Dogmatik 10

Fortsättning, den heliga anden

Rubriken är anden och skapelsen.
Det har att mycket att göra med att pneumatologiska reflektionen i samtiden är relaterat till skapelseteologi och ekoteologi. Teologins reflektoin över skapelsen med den framväxande medvetenheten sedan 3-4 deceinner tillbaka. I och med att prata hur teologin lever hur den svarar på sin tid, så har det varit naturligt för teoloign att förhålla sig till detta, med en självrannsakande process. Och som en del har sanktionerat västerländska synen på naturne. Om det är så som finns skäl att tänka så hur kan man göra konstruktivt av det.

Förra föreläsningen gjorde vi en lång odysee´av andebegreppet. Där vi började med andebegreppet rûach och undersökte det på en rad sätt. Sen går vi vidare till Pneuma grekiska begreppet som används i NT. Sedan följde vi hur tankarnar har urkristilliserat sig i hitstiroien, och sedan hur det okm i konstantinopel 381.

Det som jag villt a fasta på med begreppen är integrationen ande materia. Nu är de ten återerövring inom samtidia pneumatoloign och teologin, att man inte har ett dualistiskt täknande. Där ande och mateira står i kontrast med varandra. I descartes så var hans dilemma hans body mind problemet. På samma sätt finns det i decartes ett problem med gud som oändligt andliga och mateiran som oändligt skapande. Den problemformuleringen kräver är att det blir ett problem, det har att göra med att ngåot har hänt. Decartianska verklighetesklyvningen, det har ägt rum mellan descartes och thomas av aquino. Just svråigheten att få ihop aspekterna med varandra, då har det blivit just detta, att man har ande/materia kropp/själ den ena är icke materiellt spökligt skilt fårndet materialla. Det finns en värderingsskala, andliga är tänkande och gudomliga. Och materialla är det förgängliga, det finns rötter bakåt hos platon. Man brukar peka på att dikotomin har varit könad. Att det manliga har varit knutet itll det tänkande andliga gudomliga, och kvinnliga kroppsliga och fysisika, det har att göra mde födandet osv.

Men om vi repeterar ruach så är det väldigt svårt att tryck in i ande materia modell. Även om senare teologer har gjort det. Vi har en tendens att projicera oss tillbaka på texter, men vi har blivit mer medveten om det. Faktumet att vi projicerar oss tillbaka.

När ruach översätts till istället för ande så är det livskraft, livsande. När simson slagits mot filiseteerna och livet rinner ut. Då låter gud vatten sprigna fram ur markern, då får simson tillbaka sin ruach. Andra ex är att människor får bröd och vatten, det är inte bröd och vatten som är ruach, det är ingen panteism. Men det är integrerat inpregrerat med guds ruach, genom bröd och vatten så återvänder livskraften ruach. Distinktionen med att materian inte är gud, men om man tar rauch och grekiska pneuma. Så är begreppen, hur begreppen används att det är integrerat med materian, det är oåtskiljbart. Det gör något med hur man ser på mateiran. Moderna idén med mateiran som oförtrollad är ljusår från skapelsesynen i bibeln.

Intro och rekaputilation.
--

samtiden
vi ska se lite grann på hur samtida pneumatologer täkner och vad som diskuteras där. pneumatoloign är ett av fälten inom systematisk teologi där det sker mest. Vi ska prata lite om olika skälen teologin går i vågor. Under 1900 talet blev det en renässans för 3enighetes teologi. Vi talade om skillnadstäknnande och relation okom genom postmoderna. Det kom det att bli mycket av en rsurs. Under senaste deceinner så har man lagt mycket energi på dogmen anden.
I dogmverk så står det om kristus uppenbarelsen, men anden är nedtonad, och inträngd under ecklesiologi. Men det håller på att ändra på sig. Det har att göra om man tar andens äldre rötter, det är oerhört rikar esurser inom ekoteologi.
För att förstå det så behöver vi fundera över dualismen anden materia, det kan man säga föregrips inom romantiken. Där dyker namn upp som Schelling. Det är de stora idealistiska filosoferna, det som filosoferna hade gemensamt vvar att de reagerade mot upplysningen.
De var en överbetoning av mateira som mateira. Det rådde en kulmen. Hos flera hoss upplysningstänkande, så fanns det en materialism, det finns inget andligt eller guodmligt i den. Hegel och Schelling som var naturromantiker, så var det mycket natursvärmeri.
Hegel hade geist, världsande, folkande som genomsyrar det vackra hos ett folk. Ändå man ska beskylla historiskaa gestalterna, att man åter igen fyller naturen med anden. En ny sorts natursyn. Under 1800 talet upptäcker man elektromagnetismen.
Så hela kraftbegreppet blir väldigt viktigt inom 1800 talet, men kommer att påverka filosofin, vi får att naturen är fylld, den är levande. Något sker under romantiken, som kommer i kontrast med materialismen. Men just återerövringen av andebegreppet som kommer att färgas av kraft och energibegreppet, då händer det ngåot. Någonstan sär man tillbaka närmare Ruach och ett andebegrepp som inte så tydligt är defineriet i oppositoin. Det finns på 1800 talet, det behöver man vteta i och med vad som händer i samtida teologi och filosofi och ekoteologi ekofilosofi. Vi kan se en neoromantisk våg, att man återvänder till romantiska tänkarna.

