socialetik 5

Moralisk excellens.
Det handlar om att gå längre än vad plikten kräver. Och man kan då börja med att konstatera att moral i allmänhet är väldigt generaliserande väldigt unversiell, allmängiltig. Man brukar säga att värderingar människovärde, integritet gäller oberoende av ras hudfärgkön nationalit m.m. då gör man kvaliciferingar att det gäller alla, moralen är generell. Vi reagerar starkt mot alla försök att försöka skapa moraliska privlegier, i börd födsel eller etnicitet får moraliska företräder. Att gräddfilerna. Att det diskuterade några andra än kollektivtrafiken kunde få åka där. Nej det funkade inte.

Etiken gäller för alla oavsett om det är grönland eller australien. Om vi läser i tidningen, nu senaste är det källaren i österike. En inlåst kvinna. Då tänker vi inte att det är österike, och de har sina värderingar. Utan vår indigination och protest gäller lika mycket trots att de tär en annan kultur och det är ett annat land.
Man kan också fundera på om människan har moraliska insiketer som är kulturoberoende. Moralen är glboal och generell, men människor hänger de med så att vi kan presetera värderingar som är unviersiella. Men det finns grundläggande värderingar som är bobereonde av kultur och sammanhang. Var det så för ursprungliga människor som samlades i grottor, kunde man reagera på orättvisa att man kunde reagera på att folk fick mer eller mindre. Jag vill kunna hävda det trots att skillnaden är väldigt stor.

Men en etisk grundinsikt är universiell. Det finns ett medeltida talesätt som sade när adam grävde och eva spann vem var då adelsman? Man kunde formulera rättvisetänkande innan upplysningen. Oavsett det är etiken universiell. Men även universialismen är moralens böra. För den ålägger mig att stå för samma värderingar i djungel nya guniea och ett prästmöte i linköping. Moralen påbjuder samma värderingar obereoende av plats och sammanhang.

De må vara hänt om moral vore om grundläggande saker, då är det samma saker i djungeln och linköping. Men moralen sätter ingen gräns för hur detaljerad ska vara. I praktiken har det varit så att människor har rest ut från sitt sammahnhang till främmande kulturer. Och inte tagit med sig bara grundläggande värderingar. Utan även väldigt detaljerade värderingar, hur en familj ska se ut hur ett samhälle ska vara ordnat. En sorts imperialism. Det genrella i moralen är moralens börda, den tenderar att köra över det individuella och specifika. Det som ofta upplevs som udda och främmande. Där tendeerar moralen att bli okänslig. För den har alla överallt reglerna.

Därför finns det också ett annat sätt att betrakta mora. Inte bara universiella regel om rättvisa och respekt. Man kan betrakta moral som ett personligt förhållningssätt. Då är intreset inte att formulera regler, utna intresset ligger på mitt personliga etiska förhållningssätt, och hur de tkommer itll uttryck i den enskilda personen. Då blir det något annat. För det personligt förhållningssät kan handla om generositet tillit respekt empati kärlek och omsorg. Vad betyder kärlek och omsorg i det här sammanhanget? Det är ett annat sätt att betrakta moral. Inte som princip utan personligt förhållningssät. Då är det lättare att fråga vad betyder det i den här kulturen. Då blir moralen mer flexibel och finkänslig. Men då måste man lämna reglerna och universiella.
För genorsitet och omsorg kan inte regleras. Jag kan vara mer och mindre generös och omsorgsfull. Det går inte att reglera hur mycket för att uppfyllt detta. Dessa är öppna alltid oavslutade. Det är i det här sammanhanget man talar om moralisk excellens. Det är när man driver omsorgen kärlken respekten empatin väldigt långt för att man får anledning att använda ordet excellens. Då är det något som har drivits långt i positiv mening.

Maximilian colbe, katolsk präst. Han brukar ofta bli en bild av moralisk excellens. Han satt i koncetrationslägret.i lägret hade ett flyktförsk gjorts. Man hade försökt fly, som straff skulle 10 personer avrättas. En polack. Men han var så förtvivlad så att han slumpmässigt utvaldes. Han ropade ut förtvivlan. Då kom colbe han uppfattade ropen, han fick lov av lägerkommentdanten att göra det. han fördes tilldödsbunkern, och var där 14 dar utan mat och vatten då levde 2 och då avrättades dem. Man kan säga att colbes handling var god, men det är inte god som att hålla hastigheten eller vara ärlig när man deklaraerar. Det är en annan sorts godhet. Man kan säga att colbes handling var god, men att avstå från handlingen hade inte varit klädervärt. Det gjorde handlingen speciell. Om man tar deklaration ellertrafikregerlna då är det gott att hålla och klandervärt att inte följa.

