Jesus och evangelierna 4

Lukas

Den är lik den andra. Men lukas är den som lägger till mest eget material. Vi kan börja med att titta på inledningen. Han har en lång tjusig mening, som ni som har läst grekiska har fått läsa. Den är berömd, för att den är så otroligt tjusig (och svårläst). Han försöker lägga an en stämmning att han kan skriva grekiska. Sedan håller han inte så här hög stil resten av hög stil, resten är mycket mer lättläst. Men det är en markering att han kan skriva.

Innehållet är också intressant, han hävdar att han inte är först att skriva. Att många har försökt ge en samlad skildring bland vad som har hänt bland OSS. Det som är med lukas är att man måste läsa luk tillsammans med APG: man kan inte säga ngt en författare utan att se vad säger han i APG. Vissa saker är det rätt tydligt, markus och matt vill få in att jes vände sig till hedningar. I luk är det inte så mycket att han vänder sig till hedningar, han lägger det till heliga anden uppenbarar det i tidiga kyrkohistorien. För om man bara läser luk så kan det verka som om hedningarna inte är så mycket. Men i APG är han mycket för hedningarnas inkluderande.
Saker som händ blnad oss så är det många som tror att han är ögonvittne, inte jesus liv utan apg. Det finns apg där han använder vi helt plötsligt som om han var med där själv. Ett annat alternativ är att han kopierat vi från någons dagbok. Men han kan varit med om de här.

Så som det har berättats för oss från första stund av ögonvittnen och av ordets tjänare. Sedan markerar han hur han jobbbar, efter att grundligt satt mig in från början. Och att han i rätt ordning, kan också översättats på ett ordnat sätt. Skriva ner för dig, högt ärade theofilos. Han gör anspråk på noggranna eftersökningarna. I och att han också skriver APG, ev liknar mycket biografier. Men just luk + apg det blir mer åt
HISTORIESKRIVNING.

Då kommer ni ihåg att det gäller samma sak för historieskrivning som för biografi. Att det viktiga var inte att allt skulle komma kronologiskt, utan skildra historien ur ett viktigt perspektiv. Det ser man väldigt tydligt på luk att han har tydligt perspektiv. Men också att man ska vara noggran kring källorna. Det gör han anspråk på att han grundligt satt sig in i allt. Sedan vänder han sig till högt ärade theofilos, det är till någon över i rang.

Många har spekulerat på vem theofilos, det betyder gudsvän. Och då skulle det här kunna vara antinget ett symboliskt namn, en gudsälskare. Men det skulle kunna vara en riktig patron, någon som sponsrade hans skrivande. Det här är en ganska viktig inledning för vad det är han gör för något.

Man brukar förknippa lukasev med lukas läkaren. Han kallas för Lukas läkaren i col 4:4. där nämns luk som läkaren. Det här han försökt göra, finns det något som tyder på att det är en läkare som försökt skriva. Det finns en del medicn termer men inte ås speciella, vi är inte läkare för att vi skriver penicillin.

Det finns inte så många skäl i texten för att det är lukas läkaren som har skrivit. För själva texten, vi har inget namn på författaren. Det har satts på texten.

Man har försökt gissa om, denna hypotetiska lukas om han är hedning eller jude. Det som tyder på att han inte är jude är passagerna med judiska riter att han inte får helt rätt överallt. Det blir bara ugnefär rätt när han ska beskriva, vilket tyder på att han inte är jude. Men han verkar kunna en del om GT: om han är hedning så är han väl inläst i den jud tradion, iaf ganska väl inläst i jud trad. Många har satt honom som en sk
GUDFRUKTIG.
Det var ett fenomen i antiken, att många människor som inte var judar var intresserade. Det var attraktion, en gammal religion som hävdar 1 gud. Konkret hur man ska leva sitt liv, och allt som kom ut ur den judiska tron/religionen. Det fanns hedningar som deltog i synagogor och tillämpade vissa valda delar av att vara jude utan att omskära sig. De brukar kallas för Gudsfruktare, eller gudfruktiga.
Det kan vara bakgrunden till honom. Den positionen förklarar en del av hur han försöker skapa balans mellan omfamnade och avståndstagande från övriga judendomen. Det är komplicerat vad har luk för relation till judar som inte är kristna.

