under lång tid. Vi vet genom gravskicket att det har måste ha funits kristen påverkan tidigt. Dels så bränner man inte kropperna, utan man jordbegraver. Sedan begraver man i rätt riktigt, öst västlig riktning och inte hur som helst. Vi vet att västgöta måste ha haft varuutbyte på 100-200 talet men det ökar på 700 talet. Kristet gravskick har vi belagt från 500 talet. Man räknade att 1-2% var skelettgravar i östlig västlig riktning. Sedan okmmer nästa fråga, innebär det att de var kristna? De har begravt efter kristen tradition. Det är mer kontinental tradition, att man följde skicket. Efterosm det gjorde man på kontinenten. Vi har hittat kors och andra föremål, vi vet inte heller om det tyder på att de är kristna eller om de tog med för visa att de var beresta och kulturella. Sånt lär vi aldrig riktigt få svar på.
Det vi vet är senast runt 800 så övergår man helt och hållet till kristet gravskick. Språket vid den här tiden är danska, alla talade danernas språk. I slutet på den här perioden så börjar man dra gränser mot danmark norge. Landskapen börjar få förbund. Vi börjar på 1000 talet få landskapslagar. Fortfarande kan man tala om stora vildmarksområden mellan grupperna av befolkning som fanns. Och man räknar med en måndas resa fårn sigtuna itll skåne. Samtidigt så reste man ju, man reste till trondheim. Pligrimsfärder ägnade man sig åt. Sedan vet ni säkert, att vattnen vid den här tiden förenar och inte skiljer. Det var vattnen som förenade, inte som skiljer idag. Om man ser på en karta över skandinaven. Att det var lättare att ta sig över till finland än ner till skåne. Gränserna som vi drar mellan sverige och danmark är onaturlig gräns, det var förenande när det fanns vatten.
Nu ska vi ägna oss åt ansgar en stund.Det är den första säkra beviset på att vi har en målmedveten mission i området som senare blev sverige. Vi vet inte om han var först, men vi vet ingen annan som var före. Vi har ganska bra belagt om ansgar. Den viktigaste källa kring ansgar är den här boken, somheter boken om ansgar. Som är skriven av renbret, som var en efterföljare till honom, han var en biskop. I vilket fall som helst har han skrivit biografin, det är en helgonbiografi, det gäller att kunna helgonförklara ansgar. Det är skrivet ur det syftet, det finns allt i världen som talar att den är tendensiöst. Den är skriven ganska snart efter ansgars liv, med målet att helgonförklara honom, vilket man också lyckades. Om man jämför den med andra helgonbiografier så anser man att den är lite mer är trovärdig. Vissa delar har stöd i arkeologin.
Ansgar är troligen född 801. Det är södra tyskland. Han ahde ne gudfruktig mor, som desverre dog när han var 5 år gammal. Kort tid efter det så sattes han i skola. Ganska snart påstås det att han var speciell att han fick visioner, uppenbarelser. Det hör till helgonskrivande, så det får vi vara försikiga. Han fick visioner om maria skärselden och himlen. Sedan fick han sin kallelse, en röst från himlen, ”gå och sedan ska du återvända till mig krönt med martyrkronan”. Dvs. Du ska ut till mission och dö martyrdöden och då återvänder du till mig. Vi vet att han var präglad av detta under sitt liv. Han vill dö martyrdöden, och som präglar honom. Han vågade oerhört mycket och ville dö det är nog rätt säkert. Han blev munk som 12 åring. Till Crobie, i norra frankrike. Han blev också såsmåningom lärare i 15-16 års åldern. De fick kallelsen att starta ett nytt kloster av abotten. De grundade då i mellersta tyskland Corvey. Där får ansgar ansvar för klosterskolan. Under tiden så händer en del i danmark, kung harlad fördrivs för sitt rike. Då kommer han att uppsöka kejsar ludvig. Ludvig var ludvig den fromme, och harald snart omvändes. Och så får han återvända till danmark, när det har lugnat ner sig. Han får med sig 1 missionär, det är ansgar. Han var nordens apostel, han kom till danmark. Det som berättas om den tiden. Många kom till tor. Man köpte trälar och uppfostrade dem i kristen anda och de skulle sprida kristen tro. Men de fördrevs snart från danmark på nytt.
Lite märkligt är det att säga at tansgar har varit iväg på misisonsresa, han var benedektinermunk. Benedict införde klosterreglen stablitus loci. Att vara kvar på platsen, man lovade sig inte till en klosterorden och at tman kunde vandra runt utan man lovade sig till ett kloster och där var man livet ut. Man följde 1 abbot och inte vilken som helst. Det ledde till att man inte rörde isg ut bland människorna. Att man satte munkar från benedektinermunkar, blev missionärer. Men det fanns möjlighet att bryta stablitas loci var om abotten gav order. Då gällde inte stablitas loci regeln. Men tänk ansgar osm en munk som ständigt länkade tillbaka till det klostret. Han tillhörde den orden han hade gett dem löfterna.
