Jesus och evangelierna 8

(sen)

J-vissa reformer
- relativisering av rit
- intensifiering av vissa bud

J begränsad kontakt med m. Hedn.
- dock inkluderande attityd.

(man får komma ihåg att vi är så vana att se på lutherska uttolkningen av lagen som skett via pualus. Den är att lagen är så förtryckande och omöjlig att hålla, i slutändan ´blir det bara katastrof och alla kommer att misslyckas). Men det finns inget som tyder att judar ansåg att det var omöjligt att hålla lagen. De flesta menade att det var fullt möjligt att håll lagen, snarare lagen var ett sätt att vara moralisk för människorna.

Man brukar säga att en som heter Sanders, myntade begreppet förbundsnomism. Covenental nomism, där han menar att den normala judiska attityden, förbundet med gud är givet helt och hållet av nåd. Så gud gav villkorslöst, men när man var i förbundet skulle man som gensvar hålla lagen misslyckades så fanns det riter för förlåtelser. Det fanns sätt att återgälda, men i slutet så finns det hotet att om man insisterar att inte hållas inför förbunde tså kan man exkluderas, det fanns ingen attityd att det var omöjligt och att gud ska vara orättvist felsökande så att det är omöjligt att hålla lagen.
Det man diskuterade mellan olika grupper var snarare rätt sätt att hålla lagen. Då var det rätt vanligt att anklaga varandra, olika grupperingar anklagar andra grupper i judendomen för att hålla lagen dåligt. Qumraniterna och fariseerna och saduceerna. Och jesus, man kan se honom som en som ingår i debatten där han anklagar andra delar av judendomen.

Anklagelserna från jesus mot fariseerna är att de är ytliga. Här kan man diskutera hur mycket rör sig från historiske jesus. Vi vet att senare kyrkan var i tydlig konflikt med fariseerna. Är det något från kyrkan eller jeuss. En vanlig uttolkning, att jesus ägnade sig åt kritiken av fariseerna, men saken till att kyrkan lagt vikt är att det var viktigt i tiden där man skrev ev.
Man ser tydligt i matt att han har mer fariseerna mycket mer än markus, man ser en förstärkning men det går troligen tillbaka till historiske jesus. Som såg sig som en kritik som kritiserade etablissemanget, det var ju en vanlig roll som profeterna hade.

Det verkar som jesus var mest i konflikt med fariseerna men det försträktes. Då får vi komma ihåg, när vi läser ev så får vi ha 2 kontexter i hvuudet. Dels så har vi jesus tid.
Jesus rör sig i synagogor som fariseer. Det är naturligt att han kommer i konflikt med dem.
Men sen måste vi komma ihåg vad som hände efter templets fall. Då blir synagogan ett centrum. När templet inte finns längre, så fokuserar judiska religionen kring synagogen. Det finns antydningar i texten på att kristna judar kastas ut. Den kombinationen att synagogan blir centrum för judiska livet och kristna kastas ut och fariseerna är dem som får mer inflytnade, gör att den här konflikten stärks efter att templet har fallit. Det är ganska troligt, även om fariseerna var inflytelserika på jesus tid så får man kanske en lite skev bild av ev.

Jesus debattämnen med fariseerna
Sabbaten
Vi vet att det började florera lite mer praktiska listor till hur man skulle följa sabbatsbudet vid den här tiden. De tydligaste finns i skriften misnah, men det är svårt hur tidiga de är. Vissa vet vi är mycket senare än jesus tid. Men i jubileerboken och i qumran så har man lite mer praktiska listor då finsn det tillåtna och otillåtna handlignar som var mer eller mindre flexibla.
Den bild man får av fariseerna av mishna är mycket mindre stirkt än den i jubileerboken och qumran. De var lite mer praktiskt orienterade. I den här listan av saker som inte är tillåtet så ingår att man inte får ägna sig åt åkerarbete, man får inte ägna sig åt att bota folk om det inte är akut.
Det här är väldigt viktigt, för om vi tar markus 3. han botar mannen med en förtvinad hand, vad är tillåtet att göra gott eller ont att rädda liv eller döda, när fårgan ställs så kan man inte svara.
Det som många har reagerat det är ju det uppenbara alternativet, det med förtvinade handen är inte så akut så det kunde väntat till efter sabbaten. Han väljer att inte göra det. Då gör han argumentationen här, den är ju som sagt, den är ju slogan aktig. Vad är tillåtet att göra på sabbat, att göra rätt eller inte. Om man tittar vidare så kan man titta att mattheus 12 vers 9 framåt.
(till alltså är det tillåtet att göra gott).