Det är svårt att veta när brevet är skrivet. Om man utgår från 2 källshypotesenn att luk har använt markus och q men inte matt. Då kommer luk vid 80-90 talet möjligtvis 100. men det skulle kunna vara senare. Men är det ännu senare än så, varför är det inte så att luk använt matt mer. För matt var använt väl redan år 100 vad vi vet. Dessutom så blev det allvarliga förföljelser i början 100 under kejsar trajanus. Och han har positiv syn på romare, det är svårt att tro att luk är skrivet efter kraftfulla förföljelser hos trajanus.
80-90 TALET ÄR TROLIGT.

Vissa hävdar eftersom apg är skrivet innan Nero eftersom man inte talar om Paulus död. Men det som talar emot är bland annat hur han använder markus och q samt tydliga referenser kring judiska kriget.



Hur använder sig luk av det material han har?
Luk använder sig av, han använder sig bara av 50% som finns i markus. En del saker beror på att han har dubletter han har en egen variant som han tycker är bättre. Han tycker berättelsen om kvinnan som smörjer jesus fötter är bättre än den innan passionsberättelsen. Vissa tycker han är överflödig, syrisk fenisisk kvinna. Men det finns ingen tydlig tendens hur han plockar ur markus. Men han har använt markus, väldigt ordagranna saker finns.
Därimellan lägger han till eget block av material. Han har 2 långa inledningskapitel.
Kap 1-2 Barndomen. Vi ska titta på dem noggrannare, det är unikt luk material. Som jag sa förra gången, det finns inte så många beröringspunkter mellan luk barndomsberättelser och matt barndomsberättelse. Det viktigaste är att de betonade helig ande att maria blev havande.

Men markus använder han sig främst av i 3 block dem har vi i:
3:1-6:11
8:4-9:50
18:15-24:11

i dem här blocken så ändrar han inte jättemycket på mark ordning, han är ganska trogen. Han ändrar mycket i markus språk för han tycker han skriver dåligt. Det är skillnad på deras stil. Det sista i passionshistorien där han ändrar mest. Det är många som tror att då har han en annan källa.

Mellan 3:1-6:11 och 8:4 så brukar man kalla det lilla inskottet
Mellan 8:4- 9:50 och 18:15 är stora inskottet,
Här fanns det Luk material och Q material, här är konsensus att lukas har ändrat mindre än matt.
Man får väga från fall till fall och det är mycket gissningsarbete.

I det här lilla inskottet. Dels finns det slättpredikan, som är hans variant av BP men som inte innehåller allt som BP innehåller. Det finns också matieral som är gemensamt med MATT officeraren som hade stark tro. Där är det variant där matt skriver ingenstans i israel har jag funnit så stark tro, men inte ens i israel har jag funnit så stark tro. Han väljer att formulera inte ens i israel som inte ens i israel.
Han uppväcker en död och uppfattas som stor profet. Vi har synderskan som smörjer hans fötter. Vi har också notisen som följer honom. Om vi har highlights.

I stora inskottet har vi många berömda passager, barmhärtiga samarien, herrens bön, kritik mot fariseernas ytlighet, förlorade sonen och fåret. Berättelsen om den ohederliga förvaltaren. Många kända liknelser som bara lukas har.
Jag vad som finns i stora och lilla inskottet ger en del av lukas unika karaktär.

KAPITEL 1 & 2
Här ser man ganska mycket av, inte allt vad han vill driva men en hel del av hans karaktär.
Lukas han jobbar väldigt mycket med frälsningsplan, men det tydligaste i lukas är att redan från början så märkar man att gud har planerat alltihopa. Han har planerat även joh födelse. Om vi läser detta om johannes och jesus. Så märker ni att joh och jesus är i stora stycken, det som händer med dem är i stora stycken paralellt, inte exakt paralellt men man får känslan att gud har planerat det här.
Vi märker hans förkärlek för änglar. Som finns mer i luk än i andra ev. Vi ska prata om änglar och demoner senare när vi pratar om jesus som helare och exorsist. Men det är värt att nämna att det finns fler änglar i luk än i andra.

