Kristendomen i sverige 4

Medeltiden och reformationVi kommer flykta över medeltiden snabbt, för tyngdpunkten ligger inte där. Det finns vissa saker som vi bör läsa lite noggrannare. Det som är viktigt för svensk kyrkohitsoria är ärkebiskopdömen. Iv pratade om att det låg i hambrug och bremen och det var missionsärkebiskopsdöme för hela nordne.Sedan flyttades det till lund osm ine var svenskt då, det var danskt då. Det blev ärkebiskopssäte för norden. Det var inte för hela danmark utand et var för norden.
Sverige börjar formas under den här tiden, och det blir en nation, de tär vitkigt att hålla samman sverige. Det är inte bra att det ligger i lund, det ska finnas ett eget för sverige. Det blir ett sådant för uppsala.Det finns olika årtal för det. Man kan få olika uppfattning när man läser böckerna. Egentligen så blir det ett ärkebiskopssäte i uppsala för svensk del 1164. men man brukar sätta det inom parentes för det är inte ordning då, man har ingen ärkebiskop med pondus så att den kan fungera för sverige. Utan man lyder fortfarande under lund. 1274 så får vi en ärkebiskpo som verkligen är ärkebiskpo, man bryter med lund och är direkt under påven.
När man talar om uppsala är det gamla uppsala. Uppsala hette förut då östra aros. Nästa sak som är väldigt angelägen att veta om medeltiden är klostrens införande.De första klostren är 1143. det var cisterienserorden. De har passionsmustyk.
Det här med klostren var vitkgit, nu inlemmas svenska kyrkan i internationella kyrkan. Genom klostren får vi ett internationellt utbyte, vi får där munkar och nunnor som placeras här. Vi får svenska nunnonr som placeras utomlands. Med klostren kom massa specialkunskap. Tidigare trodde man det.
Ett ex är trädgårdskonsten osm komed cisterienserna, det tror man inte längre. Arkitekturmässigt när det gäller jordbruk, och skrivkonst så fanns det mkt som lkostren hjälpte till med. Där överlevde kultren.Det har funnits många klosterordnar, tiggarordnarna kom på 1200 talet, vi har fortfarande gråbrödragator eller svartbrödragatna, då kan man veta att det var franciskaner och dominikaner.
Nästa sak som jag tycker att ni ska läsa lite extra, det är Brigitta. Hennes betydelse kan man nästan inte överdriva, den är otroligt svår. Född ib örjan på 1300 talet. Gift, fick många barn, men gjorde en pilgrimsresa, och sedan bosatte hon sig intill alvastaklostret i östergötland, inte så långt från vadstena. Sedna dör hennes make ulf och hon får sin kallelsevision, och sedan får hon mycket visioner och uppenbarelser.
Hon reser ner till rom såsmåningom, det är inte enkelt. Eftersom han är avignon. Hon har fått uppenbarelse att träffa honom i rom. Så hon väntar där. hon har budskap till honom till andra potentater. Sedan får hon en uppenbarelse att bilda en klosterregel. Hon får den godkänd på 1370. hon får aldrig se det första birgitinerresan. Hon dör i rom efter pilgrimsresa i jeruslaem. Hennes ben fraktas upp till norden. Det blir ett första birigtinerkloster i vadstena i östergötland.
Sedan kom det att växa upp birgitinerkloster. Det som är speciellt är att det är dubbeltkloster för kvinnor och män. De umgicks inte, för det var tjock mur imellan. Och det var en ledare för klostret.
Det är viktigt, eftersom birgitta är enda helgonet som är svenskt. Ibland slirar man på det och säger erik (erik den helige). Han dog i uppsala. Han är et tlokalt helgon, det kanske ni får höra. Inte enligt katolskt helgon.Vissa kunde ha kommit påväg till helgon. Sedan säger vissa ansgar men han var inte svensk. Det är bara birgitta, det gör henne så unik. Sedan att hon kom att prägla fromheten inte bara i sverige, utan stora delar av norra europa, med sin specialla mariafromhet och helgonkult.