Men i det här fallet är det en handling som är god men det är inte kladervärt att underlåta handlingen. Men om colbe hade gripits av traditign, men ändå hade åsäett de tio personerna förborts så hade vi inte klandat honom. Det är en hanlding som är god att utföra men det är inte klanderävrt att låta bli. Den är frivillig, friviligheten är en nyckel till att förstå moralsik excellens. Därför ska vi komma in på frivilligheten.

Urtypen för moralisk excellns är den barmhärtiga samarian. Vi hade inte haft begrepptt om det inte varit för likneelsen. Samarien som gör mer än vad han behövde. Då har man kanske slutat att läsa. Men han kommer bort till ett värdshhus, då betalar samaren 2 denar till värdshusvärden. Då säger han något som är avgörande för västerländska, men om det kostar mer så är jag beredd att betala det. det noternade man i den första kyrkan. Här fanns en öppning för att vara god även om det inte är en förpliktelsen. Inte deklaration och trafikregler. Det fanns det extra. Därför talar etiker om överloppsgärning, det är synonym med moralisk excellens.

Det här temat finns också i andra håll i NT. När jesus möter den unge mannen, som frågar jesus vad ska jag göra för att få evigt liv. Då säger Jesus, att du har buden. Han hänvisar till 10 guds bud. Då säger han att han hållit dem sedan barndomen. Sedan kommer det en fortsättning som har skapat väldigt mycket uppmärksamet. Ett fattas om du vill bli fullkomlig sälj vad du äger och ge till de fattiga och kom sedan och följ mig.

Jag läste nyligen om en luthersk teolog. Och det var om skatten i himmeln och hon hade tagit bort det. men även här om du vill bli fullkomlig. Så det verker som ade tfanns uttrymme för det frivilliga. Den barmhärtiga samarien hade frivilligt sagt att han kunde göra mer. Men den unge mannen hade ett val att hålla buden, men om du vill bli fullkomlig.

Fornkyrkan hanterar det på så sätt att man i sin undervisning i de första hundra åren. Så pratar man både om bud och om råd. Och det är framförallt mbrosius av milano som utvecklar teologin. Bud är alla kristna förpliktiga att följa, det är 10 guds bud. Råden eller evangeliska råden är det frivilliga, om du vill bli fullkomlig. Råden anvisar ”en högre väg till salighet”. Det formulerar ambrosius av milaono, då drjöer det inte länge till vi har de första klostren. Det tolkar man den högre andligheten till. Eller franciskus, vandringslivet men för fattiga människor och välgörenhet. Offer försakelse och barmhärtighet präglade livsvalet att föölja evanlgeiska råden och int efölja buden. Och kyrkan legitimerar detta och skapar instiutioner för dem som inte kan nöja sig med buden och som satsar högre att gå längre i moral. Allting leddes tillaka till matteus 19 och den rike unge mannen och berättelsen om den barmhärtiga samarian.