Sedan är de här sångerna eller bönerna i kap 1-2 väldigt viktiga. Vi kan titta på 1:46 framåt när maria talar. Hon prisar gud för han storhet.
Och i vers 51-55. några saker är värt att notera, det omstörtandet av samhällsordningen. Hon prisar gud för att han omvänder samhällsordningen. Hur han ännu mer än andra vänder sig till såna som är utanför. T.ex. tullindrivare och syndiga kvinnan. Hur han bjuder in dem helt enkelt. Det andra är hur han markerar hur gud tar hand om sin tjänare israel. Här i början av luk ev så är det en positiv bild till guds relation till isreal. Den blir dock mer komplicerad genom luk ev och apg. Det blir mer spänt förhållande mellan kristustroende och israel. Men han vill börja med en positiv markering att han är för israel.

Sen om vi tittar vidare så kan vi se i kap 2 symeon och hans lovprisning. Han säger 2:29-32 frälsning för både isreal och hedningar. Sedan förankrar han jesus med jerusalem när jesus är 12 och är i templet. Det är viktigt att jesus och kyrkan är i kontinuitet med israel.


Rast

Tendensen i lukas att vilja jobba mer med de sociala frågorna. Det fortsätter i kap 3 när han kommer till JD. Det han gör där är att han lägger till unikt material i JD tal. Han säger att den som har 2 skjortor ska dela med sig, osv och tullindravare ska inte driva in mer än fastställt. Han förölänger JD’s etiska predikan.

Det fortsätter även i kap 4:16- framåt (jesus första framträdande).
Man brukar säga att 4:16 framåt är en PARADIGMATISKT, detta blir genom attm an lägger in ett citat från Jesaja, att herrens ande är över, sedan kommer fokus på fattiga och förtryckta, befrielse för fågna m.m.

Man kan säga, att om man ska prata om Luk frälsningsbegrepp så har han ett TJOCKT FRÄLSNINGSBEGREPP. Med tjockt, menar jag mångfaceterat,
* att dels kan det vara omvändelse. Att man vänder sig bort från syndiga leverne, det är en aspekt. Det är som många i frikyrklig tradition förknippar med omvändelse.
* Men också att frälsas och räddas kan handla om social upprättelse i Luk. Att gå från utanförskap till innanförskap.
* Men också frälsning kan handla om sjukdom, demoner.

Det är delar av vad det innebär att vara frälst/räddad i luk. Att bli frälst är att vara räddad från alla de här sakerna. Till gemenskap med gud, till gemenskap med samhället, till befrielse från sjukdom.

I sociala upprättelsen så ingår också fattigdom, han har ett svårfångat frälsningsbegrepp utan det fångar in mycket.

FATTIGDOM OCH GIVANDE
Om vi tittar på matt och mark så kan vi se att jesus är väldigt kritisk till de rika. Det är farligt att vara rik, det kan få en att bli lojal med fel saker. Det återkommer också i luk. Men det luk gör är att han ofta gör det ännu mer radikalt. Han har en del unika passager. Dels har vi passagen att han ska bringa glädjebudskap för de fattiga. Dels har vi i slättpredikan 6:32- 36.

Han har också i 14:33. Där finns det vissa passager där man ska ge bort utan hopp att få tillbaka. GE bort allt är budskapet. Men samtidigt om vi tittar på berättelser, kvinnor som följer med jesus har ekonomiska resurser som de stödjer med. Sackios ger bort hälften, inte allting. Det avslutas med idag har frälsningen kommit till hans hus. Den hängivenheten är räcker. Han har inte helt konsekvent linje. I Jerusalem har de egendomsgemenskap, för det verkar som att det inte gäller alla församlingar. För APG 11:29 och framåt, att de gör en insamling från de andra församlingarna till bröderna i judeen. Var och en efter egna tillgångar, det förutsätter att folk äger saker fortfarande. Det finns passager som ger bort allt men andra som tillåter ägande.