Han kommer tillbaka hem igen efter resan till danmark. Det kommer nu sändebud från sverige. 829, dessa svenskar reser till kejsar ludvig till worms. Vad som står då ordagrant bland andra ärende, så bland deras folk så fanns det mångar som önskade övergå till dne kristna religionen bara kungen kunde skicka predikanter. Är detta snat? Det kan vara det. Man allmänt såg kristendomen som kutlurbärare, det fanns inte så sstor efterfårga på förkunnelsen, men det kan vara sant. Man hade trälar hemma som kunde kristen tro. Men det sannorlika är at tman frågade efter kristna kutluren och efter handelsavtal om man gick över till kontonitala tron, det finns sannorlikhet at tman frågade fter missionärer.
Ansgar allade man på nu igen, han hade varit i farten igen. Han tillfrågades och var beredd att åka. Första resan skedde med ansgar och en munk som hette witmar. Man tänker sig att det är runt 830. en synnerligen riskabel resa, man hade med sig saker som var attraktiva. De hade med sig 40 böcker, de förlorade allt båtar böcker. Vi vet itne var det ägde rum, kanske nära kalmar.De övervägde att återvända, det är tom så att bara ansgar fortsatte att witamar åkte hem. Men ansgar åkte till birka. Men alla hembygdsforkaskare ansåg att birka ligger i sin egen socken. De kommer till birka, och låt oss anta, det är forskarna nästintill överens om att det är björkö. Man blir väl mottagna och man fick predika och dela ut nattvard till kristna fångar. Man kom också att döpa ”åtskilliga”.Bland annat så döpte man stadens hövitsman. Det är en borgmåstare och kungens rådgivare var han också han hette Hergeir. Det var ett stort steg, när han kom till tro. På hans marker byggdes också kyrkan som påstods ha byggts här. Ganska framgångsrikt och väl mottagna. Man stannar i ungefär 1.5 år. Sedan så far man tillbaka och rapporterar till ludvig.
Rast
När ansgar hade återvänt till Ludvig den fromme, så inrättar ludvig ett ärkebiskopsdöme med misison som uppgift. Ärkebiskop i hamburg. Det är Ansgar som blir vigd till den här uppgiften av påven. Det är märkligt att det är ett ärkebiskopsdöme. Då tyder det på att det fanns biskopar. Men det fanns det inte. Det var missionstyift, med målet att området skulle kristnas. Ochd et fanns ett antal biskopar under ansgar. Man sänder nu utmedarbetare till birka.Vi behöver inte räkna upp alla som okm. Vissa gojrde det välvilligt. Andra mindre, bl.a. en eremit. Vi har en av missionärerna som blev martyr på svensk mark.Även nere i hamburg så får man känna vid förföljelser. Det blir öderlagt av vikingar.Det flyttades sen till bremen. Ansgar flyttade också personligen och fick detta nya bas för sin verksamhet.
Vi har såsmåningom en kivnna som nämns som är troende. Hon heter frideborg. Man är inte 100% säker på att hon är född i denna bygde. Henens namn tlaar inte för det, men inte konstigt att hon skulle byta namn.Hon hade en dotter som hade ett fornordiskt namn. Hon hette Katla. Det är draken i bröderna lejonhjärta. Men hon var inte så draklig denna katla. Vi återkommer till detta. Det finns så tidigt en kvinna nämnd. (840~)Såsmåningom återvänder ansgar en andra gång till birka. Det var innan frideborg kommer. Han får en ny vision att han ska lbi ett ljus för hedningarna och frälsning till dem ända till jordens yttersta gräns. Det var helt i linje vad man tänkte. Jordens yttersta gräns är ett eskatologiskt begrepp, att evangelium ska spridas intill jordens yttersta gräns och då kommer jesus tillbaka. Det följdes med stort intresse.
Han upplever en ny kallese att missionera, ärkebiskpoen som han är. (852/853) det han får erfara när han kommer tillb ygden är att motståndet är starkt. Man har bygt ett hednatempel i birka. Hergir är död. Nu är det inte alls säkert att man får predika. En avråder ansgar att ta upp misisonen åp nytt. Han har det i sig att han ska dö för kristna trons skulle. Mission var en dröm hos många. Han tog kontakt med kungen att han får lov att predika. Det får vi ordna lottdragning om. Man underöskte gudarnas vilja, och lotten utfall till kristnedomens fördel. Man skulle också behandla det på ett ting, därifrån finns en indtressant skildring om hur idskussionen gick.
