fredag 28 augusti 2009

Dogmatik 11

Antropologi och eskatologi

Antropologi
Hur den kristna antropologin ser ut då är det ofta så att det blir klarare när vi jämför mellan trad. För att kunna säga något om kristna i största allmänhet så relaterar vi till adnra trad. Vem människa är vad betyder det att vara människa, de frågorna ställer adnra trad, det kan vara religiös trad, det kan vara olika judiska trad. Det kan vara sekulära humanismen. I jämförelse med trad åd kan man få fram vissa inslag i den kristna männskosynen som särskiljer den, eller som det blir likt.

När vi studerar människosyn, vad vi anser att hon är. Så är det ivktigt att vi tänker på end istinktion som vi gör tidigt. När vi uttalar oss om ngt, kan vi uttala oss deskreptivt eller normativt, eller så finns det både det ena och andra.
Deskreptivt är beskrivande, då syftar vi något prövbart, att människor brukar ha 2 ben. Det är mer prövbart, det är beskrivning hur ngt är. När vi gör normativa utsagor, då är dem istället värderande. Dem är värderande eller så har de någon annan form av modalitet, bör kan borde. Inte bara beskriver, utan gör anspråk på värdering, det har vi mycket inom människosyn. Det är inte mycket vi kan säga om människor utan att lägga in värderingar. Samtidigt som det finns inslag i olika människosyner som är mer deskreptiva.

Det finns vetenskaper där man har arbetsmetoder där man menar att det finns dem här gneerna hos människor och det finns itne heller skillnader mellan olika grupper. När man bedömmer människosyner så kan vi inte avgöra att det finns vetenskapsyner där man forskar med genetik osv.
När vi utformar människosyn så är det ganska bra kritierer, att ta hänsyn till att ta hänsyn tillv etenskapliga utvecklingen. Det måste inte hela tiden stämma, det får gärna gå emot. Sverige var på 20 talet framme i rasforskningen. Vi var ledande forskarland när det gäller ras, i uppsala kunde man mycket om nordiska rasen och deras fortlevnad. Man skickade specialister från tyskland hit. På den tiden så var de tmånga forskare som på fullaste allvar att man kan mäta skallar ohc att det har med utvecklingen av mentala och psykiska. Med den vetskapen så är det hur viktigt som helst, att lyssna på vetenskapen och hela tiden vara kritiska. En bra människosyn är inte den samme som säger vad vetenskapen säger. Men en männskosyn som helt ignorerade skulle vara mer problematiskt. Det är min tes.

När vi studerar kristen människosyn så är det viktigt att veta på vilka grunder vi säger är bra och dåligt. Något är tydlig relation till kunskapsmassa iv har i världen. Vi har ex på rasismen.

När vi bedömmer mäniskosyn så är det ganska vanliga om man ser på människosynen som optimsitisk realisitiskt pessimistisk. Om vi jämför humanism med libertianism eller kommunism. Då kan vi laborera, kommunism har alltför naiv människosyn säge rman. Och neoliberalism har alltför pessimistisk människosyn.
Det är ganska vnaligt att man använder koherens, att den är att föredra som ger bättre svar på frågor. Den som är mer smmanhållen, den som är mer koherent. Skälet till att jag bollar är att det är ställningstagande, varför vi väljer något framför något annat.

Man kan jobb amed pragmatiska kritierum. Kan vi åstadkommanågot av värde, politiskt socialt teologiskt med en. Någon människosyn är förmalande å människor inte kan agera utfirån det.

Hur den kristna människosynen trad ser ut. Här finns det ingen skillna dmed andra frågor. Det är inte så att det finns en syn som alla kristna måste dela. Vad vi måste titta på, vad är det för frågor osm man arbetar mde. Vad är det att fövänta sig när man använder sig av människosyn. Det är ganska givet, när vi talar om människan i teologiska sammanhang, så föreställer vi oss att vi har.


GUD------SKAPELSEN
Någonstans i skapelsen har vi människan.
Vi måste säga något hur människan realtear sig tillr esten av skapelsen. Och vi måste också säga något om hur människan är relaterat till gud. Här har vi ett språk som är skillnad mot andra trad. Här är det lite speciellt, alla religoiner som har skapelsetro har den modellen.

