Socialetik 1

Kristen tro orientering.
Kristen tro --- livsberättelse.
Koppla tro med livsberättelse. Jag vet inte om ni är bekanta med begreppet livsberättelse. Men det handlar om min egna biografi, och hur jag berättar det för mig själv. Inte hur jag berättar det för andra, då blir det något annat. Utan hur jag berättar det för mig själv. Vi återberättar hela tiden vårt liv. Det är svårt att skilja mellan dagliga levnade och detta att vi simultant berättar det vi gör eller återberättar. En livsberättelse är:
- mitt sätt att minnas.
- Mitt sätt att strukturera mitt liv. (då är utgångspunkten att livet inte har en struktur från början. man måste ge sig själv en struktur. Nu får vi struktur fgratis för att vi föds i civilization. Vi är inte som den unge pojken när han var 12/13 år gammal han uppenbarades i en skog, han kom till en by och byboran såg att något mysko. Han har levt hela sitt liv ensam i hela skogen det är i slutet på 1700 talet. Man tar hand om honom, han vet inte vad kläder är och vad bordskick är. han har levt som ett djur och har lyckats överleva i skogen. Han blir på något sätt prototyp vad rosseau skrev med oförstörda vilden. Nu föds vi in i sociala strukturer. Nu talar vi om att bli medveten om strutkuren. Då ger man en nya strukturer att man självständigt förhåller sig till sedvänjor och konventioner som annars erbjuds av samhället.
¤detta innebär många saker men dels att jag ser mig själv som en moralisk aktör.
¤för det andra att jag har ett begrepp för självförverkligande. Eller om man ser det, livets mål. Då kanske de ivktigaste komponenterna i strukturen. Livberättelserna är ett sätt att motverka slumpmässigheten som finns i våra liv.
- i våra livsberättelser har vi agent perspektiv och inte ett orsaksperspektiv. När man i filosofin talar om agent så är det i matematiken handlande subjekt. En agent är handlade subjekt. Är vi inte istället offer för omständigheter. Är vi nte offer för gener eller biologiska förutsättningar, uppväxt uppfostran. Har vi verkligen möjlighet med vår ivlja att styra vårt liv. I livsberättelsen har vi det. en poäng med livsberttälser är att vi ser oss själva som agenter/aktörer. Kanske är livsberättelser en besvärjande, att det är en slump att jag läser teologi. Till slut blir slumpmäsisgheten att livet ter sig meningslöst. Det är meningslöst med slumpperspektivet. Istället ser sig själv som moralisk aktör att man försöker förverkliga sitt liv. Det är ett drag i livsberättelser. Det är en anledniing att vi återberättar vårt liv.
- Det har mycket att göra med vår självbild, därför också med vår identitet. Med vår livsberättelse så utrycker vi vår identitet.
- Det sista jag ska skriva är att varje livsberättelse behöver rekvisita. Det är att konstatera det här. Det kan vara besvärligt att konstatera det här. Om vi hade möjlighet att lyssna till många livsberätteles. Så skulle ni lägga märke till skillnaden, rikedomen. Inte kvalit+en. Men rikedomen, och nyanserna det talade i livsberättelsern. Är beroende av rekvisita, tillgången till tolkningsredspak, tillgången till skönlitterära berättelser. Samtal med andra människor, man berikas i sitt språk och möjligheten att tolka livet utifrån redskapen. Det jag vill göra är att betrakta kristen tro som en sådan rekvisita för min livsberättelser. Finns det tankar i kristna tron som gör något i min livsberättelse i positivt eller negativt. Positivt ger kanske mer personligt åt mig själv. Men kanske lnegativt stökar till min livsberättelse gör det svårare och komplicerar.
- Jag. En funktion i livsberättelse är att stärka jag känslan och att jaget behöver omgärdas av jag känslan. Vi är så märkligt sårbara just på det här området. Varför är vi så glada vid beröm och ledsna vid kritik. Iställte för en stark intakt genom livet. Jaget är bräckligt och att mycket av livsberättelsen handlar om att bygga en jagkänsla. Att jag bygger en moral att jag går mot livets mål. Det andra jag vill säga är att kristen tro är en berättelse. Jag tycker det är spännade perspektiv. Även om man inte ska renodla som i romanen. Mycket handlar om att förhålla sig til berättelsen bland detta så finns en kristen tro som är en berättelse.

Ni kommer märka i vingres bok att han gör en stor affär av det och betonar det mycket. Han uppmanar läsaren att inte uppfatta kristen tro som en samlig dogm, kan du tro på det eller kan du tro på det. om man kan kalla sig kristen av att tro 7/10. utan kristen tro är en berättelse. Det är därför när han refererar till svenska kyrkan då man predikar berättelser. Man har inte gjort paulus rev till predikotexten. Där finns systematiken. Men man väljer evangelieberättelsen som tänkande, man värnar om berättandet. Efterosm evangeliet börjar med berättelser. Det är det andra, det är därför jag referar (till en roman). Att kristen tro är en berättelse som ger rekvisita till min livsberättelse. Man kan tala om ens livsberättelse förhller sig till berättelserna. Det är 4 evangelier i kristen tro.