Någongmåste ha lurpassat på diskusisonen. När sedan dagen för tinget kom lät kungen enligt ropa ut ifnör folket, vad ansgar och han igkc ut på. De började högljutt råka ut för olika menignarna. En man anförde följande. Hör på mig kung och folk, vad dyrkan av guden beträffar, flera känner till att man kan ge god hjälp till de som sätte rsig hopp. Varför ska vi förkasta något som är nödvändigt och nyttigt, flera har självmant anslutit sig till denna religion för den varit till nytta. Resan har varit farlig pga sjörövare, varför tar vi inte emot när vi sökte emot. Nu när vi har blivt erbjudna här. Varör sulle vi inte låta tjänaren bo hos och oss. Eftersom vi inte får våra egna gudars välvilja så är det bra att räkna med denna gudens nåd. Folket enade då sig att präster kunde få vara det och heliga skramenten osv. Gamla mannens sätt att uttrycka isg är bibliskt språk, det är inte så den mannen utalade sig. Men det intresanta är att man ska kunna dra fördelar av denna gud.
Då tänker man sig som man täntke på romarriket på 300 talet. Do ut des, är en av den romerska religionens viktiga stöttepelare. Man kan översätta den med: ge på det att det må givas. Eller kortare, ge för att få. Det är väldigt ydligt att detta är en huvudpelare, att vi gör detta för då kommer de romerksa gudarna att gynna oss. Det var det som gjorde att man tvingade kristna att tillbe romerska gudarna. Inte gång efter gång, utan en enda gång skulle man offra till gudarna, för at det skulle gå landet väl det var ett av huvudsyfterna.När konstantin blir kristen så tar man över denna regel.
Man påbjuder kristnedomen, för att det ska gå imperiet väl. Alla ska tilbe den nya guden för han har större möjligheter att gynna oss än den gamla guden. Att g ohc offra för att få något tillbaka. Det är väldigt tydligt att det är så man tänker, vi har prövat gamla gudarna, så låt oss testa en till. Det var att lägga en till i stallet av gudar. Och så gör man så och hoppas att det ska gå bättre. I romarriket gick det sämre, eftersom det gick sämre för romarriket.
Det intressanta när man sedan ger sig ut på krigståg, man har gått in från land. För at ta en större stad, och gång på gång inta denna staden. Nu är de farligt ute i detta krigståg klarar man sig ut i båtarna om man ger upp. Då resonerar man på samma sak, här har vi bett itll den ena guden efter den andre. Men vi har inte försökt med jesus, nu måste vi testa honom också. Man lovar då om man klarar detta så ska man ägna sig åt fastor och späkningar. Så går man glada i sinnet med jesus i blicken och slår ihjäl folken. Det ärknar man som stora vinsterna för kristendomen. Det är väldigt vitkigt för kristendomens intåg i landet den händelsen. Sedan kan man också säga, att kristnedomen inte har kommit till våld. Missionsperioden har tagit 200 år. Det sker inte med våld, itne med tvång itne hot.
Han ägnade sig åt förkunnelse och det kom igång. Ansgar reser så smångingom hem igen. En missionär kommer tillbaka. Om vi ska sammanfatta ansgar, han levde i ständig bot fastor späningar visioner bönesvar tekcne och under.Det är en fin mening, när hans vän påminner honom om vad osm hänt i ditt liv. Och ansgar svarar, om jag vore värdig ge mig ett tecken ge ett tekcen att genom sin nåd blir en god människa.. han ville dö som martyr men dog aldrig, han dog en naturlig död. Idealet i fromheten var att man skulle dö som martyr.
Idealet kom att bli såsmåongiom att eftersom jag inte kan dö martyrdöden, så kan jag bli martyr. Nämligen att vara beredd att dö för jesus. Och det andra egna försakelser. Att man har varit sträng mot sig själv och levt i stor försakelse. Att det är från en preson vid den tiden stämmer, att en person som har haft det tyfft stämmer. Att de tkan ha varit en prson som har späkt sig, och fastat kanske överdrivit fastat.
När dog han? 3dje februari 865. vad hände med birka sen? En efterföljare till ansgar reste dit långt senare det var på 900 talet. Det var 930 då var församlingen förskingrad igen. Vi har ingen beständig linje från ansgar itll kristet sverige. Kanske i bygderna men inte i birka. Men biskop unne som dog där och blev begrav där. såsmåningom försvann birka som stad. På 1060 talet, när adam av bremen är i farten är det en öde plats, det finns ignen bebyggelse där. då har det flyttats frmaförallt till sigtuna. Varför vet man inte, det har medsjöfarten att göra. Det kan också och är troligt att det har brunnit.