Nu ska jag gå ett stickspår att fråga om vi har användning för en sådan etik? Då tänker jag grundläggande. Har vi användning för sådana tankar idag? Om en människa säger om si gsjälv, jag vill gå extra långt i omsorg i arbete för utsatta människa. Eller om en människa säger att jag vill elva ett bekvämt liv men gud har kallat mig till ett liv av självuppoffring. Vi lyssnar till detta, med respekt förhoppningsvis. Men skulle vi använda det språket om vi talade om den människan. Har det någon tyngd för oss, eller handlar det mer om att lyssna respektfullt men det är inte mitt språk. Jag känner inte det där djupa förtroendet för det där språket. Man kan till och med fråga sig om vi överhuvudtaget tar moraliska egenskaper på allar. Säger vi om moder teresa att hon var god. Men tror vi att hon var god. Eller brandmännen som rusade in i wtc 11 sep. var de hjältemodiga? Är det ett rätt uttryck för att beskriva deras karaktär och deras handlnande. Jag tänker mig att iv överlag är väldigt psykologiskt medvetna. Att vi sollar alla information om alla människor genom ett psykologiskt raster. Och att det här psykologiska rastert fungerar som avslöjande falska bevekelsegrunder. Illusioner som människor gör om sig själv. De säger att de är kalladde, men sedan så lägger vi psykoloiiserande. Där finns ett språk som har tyngd och auktorietet. Att gud kallade mig till ett liv och jag valde det det språket kanskei nte väger lika tungt.
Ja, avslöjandet. Det finns kände avslöjare i histiren, marx nitzche freud paulus och luther. Människor som avslöjer alsaka bevekelsegrunder m.m. man skulle kunna kalla dem för misstänkare. Misstankens grundhållning. Man kan inte tänka sig om idag är det psykologiska grundtanken. Vi gör oss själva till avslöjgare, att förstå en annan människa är att förstå människans erkliga bevekslegrunder bortom smickrande språket som vi använder.
Dels ligger det en distans i att alltid använda ett psykologiskt perspektiv. Man kan tala om en psykologiserande metavärd, att man alltid tar steget tillbaka och talar om verkliga drivkrafterna. Det är också konstigt om man ser sig själv som man avsjölgar andra men hur en själv? Men det finns mycket som är konstigt, framfröallt distansieringen. Det är inte ämnet för dagens föreläsning, men man kan tänka på kulturen som en distansen kultur. Bist på livsuttryck. Ironins kultur, där vi lätt blir cyniska. Språk som vi tar fullaste allvar utan att psykologisera är väldigt sällsamt. Det säges att människor som väljer vårdyrket, är förstasyskon.

Vård situtionen ger mig uppmärksamhet för att mitt yngre syskon tog den från en. När man väl får uppögonen för den så blir det svårt att tänka etiskt. Hur värderar man något när man har en psykologisk förklaring? Om något upstår ur ett psykologiskt behov hur kan vi värdera detta? Man skulle kunna använda ett exempel:
Om vi tänker oss en person som säger att det är förfärligt att välfärden i samhället har skurits ner. Detta är ett påstående som en person gör. Vi kan kalla honom för kalle.
Och jag som hör detta kan välja 3 sätt att svara på påståendet. Antingen kan jag intressera mig för vad kalle säger, hur är de tmed välfärden. Jag kan intressera mig för påståendet. Men jag kan också intressera mig för kalle som gör påståendet. Och fundera över varför säge rhan det här. Och vad står det för hos honom? Det tredje som egentligen hör smman med det andra är att identifiera mig med kalle, ljuden rösten och kroppsspårket. Det är en del av den här personen.
Det är en enorm skillnad mellan den. Det är ett typexempel hur man obejktiverar, i de 2 senare pungeten. Kaller säger att de tär hemstk att världen blivit sämre. Jag engerar mig inte i vad han gäer,utan jag intresserar mig i objekt. Ivll han konversera med mig eller säger han någo som ska bryta tystnaden. Eller ska han försöka framställa sig själv som intelektuell. Alla frågor som rör honom. Det är ett satt att objektivera en person. Det är naturligtvis det vo menar med att psykologisera. Det är att sätt att objjektivera. Jag tror att alla de här 3 förhållningssätten finns i alla relationer. Alla relationer är mångtydia. Alla relationer är tvetydiga. Det subjektiva och det objektiva där vi gör kalle till objekt för vår naalys. Man kan fråga som om när vi tar steget från 1an-2a. vad får oss att objektivisera, om kalles bevekelsegrunder. Det är fö rvad vi kan undra vad står det för något om kalle. Ofta är det något speciellt.
Men i punkt 2-3 är vi åskådare och i punkt 1 är vi deltagare. Det finns också gränser för när jag kan vara åskadre och objektivera. Jag kan inte objektivera en närstående persone. Men jag kan inte låta bli i någon gång att objektivera personen. Förr eller säger man du säger så för dina föräldrar. Man kommer med förklaringar, och man börjar tänka vad står det för i den här personen. Mna kan inte konsekvelnt föra det för då har man inte förstått en nära relation.
Man kan inte ikonsekent objektivera en person som står nära en. Man kan inte konskevent ojeltivera sig själv. Men ajagkan inte konsekvent göra det. att ta fast de obejktiva konsekventern. Me jag kan inte säga om mig själv nu är jag förälskad och avse signalsubstanserna. Då har jag inte fattat vad förfalskelsse göra. Det är den första personen som sätter ord på det här. Han anvönder uttrycket det tracendentala uttrucket. Vi kan inte objektviera detta. Men kant försöker glömma bort europa. Han lever i rpeussn. Han förösker få människor att förstå hur fantastiskt det här. Vi han int efåörstå detta.