Det finns också starka realismen som präglar birgitta fromheten. Det är det hennes uppenbarelse formas av att de är så relaistiska. Sedan finns det också en biblicism, bibel renässans. den är viktig för henne och blir efter hennes efterföljd.
Den innerligheten finns också hos henne kristi död kristi sår är viktiga för henne. Det är i efterföljd till bernand av clairvaux. Idag finns birgittasystrarna igen i vadstena.
Läs på lite extra om de här sakerna.
Övergången till reformationstiden. Det som brukar nämnas som vitkigt för övergången. Det är ju striden som fanns mellan sten sture den yngre, som regerade landet. Och ärkebiskopen Gustav trolle. Han hade stött sten sture, som kristian av danmark (tidigt 1500 tal) som var kung över unionen.
Sten sture behandlade då gustaf trolle osm en politisk fiende. Och började belägra ärkebiskopens slott. Det gör man inte ostraffat med en ärkebisop. Det är en märklig händelse, den lyder under kyrkan. Kyrkan är del av internationella samhället. Han får tidigt stöd utomlands. Danmarks ärkebiskop lyser sten sture i bann. I sverige så svarade man att Trolle aldrig skulle få vara ärkebiskop. Och fick alla svenska biskopar att skriva under att han skulle få var aärkebiskop.Hans Braks (brasklapp) han skrev att härtill var jag tvugen.
Trolle fick sin sak prövad i rom. Det ledde till att hela sverige lades under interdikt. Det betyder att kyrkliga handligarna förbjuds i sveirge. Det finns några undantag men i stortsett så förbuds kyrkliga handlingar som nattvard osv. Det som senare hände var att kristian begav sig på krigståg mot sverige. Första gången misslyckades shan men andra gången lyckades han och han blev svensk knoung. Och han blev svensk kung i storkyrkan 1520. det är efter det som vi får stockholms blodbad. Det fick ur kyrkohistorisk en stor betydelse, genom att 2 av biskoparna avrättades. Det var i sig något alldeles förskräckligt att avrätta biskoparna.Det är lite av upptakten till det som blev reformationen sverige, den behövde den hjälpen för att komam igång.
Den som försökte samla folket mot kristian den andra var Gustav vasa. Ni känner till hur han väljs till kung 6e juni 1523. fram till kungavalet så ifrågasatte han aldrig romersk katolska kyrkan, utan tänker sig nog fortsätta i den riktningen. Sedan måste han ta itu med Hans Brask. Han börjar belägra hans brasks gård, efterosm han hade svurit kristians trohetsed. Men han lovade gustav trohet för att häva belägrinigen, sedan flydde han och dog i ett kloster i polen.
Vi har ju egentligen ingen ärkebiskop nu, trolle lever men han lever utomlands. Det finns en ordning i stiften, näst uppsala stift så står linköpings stift i rang. Hans brask är en viktig perosn nu, han inträder i ärkebiskopens orll efterosm han är nr2 i rang. Skara och Strängnäs stift var biksopslösa det var dem som hade avrättats. Det var tomt på annat sätt ockås, det var bara växsjö stift och linköpings stift som hade biskopar. Det fanns 6 stift.
Problemet med det här, ur Hans Brask synvinklen var det kyrkligt problem att det fanns få biskopar. Det var bara biskpoar som konfirmerade. Och prästvigning kunde inte pågå. Ur kyrklig synvinkel så var han mycket mån att få fler biskopar. Gustav vasa var också mån, eftersom han ville krönas eftersom det krävdes 3 för att han skulle krönas. Gustav vasa ville ha en sorts biskopar som var lydig kungen, och Brask ville precis motsatsen.
Det blev en biskop kanonsikt vigd. Västerås fick en biskop 1524, han blev vigd utomlands. Han hette Petri Magni. Som med västeråsbiskopen så hade man 3 biskopar och då kunde han krönas.
