Nya Testamentet 1

De två första två lektionerna kommer vi tala om aprokryferna.

VI är i det väldigt lilla landet som är en tummelplats mellan stormakter. Om vi blickar tillbaka till gammaltestamentliga perioden så var det korta tider man hade politisk självständighet. Det gäller ännu högre grad i nytestamentlig tid. Men vi går snabbt igenom rikena som har regerat den här delen av världen. Innan Israel blev Israel så var det sumererna som härskade i det här området. Det är 3000 fkr, men när vi börjar slutet av 1000 årtusendet kom assyrierna in i bilden. Det var till Assyrierna som nordriket föll – 721. Nästa stora kris som sydriket föll var när babylonierna tog över, man hamnade i exil. Sedan kom det ytterligare en ny stormakt, Kyros hälsades som en messiasgestalt. Att han var sänd av Yahwe, han lät judarna åka tillbaka till landet och bygga templet. Då är vi på 500t. på 300 så kommer grekerna med alexander i spetsen. I nytestamentlig tid är det romarna första århundrandet fvt. En lång rad av impierer har härskad.

Styrande folk/grupper:

Sumerer
Assyrier
Babylonier
Perser
Greker
Romare

Alexander den Store 356-323 fvt
Ptolemeéer 323-199
Selucider 199-168.
Mackabéer. 168-142 (judisk självstyre i någon mån. Mackabéerna som gjorde uppror).
Hasomonéer 142-63 (gruppering inom judarna.)
Romare 63-

Viktiga händelser.
1. Mackabéerupproret 163-62 fkr (man lyckades bryta den främmande maktens dominans, man lyckades etablera självstyre. Det provocerades av Antiokius 4, han gjorde nåogt så brutalt att han reste Zeusaltare i templet och han offrade svin där (163).)
2. 2 första judiska kriget (mot Rom) 66-70 ekr. (det man hade gjort då var att romerska makten hade lagt beslag på templeskatten. Det var offergåvor och det var väldigt prookativt. Det gjorde att templet jämnades med marken. Det var en likhet med exilen. När man deporterades till babylon, templets jämnades med marken nu. Sedan byggde man inte upp den. Men en liten motståndsficka höll ut i 4år. Istället för att ge upp så begick man kollektivt självmord. Det där är de två viktigaste händelserna. Sedan skedde det en mängd fler krig.

Ytterligare två krig.
Dasporaupproret 115-117
Bar Kokhaba upproret 132-135 (man hade byggt ett temple åt jupiter på den gamla tempelplatsen. Det är inget som är ovanligt att man på heliga platser river ner den religion som förut var där och försöker etablera en annan religions heliga platser. I indien har det utlöst kravaller 92.

Distinktion: historisk och filosofisk hellenism.
Historisk h: 323-31
Filosofisk h: 300 fkr – 300 ekr.
I gamla testamentet hade vi en rad kulturer som påverkade, i nya testamentet har vi en kulturellt koncentrerad period. Man talar om hellenism. Det är paraplybegrepp för att beskriva kulturen. Jag vill göra en distinktion. Man kan prata om historisk och filosofisk och historisk hellenism. Historiskt är det 300 år. Mer filosofisk hellenism så brukar man mena den hela grekisk romerska kulturen som var 300 fkr-300 ekr.

Vilka är då de bärande elementen i hellenismen. Vi börjar med ordet filosofi. Ordet betyder kärlek till vishet. En viktig filosofisk gestalt är Sokrates från 400fkr. Han ifrågasatte alla sanningsanspråk. Han var skeptiker. Han blev avrättad och fick tömma en giftbägare. Han skrev inget själv, det var platon som förde hans tankar vidare. Vilka var då hans viktiga idéer?
Själens odödlighet.
Att en människas handligar får konsekvenser in i döden, efter döden.
Han stod för en dualisitsk verklighetsuppfattning, han skilde på materien och idéerna. Detta är ett brott mot judendomen som inte skiljer på ande och kropp som talar om en mer organisk enhet.