Men den långa historien med mång autvikningar, det jag vill komma till är att etiken s språk. Det hör hemma i det deltagande angegemanen. Men etiken hitas med det psykologiserande benet. Om vad allt detledervvidare till. Där stäälller man lite ocm rätt och fel. Då kan man tala om moraliskr excellens. Det är värt att fundera, gärna dramatiskt. Om vi inte är fångade i en kultur som försvarar för oss de äkta livsuttrycken.

Moralisk excellens och barmhärtiga samarien. Har vi pratat om. andra personer som har gåt tlängr,e moder teresa martin luther king m.m. det är lätt att moralisk excellns är det storslagna. Men det kan vara odramatiskt. Jag satt framför datorn. Jag kom till en hemsida. Om man är lyckliga ägaren av en båt. Så är man ofta i båt så är man i förbund så gör man gemensamma aktiviteter. Om man har en hemsida. Gemensamt för hemsida är att båten i fråga lovsprisas i alla tonarter. Det är lätt att förstå för det är ägaren som står bakom. De vill att deras båt ska ha ett högt andrahandsvärde.
Så kom jag till hemsida. Så kom båtens akilleshär. Så att båten har en tendens att spricka i fören. Men vem vill ha en båt som spricker i fören m.m. det här är också moralisk excellens. Det består av människor som går emot sitt naturliga intresse att äga en båt med ett bra rykte. Sanningen ska fram, det är bra om folk vet. Sannningen är bättre än vårt ekonomiska intresse. När jag läste det så kom jag att täkna på thomas av aquino.
Hans dygder var inte tro hopp och kärlek. Hans främsta dygd var storslagenhet. Det är tjusigt, det är delvis något stetiskt. Men jag tyckte att det var storslaget att personerna kunde vara sanningsenliga på sin hemsida.
Frivillighet är ofta storslagen. Den frivilligheten som ligger i moralisk excellens. Min farfar var sina unga år på segelfartyg. När det var stormar skulle besettningen upp i riggen, men kaptenen kunde inte beordra det här för det var farligt. Man måste beslå seglen. Uppdraget var alltid frivilligt. Det är storslaget i frivilligheten. Det ligger något av självuppoffring. Det som ajg ska komma till efter rasten. Att vi i vårt samhällen att vi har gjort oss av med frivillighet och moralisk excellens finns det utrymme för det. elle rhar vi rganiserat välrfärdssamhället så att det inte finns utrymme för moralisk excellns. Så ska vi se va ddet kan innebära för kyrkan.


Nog är de tså att vi har organiserat bort behovet av frivilliga insatser för det gemensamma bästa. Det tror jag man kan säga generaliserande. För ett tag sedan examinerande jag en student som var synskadad. Vvi möttes i sollentuna centrum. Vi satte i biblioteket vi hade examinationen muntligt. Och efter så hjälpte jag honom till pendeltågen. Då var det någon som såg mig gå i armkrk, men som inte känner mig så mycket. Som hade sagt till en annan vän. Jag visste inte att mats jobbade som personlig assistent. Allt som behövdes osm slutsatsen var att se mig mit tpå dagen och leda en person. Tanken att jag kan göra det som en frivillig insats. Jag tror det är typiskt att vi reagerar så. Aoch att moralisk excellens är förpassad till det privata frivilliga, t.ex. hemsidan om båtarna. Då kan man fråga sig om det gäller kyrkan. I församlingne arbetar anställda. Det väcker mycket uppsende om man reser söderut södväst till england. De fattar inte att vi har anställda i england. Jag valde en kyrka. Där arbetar 9 präster 4 musiker m.m. dem här anställda har arbetsbeskrivningar, vad man ksa göra och vad man har rätt att säga nej till. Kan vaktmästaren koka kaffe åt samtalsgruppen. Kan prästen diska efter konfirmanderna. Eller hålle rman benhårt på arbetsbeskrivningar. Kan man hålla benhårt på arbetsbeskrivningen och engagera frivilliga som tar av sin fritid. Kan man få förtroende från sina människor om man håller benhårt på arbetsbeskrivningar. Samtidigt vet vi att en arbetsbeskrninvgar är en av de bästa botemedlen mot utmattning. Det är att kunna dra gränser. Men det är något att fundera över, att församlingen ska vara ett genomreglerat sammanhang elle rom det ska finnas utrymme för frivillighet. Jag lämnar det som en öppen fråga. I ettt genomorgnaiserat väälfärdsamhälle är moralisk exotiskt, läkare utan gränser biståndsarbete. Det blir gärna något exotiskt över det hela. Martin luther kking, m.m. kanske hänger det samma med att sahmhället erbjuder så lite utrymme för moralisk excellensk. Man kan tänka om kyrkan som är exotiskt, att den bär förväntningar, att här ges utrymme för att gå den extra milen. Det som är helhjärtat. Har kyrkan kapacaitet att ta emot sådana förväntningar. Nu görs det väldigt mycket frivilligarbete. Det är många människor som är engagerade i frivilligt. Är moralisk excellns samma som att göra något frivilligt. Vi har inte definierat moralisk excellens. Jag tänkte ägna 20 min åt det.