Annan mission som man har ägnat sig åt är sigfrid. Han är förmodligen engelsk missionär, engelsmännen och tyskland tävlade ibland om att vinna sverige. Vi har 2 domkyrkor i lund en tysk och en från england.Sigfird är en mer mytisk gestalt. Vissa säger att det kanske är flera personer. Han påstås ha dött i växsjö men verkade i västergötland. I växjsjö hedrar man minnet. Det som vi framförallt minns honom för är att han påstås ha döpt den första kungen nämligen Olof Skötkonung runt år 1000.
Andra hälften på 1000 talet så vann kristendomen och hednatemplen försvann.
Nu ska vi ställa oss frågan kring mission och kvinnor, nu har vi pratat mission och kvinnor. Men hur var det med kvinnor? Allt talar för att skandinaviska kvinnor tidigt intreserade sig för kristendom. Så vet vi att det var på andra ställen typ macedonien grönland afrika osv. Här kom frideborg och katla in. Frideborg beskrivs schablonaratat. Men inget motsäger att det var så att det fanns en frideborg. I så fall är hon en pandang till Hergeir. De talas om som varmhjärtade innerliga kristna båda två. Dem är inte gifta. Firdeborg levde ensam, kanske änka. Det vi vet är att hon beröms för hennes oklanderliga liv och ståndaktiga tro. När hon närmar sig döden finns ingen präst i birka. Det är problem för hon vet att nattvarden är färdkosten som ges på resan vid döden. Hon säger till katla att hon ska ge henne nattvard. Nu genomfördes det aldrig eftersom det kom enpräst. Firdeborg bestämmer att hennes dotter ska ge alla ägodelar till folket, nu fanns det inte så många i birka så hon skulle dela ut det i en annan stad. Katla har ockås gjort så. Antagligen var hon välbeställd, fri jrodägande människa, vet inte om hon ägnade sig åt handel.
Om man tittar på gravarna i birka så kan man följa kristnandet. Man kan se hur de börjar med skelettgravarna sedan ser man föremålen vid gravarna. De kristna gravarna vid björkö, att det är fler kvinnogravar än mansgravar. Det är mer än dubbelt så många krisnt akvinnogravar än mansgravar.Om man tittar på runstenar. På 39% av runstenerna så omnäns kvinnor. Antingen som dem som ha rrest stenen eleler som har rest minnet av en kvinna. En viktig kristen dygd var att bygga broar. Det ägnade man sig åt om man var riktigt from. På 55% av stenarna som talar om brobyggande så var det kvinnor. På några så nämns det uttryckligen att kvinnan är kristen men mannen är hedning.
Men då är frågna fick kvinnor bättre vid övergången. Eller vad gjorde dem mer villiga vid övergången. Om man ser gudstjänsten så var det så i kristendomen så var det bara män som kunde officiera i gudstjänsten. Men i hedendomen ockås var kvinnor. Kompenserar också kristendomen att kvinnor kunde ha uppgifter men de kunde inte leda saker som nattvarden.I hedendomen så har vi gudinnor, det har vi inte i kristendomen. Men det man har sagt är att maria kanske har sagt en sån funktion som uppväger att man inte har gudinnor. I kvinnohistoriska forskning så visar det att kvinnor vid genomgripande förändringar blir starka. De får större möjligheter till påverkningar vid förändringar. Övergången från hedendomen itllk ristnedom är en övergripande förändring. Det innebär att rike endades, det är lockande att tänka sig att kvinnor har större makt än tidigare, och vad de fick senar.e vvid stora omvälvningar att kvinnor senar emister makten när det nya har satt isg då tar männen makten.
Vid just övergången såk an vi har en tnake att det inte var så dumt för kvinnor att bli kristna. Andra skaer som mah ar funderat på är vad gör att kvinnor går öve rtill kristendomen. Nu är vi ut epå spekulationernas mark. Och vi får vara försiktig, och det kan vara mycket tokgit med det jag säger.Mer mottagliga och öppna för det nya? Kan det vara så. Det andra man har sagt i kvinnoforskningen är individens betoning. Att det inte bara är det stora kolketivet, att det finns starka betoning på det individuella. Vi vet att fler kvinnor än män gick över i början. Frågan är varför, då måste vi få en teori. Kristendomens inställning till barn. Kan det vara så? Att man inte får sätta ut barn. Tidigare var det så om barnet skulle knäsättas att det skulle åf dö, eller sättas ut för att dö. Man får inte göra så med barn. Kan det vara så att kvinnor bejakade. Barnen fick i alla fall en bättre ställning.Kan det vara tilltalande att det fanns mindre våld i kristna mytologin än i den hedniska.Kvinnorna får komma till himlen. De får inte komma till valhall, det är männens plats.