Sedan finns det olika hellenistiska strömmningar.
Stoicismen - Grundad av ZENo
I Athen 300fkr. Man har tanken att förnuftet ger meninghet och människan är en gnista av det gudomliga ordet. Det är en idé som man har plockat ihop i johannesprologen. Idealet är ståndaktighet eller självkontorll.

En annan strömmning, epikureerna. De är samtida med stoicismen. Man menade inte att det är förnuftet eller det andliga. Utan att allting här matiera. Om gudarna finns eller inte är inte så viktigt. Där representerar man en agnostisk hållning. Man kan inte veta, det har inte med människan att göra. Människans uppgift är att hitta en individuell hållning. Idealet är att undvika smärta och söka njutning.

Allmänna kännetecken hellenistisk religion:
1 religiös synkretism/polyteism. (man identifierar inhemska lokala gudomar identifieras med romerska eller grekiska. Om man besegrar en folkgrupp så försöker man identifiera, så har man de här och de här gudarna. Så egentligen är det bara andra namn för dem som vi känner.)
2 individualism (att individen inte uppgår i ett kollektiv som har förbund med gud utan det är individens tro är väldigt viktigt. Det är ett drag som kanske påminner om pietismen i protestantisk kristendom.)
3 ödestro, magi.
Religion på flera nivåer:
Officiell, domestikal och privat (det är tre sfärer man bedriver religion, först officiella med kejsarkult. Om man var soldat så ingick det att ge trohetsed mot kejsaren. Sedan var det mellan offentliga och privata. Var det domestikala med stora hushållet. Mannen var överhuvudet och ledde religoinen. Med gårdsriter/andakter. Sedan det privata som individen gjorde.)

Grekisk religion
- bakgrund: minoisk kultur, Kreta 3500-1050 fkr. (k
- källor: homereoros Illiaden och Odysseen, samt Hesiodos Gudarnas födelse (Thogonin)
- Inte filosofiskt system. Centrum i utövande av riter.
- Världen genomsyrad av gudomliga krafter
- Fromhet – visa respekt för gudarna.
- De 12 olymperna

Romersk religion
- bakgrund: Etrurskernas Civilisation.
- Källor: plinuis den äldres encyklopedi, 37 vol.
- Pax deorum grundläggande, ett fredfördrag med gudarna. Det var förutsättningen för romerska freden pax romanum. Här är det inte fel att göra paraleller med förbundstanken i GT. Men vad låg på människorna här? Här var det inte att följa lagen som att bedriva rätt offer och uppfylla sina eder. En annan tonvikt på det rituela.
- Kejarkulten är också väldigt viktig i Rom. Den knyter ihop religion med politik. Det var väldigt viktigt i provinserna i nyerövrna områden. Man tänker att han var en medlare mellan gud och människorna. Här suddades gränsen ut mellan dödlig och odödlig.

En skillnad mellan grekisk och romersk religion, var att romarna var mindre benägna att dikta och spekulera om gudarnas liv och leverne.

Mysteriereligoiner. (hemlighet, utveckling av traditionellt kult.)
- Fruktbarhertskult (på något sätt firade gudens död och upptsåndelse)
- Död och uppståndelse
- Individen i fokus
- Syfte: befria människan från ödet och ge individen en lycklig tillvaro efter döden.

Mithraskult
- soldaternas religion. (manligt exklusiv religion)
- kännetäckandes av hög moral och disciplin
- ett drag från kristendomen senare var att man firade en sakramental måltid. Man åt blodigt kött.
- Man firade den obesegrade solens dag 25/12.

Ett annat exempel är Gudinnekulten
- Isis, den sotra modern. Det finns ett utdrag av någon som initierats av Isiskulten.
”en natt gav gudinnan mig ett klart bud, och tillkännagav mig att nu är den efterlängtade dagen kommen då hon vill uppfylla min önskan. En grov linnekappa kastades över mig och prästen förde mig till det allra heligaste…”

det finns en hel del likheter mellan mysteriereligoin och kristendom. Ju längre man kom så uppfattades det som en form av mysteriereligion i raden av mysteriereligioner. Det var framförallt några saker som var liknande. Dels tanken på en personlig frälsning. Att man hade dop och nattvard, sakramentala måltiden. Och död och uppståndelsetemat. De tankarna fanns i mysteriereligionerna också. En viktig skillnad var att död och uppståndelse uppfattades inte i historiska kategorier som det gör i kristendomen. I mysteriekulten var det mer i likhet med årtidsväxlingarna, hur guden dör under hösten och uppstår under våren, när grödan kommer.

