Luther 4

John Calvin
1509
han föds när luther är 26 år, han ligger 1 genration efter. Han föds i norra frankrike, man är intresserad av humanismen och mystik. Erasmus är den stora humanisten, han intresserar sig för de stora kyrkofäderna. Det ligger reformbehov och intresse för det.

redan som 14 åring studerade han på universitet. Hans pappade hade tänkt att bli präst. När hans pappa var administratlör på kyrka, för han hade gjort mindre ekonomiskt mindre brott. Då blev han bannlyst, då beordrade han jean calvin att läsa juridik. Han gick omvänt för luther från präst till juridken. Han var lydig sin far.
Så småningom blev han intresserad av reformationfrågorna, han accepterade mycket av luthers skrifter om en kristne människas frihet och babyloniska fångenskapen. Runt 1530 talet läser han det då är de 10 år gamla. Då fanns det i luften, som i sverige att biskop rask sa att man måste akta sig för lutherskrifterna.

Sen åter igen spelar politiken roll, kung i frankrike var frans 1, han höll i frankrike. Det var inte småstater. Men för att sätta in en smocka mot karl 5 som var kejsare så höll han med protestanterna ibland politiska skäl. Det tog han tillbaka rätt som det var. Det ledde till att reformvännerna gick lite för långt, lite oklart hur calvin kom in. Det var 1534, han blev utslängd. Så han flyr till Basel. Där börjar han fundera på vad som blir 1a intitutia.

Hans medreformator tvingar honom att stanna vid geneve. Om du inte stannar så blir du förbannad. Då stannade han där, där byggde de upp han och faraell som blev en teokrati. En ordning där man ville att de kyrkliga och äldsta skulle ha ordning på civila politiken. Man höll ihop det på ett annat sätt.

Så sa folket i geneve att det var för mycket fransmän, och de blev utslängd i några år. De blev till bousel. När folk hör luther eller läser så hänger de på. Carlstat hängde på. Bousel hörde luther och hängde på, bogenhagen. I början på 1520 talet läste babyloniska fångenskapen och blev omvända till luther.

Bousel åter igne tvingade, han gick in i lydnadsprocesser. Han tvingade honom att gifta sig. de återkallade till geneve och där byggde de upp en teokrati. De byggde upp med farall och utvisade de som inte hörde hemma där.

Man fick kristna som fick hör med calvins positioner. Man hörde ihop det kristliga och borgeliga på en gång. Man hade bara det man hade inga andra. Uppenbarligen var Calvin en hårdhudad person och han strävade efter ordning. Någon har sagt att calvin strävade efter frihet, han gillade luthers kritik av sakramenten och han gillade ordning och reda. Det man ser när an läser texter, är att han har ett anant sätt att se på bibeln än luther. Han tar mycket mer bokstavligare, och gt spelar en annan roll.

Calvin lär aldrigh ha träffat luther. De kunde inte pratat på annat än latin. Däremot så träffade Calvin Melanchton tillsammans med andra refomratorer. Där har man funnits ömsesidig respekt mellan Melanchton och Calvin.

Calvin gjorde institutia första 1536 och andra 1539 och sen ytterligare upplagor och sista 1539. då är det inte en kateges utan en lärebok i teologi för studenter. De osm ska lära sig de viktigaste elementa för att bli församlingsledare eller pastor.

Nu tänker jag ta i den ordning som kommer i boken.
Kyrkosyn
Dop
Nattvard
Civil government

Nu är det problem att vi har en text på engelska saom är skriven på franska och latin. Samma som luther att den är skrivne på tyska eller latin. Det bli genast lite småknöligare.

Det han gör i texten om kyrkan och sanna kyrkan.
Punkt 2 181
Han gör skillnad på den synliga ochosynliga kyrkan. Nä rman bekänner kyrkan i trosbekänenlsen så har man tanken synliga och osynliga kyrkan. Osynliga är alla utvalda. Calvin betonar det med utvaldhet.
Då menar han att de som tillhör de utvalda kan man inte se. Nä rman talar om kyrkan så menar man ockås synliga kyrkan som man använder bilden av modern. Som tar hand om sköter och fostrar oss på olika sätt.

