Luther 2

Nästa uppgift
Det är 4 uppgifter, man ska hålla på med vissa texte roch till uppgiften efter det är kvar där.
Jobbar man med 2 regementsläran så skriver man om det, lägger man fram texten. Vi har skrivit om det och det här, och vi vill kanske lägga til. Så har man opponent så opponerar. Vi har läst det här och det inte stämmer, och inte riktigt.
Sedan en diskussion för alla andra och inhopp från lärarsidan. Då blir det ämensvis. Vi har haft storgruppsdiskusison och vi kommer ta det ämnesvis.
Vi är kvar 1520, kyrkans babyloniska fångenskap och till den kristna adeln.

Gör en liknande uppsats som tidigare men inte så mkt om politiska läget. Men gärna något som hra med texten att göra. Samma mall, samma text. Vi har 4 grupper.


Föreläsning
Det jag tänkte syssla med inte repetera men göra tydligare teolgikst. Vad hände med att han hade gjort reformatoriska upptä ckten. Till att han började föreläsa psaltaren och romarbrevet. Med staffan sa att man tolkade med att man såg psaltaren bildligt med kristus. Vi ska backa till qvadrigan 4faldig bibeltolkning.
Fyra sätt att tolka bibeln det hdae man från fornkyrklig.
1a bokstavlig tolkning rakt upp och ner de betyder vad de synes betyder.
2a allegorisk tolkning, jerusalem kan betyda kyrkan eller himmelen. Det är att det betyder annorlunda. Det jobbad eman mycket med i GT stod det om stenare betydde det bröd stod det om andra var det annat. Stor det tt isak bar veden till mora till att abraham så är det att kristus bar korset.
3a tropologiskt att det handlar om moral eller tro för den enskilde. Tropo betyder ungefär sätt levnadssätt. Då betyder jerusalem den enskilda själen, vad som händer med den enskilda själen.
4a anagogiskt, anagosikt då handlar det om den eskatalogksa framtiden jeruslaem är den framtida gudsriket, den kommande himmelen.

Luther startar på det viset när han gör bibeltolkningar. Men han fann att den allegoriska och anagogiska. Det drog iväg, det kan betyda vad som helst. Det fanns en viss bromsfaktor på allagorisk. Saker som finns i gt när man ska tolka i allegoriskt så måste de finnas. Det måste stämma med något som ifnns i nt och kristen tradition. Men luther blev mer kritiskt mot allegorisk och anagogiskt. Han hävdade mer med bokstavliga. Att skriften betyder var den gör. Han kom att tolka gt mer historiskt. När det handlar om israel betyder det inte kyrkan utan gudsfolkets förhistoria fram till kristus. Att de som upplever analoga till kyrkan. Men det är förhistoria. Men han behöll tropplogiska länge. För om en profet, ni känner till judekristen. Folk som vandrar i mörker ska se guds ljus. Då säger ltuher och hans föregångar att det är profetens intention att profetiskt tala om kommande kristi födelse. .den bokstavliga tolkningen är att det är jesus födelse. Om man tycker sig kunna se, att profeten menar att tala om en kommande framtid. Att det är en profetia om en kommande, så är detta den bokstavliga tolknignen. Samma sak med psaltaren, psaltaren är ksriven av david och de andra författarna som näms de betraktas som profeter. De hade intentionen att tala om kristus. Han går in till klagospalmer de handlar om den lidande kristus som sjunger. Han är drabbad. Men tropologiskt är den samtidigt den troendes sång. Och psaltaren kan vara kristi för lidande och nöd för den troende. Som ni vet så är det massa lovsånger, hymner det rä den uppstånde kristus som sjunger och lovprisar gud. Tropologiskt så är det den troende som lever i lovsångens glädje. Han använder av den bokstavliga porfetiska tolkningen och den tropoligksa som handlar om den enskilda kristna. Då får han en intressant effekt, han antydder med kristus hände rmed oss. Kristus har gått före men har dragit in troende i sitt vekr. Och vi är förbundan genom tro med ordet och brud med brudgum. Det sättet finns förenat i texten.

Sedan lämnar han allt mer tropologiska och går till bokstavliga. Framförallt i NT och Paulus. Det handlade om kristus som död och uppstånden och trons möte med trons människa.

Men han hade återfall, predikosammanhang var det allegoriskt att det behövde.

Jag tänkte säga till vad jag jag sa på romarbrevet, det är 1515. början på föreläsning.