En sista sak innan vi tar rast. För några år sedan gick det ett program som handlade om 1 quwaitkriget. När irak invarderade quwait, och skulle kröas ut. En engelsk bombpilot gör 3 saker. han bombar må i Irak. Sedan blir han nedskjuten och hamnar i öknen med sin fallskärm och så blir han uphunnen av Irakisk militär. Han viftar med tjänstepistol. Han överlämnas i till militär. Han torteras, och han är i en fängelse som är en likkista. Det är tortyr på olika nivåer. Sedan så tar kriget slut och han befrias och till en början så tittar han inte för han tl inte dagsljus. Han kommer till england och flygvapnet ser tilla tt han får terapi. Sedan görs ett tvprogram där han får berätta om sina upplevelser. Vad hade det blivit för program när han hade tagit tag i honom när han bombade. Då hade han pratat om hur han släpte missiler, oc han skulle berätta om rädsla men att man ska vara trogen sin plikt. Hade reporten haffat honom i tortyren. Då hade det blivit känslomässigt och direkta upplevelser av smärta och utsattet vad behandlingen innebär.
Men nu gjordes tvprogrammet efter att han fått terapi. När han såg det där så var hans berättelse till tv reporten och till mig. Var på något sätt teurapeftens berättelse, han hade lärt sig ett nytt språk. Allt han sa var terapeutens sagt. Det var inget med nationell stolthet utan bekämpa sin rädsla. Det var helt andra saker som kom fra, vad som drev honom att bli till pilot. Förväntningar från familjen. Sådana som han hade blivit medveten om. varför jag säger, så är teologin ett nytt språk. Det är inte ett teurapeftiskt språk. Det är ett nytt språk. Att bekanta sig med kristen tor är att tillgängna sig ett nytt språk. (det blir som andras språk osm man tillgängnar sig)
Att det gäller att handskas med ett språk hur man talar det teologiska språket, det är nästan som en etikett. Det skillnad på skapelseteologi och frälsnings teologi osv. men i slutändan så handlar de tändå om att ta steget tillbaka. Man kan klättra upp på en stege men sedan måste man kasta stegen ifrån sig och stå på egna ben.

Paus

Man kan dela upp det man tror på i 9 avdelningar.

1) introduktion – prologmena (betyder förord, varför skriver jag det? det finns också en kristen reflektion som rör helheten. Tankar som iv är inne på nu tillhör introducerande på kristen tro.
2) Gud – teo (teologi – läran om Gud)
3) skapelsen – kosmologi
4) människosyn – antropologi
antropocentrisk teologi, man börjar att startpunkten för kristna tron är människan. Man kan urskilja olika kombinationsmöjligheter för att de finns osm alternativ i sverige idag. Därför är det vitkgit att se hur de hänger samman. Om man böjrar med människan så är det teologi på människans villkor. Då ärdet människovänlig och bejakande, som inte innehåller anstötliga. En typisk är människan och gud som skrevs av uppsalateologer. Den är tydlig antropocentrisk teologi. Man tonar ner sådana sidor som kan hota människans centrala ställning i tro.
5) Kristus – kristologi
kristocentrisk teologi. Börjar här.
6) frälsningen – soteriologi
7) anden – pneumatologi
8) kyrkan – eklesiologi
Eckleologisk teologi börjar här.
9) yttersta tingen – eskatologi

när jag har skrivit i den här ordningen så är det därför den äldsta uppstälningen. Men det är jätteviktigt, en gigant som heter Karl Bart jätteviktig för 1900 talets teologi. Han stod för kristocentrisk teologi. Han börjar sin troslära med att skriva om kristus. Befrielseteolgi börjar med kyrkan, den är ecklesiologisk. De menar att det är startpunkten och resten är kyrklig praktisk. Man kan ta sin startpunkt i olika delar

den här trosläran kan man dela in i 3 delar.
Första delen är
1) introduktion (är bara förord)
sedan kan man sätta
2) Gud
3) Skapelsen detta är I:a artikeln (skapelseteologi)
4) Människosyn
Nästa är
5) Kristus detta är II:a artikeln (kristusteologi)
6) Frälsningen
Sista är
7) anden detta är III:a artikeln (kyrko-orienterad)
8) kyrkan
9) yttersta tingen.

Detta är 1, 2, 3 och tredje trosartikeln. Det är här det utspelar sig. den andra delen är en kristocientrisk. Den tredje är en ecklesiologisk teologi. Den första är skapelseteologi.

