Global kyrkohistoria 1

Temat under kursen kommer vara; kyrkan och kulturen
Kulturmöten.
Vad är kyrkans historia? Kyrkan är en produkt av kulturen. Den tidiga kristendomen är en pordukt av juendomen och hellensitsika kulturen. Grundläggande teologin kommer från judendomen. Och liturgin kommer från romerska hovcermonierna. Det finns många expempel att kyrkan är en produkt av kulturen. Kyrkan möter inte b ara kutlren. Men kyrkan formueras och kommer from som ett reslutat av kulturen.

Kategorierna
*Kyrkan som en produkt av kulturen. (Man kan ha det här som tolkningsramar, att det här är något man tar intryck av kulturne).
* Kyrkan som en del av kulturen – som en medkulturen.
* Kyrkan mot kulturen. (kyrkan som en motkultur) man kan tänka sig exempel befrielseteologi. Man kan också tänka sig abortmotståndare) man tillhör inte rådande maktstruktren.
* Kyrkan som traditionsbärare – vad är kyrkan då? Det är oundgänglit för människor, det kan vara sakrament, bekännelse, gudstjänst.

När man tänker sig dimensionerna, så är de inte heller renodlade.
Tänk inte att de olika dimensionerna utesluter varandra, de gör de inte. Ex. kyrkan som en del av kulturen, det är begreppet inkulturation. Att man tar upp moment i den omgivande kulturen som är kulturspecifika. T.ex. mässa på folkspråket. Det kan vara också att man har inkulturerat. Att man har kulturen med sig.

Vi ska tänka på sammanhangen när vi läser texterna till nästa lektion.

chadwik läs till nästa lektion 11/9



efter rasten
kristendomen började osm en liten grupp i jerusalem. Det handlar dialogen med trufon om messias har kommit eller väntar man på det. juden tryfon menar att han inte har kommit naturligtvis. Sedan så sprider sig kristenodmen. Från början vände man sig till judar. Snabbt så öppnade man upp och misisonerande och man vänder sig till icke judar. Man har en universialitet som inte finn inom judendomen. Vem som helst kan bli kristen. Det är nåogt annat, där man ser det judiska folket som förbundet. Nu är det nya förbundet i kristus som alla tillhör i kristu. Det finns okcås i religionen kristendomen en universialitet eatt det vänder sig till alla. Att det bjuder in till mission och spridning. Runt 300 så var 20% kristna.
Efter konstatin efter 312 så var kristnedomen en tolererad religion och 370 så är den helt plösltigt statsreligion nu är bara kristneodmen den tillåtna religionen. 330 så flyttar konstation huvudstaden från rom till konstantinopel. Det blir ränsen mellan önst occh väst som går igen i romerska och ortodoxa kyrkan. Den splittringen sker definitivt på 1000 talet. Men den börjar när huvudstaden flyttar till konstantionpel.

Då är frågan vad gör att man svänger, vad gör att kristnedomen var en liten religion tillatt man tolerear den tilla tt man upphöjer den till statsreligoinen. Den vanligaste historiska teorin. Att konstatin och hans efterträdare såg en politisk potential i kristendomen. Romarriket höll åpatt splittras och det var olika delar som konkurreade med varandra. Det var inre splittring. Och det hotades från norr med germaner som tryckte på rikets gränser. Man brukar tänka om tidigare kejsare har sett kristna som syndabock, att de talltid bra att ha en syndabock. Om man vill ena så är det bra att ha någon att skylla på. De tidigare kejsare, desom hade förföljt de kristna har använt kristna som syndabock för att ena de övriga. Så gör konstatin tvärt om, han enar splittrade, han hittar ett koncept som kan ena alla. En gemensam värdegrund, en gemensam kyrka religion. Det är också ett sätt att samla folk kring en religion. Han gör tvärt om. han använder dem inte i politiska syften som syndabock han använder de some nande faktor. Han se den möjligheten i kristendomen. Sedan finns det också att hans mamma var kristen. Han gillde kirstendomen helt enkelt, men man ska inte vara naiv med kyrkans historia och makthavarens användning av religionen den spelare nästan alltid en politsik funktion. Makthavare är politiker, de är inte munkar. De är inte personliga, de har inte vigt sitt liv till en tjänande. Tar man såna som konstatin och gustav vasa. Vem som helst av de framgångsrika ledarna, härskarna i historien. Så gör de ingenting som inte har ett roll i ett maktpolitiskt spel. En parallell som är gustav vasa när han övergår till reformationen. Han hade en skuld till hansan, han ville ena sverige osm land. Så länge sverige hörde till katoslak kryakn så hade en relation till påven. det fanns en teologi att kyrkan var den högsta instansen. Sedan okmmer under reformationen att påven behöve rinte vara den överordande makten, kyrkans inventarier är inte något som man behöver respektera. De är inte heligare än andra saker. men frälsningen finns i ordet och sakramentet. Men den kan va nå obereonde av rom. Men egentligen så behöver vi inte påvemakten, vi behöver inte de sakerna. Vi kan ha kvar religionen men vi kan slippa rom. Det blir jättebra för gustav vasa, att han kan konfiskera kyrklig egendom utan att respektera att frälsningen går åt intet. Det är det hna gör, han konfiskerar massa egendom. Och betalar skulden till hansan, han slipper påven och maktrelationerna till rom.

Sedan så sprider si kristenodmen uppåt föörst är det arianerna, men det är katolska kyurkan som blir den deominerade kyrkan. Och på 800 så kommer kristendomen upp i norden. Historiskt så varför den sprider sig. en förutsättning för att ett land ska övergå till kristenodmen är att det finns sammanhängande maktstrukturer. Att kungne ledningen att finns folk under sig, när kungne byter religion så gör de andra också. Folket följer med ledaren. Det var därför ansgkar misslyckade att det fanns inga sociala grupperingar. Det fanns inge kungadöme, men på 1000 talet så finns det sammanhållna matkstrutkurer som gör att hövdingarna går över till kristendomen. Så kristnas också öst, ryssland. England. Men då har vi den medeltida kartan. Fortfarande så är det inte afrika och amerika och asien.