Individ i samhälle i GT och NT 3

Skrifterna
På torsdag – mer om gudsbild och om GT’s teologi.

Det är den yngsta av de 3 delarna i hebreeiska bibeln. Lagen och tanak är de äldsta. Det är mest heliga. Och sedan profeterna. Och skrifterna är det som tillkommer sist. Det betyder inte att den är en oviktig del. Den innehåller flera av de mest älskade böckerna.

Om man ska generalisera lite, så är all literatur i den här deleln så är det att hantera situationen efter exilen. Det innebar en stor identitetskris att judarna inte var en nation längre att inte kunna knytas till en geografisk plats. Då började man hantera den här positoinen. Då förändrades det från en etnisk tillhörighet till en religiös identitet.

Vad möter vi då i delen skrifterna? Vi möter religiös poesi, psaltaren som är den längsta boken. Vi möter också vishetsliteratur i ordsspråksboken predikaren och i jobs bok. Vi möter också festrullar, hebr megiot. De är 5 st. rut höga visan predikaren klagovisarna och ester. Det är texter man läser vid judiska högtider det är däfrö de kallas för festrullar. Vi möter också historieskrivning.

Det var vi inne på i israels historia. Det var krönikeböckerna och esra och nehemja. Det där var något om hela delen, skrifterna.

Poesi.
Poesi, det finns dels rent poetiskt böcker. Men det finns också insprängt i berättande text som i genesis och exodus. Vi ska prata om hela böcker som är poetiska i den tredje delen. Psaltaren vad är den? Det är en psalmbok för den postexliska templet efte rman fick återvända från exilen.
6 århundranden (från 1000kr-första delen av 500t)
5 huvudtyper: hymn, klagopsalm, tackpsalm, kungapsalm, vishetspsalm
5 avdelningar (Om vi ska se på uppbyggnaden så är den 5 delar. Man kan täkna att det är i analogi med de 5 moseböckerna. Så avslutas varje del med en doxologi (lovprisning) t.ex. 41:14)
teologi: från förtvivlan (44) till tillit (23).
Parallellism=Tankerim (viktigt i hebreisk poesi)
a. Synonym (103:10)
b. Antitetisk (1:6) (mer kontrast)
c. Klimaktiskt (29:1-2) Det som är stegringen är från majestät till höga namn. Det kan vara två led eller tre eller fyra, att man kan se någon sorts utveckling.

Det finns också ett sätt att dela in psalmer i olika huvudformer. Det var en forskare som hette Gunkel. Som gjorde kategorier för att dela in psalmer. Det som han baserar kategorierna på är litterär form liturgisk funktion och innehåll. Det viktiga att tänka på. Man har sett att psalmerna har haft ett sammanhang och där de användes, de användes i kulten i templet. Olika psalmer användes vid olika tillfällen. Om man läser psalmerna som vi har en bok. Vi läser som en diktsamling. Men ursprunglingen så fungerade psalmerna i en handbok för de judiska templet och de verkligen användes i liturgin. Och de kan ge en annan förståelse för psalmerna. Det är 5 huvudformer (ni har dem hos Harris). Ni tittar på de enskilda formerna och ni ska ge exempel på varje form så ni har det klart för er.

Hymn
Den första typen av psalm man kan tala om är något som man kallar för hymn. Det är att församlingen prisar yahwes gärningar. En hymn brukar vara uppbyggd av 3 delar. Först är det en inledning där man uppmanar till lovsång. Där så kan man både uppmana andra och sig själv. Det finns en speciell grammatisk form till denna självuppmanelse som vi inte har. Sedan kommer det en huvuddel till lovsångens motivation. Sedan avslutas detta. Första och andra delen kan upprepas flera gånger.
Det går alltså
1. inledning (uppmaning)
2. huvuddel (motivering)
3. Avslutning (återkoppling till intro)
Psalm 147

Vi går till klagopsalm
1. inledning (anrop, man ropar till gud på något sätt)
2. huvuddel (klagan, man skildrar sin nöd på olika sätt, den innehåller också en bön om räddning.)
3. avslutning (sedan finns det starka uttryck för tillförsikt. Det karakterististiska är från att man är i botten till att man har total tillförsikt.)

man kan reagera på att de är allmänt hållna. Det är inte den och den gjorde så med mig. Väldigt stora metaforer. Det förklaras också av att man använde de i gudstjänsten. Då måste det vara allmängiltigt för att man ska ladda dem med sina egna öden.
Psalm 13. (det finns också individuella och kollektiva klagopsalmer)


Tackpsalm
Oftast individuell. I inledningen så beskrivs bedjarens avsikt. Varför vill man tacka. I huvuddelen så skildras först den bedjandes nöd och bön om räddning. Den skildrar både nöden och hur den blev hjälpt. Ibland så kan psalmen ha vissa undervisande drag.
1. Inledning (avsikt)
2. huvuddel (nöd och bönhörelse)
3. avslutning (anknyts intro)
tackpsalmer är mindre formbundna.
Psalm 30.