Rast
Var märktes dem reformatioriska tankarna först? Ofta så talar man om Oalus petri. Det var inte så.. i en del hamnstäder så fanns det tyskar och där märks de reformatoriska tankarna först. I tyska kyrkan i stockholm, där märktes det först. Luthers tankar och skrifter blir känt i sverige. Hans Brask förbjuder all läsning och säljning av luthers skrifter. Vem var då Olaus Petri?Han är en otroligt viktig person, han föddes i örebrro 1493. son tille n smed. Han gick i skolan i örebro och sedan i uppsala universitet. Vilket är en ganska stor klassresa för en smedson. Men ännu mer 1516, när han skrivs in i Leipzig universitet. Då är han exceptionell. Han stannade inte där sålångt utan han flyttades över till Wittenberg. Han var kvar där i sommaren 1518. det innebär. Vi tänker 1516 någon gång på höste, det innebär att han befinner sig i wittenberg när luther spikar sina teser på slottskyrkoporten. Han är där när Mleanchton kommer dit som lärare. Om han har haft lutehr som älräarare är inte otänkbart. Olaus petri blir kansler åt biskopen i stärngnäs. Han kommer till stockholm snart, han blir diakon i storkyrkan 1520. sedan blir han kyrkoherde i storkyrkan. Han verkar från 1520 i stockholm. Han finns begravd i storkyrkan. Hans grav är under predikstolen. Det är han som har haft predikan i gudstjänsten i sverige. Det är också därför det finns den gigantiska predikstor i storkyrkan. Symboliskt har man lyckats ganska väl.
I maj 1523 så bekylls Olaus petri för sådant som är typiskt reformatoriskt. Vad är det då han bekylls för, att bibeln är enda rättesnören. Typiskt Luther. Han beskydds för att endast förtrösta på gud inte helgonen. Han säger att predikan är prästens viktigaste uppgift. Genom Olaus Petri och att gustaf vasa stöttade honom och hans idéer, så var det av kanske helt andra skäl än teologiska. Men i vilket fall hade han kungens stöd. Det gjorde att det snabbt blev resultat i reformatorisk riktning. Det är kanske snabbare än man kunde förvätna isg. Reformationshistorien händer 100 år. Det går ganska långsamt som missionsepoken. Det går i perioder, i början går det snabbt. Vi får NT 1526. 1529 så får vi den första evangeliska handboken i världen. Då finns inte mässan med i handboken. När det gäller den översättningen så har man diskuterat mycket vem som står för den.
Reformatorisk och reformistisk är lite olika. Reformistisk är att man vill reformera inom katolska kyrkan. Hans brask ville förnya kyrkan. Sånt som man införde med reformationen var saker som man ville. Det är det reformisitska. Reformatorisk är den Luther, då kommer det till en brytning förr eller senare. Reformistisk används synonymt med reformkatolskt. Det fanns många biskopsvakanser i sverige, det utnyttjade Gustav vasa. Det kom att mräkas att gustav vasa fick den ärkebiskop han ville.Det fanns en bror till Olaus Petri, Laurentius Petri. Han kom att oridneras till ärkebiskop. Då var det 3 biskopar som skulle vara med vid vigningen, den skedde i sverige vilket inte var lämpligt. Västeråsbiksopen som var vigd utomlands var inte alls glad över detta. Han förklarade på förhand det ogiltigt, men deltog ändå. Utsåt sätt så var allting ordning, han fick isn vigning, men han hade protesterat så att det inte gällde i Rom. Man har talat om Laurentius som melanchton och Olaus som luthergestlat.
Det som skedde samtidigt var att kungen tog makten från kyrkan och biskoparna. De fick inte längre vara stormän. Det var de tidigare, de hade borgar och arméer. Men detta tog kungen och gjorde slut på. Och tvingade dem till lydnad under kungen.