Man kan inte säga att vi tror på kyrkan eller tror, att det är syndernas förlåtelse. Det sm detegentligen menar att man inte kan utplåna kyrkan.
För gud vet vilka som är utvalda. I den syunliga kyrkan kan man skilja mellan de utvalda och de förtappade.

Att tro i kyrkan betyder att bli övertygad om att man är dess lemmar. Han talar ganska mycket om kyrkans enhet, en ekumeniken är inte uppfunnen. Men han talar om enhet som inte är nödvändigt att se för att man ska tro på.
Kyrkan är modern (s 284). Han använder ganska mycket texten efesierbrevet 4:10-13 att kristus har farit till himmelen och delar ut kristi gåvor. Kristi gåvor är apostlar profeter pastorer lärare.
Här smakar man det att Calvin försöker hitta en kyrkoordning i bibeltexterna. Vissa uppdrag ämbeten (ministers) som ska finnas här hör pastorer och lärare.

Apsotlar och evnageliester är missionens ämete de behövs när man missionerar. Mellan pastorer och lärarare är inåtriktade osm bygger upp församlingen. Där gör han en skillnad.

På något ställe så talar Calvin om att det finns, ävne om den osynliga kyrkan är osynlig så finns det kriterier på hur man kan känna igen den osynliga kyrkan. Eller de osm hör till den osynliga kyrkan.
Det står på sid 288 längst ner. Kriterierna för att man tillhör kyrkan det är att dessa indivder bekänner sin tro och att de har en livsföring som är rimlig och god och att de rgelbundet deltar i nattvarden. Calvin tittar inte bara på tecknet som är guds gåvor, ordet sakramenten utan tittar också på medlemmarna. Man kan hitta kriterier på hur de som lever. Han sätter upp ganska hårda regler. Man får inte dansa m.m.

Framförallt att man deltar i nattvarden att man tillhör i kyrkan.

Om man backar lite s 287. punkt 6 han pratar mycket om guds ords predikan och ämbetets effektivtet. Där är han väldigt lik luther, att han betonar predikan av ordet som det viktiga. Men et han tar mer är andens betydelse. Han förbinder prediakn med ande. Att det är något yttre men också något inre som finns inom oss. Anden är i någon mån obereonde av ordet.

Sid 289 punkt 9 så är de tluther har i koncielierna med 7 tecknen. Där har calvin de 3 första, ordets förkunnelse sakramenten. Där är det ganska lika. Man kan tänka sig att calvin har luther i botten som inspiration. Men rättfärdiggörelse genom tro så är de ganska lika.

Sedan talar han på 316 – 139 om kyrkans ordning, att det är viktigt att lyda de som är förkunnande. Det är ödmjukhet att lyda det som finns människoord för skatten finns i lerkärl. Om de finns de somhar uppdrag att vara pastorer, även om de talar mäsnkligt och svaga att förkunna. För skatten finns i lerkärl och man måste respektera ordningen som finns.

I biblen hittar man inte bara det emd guds ord som ärddar oss som frälser oss, utan det finns en kyrkorordning. Ltuehr bryr sig inte om nt om kyrkoordning. Hur kyrkan ska organiseras. Det skulle möjligtvis vara om nycklarna och de som utför förkunnelse.
Men calvin är mer att det finns en ordning i bibeln. Efesier 4, så lägger han till det med äldsta och diakoner. Han har en 4delad ämbete. Pastorer lräare äldste och diakoner.

Då är äldste en grupp. Calvin var emot att det var en man eller kvinna på toppen. Han ville ha gruppledarskap. Man har styrelsen, men de andra pastorere läare och diakoner är enskilda personer med funktioner.

Bibelexempel på attm an ska repsektera ämbetet och lyda perosner. Tar han från lukas 10, (s 138). Den som har hört er har hröt mig. Den som är ordets förkunnare är jesus representant. Det liknar mer det katolska att prästen är kristus representant. Sedan betonar han från 2 kor, att förkunnelsens ämbete är stort och härligt ämbete. Det sätter paulus, gente moses.