Kungapslamer
Det finns olika sätt att dela in dem. De som jag har nämnt så är det funktionen i liturgin, hur de är uppbyggda det är vad som är avgörande när man ska kategorisera dem. Det som är avgörande om de är en kungapsalm är om metaforen kung används. Den kan användas både om yahwe. Men också kungen som är kung på yahwes uppdrag och om hur yahwe insätter den jordiske kungen på hans tron. Det kan både handla om den mänskliga kungen och den gudomliga. Det finns lite olika exempel.
Psalm, 93, 95, 97, 99 (dessa handlar om gud)
Mänsklig kung, 110

Vishetspsalmer
Det är temat här som är avgörande. Exempel på vishetspsalm är psalm 1.

Höga visan
a. allegorisk
b. kultisk-mytologisk
c. profan

vissa kan tala om kärlekspoesi eller erotisk poesi. Det är oklart för vissa varför den är med i kanon. Men det finns 3 tolkningsmodeller för höga visan. Hur man har hanterat den här boken.
I judisk och kristen tolkningshistoria, så är den allra vanligaste är att det skulle vara en allegori. Att bruden och brudgummen är kristus och kyrkan eller gud och israels folk. Att göra boken i en kroppsfientlig teologi att göra den rumsen. Men inte all kristen teologi är kroppsfientlig. Men på judiskt håll så har man varit mycket mer positiv till den fysiska kärlken. Men paralellt har man tolkat höga visan allegoriskt. Det är det vanligaste.

Den andra tolkningen som är mer en forskningshypotes är att den skulle mer anknyta till en mytologi som var i området. Det heliga bröllopet, hireos gamos. (hesekiel 8:14 (tamos och istar) jag läser mig exemplet för att den föreställningsvärlrden var väldigt spridd så det inte skulle vara konstigt).

En tredje modell är en mer ren profan tolkning. Att det skulle vara en mer lantlig bröllopsvisa. Man sätter inte i texten i religöst sammanhang utan är bara firande av den jordiska kärleken. Det finns inte direkt referens till bröllopet dock. Formässigt så är det otroligt att det skulle vara en visa, det är en literär kontsprodukt.


Vishetstext
Vi ska framförallt prata om vishetstext. Det är en avdelning som innehåller väldigt många typer av texter. Det kan vara ordspråk lyrik och filosofi. Men vishetstexterna i skrifterna. Om man kokar ner ett teologiskt budskap. Så handlar det om att problematisera deuteronomistens enkla schema för vedergällningens lag. Att lidande är straff. Den tanken problematiserar man i vishetstexterna. Vishetstext finns också i aprokryferna som vi kommer prata i NT. Det finns också vishetsmotiv i berättande texter som daniels bok och Ester. Men här ska vi ta upp de 3 stora böckerna som till störst del kan ses som vishetstexter.

Jobs bok
Todicéproblemet.
1. prosadel (1-2, 42:7-17). Ram.
2. Poesidel (3:1-42:6) Existentiell brottning.
Det handlar om oskyldig lidande. Om en människa som inte har begått brott. Han har inte syndat som skulle förklara lidandet han utsätts för. Det är intrigen. Jobs bok består av en prosadel och en poesidel. Prosadelen är en ram.
Vi har en samling. Att Yahwe är ledare för en gudomlig stat. Att det inte är en ren monoteism att det finns massa väsen men yahwe är högsta väsendet. Att underhöggaren är åklagaren som står i gudst tjänst. Som vill pröva människan job. Att yahwe skryter om att han är rättskaffens så säger åklagaren att det är bara för att han har det så bra.
Det är på satans initiativ som job fråntas allting. Egendom, hälsa och även barn. Men det är Gud som sanktionerar. Satan skulle inte kunna göra om han inte blev sanktionerad av Gud. I Den här delen så anklagar job inte gud alls. Han går inte tillrätta med Gud. Men ramberättelsen om oskyldiga mannen som prövas finns i väldigt många kulturer. Men huvuddelen av Jobs bok är en poetisk del som är en exitentiell brottning med den här frågan om en man som har hamnat i en extrem situation. Det är en dialog mellan job och vännerna, det är vännerna som talar för vedergällningens lag. Att de tror han är skyldig. Job går så långt att han anklagar Gud för att vara ond.
Job 9:15-19
Här har vi formulerat att might is right. Att den starke definerar rättvisa och den svaga har inget att säga till om. vi har lång duell med job och vännerna som tröstar, men som försöker anklaga. Men tillslut får Job svar av Gud. Var svarar Gud job med?
Han förringar job och att job har för litet perspektiv. Men Gud visar sin makt att han kunde skapa odjuren och du ska inte komma. Och det slutar med att job böjer sig för övermakten och tar tillbaka sina ord.
Det var personliga extentiella brottningen i jobs bok.