Olaus Petri kom sedan att få en politisk makt på det sättet för att stärka refomrationen så insattes han som kansler men avsattes efter 1 år. Som Kansler så tyckte inte Vasa att han var så duktig. Den nye kanslern blev en reformkatolsk, KristerAndersson. Han blev kungens rådgivare och ville inte ha reformation. I nov 1533 så gick Gustav vasa så långt att han förbjöd all reformation. Vad är det som har hänt då? Nu har folket börjat vakna och protestera. I vilket fall så sker det uppror, det är växgötarna som gör uppror. Förstärkt genom danmark som stöttar växgötarna. Kungen drog in rikedom från kyrkan. Hans stora intresse i reformationen var att ta pengar och mark från kyrkan. Det handlar om rika skruder det handlar om kyrkklockor och silver. Det finns någon uppgift, 28% av svensk makr ägdes av kyrkan. Och efter reformationen så äger de 0%. Anledningen till att han behövde pengar var pga att han krigat. Det man har sagt är att teologin för folket var inte lika viktigt som att man fick behålla kyrksilvret. Det vet vi inte. Men man reagerade starkt när man tog kyrklockorna, eftersom det hade samlats under lång tid. Och det var inte kyrkans utan det var folkets. Man uppfattade inte det som en indragning av kyrkan, det var ju mot folket. De självägande bönderna hade varit med att betala.
Trots detta så går han vidare med reoformationen. 1536 sker 2 märkliga händelser. Han får kännelser om krutkonspirationen. Han försöktes döda. Han anklagar Olaus Petri, och laurentius petir att de har känt till kosnpirationen genom bikten. Så han döms till döden men benådas. Det andra som händer 1536 är att vi får ett kyrkomöte i uppsala. Där man faktiskt förklara svenska kyrkan för en evangelisk nationalkyrka. Det innebär att man har bestämt att gå över till Lutherdomen.Det är ett kyrkligt beslut. Statliga beslutet kom genom riksdagen senare. Det innebär att man inför nya handboken och man inför en reformatorisk mässa, celibatet upphör. Strax efteråt 36-37 så får vi den första psalmboken. 46 pslamer. Man hade inte sjunigt överhuvudtaget i kyrkan, man sjöng inte tillsammans. Det gjorde man på gilder och fester. Det var står händelse. Man fick ta helt profana melodier, och så tog man kristna texter till. Det är en större händelse än vad man först kan tänka sig.Det väckelsen tog folkets melodier och satte kyrkliga texter. Skapade väckelsesångerna som var lättare att sjunga.
I det här läget så är det klart att man inte nere i Rom är overksam. Man ser att man är påväg att förlora sverige som del av katolska kyrkan. En person vigs kanoniskt som ärkebiskop för sverige. Gustav Trolle lever fortfarande men är utomlands. Han är på ett sätt ute ur spelet, han är kanoniskt vigd. Han dör 1535. men redan 1533 så är det så att man viger en ny ärkebiskop för sverige. Helt plötsligt har vi 3 ärkebiskopar. Vi har fortfarande Laurentius Petri, fats han inte är kanoniskt vigd. Den nya äkrebiskopen är Johannes Magnus. Han har väntat sedan 1523. han går med på att viga honom. Han kom att representera sverige i det speciellt tillfället. Konciliet i trident. Kyrkomötet som ingår i motreformationen i 1537. Men han vistades inte i sverige.
Allvarligaste hotet kommer i början på 40talet, det är dackefejden. Nils Dacke. Som börjar ett uppror sommaren 1542, han får med sig hela Östra småland stycke upp i östergötland. Det var ett reellt hot. Jag tittade på resterna av borgen i växsjö som han satt och styrde och ställde.Men gustav vasa fick backa, det var ett så starkt hot mot honom. Att man kom att ingå ett vapestillstånd efter man försökt slå ner dacke men mislsycakdes. Det fanns flera orsaker till upproret, gränshandel som förbjöds mot danmark. Det viktigaste var situationen 41-42 att man tagit stora mängder textilier. Också textiler som hade gjorts om för tt göra till kungarna.
