Luther 5

Luterrenässansen
Jag sa förra gången att Luther var dogmatiker under 1600 talet.
Under 1700 talet blev han frihetskämpe, rationalismen som ville vända allt.
1800 talet blev han i romantikens svep han var tysken det som skulle inspirera tyska, den sotra tysken. Tyskland vad småstater. På 1800talets andra halvan, forskningen inom humanism blev seriösare. Man blev nogrannare med historisk källa. Båda när det gäller GT och NT kommer nya källor om 5 moseböcker, också med q och 2 källshypotesen. Det blev använts under 1800 talets andra halva. Då kommer tanken upp att man ställer luther mot lutherdomen, nu säge rman att det kanske finns skillnad mellan lutherdomen och luther själv.
Det fanns en som hette Hoffman som på 1860-70 som var upphov till lutherdomens moderna forskning.

Liberalteologi uppkom också.
Man betonade där inte guds gärning så mycket till människor utan istället Etiken.
Det finns en som heter Albert Ritshl, han var en luthersk teolog. Han säger att teologi inte har 1 källa utan 2. Då var de 2 centra var:
Rättfärdiggörelse genom tro, den enskildas försoning. Traditionellt lutherskt.
Den andra tyngdpunkten var Guds rike, den tyngdspunkten handlar om etiken, människans sedlighet. Frälsningen riktar mot utveckling, som var inomjordiskt borgeligt. Det skulle utvecklas inom familj, liv och dagliga livet. Handlar om dagliga livet.

Det som var kulturens utveckling borgeliga live,t är guds rike. Vi går i riktning på jorden mot ett bra liv om vi satsar på etiken. Jag vill upprepa det här var viktiga tyngdpunkten i guds rike var sedligheten.

Den blev antropocentrisk människans gärningar och kultur.

I samma finns andra gestalten som är centrla i liberalteoligi.
Harnack från honom får man guds rike från historiske jesus. Man tänkte vem är Jesus. Det är mycket markus och q man satsar på. Man säger pragmatiskt, det osm är apokalyptiskt och konstigt tar man bort, från jesus. Han ahde en stor föreläsning kring jesus där han betonade jesus enkla lära. Jesus etiska förmaningar det slog man på.
Den var väldigt utvecklingoptimistiskt som fungerade fram till 1a världskriget. Då sprack allt som man hade tänkt sig kring utveckling.


Kontra liberalteologin så blir man tveksam till det mänskliga och man vill betona det gudomliga. Det är mötet med kälkritiken, wllhausens stora bok om att när man läser moseböckerna så finner man när man läser att moseböckernasönderfaller i 4a källor. De flesta är unga. Mycket av lagarna från Sinai är senare än profeterna.
Att profetismen är ursprunget i israels religion. Att gud griper tag i en människa och gör den personen itll språkrör. Att det blir en person det blir så viktigt för söderblom och billing. Först blir de förskräkta kan iv inte lita på bibelnordet. Försvinner det som säkerhet, jo det gör det på sitt vis. Det som de kom fram till är inte bibelordet som är texten utan i händelsernernasom ligger bakom texten. Uttåget berättar på många sätt an inte vet om men fenomenet gud har gripit tag om och gjort till befriaare. Det är historiskt och där profeter hjälper att tolka osm guds gärningar. Uppenbarelsen ligger i gärningarna i historien inte i texten.

Så hörde det till saken, att man betraktar luther som en profet, moses jesaja augustinus franciskus och luther. Om man känner till luther så tänkte han sig själv som profet ibland. Han har ett profetiskt uppdrag, ibland kallar han sig själv för elia. Han medger att han inte är systematiskt. Utan det rinner ur honom. Elia är den som är närmast föregångare.

Det betydde för söderblom billing är luther svaret på att man inte hittar säkerheten i bibeln utna i hisotiren och det som tolkas av profeterna. Man menar att profetfenomenet inte tar slut i biblen. Utan det fortsätter i augustinus m.m. de konstraterar med melanchton bland annat. Som är läarare.