Vad gäller nästa steg, det kommer vi också diskutera. Vi har också en föreställning om, att människan i sin relation till Gud. Det finns etapper i henens relation till gud. Jag säge rinte att de är i tiden, människan var hos gud. I ett paradis
Sedna kom synd.
Förlåtelse, frälsning.

Det är begreppen vi har från kristna trad. Att människan i förhållande med gud är att vi är skapad if örhållande mde gud. Hon syndar faller i från gud. Sedna finns det hopp om förlåtelse och frälsning.
Observera att den här tankemodellen inte är extremt unik. När iv jämför med andra trad.

Muslimerna har inte arvssynd, när är det intressant att jämföra med kristne. De har inte arvsynden. Men var kommer strukturella onskan. Itne den vi kan förklara. Men den strukturella hur iv än flaxar, det är en relevant fråga för muslimska teologer, men arvsynden finns inte inom islam.
Kristne antropologi är relaterad till andra komopenter, att gudsbild och människosyn hör i hop.

Men om vi börjar i relatione mellan människan och skapelsen. Människan är inte enda skapelsen.
Om vi tänker oss bibliska berättelser så är det gemensamma arvet, både för kristna judar och muslimer till en del. Så var gud också nöjd med skapelsen, det var inte människan naturen, oc ickelevande i naturen.
Då är intressant vad är människans relation till skapelsen i övrigt. Vad är människan i förhållande i övrig.t blir också skapelsen i övrigt frälst. De tär intressant. De som jobbar med djuretik, bioetik, eller med biocentrisk teologi.

Om man ska generalisera så finns det 2 modeller, den genom tiderna att människans är skapelsens krona. Och människan är också herre över övrigt. De övriga skapelse, har inte tt egenvärde utan är till för människan.
Gud skapar världen och ger den till människan för människans skull, antroprocentrism. Det som kännettecknar att allt annat har instrumentellt värde för andr.a djuren och naturen offras för människans skull. Här hänger det ihop med att det specifika med människan är att hon är lik gud vilket andra inte är. Min egen känsla är att hon kan dominera, och lägga jorden under sig. Tvinga naturen under sig, det är symbol för dominans. Man skulle kunna säga att människans sätt att styra och härska gör henne nrämare gud de som inte kan dominera är mindre, de står längre bort från Gud.

I den modellen, det som händer människan det speglar sig på skapelsen. Det är sällan gud har direkt relation till skapelsen, det är mäniskan som förvaltar. Sedan finns det andra sätt, och ahr funnits andra sätt o se på relation mellan människan och andra skapelsen. Det finns en modell, som säger att människan för förvalta från gud. Vi har ansvar för dem svaga. Dem svaga är inte till för oss utan för guds skull, det kan beskrivas som biocentrism, att livet är heligt, eller att gud har direkt relation till skapelsen, och vi får inte kränka skapelsen då kränker vi gud. Vi har ex i alla trad, vi känner till franciskus, som verkligen visade att gud hade direkt relation till andra, fåglar och andra var bröder för andra i tron. Och inga som man skulle härksa över. Man har massa helgonberättelser. Om människan bygger en relation så kan djuren svara på andra sätt, att helgon får besök av björnar. De har också varit duktiga på att dominera, då har man ikoner. Ett helgon som får besök och delar bröd med björn, man tror att det går att bygga en relation till djur, som inte gör att dne är djurisk.
Det finn sen variant på andra modellen, inte ksa kränka och dominera, utan att det finns enhet mellan människan och skapelsen, att de tär problematisk uppdelning.h är är människan och här är övriga skapelsen, det finns olika varianter av personlaism, att hon finns inte utanför enheten. Hon är en bit i kosmos, i henne så finsn microkosmos. Människan som är microkosmos, att människan inom sig bär hela kosmos. Det är också en variant, franciskus var också åt lite åt det hållet, att han förhöll sig inte till bara djur utan också hela skapelsen.