Disciplin och förmaninga rhar en särskilt plats hos calvin. Men med hos luther så ligger lagens förkunnelse.

Sedan kan man säga att i det som stor på 414 418 där skriver han att kyrkan kommer med vägledning/lag. Kyrkan har en uppgift att hålla på med juridisktiktion. Avgöra hur man gör och döma livsstil levnadssät. Det är ganska annorlunda än när man läser Luther.

439, han betonar gåvan att styra. Att med ordets arbete och ledaruppgifterna är viktiga och ska respekteras. Sedan talar han om nycklarna. Då säger han tvärt emot bibeln och luther. Då menar han att ordets förkunnelse, men luther menar att det är absolutionen det är boten, biktfaderns där det gäller att binda och lösa människors i deras synder. Där kan man säga att calvin och katolskt liknrar.

På katolsk säger at man har påvemakten för man har nyckelmakten.

Dopet
Det var 2 kapitel 1 om dop och 1 barndop.
När calvin ska beskriva dopets betydelse så talar han på 513, att det är en rening. Sedan säger han att det är annan vinkling på sakrament. Att sakrament inte betyder frälsning utan kunskap om frälsning. Det är inte frälsande i sig själv.
Ltuher menar att det är ordet och vattnet som är frälsande.
Här är Calvin tveksam att lägga sakramentshandlingen. Det rär ett tecken att frälsnigen finns.

Sedan betonar calvin som luther 1514 att dopet är en engångshandling. Sedan talar han om nycklarna boten är beroende och hänger.
Ett annat sätt att tal om dopets betydelse är död och övergång till nytt liv. V
Dopet förenar med kristus och vi får del av hans välsignelse.

Dock kommer punkt 7 något konsigt. Där kommer han in på johannes döparens dop. Han säger egentligen kortfattat att johannes dop och kristna dopet är smama sak. Det är samma sak. Johannes döparen alar om syndernas förlåtelse. Men hur är det då med anden. nui förstår tatt om man ska läsa luther och calvin så måste man kunna bibeln.

Om vi bortser rån john 4 så betyder att johannes yttrar sig så så är det samma dop men han föregriper vad som ska komma. Han säger t.e.x att han inte håller med augustinus att johannsdopet skulle vara ett dop i hoppet. Men dopet i jesus namn andlar om något som är relaiteten nu är det förlåtelsen i hoppet eeller förlåtelse nu. Det håller inte calvin med om det har augustinus fel.

Han kommer sedan in på, apostlagärningarna 19. han påstår på historian att paulus stötar på några människor som var döpta i fast inte kände till heliga anden. det krånglar sig calvin sig in i. då tycker jag att johanns dop är att fylla ditt opr.

För om anden som kommer till talarom något annat.

Om ni talar vad är skillnadenmellan dop och andens gåvor. Dopet har samband med anden, kommer dopet först eller kommer anden först. Det är alla 3 samtidigt. Om vi täkner på cornelius som var en hdening. Så fick han synerna med tygerna som hängde i luften. Petrus konstaterade att han hade fått andens gåvor, andra ställen var dopet först och sedan måste apostlarna lägga händerna på. Därför menar calvin att dop och anden är andra saker, johannes döparens dop är ett dop i samma sak som dop i jesus namn.

Jag tror jag vet vad det beror på om man teologiserar. Calvin gör inte tydlig gräns mellan gamla förbundet och nya förbundet. Mellan lagen och profterna. Det finns texter som visar att johannes döparen är de sista av de gamla. Sedan kommer det något nytt.

De lutherska teologerna sätter gräns mellan johannes och med jesus. Det finns en gräns där, men för calvin så är den gränsen nästan utsuddad. Den är oerhört svar. Det finns inga skillnader på gamla och nya förbundet.
Det betyder att han läser gt som i princip lika tivktiga som NT’s texter.

S 517 dopet betyder att man inte är fri från arvsynden.