Smålänningarna reagerade. Det här gjorde att nu fick man återgå till romersk katolsk sed. Nu var gustav vasa den han var så att Gustav vasa bryter det stilleståndet så fort han ansåg sig ha matk att slå ner dacke. Han bröt löftet han hade ingått. Det är likt gustav vasa. Det var kanske redan året efter. Dacke tillfångatoges och avrättdes. Han huvud kom upp i kalmar, även andra straffades hårt. Och den evangeliska gudstjänsten återinfördes. Gustav vasa blev skakad. Han förstod att det fanns ett mostånd som var större än vad han hade berkänat. Det var nog anledningen tll att han inkallade en riksdag.Då är det i Västerås riksdag. 1544. Dit kallas prästerna och vi får 4ståndsriksdagen adel präster borgare och bönder. Det finns mycket och berätta denna irksdag och spelet osm gustav vasa bedrev. Han utnyttjade alla möjliga knep och lister. Han fick igenom att hela riksdagen ställde sig på gustav vasas linje. Och den beslutade att kyrkan ska vara evangelisk och landet ska vara evangelisk. Han har folket med isg att han har folkets valda ombud på sig. Nu är det någon slags demokratisk ornidng at tman gickk över till reformatoriska.
Man får göra en hel de beslut inom den katolska trad. Helgon får icke tillbedas. Vördas får dem, men inte tillbes. Almenackan var full av helgondagar. De var både fasta och rörliga. När en rörlig dag krockades emd en fast dag. Så skulle 2 firas vilken var högst av dem. Nu behöll man vissa helgondagar, man gick inte så långt osm kalvin. Man har kvar vissa för att man sk vörda dem. Alla mässor som inte var församlingsmässor förbjöds. Tidigare hade man mässor för avlidna innanför resa osv. Hela medeltida kyrkan levde på mässorna. Man hyrde in sig och betlade för detta. Endast församlingsmässor får firas.men framförallt själamässor förbjöds. Reformatorerna bekämnade skärselden. Vigvatten förbjöds. Allt som på något sätt luktade att föremål skulle vara heliga.
Tillbedjan av hostian, det konsekreade nattvardsbrödet slutade. Det gjorde man genom attm an satte nattvardsbrödet på en monstrans. Detta tillhörde reformationen att man inte fick tillbe monstrasen och monstransen fick inte vara kvar. Pilgrimsresor förbjöds, rökelse förbjöds, och påbjöds andra saker, t.ex. att prästerna skulle besöka de sjuka med nattvarden. Att allmogen skulle ofta gå till nattvarden. De som bröt skulle hållas som kättare och hedning. Man utesluts ur mänsklig och kyrklig gemenskap.
Rast
1541 så kom hela biblen på svenska. (gustav vasas bibel). Om vi ska ta huvudpunktenra som följer efter 1544, så får vi gå till nästa monark. Et är 1560 som gustav vasa dör. Innan dess så har både olaus petri och alurentius andre dött.Erik 14, tilltärder in i ordningen från far till son 1560. Han lever till 1577 och han blev fänglsad 1568. Med ärtsoppan osv. Vad är speciellt under Erik 14, det är att han gynnar också kalivinsmen. Det som vi kallar för reformert kristendom.
Reformation:Då har vi 3 stora grenarna. Då har vi Luther som kommer av Luther. Sen har vi kalvinsitiska/reformert, det kommer ur Calvin. Sedan har vi den baptisika grenen, den är den störasta grenen. Det är Hubmaier. Den är den stora inom reformationen.
