Grekiska 2

Finita verbformer är böjda verb.Vi måste bestämma tempus, presens imperfekt futurm vanliga osv. Dessutom ett tempus som heter auristus.
Tempus – presens – pres- imperfekthalva kursen används för att arbeta med presens och imperfektsedan finns det också auristus, futurm och perfekt.
Att kalla det för tempus i grekiskan kan vara missvisande, vi tänker oss att det är tidsformer. I grekiskan så handlar tempus om aspekt, det handlar inte om nutid eller dåtid att göra, men vi kommer upptäcka och det kommer ta lite tid. Olika tmepora kan användas både för nutid och dåtid. Men olika tmepora har med aspekt att göra framförallt, presenssystemte handlar om durativ handling en påggående handling, handlingar som har en utsträckning i tiden.
Aurustisu brukar användas i punktuella handlingar.Perfekt handlar om handlingar i det förflutna med fortsatt verkan i nutiden. Det behöver ni inte komma ihåg nu, men bra att ha i bakhuvudet.
Futurum är i framtiden. Det är också ett verb vi inte har is verige, vi säger jag ska cykla eller jag kommer att åka, det är hjälpverb.Grekiska har ändelseböjning för alla tempus.
Perfekt är samma sak på svenska, jag har ätit. Men på grekiska så lägger man bara till ändelser.
Sedan har vi modus. De verben ni har tränat på böjer ni i presens indikativ. Det är en påståendesats, ”jag läser”. Sedan finns det något som heter konjukativ. Det känner vissa igen från svensk grammatik, eller från franskan. t.ex. verbet läsa. (skulle läsa)Imperativ, (Läs!) om man har uppmaningen i imeprativ det säger man till någon annan. Man säger inte till sig själv. det kan vara andra person singularis eller pluralis. I grekiska kan man ha till 3dje person singularis, det går int epå svenska man skulle säga han måste läsa. Man måste istället använda konjukativ ”jag måste läsa”:
Dessutom så finns det optativ, men det kommer vi inte ha så mycket att göra med efterosm det är koine grekiska som vi ska läsa oss.


Sedan har vi det vi kallar för huvudform, som ibland kallas för vebgenus i vissa grammatikor, eller diates. (enklast med huvudform tycker jag)
Där har vi aktivum och passivum. Aktivum, ”jag badar barnet”. Då är det jag som badar ett objekt. Barnet badas, det är passivum. Det är skillanden mellan aktivum och passivum.
Vad är då jag badar? Det är ett ex på medium, som inte finns i svenska. Men det finns på grekiska.Jag väcker någon är aktivum och jag väcks är passivum. Vad är jag vaknar? På svenska har vi ett annat verb. Men grekiska kan man använda samma verb fast mediumform. Det kan vara reflexivt. Vi går inte in på dem detaljerna.
Sedan böjer vi förstås i person och numerus.
Vi har 1-2-3 personen singularis och pluralisJag han/hon den/det.Ni vi dem

Det som gör ett verb finit är att man personböjer dem.Men det finns också infinita verbformer. Ex på det?Det är particip, vad är det? Något pågående (badande), t.ex. singing på engelska.Vi använder particip sällan på svenska, grekiska använder massor.
Hur böjer man perticip? De böjs i tempus modus och huvudform.Sedan måste man också böja ett particip i genus och numerus. Det beror på om hon är badande och hon är badande så får den annorludna ändelser. Den böjs i genus, men det böjs inte efter person. Skillanden är att finita verbet böjs efter person. Men particip böjs efter genus.
I ordlistan står ordne i jagform. Det är den fomr man bäst ser hur verbet är konstruerat.
§133-135 om verbets böjning (detta visar han för översikt)för er som är grammatiskt och språkhistoriskt intresserade läs det här, för er andra låt den här texten vara tills vidare. Det finns inget som fattar en sån paragraf i grammatik första gången man läser det, jag får ofta läsa 4-5 gånger innan jag fattar. Men det finns alltid ngåra studenter som tycker det är jättekul, varför heter det så och inte så...
övning på verbet ”paidev-o” och genomgång av läxan.