Den här typen av argument var ganska vanlig laguttolkningstyp i judendomen. Det kallades för Qal-wa-homer. Det betyder det lätta och tunga, det mer lätt vägande och det tyngre. Man tar ett ex som är lätt vägande som att rädda en får ur en brunn. Om det är en torr brunn så går det bra, men är det vatten.. men ett får är i alla fall mindre värt än en människa, man ser hur matt anpassar tolkningen till judiska laguttolknings trad. Om man ser att det som står i markus, att det mer står för vad historiske jesus sa. Han har mer en one liner, istället för judiska trad. Vad skulle det motsvara? Det finns de som menar att det fanns en spänning mellan någon slags judisk elit i jerusalem och galileeiska ladnsbygd.
Alla de nyanserade lagtolknings trad som fanns i den laguttolkningseliten i jerusalem, den motsvarade inte tolknignen i galileen. Det var väldigt opraktiskt som bonde att leva efter de sakerna. De hade mer pragmatisk inställning till de här sakerna. Jesus uttalande till mark, att göra ont eller gott motsvarar mer det här pragmatiska attityden man ska inte tjafsa med detaljregler man ska tänka på vad som är rätt och fel och ont och gott. Jag tycker att den tanken har ett rätt så stort förklaringsvärde.
I det här sammanhanget så får man komma ihåg att just under 1 århundrandet, jag tror det är Tomas som citerar ur talmud att renhet bredde ut sig i Israel udner den här tiden. Det verkade finnas en tendens i 1a århundrandet att expandera renhetslagarna som en fromhetsuttryck. Inte bara renhetslagarna utan allting, i ett uttryck av lagen som fromhetsuttryck. En vilja att vara hängiven mot förbundet och gud och mot sin religion som gav sig uttryck att vilja utvidga lagen. Det var många fariseer som tillämpade lagar som egentligen bara behövdes för präster i sitt vardagsliv som ett extra uttryck för fromhet. Farisseerna tvättade händerna för att hålla sig rena. Jesus tycker det är onödigt.

Det andra ex där det gäller sabbaten är när det gäller att plocka ax, det kommer precis innan passagen. Både i matt mark och luk de passagerna brevid varandra. Luk har tillägget att de gnuggar axet så de tar bort skalet som de kan äta. Vissa tror att det är förtydligande att de gör ett arbete. Jesus har tanken att när david såg skådebröden i templet. Det är klart att man måste få äta om man är hungrig. Det är attityden att slå undan benen för lagssystemet när det blir opraktiskt.

Paus

Renhet

Det orena, kan man dela upp i 2 kategorier. Man kan tala om kultisk orenhet och moralisk orenhet. Den kultiska orenheten är saker som gör att man är olämplig att delta i kulten, men moralisk är saker man gör genom att synda.
I och med uttolkningen som fariseerna hade att den kulktiska skulle gälla i vardagen. Den blev mycket mer en fråga om en moralisk orenhet. Moraliskt viktig id en betydelsen. Av den här kultiska orenheten så fanns olika typer av tungt vägande kultiska orenheter. Som om man rört vid ett dött djur eller klädesplagg som en oren människa rört vid. Då räckte det att vänta till aftonen. Det fanns alltså sånt som gick över av sig själv.
Det fanns också sånt som det räckte med ett bad, om man hade kommit i direktkontakt med orena flytningar. Sedan fanns det olika typer av offer som man behövde för att återinföras i samhället. Det mest komplicerade var de med hudsjukdomar.
Sedan fanns det moraliska orenheten som krävde ett syndoffer.