Om vi har 1800 tals tänkrna i hvuudet, om vi närmar oss penumatologin smatida horisiont så kan vi reagera att det sker en renässans. Även om anden har tenderat att tonas ner i den väserländska teologiska historien, även om anden alltid har varit haltande benet i västerländsk dogmatik så kommer det förstärkas ytterligare under moderniteten. Vi kan erinra utvecklingen vad osm får stryka foten modern upplysning, alltid osm inte rymmar väl med förnuftet. Man får en rationalistisikt teologi, man stryker underverk, mirakel. Man odlar mer deism, mer som en princip som styr tillvaron.m en saker som uppenbarelse och tereeing det tonas ner. Naturligtvis så får anden samma öde. Allat de personer som krocka rmde förnuftet kommer naturligt stryka på foten. Anden om den har varit nedtonad och bortglömd i äldre västerländsk teologi så kommer det stärkas inom modern teologi.

Under 1900 talet och under de senaste decennier så skrivs det mycket inom pneumatoloig. Dåå är det intressant hur det kommre sig varför. För att skissa på några av skälen, jag har kanske skrivit den övergipande. Men flera av skälen till att refleketionen av den heliga anden har kommit tillbaka. Så måste man inte minst peka påd en ekumeniska rörelsen. Ett skäl till att 3enigheten kommer tillbaka på 1900 talet, är att man får ett växande intresse för östkyrkan och dess teologi. Den kommer på många sätt innebära ömsesida teologiskt utbyte. Den har varit strkare från öst till väst än tvärt om.

Om vi vet med ortodox teologi, varje trad är dynamisk och lever i historien som en organism. Men öst teologin är mer, och tydligare fastlänkad vid patristisika fäderna. Man gör teologi, men man förhåller sig till kappadokiska fäderna. Det finns mer av en konstatans att man är rotad i teologenra. Mycket av katolska teologerna, vi har vissa presoner i historien som vi betonar som thomas och luthers teologi.
Man har kyrkofäderna som de viktigaste auktoriteterna, som man gör teologin av. Det har inneburit att i östkyrkan så har man en del som har förlorat i väst har varit permanent i öst, dit har 3enighetestänkandet. Det har varit kosntant och centralt. Där kommer inte upplysningen och rationaliseringen där man tonar ner icke rationella värden. Det kan ha att göra med att de inte genomgår upplysningen på samma sätt.
Samma sak emd anden, pneumatoloigns roll för hela teologin. När man i kölvattnet av ekumeniska rörelsen och nya utbytet mellan dem så kommer man att hämta influenser av att man tar tillbaka 3enighetes tänkandet och pneumatologi. De tär en vitkigt strömming som man återgruper.
Det skrivs mycket, ett ex som vi nämner i boken som är trevligt att känna till.
Sigurd Bergmann, han har skrivit penumatologi utifrån östfäderna. Bl.a. kappadokierna, 3enighetens arkitekter, gregorius av nacien som är väldigt trinitarisk. Han lägger många puselbitar. Där skriver Bergmann en studie, och försöker läsa in en nutida skapelseteolgi. Det är symptomatiskt teologi. En luthersk västteologi skriver teologi utifårn patristiska fäderna det skulle inte skett för 50 år sedan.



Om ni minns thomas av aquinos syn på natur övernatur förnuft och gudomligt förnuft. Denna natur är inpregnerad av guds nåd. Så sent som thomas aquino så brukar man tala om en sakramental syn på tillvaron, skapade naturen är i varje milimeter inpregnerad av guds närvaro. Det ägller att se guds närvaro genom allt detta, den skapade tillvaron.
Integrerade synen lever kvar. Men det som kommer tillbaka, som sker under senmedeltiden. Det har att göra med striden mellan kejsaren och påven. Ochkam tar seklära makten mot kyrkan. Idén om en sekulär sfär växer fram succecivt från sen medeltiden och framåt. Där är långt ifrån naturen osm avtrollad.
Någonstans så börjar idén om en avskild sfär där kyrkan inte rör på. Sedan kommer 1600 talet, med vetenskapliga revolutionen fram. Människans nuvunna förtjusning man kan kontrolelra, att läsa bacon osm tänkande, retoriken att naturen är som en obändig kvinna som ska spännas fast. Bemästra besegra och ta kontroll över, sedan blir det ruset hos moderna människa. Där sker allting gott som också sker inom vetenskapliga revolutionen att naturen avförtrollas och man förlroar greppet om grundidén att den är inpregnerad av gudomlig närvaro.
1700 finner vi inom filosofin materialister, gamla atomteorin som fanns en underström inom grekiska filosofin. Vilket får bekräftelse att man forskar fram i fysik, att de tifnns mycket inom atomteorin, men inte påd et förenklade mateiralistiska planet.
Sedan sker en pukntuell motreaktion romantiken.