NominalsystmetBöja substantiv efter 2a deknilationen. Om ni inte känner att det sitter, jobba vidare med verbet några timmar till sdet sätter.
NominaBestår av substantiv och adjektiv.Dessutom så finns det ngåra fler ord som böjs av nominalsystmeet, nämligen pronomina och particip. (det dröjer länge innan ni ska lära er)Men de stora ordklasserna är substantiv och adjektiv, substantiv är sak och ajdektiv är ett beskrivande ord.
Substantiv böjs dels efter genus, dels maskulin femnin och neutrum.Man böjer också efter numerus, det finns singularis och pluralis (grekiska har också dualis, men det behöver ni inte lära er)Sedan böjer man också substantiv och adjektiv efter kasus, (det är bra om ni läst tyska)Där har vi nomantiv genetiv dativ och ackusativ.Detta är den stora utmaningen till er nu. Sedan är det att adjektiv följer alltid sitt huvudord och det kallas kongruensböjningen (allt detta stor i boken). På svenska säger man en fin stol och ett fint bord. Och pluraal fina möbler. Jag säger inte ett fint stol. Jag måste böja adjektivet samma som jag beskriver substantivet som jag böjer efter.
För att fårstå kasus måste vi gå igenom lite syntax. ”jag är grek”. Vad är ”jag” i den här meningen. Jag är subjekt. Verbet är ”är”, det kallas för predikat, om ni itnekänner till temrerna plugga svensk grammtik. Vad är då ”grek” det är predikatsfyllnad. Om det är en predikatsfyllnad så ska grek stå i nominativ. AOm man skriver ”jag ser en grek” S P AOVad för objekt är jag ser en grek? På svenska är det ingen skilland i form. Varför är det ackusativ objekt? För att det är direkt objekt. D AJag ger en grek bröd. S p do ao (DO = dativ objekt) G AJag ser grekens bröd.S p ao D G AJag ger dig grekens brödS p do ga ao V(vocativ)D G AGrek! Ge mig ditt bröd. P do ao
Om ni tittar på sidan 14 ska vi börja med den bestämda artikeln. I engelska heter den ”the”. (2.1.2.2)Vilket ändras från vilket form ordet står i.
Två saker kan ni se i tabellen. En sak är att maskulinum och neutrum är väldigt lika. I genetiv och dativ är maskulin och netrum lika. Den lilla u cirkeln över alfat och långa – strecket struntar ni det är för att markera långa och korta vokaler.
Andra deknilationen är för att böja substantiv och adjektiv. De flesta är maskulina och neutrala och vi tittar bara på dem nu.Då heter brödet ”ho artos”. Om det handlar om brödets smak, då skulle brödet stå som ”to artos” i genetiv. Om det är att jag ger åt brödet, om det skulle stå som dativobjekt. Kryddorna ger smak åt brödet då skull det stå ”to artos”. Jag ger dig brödet då skulle det stå ”ton artos”.
Ni behöver lära er att böja artikeln i maskulinum och substantivum.2.1.3.2 vi har ton ergon som är verk/gärning. Ni måste rabbla det här högt, annars lär ni er inte. Det finns inget annat sätt än traggla. Förklaringen varför accenter flyttar på sig får ni på nästa sida, vi går igenom det nästa gång.
Vi ska läsa all text i kapitlet och gör övningarna i 2.1.4Sedan ska ni precis som till idag ska ni bestämma formen av listan av ord som ligger ovanför 2.2. t.ex. angelos, att det är ackusativ plural av angelos t.ex. när vi definerar orden säg ho angelos. När ni lär er in ordlistan så behöver ni lära in artikeln, då har ni också lärt er in genuset (maskulin och neutrum här).
Sedan ska vi titta på läsövning 2.2. (tita på de första 4)Anabainomen (vi går upp) eis är preposition (till) herosoloma (jerusalem).Blepo (jag ser) tous (ackusativ pluralis) antropous (människa pluralis)Varför står det i ackusativ pluralis. (jag ser människor, det är ett direkt objket, det är ett ackusativ objekt därför står det i ackusativ.Egerosin (dem väcka) auton (han ackusativändelse)Estiomen (äta) tous artous (bröd) (((((((((- inte helt klar denna)
På meningen 5 skiljetecknet som ser ut som kolon är frågetecken.Mening 8 är to pilato (vem kan det vara??) pilatus. Det står i kausus, dativ singularis.
Vi ska läsa hela kap göra övningar 2.1.4 och 2.2 1-9 (10-13 sparar vi) alltid när vi översätter läsövningar ska vi lära oss glosorna. När vi översätter kommer jag be olika personer översätta. Lär er det så att ni kan översätta utan att titta i anteckningarna. Fuska ås mycket ni kan hemma, men här försök redovisa utan hjälpmedel då pushar ni er själva att lära er riktigt bra.
2.2.2 står det kommentarer, där hjälper blomquvist saker som är svårt med läsövningarna. Läser ni så blir det lättare.