Många av renhetslagarna handlar om att man inte får blanda kategorier. Det viktigaste är att det heliga får inte blandas med profana livgivande får inte blandas med död. Man får inte blanda garn inte kok killing i dess mjölk. Man får inte äta djur som är konstiga kategorier. Ett bra havslevande djur har fjäll. Andra djur som räkor, det avviker från idealet. Grisar de idisslar inte så de är inte ett bra landlevande djur. Klippdassen har inte kluvna klövar, de som avviker de var orena. Vi har också otillåtna blandningar, saker med hygien. Att man blir jätteprovoserade om man lägger upp fötterna på en bänk och klipper naglarna. Att ha sina föreställingar om vad som är korrekta kategorier om vad som ska blandas är inte typsitk judiskt, men det är väldigt välutvecklat i judiska lagsystemet. Mycket handlar om med kroppsvätskor inte blanda med det som ska vara innanför och utanför, flytningar. Alla saker som bryter gränsen mellan innanför och utanför.

Den som har påvisat att det handlar just att vi störs som bryter mot våra kategorier är en forskare som heter Mary Douglas. Hon är en antropolog som skriver om renhet och orenhet. Hur som helst renhetssystemet när det utvecklas, inkluderar mer och mer vardagen så blir det en konfliktfråga för det får praktiska konsekvenser att leva som att man blir ren eller oren.

Prästerna hade egna renhetslagar, t.ex berättelsen om barmhärtiga samerian blir bara förstålig eftersom leviten och prästen är rädda för att personen är död. Får då kan de inte göra sitt jobb. Man får inte röra döda. Så de kan inte göra sitt jobb.
Så det blir intressant när jesus otvetydigt rör vid döda människor och väcker dem till liv igen.
Alltså: J bryter mot renhetslagen
- rör döda

och kvinnan med blödningar springer fram och rör jesus så att hon blir ren. Att dem särskilt tar upp berättelserna i ev där jesus faktiskt gör gott genom att bryta renhetslagarna är väldigt viktigt för ev poänger. Poängen som jesus driver är i någon ändelse att man kan sammanfatta att renhetslagarna är 2undära mot att hjälpa människorna.
Uttalandet i markus 7 som är en väldigt viktig passage för det här. Mark 7:15
Det är en sån passage som många har brottats med. Den här passagen går att tolka att jesus helt enkelt bryter med alla renhetslagar. Men med tanke på att jesus å andra sidan skickar iväg den spetälske som han har botat för att han ska offra i templet så verkar han ändå i andra sammanhang inte ha emot att man följer renhteslagar. Den passagen har lätt till mycket diskussion, menar han att det inte finns renhetslagar eller konstraterande överdrift (hyperbolä). Att de sätter dem i kontrast, att det viktigaste är det som kommer ur människan, moralisk orenhet det mindre viktiga är rituella orenheten. Att han uttrcker det med den konstraterande överdriften. Många och tomas menar att det är den konstraterande överdriften, han ville antagligen inte såga renheten.

Men trots detta så förlåter jesus människor och gör dem rena osv. Därför är det många som har undrat att jesus såg sig som en person med prästelig auktoritet att göra människor rena.