Rast

Gud
Vi har sagt att gu dskapar människan enligt den kristna trad. Och han skapar henne till sin avbild och likhet, det är olika affär man gör av begrepp. Det klassiska är både avbild och likhet. Gud är ikon för människan. Och gud är vad människan syftar på. Hon är också gudalik som hon är skapad.
Och vad betyder det? Att människan är skapad till guds avbild och likhet? Det betyder att när vi säger något om människan så hänger det ofta ihop med vår gudsbild. På gott och ont, de som kritiserar religioner säger ofta att vi förflyttar vår egen skapelse och säger till gud. För det vi går på är människor. Vad är det som är centrum som är människan som är avbilden. När vi studerar teol hist så ser vi av vissa av mänskliga egenskaper som får oss ha likhet med gud

Ett förnuft, den fria viljan, kärlek (agape) självuppoffrande självutgivande kärlek som liknar gud, hon kan skapa vara kreativ vara självutgivande. Om man säger, att det finns en motpol, att när människan är kapabel att helt ge sig för den andre, att hon är värd i sin gud. Andra skulle säga att hon är gudalik när hon är makthavare. Där finns det en koppling mellan rationalism och dominanskulturen, gud är allsmäktig, allvetande, det är inget konstigt, om vi täkner oss historiskt inte första hand i teologiska skrifter. Den människan anses mer vara människa, som har mer makt styrka, mer vilja mer förnuft. Barn är mindre människor, minoriteter är mindre människor. Även om inte explicitet, så även i praktiken, att ta makten och få andra att göra som en vill, fattas som den här gåvan somen del i bilden.
Hennes förmåga att skilja mellan ont och gott.

Vad skadar då detta, vad är då sydne. Vi har trad dogmatiken, som säger att människan var skapad så att gud var nöjd, hon ar i guds närhet i ett paradisisikt itllsåtnd. Sedan händer det något som vi beskriver som syndafallet. Där händer det något med människan, det händer något som i vår dogmatik, vi har en föreställning att människan efter syndafallet behöver frälsning. Om det inte varit för syndafallet, så hade frälsningen blivit försvagad. Att jag gjort fel och ska bättra mig, det är dramatiskt. Det har vrait att människonaturen har skadats, det är inte bara att hon har gjort fel, utan här händer det något mellan människan snatur och gud. Då får vi samam problem med natur, då undrar vi vda som är skadat.
På vilket sätt skadads hennes natur, är de tnågon kunskap som skadar hennes natur. Är det viljan som skiljer henne från gud och vad är det för vilja. Vi har pratat tidigare, att hon har ett förnuft som visar på skillnad mellan rätt och fel, men vi använder inte alltid detta så då har vi skadadt natur. Det händer något mde vår förmåga att handla rätt och se det rätta.

Här talade vi om avbild och likhet.
Hat, våld, skam/skuld sex/drifter problemed med drifter är att jag inte är herre över mig själv. hur kan man se koppling mellan sex och det händer ngåot med goda gudalika naturen. Också en koppling mellan sexualitet och döden. Vi har också en teologi där gud dör på korset, så här finns det oerhört mycket att fundera över. Genom tiderna så handlar inte synd om moraliskt fel. Men människan sexualitet är kopplat till hennes dödlighet, och hennes dödlighet är sånt massivt problem.

Rast

Vi får fundera mer inför den historiska kopplingen mellan sexualitet, synden och döden. Vi kan inte reda ut, men vi kan konstatera att i berättelserna som är i syndafallet så görs det kopplingar. Det finns lite olika svar, de intressanta frågorna, vad mena smed den sexualitet vad menas med döden. Hur är döden kopplat till synden, det är inte en moralisk koppling, vad man gör i ihstorien är ett annat. Det är inget som kopplar sex till moral, det är något mer komplext än så.