S 518 så jämför han med farao som dränks och hans synd som är död. men det betyder itne att synden inte existerar utan att den inte regerar. Synden finns hos den som är troende och döpt men den får inte kan inte ta herraväldet. Den tar inte makten över oss. Där säger luther likadant. När han skriver om dopet 1519. och sedna på warburg. Att synden finns men den regerar inte över oss.

Sedan säger calvin som luther att det itne är prästen som är viktigt för dopet, utan det är god. Prästen kan inte fördärva dopet genom sina synder.

Om apostlagärningarna 19 kommer från s 519 – 522
Calvin för ett intressant resonemang för språkformen.
5 vers apg 19,
det är en paralelismus membrorum
då säger clvin att det är en paralelism. Enlig thebreiskt språkbruk så säger man samma sak att det är anden som ges. Dopet har redan skett.
Här blir han tvingad att krångla in sig för att försvara att johannesdopet är ett riktigt dop.

Han kommer då att kristus inte kommer med så mycket nytt. Gränsen mellan johannesdopet och kristusdopet är inte lika mycket.
Sedan så säger han att det är viktigt att de som är utsedda till att döpa att det är de som döpa. Lekfolk ska inte döpa. Det är sämre att lekfolk döper än att barnet/människan inte blir döpt. Det är för att han inte har samma vikt på sakramenten.

Calvin tar upp väldigt tydligt med präster, mot kvinnpräster.


Barndopet
Han säger för det första att det är mäsnkligt påhitt att vara mot barndop. Då kan man undra hur kan det begrundas. Hur kan man visa på att gud vill ha barndop.

Han hänvisar till abraham om omskärelse den betydde löfte och välsignelse. Den betydde evigt liv. Det visar på jesus debatt med saduceeerna, och där säger han att gud är gud för levande. Han kommer fram till att omskärelsen är samma sak som dopet. Det är löfte om förlåtelse och om evigt liv. Det är olika ceremonier. Det är olika typer av sakramental ceremoni. Om det är så är resonemanget om barndopet som är okej. Det är unga pojkar 8 dagar.
Barn pojkar omskärs och döps det är samma sak. Det är ett annat exempel på att han inte drar gräns mellan de 2 föbunden, de flyter ihop.

Om man ska försvara kalvin så om paulus pratar om att lagen och laggärningar inte spelar roll för frälsningar så argumenterar han om löftet ligger före lagen på Sinai. Då tänker man att calvin resonerar så. Han resonemanget i gal 3 så är alla arvingar till abraham. Så resonerar inte calvin.

Sedan var det med låt barnnen komma till mig och när folk döpets i apg så döpte de hela familjen.

Sedan 536 och anför kolosserbrevet 2:11-12 där säger han att det likställs omskärelse och dop. Det här använde calvin som att här jämställdes omskärelsen och dopet. ’¨

539 några, rader skriver calvin att Paulus förklarar att judar är helgade genom sina föräldrar. På samma sätt som barnen till kristna blir helgade genom sina föräldrar. Det används i debatten dop inte dop. 1 kor 7 (det handlar om celibiat att man blir helgad genom att ens maka make är kristen).


Nattvard
Den osynliga födan en kropp med kristus. Brödet fungerar som symbol för kristus kropp som föder själen.
Sakramentet är inte lika tungt som för luther. När johannesevangeliet talar om att ejsus är livets bröd så är det genom hela hans liv, där ligger tonvikten.
Äta är samma sak som tro, där är han som augustinus. Det viktigaste är att tro. Men för calvin så säger han längre ner 560 att äta är en kosekvens av tron. Den signalerar det man har i tron. Det är ett teckan som man redan har inte i sig är bärare av gåvan.
560 punkt 6, tron förenare med kristus det är något mer gemenskap med anden. luther har någon gång varit positivt till calvins resonemang, det kanske inte vr den här texten. Men caliv säge ratt det är något mer än ätandet det är gemenskapen i anden.

sedan nämner han på s 563, han talar om att det verkar otroligt att kristi kött är för oss när han är lågnt borta från oss. Det har med platsen att göra. Det verkar som calvin är väldigt lik swingli. Ni minss resonemanget emot swingli att han driver med swingli, om kristus är där upp på fadenrs högra sida kan han inte vara på altarbordet. Det säger luther är dumt.
Calvin för ett liknande resonemang.

På 565, här tar han upp transubstansitionen. Att det är dumheter, det är fånheter att det förvandlas. Vår delaktighet i kristus är genom anden det är andens verk. Även om substansen och brödet förvandlas. En accidenserna förblir. Så menar han att det är väldigt konstigt att tänka sig inre förvandlig men yttre förblir.
Han är emot transubstationen för att brödet är gud.

Han säger att transubstationen är mot den tidiga kyrkan och skriften och konsencrationen är rent magiskt tänkt.
S 569 så går han emot luthers uppfattning, at brödet inte förvandlar utan om att kristus finns överallt.
Det landar någonstans att calvin är kritiskt mot luthers användning av calchedonformen de tär att kristus är 2 naturer i en person. Den gudomliga naturen och mänskliga kan inte förblandas. De är åtskilda naturer men de är sammanhållna i en person.

Luther är noggrann i det jordiska bröd och vin, kan vi möta kristus. Precis som i den historiska personen jesus av nasaret kan se och möta guds son. Så i det jordiskt bröd och vin kan det gudomliga farmträda. Man menar att det inte förvandlas, men att det på ett mystiskt sett finns där.
Då har calvin att det finita kan icke innehålla det oändliga. Det ändliga kan inte ha gudomliga. Den katolska teologin handlar om att inkarnationen har en förlängning i kyrkan, i institutiuonerna finns kristus.
Calvin och swingli totalförnekar detta och istället har man en kontakt med anden. luther behåller det jordiska. Att han behåller något av detta, man ska inte misströsta utan mtöa det gudomliga i påtagliga inte ämbetet men sakramenten. I orden som förkunnar. För han håller ihop gudomlig och mänsklig natur i kristologin som han knyter ihop till calchedon.

Luther talar om communicatio idimatum. De gudomilga och mänskliga gemenskaperna hos kristus hänger ihop. Men utan sammanblandning och förvandling. Det är vad som yttrar sig i kristologin. Att kristus kan vara både faderns höra sida och på altarbordet.

Instiftielseorden har han intressanta resonemang, an säger att detta är min kropp och detta är det nya förbundet mde vinet. Calvin säger att man bedömer att man ska tolka brödet på sama sätt och det är nya förbundet. För resonemangne är inte paraelller. Luther var fyrkantigt att detta är. att är betyder reellt sett så är det så. Men förbundet genom mitt blod och kroppen kan man säga då blir det annorlunda. Då blir det inte elementen utan händelseförloppen och kristi offer. Det tåls att tänka. Luther som är ganska fri så blir han väldigt fyrkantig.

S 575 brödet är konoinia med kristi kropp. Men det kommer från reformerthåll man vill inte betona elementet utan skedet på ett annat sätt, och lite mer symboliska.

Med instiftelseorden hur kan kristus sitta vid bordet och säga här finns jag i brödet. Det kan itne tänka sig bokstavligt. Eftersom luther är så fyrkantig så måste man lämna det absoluta bokstavliga för att komma loss från det hela.



Civil government
Calvin liknar luther ibland med överhet, de bär inte svärdet förgäves. Men när man tittar närmare magistraten har med både andliga och världsliga. Första uppgiften som överheten är att skydda religiös ordning och religionsutövning. Vikterna är att skydda fromheten. Samtidigt som överheten ska sköta borgeliga ordningen. jag tycker inte calvin är glasklar med det här. han för ihop det som luther brukar hålla isär. Ävne om luther inte är glasklar.
Luther säger att världsmakten inte är ond utan i princip god. Överheten är i princip är god skyddar mot brottslighet ondska. men det finns odck tyrrani, det finns händelse när överheten går förbi befogenheter.
Calvin för ihop på samma sätt igen att magistraten ska skyudda religionsutövandet. Den civila ordningen ska visa lydnad mot andliga ledningen. Vad har det att göra med? det är 2 förbunden, luther skiljer mellan lag och evangelier. Lag är guds krav, rättfärdighet. Evangelium är förlåtelse, de ligger i fajt med varandra. Inte så att lagen måste vi glömma, den måste finnas. Lagens krav måste finnas. Får vi kännedom av synden att vi är i beov av evangelierna. Båda måste finnas men de spelar olika roll.
För calvin är de inte samma motsättning. De går smidigt tillsammans. Det finns inte skarp gärns mellan nt gt och profeterna och jesus. Evangelierna/ordet är både befrielse och lag.

Lagen spelar roll före tron och i tron, det kallar man ibland som lagens tredje bruk.


S 673 så hänvisar han till jeremia, han säger till folket som förs bort att ni ska be för er överhet i babylon. Och ni ska leva under den utan att bråka. Det tycker jag är ganska bra exempelt, vissa säger tvåregementsläran, utan riksdagen även omd en är hedningsk om de gör bra saker så är det bra. Det är inte i form av de tror på gud utan i ansvar.

675 676 om överhetens gränser, där säger han att när överheten säger något emot gud, så gäller det att lyda gud mer än överheten.



Calvin och luther är ganska nära, men de skiljer inte på två regementen så mycket. Han går riktning mot moralism och ordningen för den nya människan. Det blir lite annorlunda. Han blandar världsliga regemetntet och andliga regementet. Och vill helst ytterst att ha holy commonwealth, att kyrka och samhälle tillsmamans. Det går inte att fixa i större område.


Efter luthers död så delas lutheraner upp i 2 regler, man diskuterar om saker som luther har pratat om. man kommer fram till något som är en bit från luther själv. Man blir på luthers håll överensom att vad man ska stå för. Då samlar man för konkodieboken. Den innehåller följande:
Confessio augustana (augsburgska bekännelsen)
Apologi när melanchton blev angripen av katoliker
2 katekeser
Schmalk art
Om påvens överhöghet
Konkordieformen

Sedan har man behandlat luther schablonartat luther på olika områden.
1600 talet så är luther läraren, han står för rena läraren och det ska vara enhetligt. Man bygger på ett nytt teologiskt system som är på visst likt är skolastiken. Inte samma sak. Skriften är verbalinspirerad. Varje ord är inspirerad av anden, han är stora läran väldigt odgmatisk.
1700 talet blir han pietistisk och upplysningen. För pietismen så genomgår han omvändelseupplevelsen.man gör stor vikt av reformatoriska upptäckten.
För upplysningen är luther frihetskämpen han som kämpar mot kyrkliga auktoriteter.
1800 talet, framförallt i tyskland. Så blir han den store tysken han blir nationalismen, kampen för en tysk nation. Tyskland är splittrat i småfurstedömen. Man ser alltid mastodontstatyer, de är från 1830. sedna på slutet 1800 talet blir han mer kidnappad av en teologi som tänke råp människan än på gud, på människan som kämpar för guds rike. Man förnekar väldigt mycket att det finns en ond makt. Man ser monistiskt och gud ligger bakom allt, det kallar man liberalteologi. Det är mot dem lutherrennesansen kommer är att man gör försök att frita luther från ideologierna. Mer vetenskapligt sätt att se på honom, man älser texter direkt inte uttolkningar. Från 1883 så utger weimar, vetenskapliga utgåvan av luthers skrifter. 1883-2000. då har man kritiskt samlat hans manuskript. Mycket är på latin och på tyska.




TILL NÄSTA GÅNG
Vi går in i 1900 talet
Nästa gång feministisk vinkling. Göran berätta om lutherrenässansen. Svensk lutherforskning i början på 1900talet var världsledande.

Nästa gång
Per frostins artikel hitta fyra huvudtankar
Per erik person ur kyrknas bekännelsefråga båda är tillämping av tvåregementsläran jag
Också läsa om luhterenesansen