Det som är nytt att Erik 14 gynnar det kalvisntiska också. Han var uppfostrad av calvinister. Som skulle vara hans privatlärare. Det gjorde att han kom att gynna det här. Det var nära på att kalvinismen kom att bli hovteologi. Laurentius petri sa definitivt nej på den här punkten.Om vi sedan går vidare till Nsätan regent. Så är det Johan 3, också son till Gustav vasa. Han regerade från 1568-1592. det som skedde av stor vikt under hans tid, 1571 så får vi en kyrkoordning. Den svenska evangeliska kyrkolagen. En tredjedel av kyrkoordningen är en liturgi. Två år senare ås dör laurentius Petri, och nu är alla stora reformtorerna i sverige borta.
Men vad gynnar Johan 3. där är det märkligare, han är påverkad av anglikanska kyrkan och dess liturgi. Han svänger tillbaka och gynnar en del reformistisk anda. Han vill återinföra katolicismen i reformistisk anda. Han inkalla jesuiter i sverige. Det som är märkligare är att han utarbetar en egen liturgi, som kom att kallas den röda boken.
Han är inte präst, han är regent han är kungen. Han skriver en liturgi, en nattvardsordning. Med en mässofferliknande kaotlsk syn. men vad beror det på? Att han gynnar den reformsitiska katolicism. Han gifter sig med en posl prinsessa. Katarina Jagellonica. Det gör att vi har en drottning som är katolik. Polsk prinsessa och katolik. Det har betydelse för Johan 3e teologi.I uppsala slott så finns resterna kvar av ett kapell som gick genom 2 våningar. Det finns rester kvar som fanns kvar på väggen. I detta kapell i uppsala slott så höll kungen gudstjänster enligt röda boken. Enligt det ganska katolska sättet att tänka. Detta uppsala slott som är ett vasa slott som riktade kanonenra mot domkyrka, som bestämde att det skulle vara envageliskt.Men genom detta giftermål så skulle man kuna få rike av sverige och polen tillsammans. Polen är katolskt och sverige är lutherskts. Sedan skulle man kunna få neapel. Och det var oerhört rikt. Och det såg man fram emot i sverige, att få del av neapels rikedomar. Det var nära att Johan skulle konvertera. Han tog luthersk nattvard på dödsbädden. Han utvisade också jesuiterna. Men det är 1592 som den stora krisen kommer.Man får Katarinas son Sigismund som är katolik som får bli kung. Som även krönes till konung i sverige. Han har till avsikt att göra sverige till katoskt. Det upptäcker en annan son till Vasa. Vi får den tredje sonen som är hertig, det är hertig karl. Som anar den här faran att sverige ska bli katolskt udner Sigismund. Och som tillgriper sig makten. Det han gör är att han ser till att kalla in ett kyrkomöte snabbt då får vi det väldigt viktiga kyrkomötet i uppsala. Uppsala möte 1593, i februari månad. Avsikten med det är att stadfästa att sverige är ett evangeliskt lutherskt rike, och att svenska kyrkan är en evangelisk luthersk kyrka. Man säger att röda boken skulel gå emot. Man gick också emot hertig karl, att reformerta grenen skulle tillåtas. Han tyckte också att swingli var fullt möjligt. Det förkastades mot karls vilja. Här började den perioden som varade udner hela 1600 talet. Där man är oerhört mån om att det bara är lutherdom. Sedan är det en poltisik strid, när det blir dödstraff att vara katolik 1600 tal, så berodde det på att katliker var sigismunds spioner. 1595 så avsätts sigismund. 1598 så är slaget vid stångebro så är hertig karl enam härskare.
Det här innebär att omkring 1600 så har reformationen genomdrivits helt och hållet. Man brukar sätta slutår, men uppsala 1593 är viktigt.
Det slutår som man annars sätter är 1611, det är i samband med gustav 2 adolf tillträder på tronen. Det är hans konungaförsäkran som slutgiltigt fastställer reformationen.