Det gjorde att profetism histoira och uppenbarelse är tunga orden för söderblom och billing. Billing säger, någon stans synd att han blev biskop ha inte fick skriva färdigt böcker. Han skrev 1901 en bok om luther och staten. Sedna har min rektor fullföljt boken om lära om staten.

Billing läser historiekritiskt samtidigt osm han läser centrum. Centrum är som i aurelius antingen som rättfärdiggörelse gneom tro och synden och förlåtelse. Läser man sakrament gärningar. Så måste man relatera till syndernas förlåtelse allting centreras kring det. eller rättfärdgögörelse om tro. Då är det intressant om man hoppar fram till 1990 talet där lutheraner pratar med katoliker om rättfärdiggörlese genom tro.
Man ratificerar att man i stort sett tycker samma sak. Man håller med om till 98%. Det som är stora skillnaden mellan katolskt och lutherskt är rättfärdiggörelse genom tro är en lära bland många, fast bland lutheraner är den enda. För dem så hänge rallting ihop kring centrat.

Billing kan hänga ihop bland kritiksa med att hålla centra klart för sig. jag har kläst text av billing av luther 1517-1521. vad hände då? Teserna bråka med eck, sedan fick han bulan och sedan hamnade han i worms. Då säger många att han har samma ståndpunkt hela tiden. Han har genomfört sin reformatoriska upptäckt. Sedna okmmer konsekvenser efter det. men billing säge ratt man kan se skiftningar, att det kan vara 1520 att de tär då som det är avklarat av vad hans tår för. 1518 är det luddigt.

Det är intressant för mig romarbrevskommentarer 1516 att han är ofärdig i reformatiorsiska teologi med guds nåd. Han hävdar att männiiskor med ödmjuk att man blir inte det av människor utan av gud. Först måste gud trycka ner oss för att gud ska trycka ner oss. Kanske han har inte den tanken efter 1517. så fort man letar efter skillnader så hittar man dem. Bililing kanske tänker på luthers utveckling att man tänker olika. Söderblom och billing är pionärer men billing av bryter sin avhnadlin. Den bok jag käste 1517, mer kommer sen sade han. Men han gick och blev biskop.

Men det där är starten, på den tiden var inte läget sånt att man översatte. Billings texter finns inte på andra språk. Det blir skillnaden när man kommer till nästa fas. Lunda teologi, gustav aulen var läare till , han fick lära sig metoder att förstå luhte.r.han flyttade till lodnon och skrev om kyrkotanke 11912.

När billing skriver om staten skriver an om kyrkan.a tt ordet är det enda som står över kyrkan. Det är i den linjen som aurelen går in på. Det är allmänna prästadömet det är inte ämbetet. Eller mänskliga tanker. Han får till kollega anders nygren.

De triver tankar som billing har.

Kyrkotanken med ord som subjekt det är vad som styr. Med bibeln och häälorna, när jag var teologistudent på 1600 talet. Men det är inte en självklarhet. Men varför ska luther vara, självklart.

Det kommer från billing att jämt luther tar man billing. Det är en annan ak. Etiska grundtanken i gt. Han han aldrig in på Gthna kunde ta fra profetismen och, menar han att han inte var bibelteolg utan det var det han kände till.

Fjärde taknen var att luther var en teolog för alla. Det är ekunemiken, söderblom är drivande han samlar möte 1925. han säger att hit kommer de med johannes och paulus, men petrus kommer inte in ännu.

Wingren går vidare och säger det handlar om nygren det var vissa saker osom inte fördes vidare. Men vissa var nyheter som var fraämmande för nygren. Det var att bibelteolog som man var lutherkännare. Hur ska en vettig teologg använda sig av gt och nt, och göra teologi. Nt ett hörn gt ett hörn, och dogmatiken på sitt hörn.
Enda sättet är att gå via martin luther sa wingren.