1) gott, det första kriteriet att det är en handling som utför något gott. Det räcker inte, det finns människor som gör gott. Det kostar inget. Livet leker och godhet produceras. Vi skulle kräva det något mer för att kalla det moralisk excellens.
2) Det kostar på. Dvs. det innebär någon form av risktagande självuppoffring, det har ett pris. Under 2a världskriget, så genomförde tyska industriman ett riskfyllt arbete för att rädda judar under förintelsen. Var det moralisk excellens? Även andra människor undan i polen räddade judar men de fick betalt. Det var många polacker som mot betalning. Risk mot betalning räcker inte för att något ska vara moralisk excellens.
3) Utan det krävs också ett värdigt motiv för den etiska handlingne. Den filosof som är strängast att underkända ovärdiga etiska motiv är emmanuel kant. Han säger att bara de handlingar som sker under självövervinnelse har ett etiskt värde. Då kallar han det för plikt, du är motierad av plikten. Kant är kritisk av tidens moral. Han ser att den är motiverad av känslor impulser eller reliigös tro gud har befallt mig att vara barmhärtig därför är han. Han underkänner dessa motiv och kallar dem för böjelser, de är subjektiva och de varierar från människor. Elle ren yttre auktorietet, kallar han för sinia moral. Att han böjer sig för guds vilja men inte har införliat det. böjelser känslor behov och yttre auktoritetter. Han godkänner bara ett motiv = förnuftet. Etiken ska vila på förnuftet. då grundar han all etik i 2st fönuftiga utgångspunkter. Den ena är kategoriska imperativet, handla så att din handling skulle kunna uphöjas till allmän lag. Det betyder att man inte är motiverad av egna önskningar känslor aoch behov utan av de förnuftiga. Vad skulle hända om alla andra gjorde likadant. Vad händer om alla andra gjorde likadant. Kant säger att man misar detta, och söker grunden till moral i många andra saker. man söker alltid belöing i moral, känslornas belöning och religionens belöing. Han söker efter en etik som inte ger något. Utan som är ren plikt. Den enda etiskt värda är det som jag utför och som inte förväntar sig av känslomässig tillfredställelse nu var jag god m.m. nu ska jag göra det. det är att inte låta högra handen veta vad den vänstra handen gör. Ett etiskt handlande utan ringaste förhoppning att få belöing. Att få smaka en droppe av lycka. Det här är kants kritik mot tidiga 1800 talets kritik. Det är som 1800 talets männsikor ville få ut av etiken. Om man översätter dagens förväntningar till religiös tro, så är det mycket som utmanar och stämmer i den kritiken. Att vi idag förväntar belöing i någon mån av den religiösa tron. Den ska ge oss saker, men en tro utan belöing. En tro som man inte får ut av i psykologisk eller känslomässig. Finns det utrymme för den tanken ens idag det kan man fundera på. Kant är sträng när det gäller att underkänna motiv. Vad kan då vara ett värdigt motiv? Polackerna som räddade judar av ekonomiska motiv är inte värdigt. Oscar schindler beksrivs att han är förtjust i risker och han är otrogen. Han ljuger och han odlar bilden av sig själv som judarnas räddare. Det stämmer inte med vår bild av moralisk excellens. Det är mer som stabilitet. Sofie scholle, hon i vita rosen. Om ni ha sett den filmen som hette sofie schollen så är det tydligt vilken skådespelare man har valt. Det är en inte en schablonbilden av en amerikansk skådespelare utan en som kan bära upp bilden av seriös och målmedveten och ska inte leda känslorna till andra saker. då kan man lägga till ytterligare. Schindler var han moarliskt excellens? Kan risktagande ha etiskt värde om man gillar att ta risker? Då säger kant nej, all etik handlar om självövervinnelse.
4) Djupgående moral. Det måste vra djupgående, det är inte äverntyrslustan. Mutan motivet måste vara djupgående. Moralisk excellens kräver en viss karaktär. Nu blir det lite såvrt för det med karaktär. Vi håller fast vid kant, om vi till min karaktär väldigt gererös. Är min generositet förtjänstfull. Om jag är oegennyttig, ska man berömma mig för det. då säger kant nix. Men om du till natur är snål, då är din handling etisk om du handlar så. Då är för att du har handlat i självövervinnelse. Schondler gillade fart och fläkt. Han arrangerade det som han ville. Det är inte samma moraliska tyngd. Ordet djupgående är lite problematiskt. Det är baserat på en bild där det inre livet är det värdefulla. Det är det jag har införlivat och integrerat. Men vad är det som säger att grupptryck sedvänja och etikett inte är det värdefulla. Under myteriet på bounty sluta rmed att kaptenen sätts på en roddbåt och lämnas mitt i stilla havet, de tär en ofattbar bedrift att de kan ro, och de blir galna och kan äta varandra. Den svagaste ska dödas och äta de andra. Då säger kaptenen, nej. En ytlig social konvention förhindrar att någon dödas för att bli mat av några andra. Det är inte givet att de inre har företräde över det yttre. Det är kätt att djupgående är moraliserande. Att köra motorcykel väldigt fort varför är inte det djupgående. Man kan gå mde i en klubb och flyga med radiostyrda flygplan. När erik erkisson skrev brev till samhället. Så skrev han brev till modellflygplansklubb, så frågade han om hans dansmöss fick sitta i planet det va ren som fyllde år. Och det här brevet sårade medlemmarna det var allvar för dem. Djupgående blir lätt moraliserande. Och vi har väldigt mycket kant. Kant är arkitetkten över det som vi har införlivat i det inre är mer värdefullt än det yttre. Jag kan avsluta med en motbild. Det är den grekiska synen på etiken. Symboliseras med odeysses. När han passerar sirenernas sång, deras sång är så oerhört vackert. Så att skäppet går i kvav och att man dör. Men oddeyses han låter då besättningen binda honom vid masten. Sedan sätter han bivax i öronen så kunde inte de höra sirenernas sång. På så vis kan han högra sången men överleva. Detta är den grrekiska motiblden av moral. Moral består inte att jag odlar ett inre förhållnigssätt. Moral är yttre, låt drifterna ha sin gång. Men lägg en yttre restriktion. Det är grekiska men aristoteles är medveten om att tigaren kan inte vara moraliska. De måste förnedra sig själva, de kan inte ha lyxen av värdighet för att öveleva. De yttre villkoren avögra etiken. Sedan kan slaven införliva goda dygder man har inte råd at tillämpa dem. Kant står emot aristoteles om etiken om inre och yttre.jag vill inte avlsuta med luther som slutkläm, men någon gång måste man sluta. Luther följer inte kant eller virse verca, luther internaliserar varken etiken eller gudsrelationen. Utan är att koma ur sitt inre liv och tjäna medmänniskan. Sguds skapelse är utanför mgi själv jag går in i skapelsens ordninga,r jag odlar ingen inre personlighet eller inre förhållningssät utan jag går i skapelsens ordningar. Där finns luther sperspektiv på det hela. Med de reservationen för de djupgående motiven har vi 4 kriterer för den moraliska excellenta handlingen.