- rast


judiska grupper (inte bara hellenismen, olika judiska grupperingar. Viktiga att känna till. Om man läser NT så känner man igne namnen, men man kanske inte riktigt har klart för sig var de hör hemma. Vad som kännetecknar grupperna. Jag ska gå igenom judiska grupperingar och begrepp sedan kommer jag gå över att prata om kanon och olika böckerna)
Fariséerna (får mycket skäll av Jesus)
- litet antal men stort inflytande
- judendomens främsta uttolkare av Lagen.
- Acepterade också muntlig Torah, (när man pratar om Torah i speciifk mening är --- parentes-- (det 5 moseböckerna. Man tänkte att det fanns en muntlig toran, en tradition som var normativ. Den var helig men inte riktigt lika helig. Både judendomen och kristendomen har GT eller Tanak gemensamt. För kristendomen NT för judarna så har man muntliga Torah som tecknades ner och blev till Talmud.
Om man tittar i talmud, på en sida är det något i mitten som heter mishna. Detta är bibeltext och runt det är det kommentar kring texten i alla möjliga grejer. Det är mishna och gemara runt. Tillsammans utgör det här exempel på Talmud. Äldsta traditionen är Mishna 200t. sedan växte det fram tolkningar av det här som är tolkning av bibeltext. På 400 t kom talmud i första traditionen. ) Fariséerna tillhör dem som har utformat det Judiska talmud.)
Det finns många likheter mellan fariseérna och Jesu, gemensam är domedag och dödas uppståndelse. Tanke på evigt liv, men också änglar och demoner. De här idéerna kom in i ett ganska sent skede. Efter döden är ganksa ointressant. Det var som en sömn även för rättfärdiga är det fasa att dö. Här i nyatestamentlig tid så omfattads det av en judisk gruppering som fariséerna.

Sadducéerna
- judisk överklass, landägande aristokrati.
- Kontrollerade prästerskapet och templet.
- Betyder de rättfrädiga
- Jesu huvudsakliga motståndare.
- Accepterade inte muntlig Tora, profeterna och skrifterna.

Samaritanerna
- Judisk grupp knuten till Samaria (landområde)
- Gerissim heligt berg. (annat berg)
- Accepterade bara lagen (moesböckerna, speciell verision.)
- Överlevt in i modern tid.

Esséerna
- Marginaliserad judisk grupp i Qumran. (man hittade rullar i döda havet)
- Betyder de heiga och fromma
- Betydelsefull för textkritiken.
- Klosterliv, celibat, gemensam egendom, absolut lydnad.
- Förväntan yttersta tiden. 2 olika Messiasfigurer (en världslig och en andlig messias, de präglades också av en stark dualism. Det finns de som tror att Johannes döparen tillhörde Esséerna)

Zeloterna
- renodlat politisk grupp, politiska frihetskämpar/ upprorsmän.
- Väpnad kamp mot Rom som den enda vägen. (man tänker sig att Judas tillhörde den gruppen.

Messias (man väntade på olika sätt på honom)
- Den smorde
- David modellkungen
- Den som etablerar politisk självständighet, ett världsligt rike. (världsligt rike. Även saduccérna eftersträvade politiskt inflytande, vilket de fick genom att samarbeta med Romarna).
- Kristendomens omtolkning av begreppet.(Messias betyder den smorde kungen, den som ska ta tillbaka makten. När de kristna kallar Jesus för Messias så framstår det för en anomali – en omöjlighet/självmotsägelse. Om man blir avrättad, så är man per definition ickemessias. Då har man misslyckats med att etablera ett politiskt rike. Det är en väldigt stor omvändling av begreppet. I Kristendomen finns det en tidsaspekt, att historiska jesus dör men vid tidernas slut kommer Jesus fullborda messiasuppdraget och etablera sitt herravälde.)