Idag så ska vi börja fundera på, läs berättelsen om syndafallet, fundera vad man kan läsa ur denna berättelse. Det finns en koppling mellan människans sexualitet, och att hon blir dödligt. Det finns i många berättelse trad att människan skärlek är kopplat till döden. Döden i den kristna trad, inte bara är intet döden är något ont, döden är något ont. Döden är ett ersultaet av synden. Sedan finns det självuppoffrade döden som gud dör, det är något annat. Det är vägen till livet. Sedan när man i trad gör koppling i sexuell kärlek och döden, till vilken kopplar man det. Sexuella kärleken gör att man försvinner i andra.

Vi har bibliska texter som talar om förening med gud osm har sexuella föreninga.r min poäng var inte att förklara hur det är. Jag vill inte att det är något att göra moraliskt fel, synd är av en annan dignitet. Vi kan säga att med synden okmmer döden synden sjukdom, barnafödande i plågor. Människan får också ond vilja, fram till dess hade hon ingen vilja att hävda sig, men gneom djävulen.
Sedan vet vi också att inte heller smärta är entydig i vår trad, vi vet precis som berättelsen förvaltas, döden besegras med den plågsamma förnedrande offerdöden och smärtan har en tvåtydighet. Det är också smärta som har idén om rening, som vi kommer gå in på den kristna offertanken.

När vi har det där komplexa arvet så präglar det den krisnta människosynen genom tiderna, hur visade hon att hon var guds likhet och avbild och att hon skadade det sig. Det finns olika uppfattningar om hur illa hon är skadad. Dem inkluderar föreställningen om att syndafallet påverkar naturen och människan, det är ganska stor skillnad mellan katolska föresätllningen, den ortodoxa föreställingen och det lutherska på andra sidan. Kat och orto menar att gudslikhet är skadad men hon är fortfarande guds avbild, var fullkomliga som himmelska fadern är fullkomlig. Bikten förenas med att det kommer från människan, hennes längtan, hon spelar stor roll imötet med gud. För luther var det att människan ska göra vad hon kan men frälsningen kommer från gud allena.
Han gör en tolkning av paulus att människan inte klarar av det.

Inom ramen för det klassiska kristoloign, när vi reflekterar över människan så uppstår det en tendens, som inte är en unik histoira. Att man tänker människan som kropp själ och ande. det finns ganska mycket i den text som ni har till dagens tema i systematisk teologi i boken.
Det som görs i texten är problematiseringen av dualisme, att man gör stakr skillnad mellan kroppsliga och själsliga.
Jag tycker at det är viktigt att själ och ande inte är samma, trad iaf.
Man kan säga att redan hos grekerna att människan är 2enihet mellan kropp och något som inte är kroppslig. Det är lätt att förklara detta utan religoin det handlar om att vi sjuk och om man dör. Om man känne ren död kropp, när man står inför en död människa så är det såvrt att tänka isg. Att det som är kvar är mäninskan, något har lämnat. Det är en föreställning vi hittar hos alla kulturer. Det är någonting som lämnar kroppen, det finns skillnad mellan död och levande kropp.

I de arkaiska berättelserna, så tänker man hur skapar gud? Han tar jord och blåser in ande. det är en föreställning man kan associeras till, när man slutar andas så har något lämnat en. Det är ingen unik föreställning, man kan inte belasta kristna. Men det är något om hur vi erfar varandra. Vi är inte bara kroppar utan levande kroppar.

Vi har också ande, som inte är psykologisk natur, utna en ytterligare abstrakttion. Det kan vara helig ande osm speglar isg i människan .det kan vara i själen finns nivåer och högsta är ande.

Om vi tänker oss rent dogmatiskt, så skulle man kunna säga att den tidiga kristna trad probelmatiserar grekiska dualismen, vi har tidigt en föreställning om kroppslig uppståndelse. Här är det svårt att säga att kristna sätter kropp mot ande. vi har en föreställning där man talar om kroppslig uppståndelse. Många hedningar menar att man ska bränna kroppen, men kristna vårdar kroppen. Det lever starkt i många kulutrer. De tär starkt hos seukulära människor, att man ska lägga kroppen på speciella sätt.
Men det är en sak att ha föreställningen och att det finns ett hopp om kroppens uppståndelse, men i vår trad blir koppling mellan kropp och materia. Och själ är något som står över. Då blir det snarare, så att kroppen blir det materiella, så har vi medvetande, som blir själen och anden.