PredikanDen har en särskild historia i reformationen. Det predikades inte på samma sätt i katolska traditionen. 1527 så ålades biskoparna vid trästvigningarna. Att endast godta de som ville predika guds ord. Från 1527 så skulle biskoparna bara godta dem som vill predika guds ord. Vid ett kyrkomöte 1529 så betonas åter igen prästens skyldighet att predika. Det har förekommit under katolsk tid men i en annan omfattning. Olaus petri har vurmat för predikan att det ska finnas. Varför den är så viktig, är att folket inte skulle vara med om skådespel. Utan folket ska få lära sig vad kristen tro i reformatorisk tappning innebär. Olaus petri säger, ”förkunna guds ord är prästaämbetet, så som smida är smeds ämbete”.Han säger tydligt att mässa kan inte utföras på rätt sätt utan mässa. Men predikan kan utföras utan mässa. Om vi fortsätter med Olaus Petri, så kan vi stoppa in ett till årtal. Den präst som int ekan predika borde avgå eller skaffa en hjälppräst som kan predika. 1528 så ger han ut den första postillan, med 27 predikningar från luthers kyrkopostilla. Det har gjorts mycket forskning på hur han har översatt. Han har utlämnat en hel del. Han har mildrat luthers polemiska uttalanden. Han försökte också undvika att citera kyrkofäderna. 1530 så ger Olaus Petri ut sin egen postilla, med egna predikningar. Efter det så begär han inte att alla ska skriva sin egen predikan, men han begär at talla ska kunna läsa en predikan (av honom själv).
man antar, att ute i sockenkyrkan så var det så att man läste predikningar. Luthers eler andras predikningar. Det var inte ovanligt att man läste samma predikningar år efte rår. Han var fri i förhållande itll kyrkoåret, det var inte Laurentius. De flesta fick höra samma predikan år efter år. Laurentius petri än Olaus citerar bibeln mycket mer. Olaus citerar 1-2 ställen men Laurentius citerar kanske 5. han blir mer biblicistisk, i slutet av predikningarna så citerade han upp till 150 bibelställen. Det osm hade ändrat sig var att man inte bara skulle utlägga reformatoriska grundprinciper, nu ska man undervisa vad bbieln säger där är laurentius petri viktig. Sedna var det viktigt att citera bibeln i kampen mot kalvinismen.
1540 så får vi en regl om vad som har hänt med predikan. Predikan får inte vara längre än 1 timme lång.
Sedan förändras mycket i gudstjänsten. Om man tänker sig katolska gudstjänstlokalen. Bordet vid altaren sker allting. Man kunde bära in en lös predikstol. Det nya med lutherska gudstjänstlokalen är att vi har borde i centrum. Är att vi har en gigantisk predikstol på norrsidan.Det som vi också har är att vi har bänkarna. På katolska kyrkan kunde gamla människor sitta på sidan, annars var det inte bänkar. Om vi också tar den kalvinska gudstjänstlokalen, så är det annorlunda att predikstolen är i början. I reformerta är ordet ännu viktigare. När man firar nattvard så bär man in ett stort bor. När nattvarden är över bär man ut bordet igen. Så är det en föreläsningslokal helt enkelt. Man markerade med massa av bänkar osm riktade mot ordet. Predikstolen.
Man behöll mycket katolska, man behöll biskopar och vissa helgondagar. Man behöll exorcismen vid dopet, utdrivandet av ondskan. Kyrktgningen efter en kvinna hade fött barn. Mer av bön av beskyddelse över kvinnan. Mycket behöll man, pilgrimsresorna förbjöd man. De skedde rum ofta med markanderna. Markanderna behöll man.En sista sak som förändrades, det är prästhemmet. Betydelsen är väldigt stor, och blir bara större. Prästhemmets sociala betydelse. De vigs inte längre. Det är inte sakrament med vigning. Nu är inte vingingen ett sakrament, och nu kan prästen också vigas med en kvinna. Olaus Petri gifte sig också tidigt att han inte tror på katolska sättet. Nu blir det ett verkligt hem. Och så får rpästfrun en stor betydelse, det har vi in på 1900 talet, och det finns avhandlingar om detta som är väldigt intrese.