Det är en enorm skillnad var man lägger tonvikt när man ha ren kristne tro. Svaret på varför är att kritstna tron är ett disharmoniskt kunskapsområde. De här sakerna är obekväma i varandras sällskap. Det gör om man väljer en tydlig utgångspunkt så får man väldigt olika karaktär. Framföallt så går skillnaden mellan I och II och III.
Första trosartikeln, att vi tror på fader gud och jordens skapare. Vi tror på Gud, det är universellt. Det bteyder att alla människor är skapade till Guds avbild. Hela jorden är Guds skapelse. Då kan man säga till de personerna som talar om kyrkan är viktig, hela jorden är guds skapelse. Gud är lika mycket utanför kyrkan. Man får en låg profil på kyrkan. Gud är int eemer närvarande i kyrkan.

Skapelseteologi står för universiella. Att gud är alla människor överallt. Den är inklusiv, alla människor inkluderas. Alla människor är väll guds barn? Här har men generös inställnign till andra religioner. För de vittnar på sitt sätt till gud, då talar deo m sin gudsuppfattning. Då är man tolerant. Sedan så skräms man inte av sekularisering. Det innebär att man pratar om gud i kulturen, men människor är fortfarande skapade till guds avbild. Det finns många kända skapelseteologer. (först människa, sedan kristen) först människa sedan kristen som en modifierad av den kristna. Skapelseteologin är ett skandinaviskt fenomen. De stora personerna är Luter, Grundtwig, Wingren.

Den andra trosartikeln, vad går den ut på. Det handlar inte då om allt som jesus utrcker i evangelien är kristologi. För mycket av jesus säge rär skapelseteolgi, se på himmlens fåglar. Gud är en fader som låter solen gå upp över både syndare och rättfärdiga. Man låter kristologin teologiskt stå för alla de gånger Kristus markerar den kristna tron som något radikalt annorlunda. Det är det dominerande. Det bestående utrycket. Då är det till exempel Matt 20:26, där säger jesus. Att det finns furstar i världen och det är fint att vara furstar. Men så ska det inte vara hos er. Den som ska vra störst hos er ska vara tjänre, den som ska vra främst ska vara den andres slav. Kontrasten mot världen. Samma tema i Johannes 13, sista måltiden. Då Jesus tvättar lärjungarnas fötter och petrus protesterar, men jesus symboliskt gör sig till tjänare då han är mästare. Den omvända värdeskalan. Här finns hela bergspredikan (BP). Hela bergspredikaren handlar om en etik som skiljer sig från allmänmänsklig etik. Man ska vända andrakinden till, man ska förlåta inte bara 7 gånger men 77. här finns märkliga liknelse som förlorade sonen, strider mot all rätsmedvetande. Den ansvarslöse av 2 bröder blir belönad. Men den som sköter sitt liv på ansvarsfullt sätt blir belönad. M an vänder upp och ner på värdeskalan. Moralisk exellens att man går längre. Men framförallt är det bergspredikan. Här uppmanas de kristna att skilja sig från det normala och det konventionella. Det framgår av detta att den andra ktrosartikeln presenterar den kristna tron i ett annat ljus. I första så är det gemnsamma men det andra är skiljer.

Den tredje trosartiklen säger ungefär samma sak som andra men man kanaleserar det genom kyrkan. Det är gemenskap och församling men andens gåvor. Det karismatiska det övernatuurliga. Det som skiljer andens gåvor från naturliga gåvor. När Karl bart skriver sin kristocentriska troslära så handlar det om att bli något radikalt annorlunda. Att vara kristuslik är att skilja sig från människor i allmänhet.

Sedan kan man undra varför skapelseteologi hanmade i norden. Det finns så många lutheraner. Det som händeudner mellakringstiden och mellankrigstiden. Men nazisterna avnände luthers skapelseteologi, det betyder att efter andra världskriget. Så har skapelseteologin smutsat ner av nazisten. Så även lutheraner på tysk mark blir väldigt kristocentrisk och kyrkoorienterade. Av historiska skäl ås har skapelseteologin smutsatner. Man kallar det för schöptungsordnung, där nazismen framträdde. Efter andra världskriget så är den kontinentala teologin antingen kristocentrisk eller kyrkoteologisk.
I usa kan det vara skapelseteologisk. Men då kan de vara påverakde av väckelseteologi. Men amerikansk lutherdom drar av kulturella skäl åt andra och tredje trosartikeln.

Till skapelseteolgoin så hör allt allmänmänskliga. En skapelseteolog talar om rättigheter och skyldigheter. Wingren talar om lagstiftnng kommer från gud, så länge den är god och skyddar folk som behöver skydd så är den god.
Medans den kristocentriska teologin betonar bergspredikan och moralsk excellens. I kristocentrisk är det inte rättigheter och skyldigheter utan barmhärtighet.