Så ärver man och utvecklar föreställinngen att i kropen finns probleme, men det är i medvetandet som vi kan lyfta oss ur beroendet av kroppen. Vi har talat om djur, ju längre ner i social hierarki desto mer kropp är man. Mde olika undantag, tänk t.ex.
Feministisk teori argumenterar att ju mer kropp ju lägre social hierarki och det med kropen skulle vara mer probelmatiskt. Om det från början är rädlsa till döden och sjukdom.

Vad man också kan säga, genom historia, att våra begär är också kroppsliga, de lägsta begären emdans medvetande har förmåga att styra. De mer utvecklade kan behärska sina begär. De mindre utvecklade följer sin kroppslighet. Det är något som inte finns i alla former. Den formen av rationalism är starkare i moderniteten, man föreställer sig att progress gör att vi blir mer andliga. Att man ska låta bli att sjuk.


När vi kommer till smärta och döden, då är vi också inne på frågan om eskatologin.

Det finns ju en koppling med att vi har förlorat enhet med gud, teckne på det är att vi lider och att vi dör. Den kristna eskatologin handlar mycket om att döden så som vi får den inte är slutgiltig. Det finns ett hopp om uppståndelse, frälsning, här har vi massa myter om hur det hela ska utveckla sig.

Vi ska raportera modellerna, man kan säga såhär, genom historien och i förmedlningen så har kristna haft och har en föreställning om att vi lever i en tid. Vi är tidsliga varelser, när vi dör då finns det en föreställning då händer ngåot efter döden i en annan tid eller dimension. Vad är det som händer här enligt klassiska föreställningar. Tidiga kyrkan hade inga konkreta uppfattningar, de man hade om korset om kroppens uppståndelse, men det runtomkring växer fram allt eftersom.

Vad händer när man dör om man ser på fresker. Vi lämnar livet på jordet och vaknar på en annan ställe. Det finns en föreställning om att man ställs till svar ganska omedelbart. Man kan läsa dante, där får han vandra. Och han får se dem som syndat mycket, får straffas. Sedna hamnar han i skärselden prövotiden sedan goda kristna som är i himmelen. De uppfyller många sociala och psykologiska funktioner.
Mycket som gjorde att luther var missnöjd med kat kyrkan agerade. Var att man kunde samla åp sig fromheten i kyrkan. Vi har kopior av avlatsbrev i skolan. De tjänade massa pengar, den teologiska tanken var att här fanns helgon som har förtjänster inför gud och maria. Deras böner räcker för att andra ska bli förlåtna. Sedan kan kyrkan dela med sig. Sedan att du offrar till kyrkan. Du offrar frivilligt till kyrkan men sen får du. Kyrkan har det, och kan dela med sig av förtjänster. Familjer som ahr förlorat nåogn att tiden av ilidande kortas.
Sedan ska vi inte föreställa oss att folk före oss var mer benägna om. Ganska tidigt fanns de teologer osm menad eatt paradiset var inte fortsättning på ting utan det är en annan dimension som är utanför tiden, att det är inte en händelse på den linjära utan vi slits ur det dödliga varat, till en anann dimension. Där är vi på gärnsen till kristna mystiken, det försöker jag inte förklara.
Thomas muntzer ledde bönderna, han menade att vi inte ska vänta på något efter. Här ska vi agera. Eskatologiskt en viktig poäng. Man kan placera hoppet bortom, sdan finns det teologer som menar att det sätmmer inte. Vi kan inte vänta, vi måste göra ngt. Vi måste bidra till processen vi befinner oss i. Om vi ska se på kristen utopi. Det är en komplex term vi har guds rike, det har en konnontation som ahr eskatologisk karaktär.