Skiljsmässa
Det intressanta här att markus återger i markus 10, han återger att jesus säger att den här skiljsmässoklausulen att man får ge ett skiljsmässobrev till hustru, att jesus är emot den helt utan undantag. Dvs, han ger ingen kvalificerande förtydling om att hustrun har varit otrogen eller sånt här. Men sen händer det intressant om man läser vidare, för sedan så kommer de hem. När de kom hem frågade lärjungarna på nytt detta.
Då ger mark ett förtydligande, att man inte är äktenskapsbrytare förrän man gifter om sig.
Vissa tror att förtydligande är kristna kyrkans tolkning men det kategoriska är jesus.
Då frågar man sig varför då, vi vet att det är en problematisk åsikt. För att begripa det här överhuvudtaget så måste man förstå vad en skiljsmässa innebar för en kvinna vid den här tiden. Det fanns 2 skolor en från Hillel och Shammai. Shammai, dem ansåg att man bara fick skilja sig om ens fru hade begått äktenskapsbrott, men hillel menade att man fick skilja sig för vad som helst typ om man brännde maten. Det var inte så att han tyckte det var bra att skilja sig men det fanns inga regler.
Man tror att det var en ganska vanlig åsikt att man bara fick skilja sig efter äktenskapsbrott.
Men just i den situationen där det var ganska många som ansåg att man fick skilja sig för äktenskapsbrott. Så blev det i praktiken att en kvinna som blev frånskiljd så blev hon automatiskt föknippad med äktenskapsbrott. Så det var alltid ett stigma att vara frånskiljd.
Jesus verkar vara intresserad av de marganaliserade, så den bästa uttolkningen av jesus är att det generella förbudet är ett sätt att skydda kvinnan. Det var inte praktiskt hållbart att leva som kvinna om man blivit frånskild. I viss uttsträckning så räknades frånskiljda kvinnor som orena. Det är för att en man som har skiljt sig från en kvinna får inte ta tillbaka henne för hon räknas som oren för honom. Det utvidgades att om en kvinna varit otrogen eller blivit våldtagen t.om. så hade hon brutits äktenskapen så kunde han inte ta tillbaka henne. Det gjorde att frånskijda kvinnorna förknippades med en orenhet som i vissa sammanhang att man inte borde gifta sig med de kvinnorna igen. Men så förekom det säkert att vissa gifta om sig.


Det är intressant om man ser på mattheus variant i matt 19, man vet om den här jesus trad att jesus är generellt emot skiljsmässa. Det är en av de bäst belagda trad eftersom vi har det i paulus. Paulus säger att man inte ska skilja sig, han ger en annan sätt om du har en icketroende partner så kan du skilja sig. I matt så reagerar lärjungarna intressant, då säger de att om mannen är i en sånt läge så är det bäst att inte gifta sig.
Alla kan inte tillägna sig detta, det finns enuckor och de som har gjort sig könlösa osv. Här är slutsatsen att här går det från förbud till skiljsmässa till celibat idealet.
Man kan märka att det fick genomslag i tidiga kyrkan att det fanns människor som valde att leva utanför äktenskapet. Om det går tillbaka på paulus eller ända tillbaka till jesus. Det är knepigt med ord osm bara finns på ett ställe. Men hur som helst så märker man tendensen att den verkar få genomslag, det blir problematiskt när man kommer till pastoralbrevet. Att man pratar om änkor. Man måste vara över 50 eller 60, unga änkor springer abra runt. Men också trad att göra sig könslös, hittar man att det var folk som gjorde sig enucker för sin tros skull utifrån den här passagen. Man gjorde ett förbud mot detta i tidiga kyrkan. Man hänger sig på ett oåterkalleligt sätt.

Det finns ingen enhetlighet av rekonstruktionen av undantagsklausulerna, det finns också dem som anser att den här varianten där förtydligande i mark och utvidningen i matt. I matt så skiljer sig av annat skäl än otukt, de finns de som tror att undantagsklausulen ingår i historiske jesus. Jag tycker det är intressant med misstänkliggörande av kvinnor, gör det rätt troligt att jesus utifrån attityden att skydda kvinnor i den kontexten. Sedan om man talar normativ så lever vi en annan kontext, om jesus argument var att skydda utsatta kvinnor så får det en helt annan attityd till skiljsmässa.
Om man ska jämföra våran i äktenskap med antiken, det var ovanligt att äktenskap var längre än 10 år. Äldre gifte sig med yngre, så äldre männen dog. För man hade inte livslängd. Var man 40 så var man skitgammal. Dessutom att man dog väldigt tidigt så var det krig och olyckor, det är också en fråga i normativa diskussionen att äktenskap var begränsade i tid. Det finns en del forskare var den mest kontunierliga relationen var med sina syskon, för många var syskonrelationen nästan viktigare än äktenskapsrelationen.