Kanon
(när jerusalem jämnas med marken för andra gången kring år 70, var en väldigt svår kris för judendomen. Att man för andra gången definitivt och totalt hade förlorat. Man hade inte bara förlorat sin ekonomiska och politiska självständighet. Man hade fått omdefinera sig från en etnisk och politisk storhet till religiös grupp. Nu hade man inte ens ett tempel att behålla, man spriddes ut i den kända världen. Då blir skrifterna viktiga. Då måste man ha något annat som förenar, då måste man ha de heliga texterna gemensamt. Inte en i alexandraia, utan det blir viktigt. Därför hade man då en samling. Det är omdiskuterat när det äger rum år 90 har nämnt. Det mötet är slutpunkt. Man har fört diskussionerna från jerusalems förstörelse. Man har enats om vad som ska tillhöra den judiska heliga skriften. Det kom man överens om där. För kristendomens del tog det längre tid där var det andra halvan av 200t där man slutligen fastslog vad som ska tillhöra kanon. Praktiken var skiftande ganska länge. Det fanns vissa skrifter som vandrade ut och in. Jag ska komma in på det. det är fortfarande så i de olika kyrkotraditioner, de texter som nästan kvalade in hade like olika status.

Viktiga begrepp:
Kanon – måttståk princip. Samling.
Normativa texter.
Apokryf- gömt, dolt. (tillägg till gamla testamentet.)
Pseudepigraf – oäkta påskrift. Falsk författarbeteckning. (falsk påskrift. Det fanns en tradition, vissa brev kallas för paulusbrev som vissa av hans lärjungar ville)
Deuterokanonisk – skrifter som tillhör sent skikt i kanon.
Apokalyps – avslöjande, uppenbarelse texttyp.
Eskatologi – läran om de yttersta tingen. Del av teologin.

Man uppfattade inte alls att de är normativa texter (om aprokryferna). I protestantisk tradition så kallas texterna för aprokryferna. Då har de gått ut och in. I karl 12 bibel så var de med 1917 ramlade de ut för att komma tillbaka i bibel 2000. det finns ett glapp mellan läran i litteraturen och praktiken. Under en period när de här texterna fanns med i bibeln. Det var en tid då man inte hade så mycket att läsa, då var det väldigt lästa och kända. Även om de inte kallades för heliga så var de ändå en del av människors religiösa referensram. Luther har kallat texterna för god och nyttig läsning men inte helig text.
Sedan finns det pseudepigrafer. Det är andra texter på den tiden men längre bort, som inte var aktuella att komma med i kanon. Dem finns hos Harrias. Det är sådana som Josef, ännu mer fiktiva.
I katolsk tradition hur är det där? Där kallar man det för deuterukanonisk tradition. I katolsk tradition så placerar man in vishetstexter i andra vishetstexter. Och historiska böckerna, macabeérböckerna bland andra böcker. Där marker man dem inte som annorlunda och det är normativa. Där det är pseudepigrafer är apokryfer i katolsk tradition.
Går vi över till ortodox tradition så finns det skillnad mellan grekiskortodox och ryskortodox. Ordningen är den samma men statusen skiljer sig. (jag ville visa er detta så att ni har lite bättre chans att ha överblick på det här).

Vilka literära typer fanns bland de texterna.
1. återberättande av bibeltexter. Ex Jubileerboken, då kan det vara att man löser (bibeltexten lämnar mycket öppet. Ibland kan det vara stötande för moderna, att gud inte fördömer eller att gud fördömer för mycket. I en viss typ av literatur så lägger man ut texten lite mer. Man förklarar lite mer. Man anger motiv och människor har agerat på konstigt sätt. exempel på detta är jubileerboken.
2. bibelkommentarar ex Filon
3. Noveller och romaner. Ex Judit
4. Historieskildringar. Ex Mackabéerböckerna. (man berättar det judiska folkets historia, eller en period av judiska folkets historia.)
5. Testamentet. Ex de tolv patriarkernas testamenten. (det är ett tal som människor håller på sin dödsbädd av sk historiska personer. Det kan vara de 12 patriarkernas testamenten som innehåller moraliskt budskap. Här har man lagt ett tal i en persons mun. Det går inte att historiskt föra tillbaka till patriarkena.
6. Vishetslitteratur. Ex Jesu Syraks vishet.
7. Apokalyptisk litteratur Ex 4 Esra

Det här är de typerna som finns, meningen är att vi ska se bredden av det.