Detta säger luther 1515 sedan stöter hjan på avlat och han gör teser mot det, och han är kritiskt mot skräselden och påvens roll. påven kan inte, påven är en människa inte en halvgud. Han har uppdrag att förmedla guds ord och förmedla sakramenten. Och har uppdrag att leda kyrkan. Men han kan inte peta i guds ämbete och förändra på andra sidan. Det blir en linje och man debatterade och frågade om luther kring påvens auktoritet.

Men andra linjen med människosynen, hans fajt med skolastiken. Han har enfajt med skolastiken. Det är hans huvudärende, det är hans järteanlägenhet. Att det inte är thomas av aquino , att det går ut på kohandla med gud. Att det går fram och tillbaka man tlaar om meritum och merita. Man får en merit då får man nåd som är så mycket, det är ett invecklat system av handel, mellan gud och människa.

Men i wittenberg att man kom fram till andra. 1516 så var det paulus och augustinus osm gällde inte thomas. Hans disputaiton i hedelberg. Han skulle presentera sina tankar. Han gjorde reklam för wittenbergs teologi, det var en av 5 stora universitetsstäder.
Tes 1, luther säger. The law of god the most slutary doctrine of life, cannot advance man in his way to righteousness but rather hinder him. Lagen exponerar synden, ger kännedom om synden. Tesen handlar o matt riva ner illusionen av människan av egen kraft möta gud eller nå fram till gud.
Tes 3, although the works of man alwys seem attractive and good, they are neverthenless likeley to be mortal sin.
4 althouhg the works of god always seem unattractive and appear evil, they are neverthenless really eternal merits.
Tes 13, free will, after the fall, exist in name only, and as long as it does what it is able to do it commits a mortal sin. Man kan bara välja med som är mot guds vilja.
Tes 14, free will after the fall, has power to do good only in a pasive capacity, but it can always do evil in an active capacity.
16 den som tror att man kan få nåd, gör bara att man fördubblar synden. Han lägger lager på lager. Tro, ni att men tro int eatt ni kan bygga själva. Det slutar kan man säga om människan inför gud. I tes 18.
It is certian that man must utterly despar of his own ability before he is prepared to recieve the grace of christ. Att man måste ödmjukas och tas ner innan man kan lyftas upp. De högmodiga måste presses ner innan vändningen kommer då kan nåden i kristus komma. Det kallas för teologi krukis korsets teologi.
Den kan inte vara teolog som ser på det osynliga som det vore synligt. Ytlig uppfatning om gud.

Guds verk guds uppenbarelse uppenbaras i sin motsats. Det är i lidande och i korsdöd som det uppenbarar sig vem gud är.

Detta väckte stort uppseende, var ganska ny teologi. Iaf sin tydlighet men det finns drag hos andra. Vissa som lyssnade på honom blev omvända.

Hans möte med cajetanus. Det handlar om 2 saker. luther hade sagt att det viktiga med sakramenten är att ta emot det i tro. En cajetanus men det viktiga är gärningarna och sakramenten som medicin. Han säger att det är helt fel osm pratar om tron på det sätte.t från katolskt sätt så menar man att man delar ut vad som är kyrkans skatter. Det är samlat på grund av kristi och helgonens förtjänster. Det är som om det vore gudomligt kapital. Som sitter i hörn så kanman plocka i det. om man betlaar så delar han ut till själarna. Det finns inge skäl menar luther. Det leder fel. Då säger Cajteanus att enligt en viss encyklopedia. Påven har den makten och den är delegerad till påven o man påstår att påven inte har rätt, så är man kättare. Det sägs inte i encyklopedia, det är viktig teolog, ltuehr säger att den teologien är dåraktig.

Tillslut med eck, det handlar om påvens makt. Ltuher säger att man kan tänka det som en världslig överhet. Men han är inte gudomlig och kristi vikarie då är han. Har han inte läst mattheus 16, du är klippan och dödsrikets portar och du ska tilldelas nycklarna. Det ger petri efterträdelse. Det är inget som gives utan ett löfte till petri. Det återupprerpare i mattehus 18 då gäller det alla lärjungar. Fortfarande som löfte. Det upplyfter joh 20. han tilldelar lärjungarna nycklar. Det tolkar han som alla kristna. Då säger eck, du är ju en huss. Det är såhär huss sa för 100 år sedan. Då får luther motvilligt att han är som huss. Han är kättare i förhållande som papistiska läran. Det handlar mycket om påvens auktoritet och det handlar mycket, påvens ställning. Sedan handlar det om sakramenten, det är inte automatiskt verkande medicin. De innehåller löftestord och mottas i tro. Detta har hamnat i fångenskap enligt babyloniska fångenskapen.