Ordspråksboken
Praktisk visdom
Vardagserfarenhet (så har man uppfattat att det fungerar i verkligheten, ärendet är att förmå läsaren att förmå läsarens plats i vardagen. Boken ligger närmare deutronomistiska teologin att om man sköter sig så går det bra)
Ords 8 sofia – visheten

Många ordspråk är tillgänglad David och då gav de dem tyngd. Och kap 22-23 är direkt lånad från egyptiska. Men det som är speciellt med israel är att vishet knyter samman vishet med gudsrelation. Men till största delen är ordspråken i ordspråksboken inte särskilt religiösa utan att man ska ha flit och göra sin plikt till största delen.
Det är inte bara vardagsnivån. Men också som feminister har lyft fram. Kap 8 kvinnan som första skapelsen länken mellan människa och gud. Det som senare blir logos i johannesevangeliet var här sofia. Inte att det kommer från varandra utan guds vishet och guds tal det är egenskaper man håller det väldigt högt. I GTs värld så presenterar det i feminina termer.

Pred
Form: filosofisk reflektion.
Budskap: skepticism/pessimism
3:1 allt har sin tid

det är ytterligare en annan form. Vi hade först den poetiska brottningen. Sedan hade vi ordspråksboken vardagligt inte så religiöst. sedan kommer vi till ytterligare något annat. En filosofisk reflektion. Det är en härskare (behöver inte vara salomon). Som prövar olika vägar till vishet. Som rikedom lyx, arbetet eller religionen. Han har provat olika vägar. Man kan se en paralellberättelse. Från ett annat fält så är det sidharta (buddha) han lämnade lyxen och gick genom askes. Men att man söker visheten på olika sätt. budskapet är en väldigt spektisk hållning. Vi kan inte veta mer än att vi ska dö. Spektisismen har gjort att man skulle ifrågasätta om den skulle vara med i kanon. Det finns ändå en annan sida av saken att vi inte kan veta hur det slutar, så ska vi glädja oss åt det lilla som äta gott vara med familjen osv. det finns många bevingade ord i predikaren. Jag tänkte nämna två som vi inte får miss. Skeptisismen, kap 1:2, 3:1-8. det ger uttryck för någon sorts ödestro, att man inte kan påverka utgången.

Prosa
a. noveller
1. Rut. Polkitiskt ”idyll”. 1:16-18
2. Ester. ”Fars” på liv och död. 1:16-20
de är böcker efter kvinnonamn. Rut är i domartiden. Till formen har den kallats olika saker. Idyll eller pastoral dram. Den är ganska kort, 4 kap. eller fyra scener eller 4 akter. I Ruts bok så får det lilla livet politiska konsekvenser. Det handlar om spänning mellan man och kvinna moab och israel. Storyn är att en moabitiska kvinna följer med sin isrealitsika svärmor till israel. Hur ska hon försörja sig? hon hittar en man och gifter sig med honom, och det blir sfärmoderns barn. Politiska kopplingen gör att barnet blir farfar till kung david.
Det finns många som tänker att israel inte ska akta sig för att blanda sig med folk. Här har vi en moabitiska. I 5 moseboken så, får israel inte blanda sig. men en moabitiska blir anmoder till den tyngsta kungen i israels historia. Ett tungt politiskt inlägg.
Det finns ett bevingat ord, det är Ruts trohetsed, hennes löfte till sin svärmor. Som använts ganska ofta i vigslar. Men också i välsignelse för partnerskap.
Man har uppfattat att hon konverterar till judendom.

Andra novellen är Ester. Den är förlagd i persisk tid, senare i 500t. miljöskildringen är väldigt autentisk. Det stämmer med persiska imperiet. Men det stämmer inte namnen på kungar. Det verkar hopblandat. Man har inte hittat en kung som heter som i Esters bok. Formmässigt så liknar den en komedi. Skildringne av den persiska kungen är väldigt karikatyrartat. Hela boken är strukturerat kring 7 gästabud. De har fest på fest på fest. Det finns också en väldigt tydlig ironisk vändning. Det går dåligt för personerna till mitten sedan tvärvänder det och går väldigt bra för de goda. Just i Esters bok så är de mest tydliga, råder det ett kring könen. I Persien så var det det 500 fkr.
Ester 1:16-20
Man kan säga att både i Rut och i Ester så finns det ett gemensamt tema. Att det som händer i privat sfär får konsekvenser för hela folket. Det blir kanske inte tydligare än här i Ester. Både Ester och Rut räddar folket på olika sätt, genom att föda en kung eller som Ester att se till att Judarna får möjlighet att försvara sig. man kan säga att Rut och Ester representerar olika modeller på hur man kan agera som minoritetsgrupp. Ska man gå i konfrontation eller ska man gå inifrån och reformera systemet.

Historieskrivning: 1-2 Krön. Ezra och Nehemja.