Om vi går då till som faktiskt finns, vad hittar vi där?

Tobit
Novell
Livet i exl, nineveh, Assyrien 600t.
Övernaturliga inslag
(det är två historier, dels om tobit och sara som båda önskar sig döden av olika anledningar. Tobit är blind, och hans dotter sara gifter sig inte mindre än 7 gånger och alla män dör på bröllloppsnatten. De försöker lösa det, och djävulsutdrivning. Kontentan är att uppmana judar i diasporan att vara trogna sin religion)

Judit
Novell
Fiktiv historia, under nebukadnessars styre över Assyrien
Judit räddar folket
(nebukadnessars var inte härskare över assyrien utan babylon. Det är medvetet grepp. Händelsen är att nebukadnessar belägrar staden och judit räddar staden genom att utge sig för att byta sida för att sedan hugga huvudet av honom.)

1 Mack
Historieskrivning
Mackabéertiden 168-134
Inga övernaturliga inslag.
(åtminstonde första mackabéerboken ger man visst historiskt värde eftersom den har förstahandsvittnedrag. Gud griper inte in. I deuteronomistiska historieskrivningen så är gud aktiv. Det finns inte i Machabéerböckerna.

2 Mack
Omskrivning av 1 Mack 1-7
Betonar lidandet, förföljelsen, de trognas uthållighet.
Övernaturliga inslag.

Tillägg till Ester
Böner, drömmar, edikt
Oetiska element.
Övernaturliga ingripanden.
(den hebreeiska ester har ni läst, det var en berättelse där Gud inte förekommer överhuvudtaget. I tillägg till Ester är det man har lagt till. Det är drömmar, böner och lagarna med olika edikten (lagar som kungen utfärdat). Här har man gjort ester till en tydligare religiös text.

Salmos vishet
Samanställning av ordspråk, dikter och reflektioner
Både lyrik och prosa.
Bl a återberättande av Exodus:

Jesus Syraks vishet
Vishetstext, sammanställning av ordspråk.
Längsta vishetsboken.
Betonar lagen, templet, goda gärningar
Kontroversiellt om barnaga (30) och kvinnor (9)

Baruk
Jeremias sekreterare i exilen i Babel.
Enda apokryf som påminner om profet lit.
Folkets bön, en psalm och Jeremias brev.
( i bibel 2000 så är det uppställt i 2 olika böcker.)

Tillägg till Daniel
Tre avsnitt (extra material.)
1. Susanna i badet.
2. Asarjas bön.
3. pojkarnas sång i den brinnande ungen.

Manasses bön
Botbön av Israels ondaste kung

Det där var en räsergenomgång av apokryferna (samtliga). Sedan fanns det andra öbkcer också som jag har nämner några som är intressanta.

2 Enok
Apokalyptisk text
Mmystik resa genom himlarna.(10 nivåer)
Påverkat Dandets den gudomliga komedin

Aristeasbreavet
Legenden om LXXs tillkomst (septuaginta) grekiska översättningen av tanak. 70 skriftlärda går till varsin skrubb och kommer överens med samma översättning.

Jubiléerboken.
Återberättande av Genesis och delar av Exodus
Torah evig. Jfr koranen, de representerar det gudomliga ordet

Adam och Evas bok
Återberättande av Gen 3.
Syndafallets ursprung, det är i den här texten som ormen identifieras med satan. Det görs här och plockas upp i kristen tradition.

Josef och Aseneth
Utveckling av Gen 45
Hur det gick till när Josef träffade sin egyptiska hustru. Det är en utveckling av gen 45 man får se lite mer av den träffen.