Boven i dramat var anders nygren.
Han flyttande den systemtiska teologin från att hur luther och bbieln ska förstås idag. Till att fråga grundmotiven i en teologisk åskådning, han satte igång motivforskning. När man har funnit grundmotiven som nygren menar attman har funnit i grundkristendomen.
Agape kontra eros. Eros är mäniskans egen väg till gud med alla medel men agape är guds kärlek till oss.

När vi var syndare älskade gud oss, det är grundmotivet i grundkristendomen enligt nygren. Nygren gör i sina böcker, kristna kärlekstanken del 1,2 han går genom teologihistorien. Från NT. Han bryr sig inte om GT. Det har han lagt åt sidan, nt fornkyrkan och fram mgenom augustinus och luther.

Alla påpekar att nygren han toppar med martin luther. Han har klarast uttryck kristna grundmotivet. Ingen har pratat att guds kärlek är omotiverat. Att gud älskar syndare, ochhan rättfärdiggör. Han menar att luther är bättre än johannesevangeliet.

Det som nygren gör är kärlekstanken är att NT, synoptikerna och Paulus och kyrkofadern ireneus och luther är goda källorna för teologin. De har tydligast uttryckt att guds kärlek är agape.

Det märkliga att Anlén att han skriver en bok kristna försoningstanken han gör samma ska, att paulus ireneus och luther. Det är framförallt eftersom paulus är motsäggelseful så backar han från ireneus. Jag är ironisk, men han mena ratt de är samma.

Det är kampmotivet och segermotivet, jesus död och uppståndelse är seger över onda makter. Man kan säga att de engelska titlarna på böckerna är mycket bättre. Anléns engelska bok är Christus Victor.

De drar in luther i sin forskning, när det gäller kristendomens viktigaste drag. De menar att luther är tydligast eför kristus seger över onda makter. Gud älskar syndare och omotiverad kärlek.


Sedan kommer ragnar bring som är lärjunge till både. Han skriver om Dualismen hos luther. Bring betonar något som redan anlén att motsatserna mellan ont och gott, kött och ande. Och motsaterna mellan lag och evangelie.
Det här kan vara besvärande, vi pratade förut om lagens 3 bruk. Första är borgeliga, andra driver mig till kristus. Och lagens 3dje är hur jag ska leva när jag lever i tron. För bring är lagen dåligt. För lagen driver fram syndne. Hade jag inte känt till begäret ino lagen så säger paulus att jag inte önskar att göra, som jag förbjuder att lagen blir negativ . spänningen mellan lag och evangelie är väldigt stark. Lundensarna har antagonistiska daget, mellan gott och ont lag evangelie det är sarka motsättningar.

Bring återupprättar trälbundna viljan.


Samtidigt i tyskland, man är delvis inspirerad at tman i tyskland har en lutherrenässans. Kring jubliet 1917 studerar luther och tar fram rättfärdgörelse genom tro. Han går tillbaka till källorna. Man har nyligen upptäckt luthers romarbrevsföreläsningar, det fanns hans manus kvar. Det gjode att man fick en ny grej att tugga på. Det finns en renässans som liknar söderblom och billing.
Han fokusear teocentriska det är gud i centrum.

Alla aneln nygren och bring jobbar med ogmatiskt systematiskt, de har ganska mång aluthertexter. De tänker inte så mycket olika. Man jobbar inte psykologiskt, runestam han blev biskop senare. Han skrev en bok frihetstanken, han jobbarmed luther psykologiskt. Hur är det med han sfamiljeförhållande och hans ångest, vad betyder det för hans teologiska tänkande.


Söderblom har romantiken, det betyder att man är kritiskt mot det naturalistiska som man var på 1880 90 talet. Men man betonade människan och geniet. Inte bara att profeten utan han är speciellt begåvad att skriva prata spela. Det spelar mednär söderblom skriver en sån bok.

