Kristendomen i sverige 1

Runar – lärare i historisk teologi

Kurshemsida: där allting ligger. XXXXX lösenord
Vad finns där
Schema, examination, mapp för uppsalaresa och vem som tillhör vilken grupp.


Historiskvetenskaplig forskning
1 Den vill för det första fastslå fakta.
Vad är då fakta? I latinksa betydelsen är det allt som gjorts eller har hänt. Kommer från latinska göra.
Det låter fullständigt självklat för de flest. Vad skulle annars historievetenskapen göra om inte fastslå fakta. Fast så har det inte alltid varit, utan det var först på 1800 talet att det är vad historikerna ska göra.
En av pionjärerna var Leopold von Ranke, han hade som målsättning att klargöra historiens förlopp som det är i själva verket. Detta var utmanande, formulerades medvetet i kritik mot samtidens historieforskning. Den tjänade i stor sett som propaganda, antingen så skönmålade man eller svartmålade man för det egna och mot det andra. Det nya som kom var den historisk kritiska metoden.
Sen lånar såsmåningom exegeterna det begreppet och applicerar det på bibeln, men först är det historiskt.
Det som man var kritisk mot va rpropagandan som historien har varit. Men också så försökte man bevisa någon slags lagbundenhet, att historien styrdes av drivkrafter, att det fanns historiesyner. Nu var det primära inte att hitta märkliga fenomen som gör att historien går åt ett visst håll utan nu vill man veta hur det var. Man vill inte ha övergripande teoribildningar.

Hur når man historiska fakta? Man analyserar. Vad analyserar man?
1 källor. Det är skrifter eller dokument som oberoende av andra skrifter och dokument ger information om det man studerar. Källor, dagböcker, brev.
2 Det andra man analyserar är literatur, det är bearbetade framställningar som bygger på källor. Josefus, det är litteratur, han måste ha haft källor som han har gått på.
3 Kvarlevor. Det är dokument som ingår i händelseförloppet, på ett konstituerande sätt. Om jag tar ex på kvarleva, en kvarleva är ett kontrakt, ett avtal, ett fredsfördrag.

Historikern ska ge en så allomfattande begrepp över historien, ibland så måste man dock göra antagare, det råkar alla forskare ut för. Jag hra forskat på 1900 talets historia oc då finns det källor för nästan allting.

Literatur kan dock ibland förvandlas till källor. Gränserna är inte självklara, literatur kan bli till källa. T.ex. när jag vill studera vad pressen skrev om en aktuell händelse, då går man till literaturen. Det är inte källor från början men blev det då.
Ännu tydligare blir det om hur man vill skriva om hur historiker skriver om jaenne darc. Då blir literaturen källa för den forskningen får då är man inte intresserad av jeanne d arc. När vi skriver uppsatser i historisk teologi, så kan ni fundera på hur ni ska presentera er literatur i slutet. Ska ni ha rubriken källor, eller literatur, eller först källor och sedan literatur.

Det andra
Är att förstå innebörden utav ett historiskt förlopp. I början framställdes det i kontrast med den första. Men så måste man inte se det, jag tycker det är ett bra komplement. Det man ska göra, är att försöka intitivt inleva sig i ett enskilt förlopp. Inte för att förstå enskilda människor, utan övergripande motiv som ligger i tiden. Varför handlar personen på det sättet, då går man in för att intuitivt för att förstå, vad är det för övergripande motiv som speglar personen gruppen och tidsepoken. Det kräver lyhördhet och förståelse, men då blir historien rolig.

Det tredje
(de ligger ganska nära) att förklara historiska orsakssammanhang. Dem 3 kommer efter varandra i tiden. Den här punkten har kritiserats mycket. När den kom så fanns det förespråkare som menade att man kunde tala om en lagbundenhet. Att det finns en drivkraft i historien, om man bara hittar den så kan man förklara skeendet, inte för vad personer har tänkt. Finns det en lagbundenhet, så komer det också att hända så igen. Det ligger något i det här, men man har övergett grundtanken att hitta historiska lagarna. Men det som återstår av det här.
Om man tar det geografiskt i vårt land, går man några århundranden bakåt så var det inte så stor kontakt mellan landsänden men det fanns saker som påverkade varandra. Sedan finns det generaliseringar som man inte kan göra. En sak är detta spännande osm har att göra med väckelsehistorien, att den ofta följer en viss struktur. Är det ett slättlandskap så blir det inte väckelse, men om det är skogit så blir det mer väckelse. Det låter knepigt. Ex är skåne ett sånt ex, ingen väckelse, tar du norra skåne så är det helt annorlunda, dalsland är tydligt, slättlandskap ingen väckelse, men norra dalsland massor av församlingar. Men det stämmer inte överallt.