Om vi minns Hegels både lärjungar Marx och det som kommer ur det. Det var hnas starka reaktion mot hegel. Att naturens drivs frammåt av världsanden, marx är en materialist. Och han anser att det är mateiralla förhållanden som driver fram historien.
Mateiralla ysnen på naturen,något som man har att bruka och bemästra. Baconianska uttrycket, det är bestånende udner 1900 talet. Det är 60 talet och 70 tal och 80 talet när miljörörelsen kommer igång, när man inser baksidan av allt det här.
Samtidigt osm det är viktigt, att det är svårt att förklara en sån syn på skapelsen som är avtrollad, från biblisk syn och från senmedeltidne. Har kyrkan en medskuld och sanktonerat det.
Inte på historiska rötterna, men ja hur teologin har tänkt. Inte minst 1900 tals teologin. Teologin har anammat mycket av den övriga kulturens syn på materian, det är en fråga av hönan och ägget.
Men teologer, har utgått fårn att mateiran är död och människan ska bruka. Då projicerar man tillbaka det åp biblen. Det här kapitlet är skrivet 61, det är en rapport fårn kyrkornas världsråd. Det är innan miljöinsikten har brytit igenom, i det stora konciliet så är det slutrapporten, så skriver man. Den moderna synen på världen som just välrd och som inget.. att lägga sig under världen har sin del i bibeln (är poängen)

Det är en vittnesbör av känsligheten hos teologin mot samtida kulturen. Östkyrkan kanske inte lika mkt. Men en allmän syn får sanktoin åp teologin, man tar rötter och projicerar tillbaka på bibelns material.

Sedan går tuvecklingen så samtidigt när det skrivs så får man isnkt om tillstånd i världen, under 70 talet kommer publikationer och 80 talet slår det igenom på bred front. På gott och ont så kan man vara trendkänslig. Det är att att kunna uppdatera isg, då teologer reflekterar i mer gröna termer.
Jürgen moltmann är en av de tidigaste som börjar fundera över att grön teologi. Men teologi behöver fundera på det som köpt in på moderna natursynen, istället måste vi fundera över. Vilken typ av skapelseteologi vi förvaltar, för en början så innebar det inte jättemycket. Men ett gäng teologer:
Mark Wallace, Sallie McFague. De bedriver en ekoteologi, de gör en reviderad syn på sakapelsen från ett 1900 tals syn. antingen så sätte man sig över naturen eller så var naturen skild från anden. Men det vänder man sig emot.


Mark wallace blir reduktinistiskt på tet nytt sätt, han tenderar att göra anden som allt i sin teologi. Det blir lite av första och andra artikeln, fadern och skaparen och ordet. Gud reduceras till den närvarande goda kraften i biosfären. Jurgen moltmann är mer en klasisk teologi, som är kristocentrisk och uppenbarelse centrerad. En av hans böcker den korsfäste guden, då gör han upp med gud och lidande i världen.

Ytterliggare en askpekt, på hur man försöker återerövra en förfilosofisk biblisk bild av gud som integrerad i skapelsen genom sin ande. Det är här kommer Sallie McFague är tat man genom ett feniministiskt infallsvinkel griper in. Också det sättet att skilja på ande och materia, att det ahr varit tydligt könet. Då kan man om man vill på ett sätt om det har varit så, anden har varit kommit med manliga könet.
Hon var initialit skeptisk till att göra stor historia av pneumateologin. Men sedan kom flera teologer inse att de har börjat acceptera dikotomin med gamla steroeotyper, att vi släpper ande för det har med manliga könet. Då säge rman på förhand att man accepterar dikotomin.
Sedan har en rad andra teologer kommit fram de har sett konstruktiva resurser man kan se från ett feministiskt teologiskt perspektv.
Elisabeth W Moltmann, dit hör också Rebecca Prichard. De tillör dem som tvärt om vill lägga energi på att skriva fram anden som en resurs för feministiskt tänkande. Om man går till historien, inte minsti itdiga texter där anden har med visheten att göra. Och visheten i den hebreiska trad är femininum. Att man vill markera att om man har 3enigheten med fadern sonen och anden. Så via anden visheten, de har haft problem med mansdominans. Man har sökt efter kvinnliga resurser, anden tänkt som visheten, som feminina aspekten av gud. Senare i judisk tänkande sechina, mycket inom judisk teologi det vill rkistna teologer vill fånga upp och göra anden till detta.
Innan sista ordet sagt här så ska vi erinra generationsskillanden mellan Tina Beattie och många som radford ruther och schuzzler fiorenza, på många sätt har kvinnorna och McFague har fått patrull. Så har Elisabeth moltman och Rebecca fått oppositoin av Janet Martin Soskkie, hon menar att man accepterar gamla dikotemin, att kvinnliga defineras komplementärt. Och man mytologiserar, på ett trivialt, hon skriver som medveten feministisik tänkande en generation senare. Hennes starka kritik mot moltmann att man projicerar den trad kärnfamiljen med fadern kvinnan barnet. Det är lite hur den diskussoinen, gneerellt med senare texterna så är det få som spinner vidare på moltmann spåret. Det har blivit en rekation på det.