Om ny gren aulen och bring och sysslar mest emd frälsningsfrågna och kyrofrågan, inomkyrkliga. Så kommer det teologer som betonar skapelseteologi det är försoning och kristna kärlekstanken.

Herbert olsson och gustaf wingren. Man sysslar med det mänskliga i luther, men inte bara frälsningsproblematiken utna etiska människan i världen. Han talar om 2 regementen om gud i historien och gud som verkar i evangeliet. Gud if urstarna i överheten och evangeliet.
Olsson skrive ren viktig om socialetiken, om luthers tänkande med naturlag. Något om anturen stoicismen att luther ligger nära. Tidigare har man inte brytt sig om man talat om kärleken och tron.
Wingren har pratat om kallelsen osm vi också har som tentabok. Då har gustaf wingren kvar det dualistiska motsatsen mellan gud och djävul. Men 2 motsättnignar osm går på tvärs mot varandra, han går på tvärs mellan gud och djävul, goda guden och djävueln. Men han gör samtidigt en annan distnktion mellan himmel och jord.
Gud verkar både på himmelen och jorden och djäluelen också på himmelen och jorden enligt wingren läsning av luther. Vi ska se hur dessa motsättningar fungerar i wingrens bok.

Kallelsen är mycket kontra munkväsendet och löfterna att visa att det är obibliska. Samtidigt som han skrive rkyrkopostillan.


Det som är intressant är att wingren inte pratar psykologiskt men inte enbart kristliga kyrkliga. Men wvaradgslivet som gör systematiskt. Wingren gör en immanent framställning. Han går inte ut och jämför, han sätte rsig i luthers texter och får ordning på tankar. Det var en stig man hade på 30-40 talet.
Frälsning är för wingren allting handlar om att vara människa och att bli människa. Frälsningen, frälsningshistorien syftar ytterst till skapelsen som är skadad ska en gång återställas. Jag vet inte om det är wingrens ord, men att frälsningen kristologin bibeln det är en parentes med, mellan fallet och återställandet.



Herbert olsson grundproblemet i luthers sociaetik. En sak som framgår är i vilken mål wingren har lrät sig av herbert olsson. Han skrev bok 1934 och wingren 1942. om wingren så skjuter han om det han inte vill berätta. Men hur som helst wingren blev i lund en viktig professor i etik och han avgick som professor på 70 talet. Han hade doktorande och många forskade i luther det var modellen luther och.
Olof sundby han blev ärkebiskop han skrev luther och kyrkomöte om äktenskapstanken. Bertil verkström han skrev om luther om bikt och bekännelse.
Hallgren som var biskop i växsjö var luthe roch kyrkotukten.
Och en skrev om luther och pietismen.
De jämförde lutherst texter med andra tnakar från en annan tid. Det som är tveksamt är att kan man jämföra det. vi uppmanar det, det säger något i våra frågor.

Det var så man gjorde, det var lite därför. Man kan säga att man fick inte tänka själv utan man kunde tillgripa luther. Luther var så viktig, han var tung. Det fnans alltid något att hitta, det fanns en lösning att luther var lösning på allt. Vilket kanske inte är korrekt. Samtidgt är avhandlingar fina presentationer. Om vi läste luther och kyrkotukten m.m.m.m.

Det var en metod som wingren satte på sina doktorande det var på 50 talets slut och 60 talet.

Sundby werkström, hallgren,

Kjell ove nillsom skriver en avhandling som heter simul (samtiidgt) han jobbar med dialektiska att hålla ihop gudomligt och mänskligt. Det var kontra det som var späning mellan gudomligt och mänskligt.

Men 1970 kommer per frostin han börjar delvis annorlunda han skriver avhandling luther och, han skriver politik och hermeneutik 1970 han jämför bultmann och luther. Han läser luther genom bultmanns ögon. Han diskuterar bultmanns lutherkonception. Det är en typisk titel på tiden. Per frostin är i min generation.





Sista lutherforskaren är Carl-Axel aurelius dolda kyrkan.