Var har vi guds rike? Redan i bibliska texter och trad spänningar. Guds rike ska komma, samtidigt så finns det texter som säger guds rike är. Redan nu och icke. Det är ngåot som är men något som ännu inte är. Stark cymbol, om vi skulle plågas i 1000 år och sedan kommer det en punkt. Det är väldigt svårt att ta till sig om man föreställer sig om man inte tänker att gud är ond mot människor. Guds rike kan vara här, men guds rike kan vara en annan dimension. När vi är beredda att gör auppoffringar, när vi älskar självuppoffrande, dä rhar iv guds rike inte feter vi har dött.
Min teolog jag har skrivit avhandling om sysslade med medeltida tysk och itealiensk etik. Hans punkter var framförallt extatisk kärlek. det är i de studner vi kan uppleva kärlek osm vi kan uppleva det egna, och uppleva guds rike.

Men man kan också utforma eskatologi som muntzer och befrielseteologi att man menar att guds rike uppnår man inte efter, vi kan nå dimensionen. Eskatologin har man använt socialt. Det finns böcker att läs.a
Eller tvärt om finns de krafter som kväser detta.


Rast



Eskatologin är intressant att studera med deras soicala konsekvenser, vi kan inte studera med döden och paradiset, vi kan bara studera texterna. Däremot kan vi jobba mer med hur utformar vi eskatologin med dess konsekvenser. Det finns viss eskatoloig hos kristna, och liberalteologer och muslimska teologer.
Vi sitter inte och väntar, utan vi jobbar för guds rike här och nu.

Nu vill jag gå tillbak till det vi började med. När vi jbobade med den människosyn vi har ärvt. Det är inte klara svar, utan arv av berättelser, när vi ändå har det, och när vi ska utforma det så är det ganska mycket jobb. En sak som vi måste göra det är att relatera dena människosyn so vi får förvlata till andra tyerp av människosyn som andra människor har. Det är viktigt att förstå egen trad människosyn genom att jämföra muslimska föreställningar vi har mycket gemensamt. Men där finns ingen idé om arvssynden, hur förklara man utvecklingen det är en intressant jämförelse.

Det jag tänkte refletkera över. Samtidigt som vi i vår kultur, vi har explicit. De ärver från sinda föräldrar, kristen människosyn. Vi hra också humanistisk människosyn, att människor är lika och bör ha lika rättigheter. Vi har en utmaning här, man kan säga att det finns inga prob mellan kristen och humanistisk människosyn.

Om vi går tillbaka lite och repeterar det som ingår i humanistisk människosyn och hur vi tänker kring det idag.. om vi tänker på människosyn som mer humansitsikt, så föreställer vi oss människor som
Individ.
Hon är autonom.
Hon är rationell.
Hon har egenvärde och lika värde.

Människan är god
Det är där kritiken mot humanismen ofta kommer, det är inte efter medkänsla som driver människan utan det är efter makten. Om man tänker på hur många som dras med i folkmord. Det är inte alltid såhär att människan är god. Det är skillnad mellan människan att vi inte klarar tortyr. Massmord är en annan sak, folk som upplevt folkmord är inte lätt. En by där man har bott. Då våldtar och dödar grannar, inte för att man riskerar tortyr, utan masshysteri. Det är klart då undrar man, inte mints när vi tänker, kristen människosyn.
Arvssynd, personal, relationell, läran om den naturliga lagen

Här blir idén om arvssynden kommer som kontrapunkt, människan har förmåga men den är skadad. Ingen är till den graden god så man kan säga jag kommer aldrig göra.
Det är problematisering av vår förmåga att inte göra värsta saker. Det finn sen skala till hur man tänker.


Jag skulle inte vilja lägga bort att jag är autonom, eller individ. Svenska lärare ska förvalta en människosyn som är i humanismen och kristendom.

Det är inte bara så att vi på rkisten människosyn har alla rätt aås ska vi kritisera utåt. Föreställningen om att vi är relationella används för att undertrycka människor, du menar att du har dåligt men du fyller viktiga plikter egentligen borde du vara lycklig. Då kan det vara problematiskt med relationella. Man kan tänka att man inom islam så jobbar man hårt med att hårt med att kvinnan inte kan vara jämställd med mannen för att hon har viktiga plikter inför gud men mannen har i samhället.

Vad gäller autonomi så skulle inte helt att man tar bort och människan är god tar vi nästa vecka.


Uppritning av vad som stod på tavlan:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar