Svenska kyrkans tro och liv 4

Kyrkan och etiken
I romersk katolska kyrkan så är familjefrågorna väldigt aktuella när det gäller människors levda vardagliga liv så har kyrkan ett stort inflytande. Där man kanske kan säga, att värderingarna har förändrats ganska rejält, de sista 100 åren, synen på manligt kvinnligt äktenskap och familj. Men synen i kyrkan skanske inte har förändrats. Men håller vi oss till påven så har han inte, han är inte i paritet med sin samtids värderingar.
Där är romersk katolska kyrkan intressant, för man har varit skicklig politisk, man hänger med i världen på många sätt, men när det gäller familjefrågorna så har man inte hängt med.

Då kan man fråga sig, är de som bestämmer män utan erfarenhet av det här? Äktenskap, abort, preventinmedel. Jag tror itne man ska underskatta den orsaksförklaringen, de har inte erfarenhet av familjesituationen som den ser ut idag. Synen på man och kvinna, de kan vara en slags förklaring för att man, man kan tycka på många områden ”hurre gud är det möjligt”. Aidsepedemin, är det möjligt, kondomer förvärrar hiv-spridningen istället för att dämpa den.
Kring etik så är det så att romersk katolska kyrkan, vissa falanger inom svenska kyrkan, värderingarna i samhället har förändrats fortare än inom samfunden.


Repetition av ”vad är etik”
Tänk på etik som vetenskapsområde. Etik handlar om, hur vi bör handla.
Vad som är rätt och vad som är fel, och hur vi kan veta vad som är rätt och vad som är fel.
När jag gör skissen är det ett systematiskt vtenskapligt perspektiv snarare än mannen på gatan.

Då brukar man dela in det i ämnesområdena:
Metaetik
Man reflekterar kring etikens objektiva sanning. Man kan prata om t.ex. värdeobjektivism och värderelativism.
Klassiska frågan, finns det något som är objektivt rätt eller fel. Finns det vissa värden som vi absolut bör värna i alla led, mänskligt liv, lycka, hälsa. Finns det såna absoluta värden, det är rätt att befrämja värderna. Eller är det så att vi inte kan uttala oss i absoluta termer. Eller att det inte finns objektivt rätt. Det är ett yttersta teoretiskt plan. Vi kan tänka att de tär bra att följa spelregler, men om det finns rätt och fel i aboslut mening vet jag inte riktigt.
Den här frågan säger inte om vad som är rätt eller fel utan bara om.

Normativa etiken.
Här är det mer modeller för handlingars riktighet, t.ex. utilitarism, deontologi. Man kan tänka sig att det finns en objektiv sann moral, men sen kan man vara oense om hu den ser ut. Men man kan vara överens om att moralen i sig är objektiv, det är möjligt att få objektiv kunskap om den.
Utlitarism, det finns de tsom är rätt och fel i världen, vad är rätt och fel i världen? Det är handlingen som generar störst lustmängd överhuvudtaget, det behöver inte vara individ relaterat. Det ska vara för alla i oöverskådlig tid. Man ska handla till att man ska öka lust. De flesta menar inte att man ska tänka så, utan de flesta menar att den konventionella moralen menar så. Eller iv kanske tror att det är rätt när vi inte ljuger eller själ, men för klassisk utilitarisk så är det instrumentell moral, för att skaffa utilitarismens syfte. Det är få som menar att man ska tänka efter för vad som ger mest lust i världen.
Deontologi handlingens riktighet ligger inte i konsekvenserna, utan handlingens riktighet ligger i sinnelaget den goda viljan. Utlitarism handlar om konsekvensen. Man kan ha ont uppsåt men man får goda konsekvenser. Bara handlignen får goda konsekvenser, så spelar det ingen roll vad jag har för vilja. Men kant menar att det inte är konsekvenerna som säger om det är bra eller inte, utan snarare är min önskan att göra rätt bestämmer handlingens riktighet. Det är 2 helt olika sätt att se på hadnlingars riktighet. Man kan vara utilitarist men på normativa planet förespråka en annan moral av utilitaristiska skäl. Dessutom är det svårt att räkna ut konsekvenser för överskådlig tid, det är bättre att tänka på närmaste generationer.

Etiska värden inom normativa etiken.
Som ska främjas, lycka, människovärde, autonomi. Det finns många ex där man väger en persons autonomi mot andra värden. Man är inte tvingad att gneomgå behandling för det är varje människas ensak. Rättvisa kan också vara ett sånt etiskt värde. De tillhör normativa världen.

Praxis
Handlingar, val och beslut. Här kan det finnas olika idéer om etiken. Metaetik, man kan säga total värderelativism, på samma sätt som det inte finns sant och falskt. Ett vanligt motargument är att det ser olika ut i olika kulturer. Samtidigt som det finns vissa saker som går igen, som kan peka på att det finns något som är objektivt rätt. Sedan finns det om det beskriver konsekvenserna eller om det beskriver sinnelaget. Kant han hade kategoriska imperativet, han sa att du ska handla som att du kan se din handling upphöjas till allmän lag. Då är det viljan att göra som definerar.



Men samtidigt så tänker man mycket på kristendomen och kyrkan när man pratar om etik.

Hur relaterar teologi till etiken?
Betyder det något för etiken, här finns det olika varianter. Man kan säga att jag har en gudstro jag tror på gud, men jag tror att det finns en universiell etik som är frikopplad från gudstro. Eller så kan man tänka sig att det inte finns en etik frikopplad från en gudstro.

Men historiskt är det tydligt hur man har knytit ihop teologi och etik i det kristna sammanhanget. Då är det framförallt:
Den naturliga lagen
2 varianter:
1: Thomas av Aquino
i Thomas system är det tydlig koppling melan teologi och eitk. De naturliga lagen är nerlagd i skapelsen. Det finns i naturen nerlagt vad som är rätt och fel, man kan komma fram till med med förnuftet, det är en av gud nerlagd moral. Den kan också ickekristna komma fram till genom att använda sitt förnuft. Att få kunskap av den naturliga lagen är inte beroende av en personlig tro. Men när människor uppfyller den naturliga lagen att t.ex. värna livet, men utifrån romerska katolska sättet. Men när människan uppfyller den naturliga lagen så arbetar hono också på guds frälsningsverk. Även om hon själv inte har en aktiv tro eller bekänner sig som kristen, när man handlar rätt så är det en del i guds ständiga frälsningsverk i världen. Det kan ha relation till vår egen frälsning. När vi gör rät tså kan vi få chans att få en bättre gudsrelation här och i världen. Våra handlingar räknas inte till oss utan det är för alla människor och för gud när vi gör dem rätta handlingarna. De rätta handlingarna dem relaterar till evangeliet, det är helt annorlunda hos luther. Dem rätta handlingarna är också en del av guds pågående frälsningsverk även om jag inte är troende så är det ett uttryck för guds frälsningsverk
2: Luther
Luther säger annorlunda, han gör skillnaden mellan rättfärdiggörelse och handlingar, han säger att det finns inget hur rätt vi än gör. Då gör vi rätt, eftersom gud har gett människan naturliga lagen. Det finns en natrulig lag som är 10 guds bud du ska älska din nästa som disg själv vi får kännedom om lagen genom bibeln. Men när vi uppfyller är de tinte att vi samarbetar med gud. Guds frälsningsverk råder bara gud över, det står vi inte på. Det står över vårt förstånd och vår jordiska kallelse, handlingarna tillhör inte ev. Utan tillhör skapelsen och jordiska kallelsen, det är gott men det relaterar inte till livsåskådningsmässigt handlingarna vare sig våre egna eller gud. Gud bestämmer vilka som kommer till himmelen och helvetet. Här kommer fria viljan in, i romerska kyrkan så bekänner man fria viljan mer frälsingsverket. Men luther säger att vi inte kan vara guds medhjälpare vi är förstörda av arvssynden. Men inte när vi kommer till frälsningen. Etiken utifrån ett gammalt lutherskt perspektiv att den står utan för frälsningen. Men det är den uppdelnignen mellan andligt och världsligt som inte finns hos thomas t.ex. det är lite intressant det är 2 varianter t.ex. om hur teologi relaterar till etik på ett klassiskt kristet sätt, både för thomas och för och Luther skulle säga att det finns handlingar som är rätt och fel men vi kan inte få kunskap om det (inte när det gäller frälsningen i alla fall) världsligt kan vi få det men inte utifrån ett frälsningsperspektiv.

Men en typisk kristen teologi, en romersk katolsk normativ etik är naturliga lagen från Thomas. Här kan vi också sätta in Luthers 2 regementslära det andliga och världsliga. Båda thomas och luther är ex på att en etik där teologin har en relation till etiken. Det har den även hos Luther, eftersom Luther hela tiden tänker med bakgrund med hans teologi. Även om han säger att goda gärningar inte leder till fräslning, men det är insatt i ett teologiskt sammanhang.


--
lagens bruk
1 a bruket att hålla ordning i samhället, att göra rätt även om man är en icketreonde människa.
2 lagens andra bruk, när vi försöker uppfylla lagen, vi försöker använda lagen som vår egen väg mot rättfärdighet. Vi kommer att uppfyllas av vår egen orättfärdighet, vi möter vår egocentritricitet. Vi förstår att vi inte kan bli goda. Men när vi inser att det är kört. Då inser vi att rättfärdigheten inte går genom lag utan endast genom tro och tillit på kristus. Lagen driver till kristus, den har en funktion att driva oss till ev. När vi försöker göra gott så inser vi att vi inte kan och då inser vi att vi måste överlämna oss till kristus.


Rast


Finns det en kristen etik.
Den almänna moralen / kristen livsåskådning.
Förhållandet mellan vetenskapliga etiska resonemang och karl barth som menar att det bara finns kristen etik.
Även om man tänker sig en universiell etik, hur kopplar man då den till teolgi. Man kan tänka sig utlitaristm, att det är den normativa modellen som är sann, men kristendom och religion. Det är en sekulär etik.
Om man utgår från den almänna moralen och stämmer av med en kristne, på den här punkten överensstämmer inte den almänna moralen med en kristen moral.