Nästa stora puzzelbit för att förstå nya intresset för pneumatologin
Det är den pentekostala väckelsen, osm är en av de omvälvande händelserna inom kristendomen på 1900 tal. Även här så är det glappet mellan teori och praktik, det tar en tid för den ena änden att förstå. Det tar ett tag för teologin att få effekter att komma till kyrkliga praktiken. Men också det som händer som nya trender på det levda planet hur det kommer till teologiska planet. Ett ex är 1800 talet när mariakulten blomstrar. Det tar lång tid innan den kommer till teologiska planet.
Pentekostala börjar tidigt på 1900 talet, men den akademiska teologin. Den akademiska tyska teologin, den är helt oberörd av att de tomvälvande sker. Intressant så sker detta omvälvande, aktualiserar läran om anden. Det var det haltande benet, som man inte gjorde teologisk reflektion över.
Men även detta håller på att förändras, ytterligare ett faktum av att det görs mycket pneumatologi är att det sker den väckelsen. Det är att den förknippades med nordamerika och liten del europa. Så är det framförallt icke västerländska världen som pentekostala kommer. Den spred sig som en löpeld, och länder som korea så ökar det lavinartat. Det sätter hela frågan frågna om tolkningsföreträde, i gungning. Det som vi ser, om teologins centrum har varit i europa. Under 1900 talet förskjutet till nordamerika. Vi står i faktumet att majoriteten av kristna inte är européer. Ska då några teologer i europa bestäma, när kristna centrumet förskjuts. Där går det mycket framåt och man blir medveten om behovet att ha stora internationella konferenser. Precis som västkyrkliga toelogin har korrigeras i mötet med östkyrkan, så omprövar man teologiska relfektioner från att ta in impulser från pentekostalteolgi. Inte minst i latinamerika. Inte minst är en på många stt trad teolog Michael Welker. Han menar att det är ett problem att bedriva systematisk teologi på univeristeten.
Det är ett ex på att man måste göra teolgoi på ett nytt sätt. Det är en hög utsträckning involverar penumateologi. Ytterligare en impuls som man ställer framför, det med erfarenhet och levd andlig praktik.

En sak med dualismen ande materia kropp själ. Också tendensen i mycket modern teologi, västerländks. Att den har varit teori, att den har pågått oavhänget, att teologin från början är från första rummet är människor av kött och blod som ha rerfarenhet av gud och där växer teologi. Men 1900 tals teologin, är som att huvudet har förlorat kroppen, den teortiserar men har helt förlorat kontakten med troende människor.

På samma sätt har den schoken hru den har kommit ikapp teologi, med det dynamiska som pågår på den praktiserade nivå med världsvida väckelsen. Hur den tenderar att köra vidare i sin teori, vad osm sker i praktiken. Faktumet av vad som hänt, kommer en självkritisk reflektoin. Man underskattar andliga erfarenheten och gudserfarenheten. De tär en riktning som allt det här tar.
Som allra sista intressanta aspekten, det är massa kanaler eller tillfälligheter, som generar fram i pneumatologiska. Samtida har isn brännpunkt. En intressant vändning blnad europeiska filosfer, det är borta från östkyrkan och ekumensika rörelser och pentekostala väckelsen och miljömedveten. Europeiska filosofer tagit en vändning som gör att man närmar sig frågeställningar, delvis inspirerad av hegel schelling. Man kan taala om en neo-romantisk strömmning. Vi kan stötta en tänkare som heter Vattimo och en som heter Trias. En kombination av att de har rötter i filosofin, med en inspiration som går i hand med religoinens återkomst, nytt intresse för religoin av teologi. Med tanken på anden och anden får en integrerad natursyn. Att bryta upp med reduktionstiska sekulärism.