Socialetik 7

Fortsättning på kristen etik.

Vi höll på att prata om människans ondska, hamartia, synd att missa målet. Vi hade olika tolkningar om hur kyrkofäderna såg avunden som grund till detta.

Vi ska därför tala om de sju dödssynderna.
Det kan tyckas verka vara lustigt att systematisera dem. Det var påven gregorius, en driftig och effektiv påve. Som skickade de första missionärerna till england på 600t. han var den som förste som pedagogiskt systematiserade de 7 dödssynderna. Sedan har de korrigerats lite. men det har blivit en etablerad lista.
- girighet. - avarita
- Frosseri - gulia
- Vällust – luxuria
- Lättja - acedia
- Avund – invida (det var denna synd som kyrkofäderna hade utnämnt till syndernas röda tråd.
- Högmod - superbia
- Vrede – ira

Det finns också en annna pedagogisering, det är hur man förhåller sig till de här synderna.
Det är:
Attritio – contriti – confessio – absolvo – satisfactio
Det här blir väldigt viktig del av praktiska kyrkoteologi. Från tidiga medeltiden är det frågan om bot som upptar kyrkan och teologerna. De tär inte så svårt att förstå det. göran möller skriver det i sin bok, det här med nåden som är gratis. Guds förlåtelse som är oändlig, men som inte kan utnyttjas på beräknande sätt. hur kan man predika en gränslös nåd utan att människor drar nyttja av det utan att människor får moralisk självgodhet. Så att allting är förlåtet så jag kan göra vad jag vill. Hur kan man ah en stringens, ochett moralsikt engagemang hos människor i bakgrund av den absoluta nådestanken. Lutherdomen gör sitt radikala försök. Men även i lutherdomen så får man kämpa med ”billiga nåden” bonhoffer. Nåden pridikas så mycket så den blir billig. Nåden skrämmer inte, faschinerar inte skapar inga känslor. Det är guds yrke att förlåta…

Attritio – contriti – confessio – absolvo – satisfactio
Är medeltidens sätt att pedagogisera kring synderna. Både atritio och contritio är ånger. Attritio är det ytliga ångern. Jag förstår inte djupet i mitt misslyckande. Jag kan rätta till det var inte så farligt. Contritio det är hjärtats ånger. Det är självavårdens uppgift i bikten att få oknfidenten ångra sig i hjärtat och inte bara vifta bort i ytlig ånger. I tidig medeltid så har man erkännande att människans psykologi betyder något.
Mitt i livegenskap, under de här åren så kunde man gå till sin biktfader och mitt sinneslag betydde något. Contritio var eftersträvansvärt. Lite paradoxalt, med de yttre livsvilkkoren.
Confessio bekännelsen.
Absolvo avlösningen han ger syndernas förlåtelse, dels individuellt och i mässan. Tillsägandet av syndernas förlåtelse.
Satisfactio, är föremål för vass kritik från reformatorerna. Det betyder gottgörelse, eller botgörning. Det var från början täknt att det skulle vara ren pedagogik. Tanken var inte att jag kunde säkerställa syndaförlåtelsen. Eller ändra guds sinneslag utan det var ren pedagogik. Det missbrukades dock och under högmedeltidne så är det via botgögrelsen tillgänglar man sig förlåtelsen så de träcker inte med absolvo och då växer satisfactio. Och då kommer protesterna. Det var många som protesterade.

I den lutherska svenska kyrkan. Har man kastat ut allt det här: Attritio – contriti – confessio – absolvo – satisfactio
Man förfasar sig av det romerska. Man har dne nakna syndaförlåtelsen. Man märker att lutherdomen famlar efter någon struktur eller form kring det här. Pang bom jag är förlåten inget att häng aupp på. 100% faktum varje söndag. Du är helt förlåten. Så att det ltuherska svaret kommer redan 1600 talet. Då är det nådens ordning, och luthersk pietism. Det kommer ne luthersk motsvarighet till den katolska.
Återigen det är knepigt att ha att göra med den 100% nådestankenk, hur omsätter jag den i spiritualitet.

Jag tror vi nämnde förra gången om wingren hur han talade om det onda som destruktion. Men det är wingrens försök att komma bort från ett rent individorienterat syndabegrepp. Enligt det som wingren väckelsekristendomen renodlade. Detta är enligt honom dåligt. Att man endast går för de individuella. När den dock har en global destruktion. Snarare än individuella felsteg, att man svär super m.m.

Framförallt så handlar detta att man på olika sätt ger namn åt moraliska misslyckande. Dessa moraliska misslyckanden är inte anonyma. De får ett namn. Men det är olika benämningar.