Ska man försöka få ihop det här, som vad luk vill driva så, det intressanta är att han försöker driva att den som är rik måste använda sin rikedom till att ge bort. Kanske inte allt de äger, men de måste vara beredda att ge bort allt de äger.
I berättelsen om rike mannen och lasoros så ger inte den rike mannen därför så döms han. Likadant en annan intressant sak som är en märklig berättelse är den om ohederlige förvaltaren i kapitel 16. det är när man förskingrar sin herres pengar när han ska få sparken när han blir kickad. Då står det, att herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han handlat klok. ”använd den ohederliga mammon för att skaffa er vänner”. Det intressanta är att han sätter dels, han sätter andra saker före mammon. Det är sekundärt och oviktigt. Att bli mottagen i evighetens hyddor och att ta hand om sina vänner är mycket högre prioriterat än mammon. Poängen är att han gör något som vi uppenbarligen ser som omoraliskt men det är rätt för att det är något viktigare.
Är man kristen enligt lukas ingår det i kallelse att använda alla ens rikedomar för det som är gott. Man ska ge utan hopp att få igen, dessutom. Han förlägger också ett annat jesuscitat som också finns med i andra ev, men han lägger det senare i samband med den sista måltiden i kap 22. där säger han 25 och framåt.

22:25-26. man kan säga att det klassiska i antiken, det är typiskt det är PATRON-KLIENT system. Förutom att man tar hand om andra i familjen så har man dessutom ett nätverk patron/klient mellan hushållen. Om jag var mätkig patron så gav jag dig kontakter stöd skydd och du gav mig lojalitet, tjäntser. Det var assymetirskt, tagit givande med olika saker. De gav av vad de hade.
Det var det vanligaste formen av understöd och givande, att patronen tog hand om klienter. Det fanns ingen generell plikt att man skulle ge till de fattiga. Men normal fallet så kunde man förvänta sig att få status och lojalitet tillbaka om man gav, givande gav status och inflytande. Men luk verkar vilja ha att det ska vara som i familjen.
Dvs, i familjen så ska de rika ge ovillkorligt, utan att man kan förvänta sig få tillbaka status som givaren. Utan det ska vara ovillkorligt givande. Man ska inte få status för att man ägnar sig åt de här sakerna, det är andra saker som är status i Guds rike.

Många menar att luks och andra texter har en konfilkt här, rikedom ska inte ge status i församlingen, men man är beroende av de rika. De bidrar med uppehälle gudstjänstlokaler, de ger upphälle till de som ägnar sig åt församlingarna. Det finns spänningsförhållande med hur mycket cred ska vi ge dem för det värdefulla som de rika människorna ändå gör.

PARANTES I nästan alla system så har vissa människor mer tillgång. Man vill lösa det i kristendomen men praktiskt så funkar det inte helt. Krasst vad händer om de har egendomsgemenskap i jerusalem, hur länge kan de leva på det sättet. Kan det vara det som ligger bakom att de måste göra insamlingar till dem. Det finns spänningar mellan detta ideal och hur man kan göra som är knepig att göra.


Vi måste också hinna titta på en annan sak hos luk.

Det finns en annan sak i luk som är spännande, det finns spänningsförhållande vad det gäller eskatologi i luk.

ESKATOLOGI
Vissa menar att han skriver för att tona ner eskatologi, det stämmer inte riktigt, men det är andra poänger som han vill driva. Men inte desto mindre så finns det texter där jesus återkomst verkar nära förestående som JD tal. Att den allra yttersta tiden är väldigt nära. Vi har också i Luk 18:7 t.ex.
Men ofta så verkar han vilja bromsa förväntningarna på att det sker snart. Om vi ser i 19:11, för dem som hörde detta berättade han en likanelse. Så att de nu skulle få se guds rike komma. Så berättade om hur människor förvaltat 10 punden. Han vill tämpa förväntningarna.
Likadant i APG 1:7, där säger han såhär. Det är inte eran sak vilka tider och stunder fadern i sin makt har fasställt, men ni ska få kraft av Heliga anden osv.
Det finns passager som gör att han försöker bromsa det akuta.
BÅDE AKUTA OCH BROMSANDE PASSAGER
Dessutom så finns det ett annat fenomen, dels har vi liknelsen om lasoros, detta gör intrycket att de kommer till himmelen och helvetet direkt efter de dör. Och mannen på korset redan idag så får du vara med mig i himmelriket.
Vissa passager har alltså en
INDIVIDUALISERAD ESKATOLOGI.
Då blir frågan, varför är det såhär svårt att fånga vad luk tycker. En av teorierna att han har olika bud, är att han använder olika källor och har inte brytt sig om att synca dem. Det andra är att han har velat ge åt olika grupper i församlingen, en del tänker sig att det dröjer och andra vill dämpa. Eller vill han att folket ska leva i spänningen som han skapar genom olika texter.
Att det finns tendensen att skjuta yttersta domen lite framåt i tiden, det har att göra med SOC ENGAGEMANG också. Om man har inställningen att det kommer dröja hur kommer församlingslivet vara socialt hållbart i längden. I matt så kan man ha radikala etiken som i BP eftersom man tror att det är under en begränsad period. Men Luk kompletterar det materialet med en del annat tankegods.

En annan sak som är väldigt typiskt för luk är.
ANDEN
I kap 1-2 så kan man läsa mycket om hur anden kommer över folk. I kap 4 så inleds verksamhet, jesus har nyss blivit döpt. Jesus återvände från jordan uppfylld av helig ande och ledd av anden. Sedan pratar han inte så mycket om anden även om det förekommer här och där.
Men det är underförstått att det är under heliga anden som jesus gör allt han gör i luk.
Men framförallt i APG så bryter anden in, anden är orsak till allt som händer i apg, det är den drivande kraften.
Det har lett till en teori. En som heter konzelman, han har sagt att luk har delat in historien i 3 delar. Dels har vi GAMLA TESTAMENTETS TID. Det han läser i kap 16:16 där står det att lagen och profterna hade sin tid fram till johannes sedan förkunnas guds rike och alla trängs för att komma in där. Under gt är det lagen och profeterna som gäller.
Sedan är det JESUS tid. Det som är intressant med luk är att djävulen försvinner efter han frestar jesus tills han kommer in i judas. Det är djävulfritt, men detta kan man läsa i andra ev, för han driver ändå ut demoner. Men efter jesu så kommer:
KYRKAN OCH ANDENS TID. Detta är lukasev uppfattningen.


En sak till som jag vill hinna nämna om luk, det är skillnad i PASSIONSBERÄTTELSEN.
Där är offermotivet väldigt neronat LUK är mycket mer positiv än de andra över JESUS SOM PROFET. Det hör ihop, han tonar ner offermotivet i passionsberättelsen. Han dessutom, istället för att jesus är övergiven på korset, så säger han att han lämnar ut fadern till anden. Han ägnar sig att omvända rövarna på korset.
Dessutom så säger romerska soldaten inte att det är guds son utan en rättfärdig man. Han ändrar fokus från lidande och död till en man som oskyldigt dör på korset. Han är en RÄTTFÄRDIG PÅ KORSET.
Han är som profeterna som dör för guds rike.
Han säger också i kap 13:33, han säger att det inte är lämpligt att en profet inte får mista sitt liv utom i jerusalem. Det innebär att det är mindre tydligt varför jesus måste dö. Men det som är tydligt är att han BETONAR EFFEKTEN av döden av döden och uppståndelsen. Det är en seger för guds plan, hela tiden har gud en plan genom luk ev. Dels så kommer anden. Men också när petrus håller tal på pingstdagen när anden har kommit. Det talet i Apg, kap 2 och avslutas i vers 36. .. gud har gjort honom till herre och messias som ni har korsfäst. Orden träffade de i hjärtat och de frågade vad de ska göra och petrus sa omvänd er och låt er dödas. Effekten är att det blir en väckarklockan för de som lyssnar på pingstdagspredikan det blir ett startskott för kyrkans tid i 3 stegshistorien. Det finns mycket mer om säga som vanligt. Jag skulle vilja säga om relationen tilll israel.