Hur djupt går det onda? Här möter kristendomen när den kommer in på scenen. Så möter man en ljus människosyn som platon har formulerat. Som var allmängods i samhället.a tt människans ondska sker på brist av kunskap. Alla onda handlingar kan komma under formeln, jag visste inte bättre. Eller jag gjorde så gott jag kunde. Det här är den grekiska platoninpsirerade synen på ondska. alla onda handlingar går tillbaka på att jag förstår inte hur jag borde handla. Det gör att man alltid gör det som man tror är gott, men man har fel i vissa lägen och då blir det ont. Det onda är fel
Brist på kunskap
”jag visste inte bättre”
”jag gjorde så gott jag kunde”
”fel”

det som utesluts från den här människosynen är att man avsiktligt gör ont. Men det finns i den kristna människosynen som formuleras i fornkyrkan. Kristendomen kommer med en mörkare människosyn. Det kan man påminna sig ibland. Särskilt när det blir väldigt ljust. Människors bild av kristen tro kan vara ljus. Frid och fröjd. Men att människor kan vilja det onda för det ondas skull.
Arvssynden. Namnet på krafen i människan som kan bemäktiga människan och få henne att bli självdestruktiv. Även den har tolkats lite olika.
Anselm, anser att arvsynden är brist på rättfärdighet.
Lite längre fram under medeltidne kommer peter lombardus, han definerar mer som augustinus att de tär mer som ont begär.
Det står dock emot varandra. När luther träder in på scenen. Så tycker han att Anselms är för liten. Han vill ha båda två. Han säger att det betsår av brist på rättfärdighet men också på begär efter det onda.
Thomas av Aquino, han är väldigt förtjust i de antika skrifterna. Särksilt aristoteles och platon. Han säger därför, ”fördunklad moraliskt”. Men också ”bristande förmåga att följa guds vilja”.

Inte så mörkt och dystert hos thomas. Han är den som återupptäcker det grekiska och förösker sammansmälta det grekiska och det kristna. När det kommer till kritan så säger thmas samma sak. Han säger att människor gör det som de uppfattar som gott, men de är förvillade därför blri det fel. Han frånkänner människan förmågan att vara en diabolisk varelse.

Men allting handlar om något överindividuellt, arvsynden är så.
Att man föds så.

Sedan kommer baptistiska teologin, den blir erkänd under 1800 talet. Det kommer onda handlingar. Man vill inte ha arvssyndsbegrepp. Utan mer rationellt. Det lilla barnet som föds, man föds neutralt. Men när man begår sin första egoistiska handling då gör man fel.
Motsvarande syn på frälsning. Hos de äldre är det att hela min natur som behöver förändras. I baptistiska är att man ska ändra beteenden som ska förändras. Men i de stora samfunden, lutheranerna och romarna intresserar sig inte så mycket för beteende. Jag vinner inte så mycket på att ändra beteende. Det finns en intressant skillnad. Väckelsekristnesdomen har en anan syn på människans ondksa så det blir viktigare att korrigera beteendet.
Man kan notera det som han skriver på s 69. att leva är att leva i skuld till andra. Vi är inga i skuldlösheten. Om en människa inte kan ångra något, saknar identitet…det i baptistiska är att man gör fel med in och utbetlning. Wingren försöker hitta ett psykoligiskt sätt att försvara den mer djupgående synen på ondksa. Vi är ingen i skuldlöshet.

Jag tror inte vi ska säga mer om detta.

Fallbeskrivning


Alt till thomistiska etiken

Rättfärdighet – guds vänstra hand
Rättfärdighet har emd förnuftet att göra.

10 guds bud, typexempel på när bibeln själv är förnuftig. Han menar att det hade vi kunnat formulera på egen hand. Att man inte ska döda stjäla döda.
Kategoriska kategoriska imperativ, vad skulle hända.


Barmhärtighete – guds högra hand
Uppenbarelsen, att uppenbarelsen på något sätt måste uppenbarelsen innehålla ny kunskap av sådan art att människan inte kan tänka ut. Tror man att uppenbarelsen har sånt som man kan tänka ut så är det naturlig teoligi. ”positiv kunskap” sådan som drabbar oss, sådan som vi inte kan ifrågasätta.
Efterskänka BP

Men luther menar att stora delar av bibeln är vanlig literatur, men det som driver jesus är kristus.


Carls problem är att han läser bp evangelierna, utan teologiska rastret, vad som händer då. Han förösker använda ideal från BP. In i affärslivet. Under rättfärdighetstemat så finns alla sociala regler och lagar. Här finns samhällets ordning, samhällsetik. – detta menar luther är absolut förbudet.
Enligt ltuher innebär det 2 förödande konsekvenser. Dels luckrar man upp systemet. Vadå efterskänka, ska han favorisera m.m. precis så sa luther på sitt sätt. för man in barmhertighetsidealen så luckrar man upp strukturer för samhället olyckligt sätt. den andra förödande tanken är omm an försöker ha den radikala delen av bp på sociala sammanhang så förlorar den sitt radikala. Han pekar på geneve mot calvin. Han har en tanke i huvudet att kunna tillämpa den radikala kristna etiken i geneves statskick. Han översätter bp till sociala lagstiftning. Vad innebär det att vända andra kinden till m.m. luther följer detta med spänning och bekymmer och konstaterar att calvin kompromissar bort radikaliteteten när han översätter det till socialetiken. Nu blir det så nåogt man kan definiera, nu har du uppfyllt det här nu kan du vara nöjd och glad. Poängen är att vi inte ska få känna oss så lyckade att nu förfogar vi och behärskar vi guds vilja. Det är tanken att barmhärtighetsidealet ska finnas, men det ska ”driva oss till kristus”. Här finns också under barmhärtigheten moralisk excellens. Här finns liknelsen om barmhärtiga samarian och den förlorade sonen.

Berättelsen är illustread för att skriva den. Det kanske är rastret som ni har lagt märke till. Rastret är 2 regimentsläran.