Kyrka samhälle i historisk belysning 5

Kristendomen och det moderna samhället.

Vi ska ha några nyckelord som vi ska dröja oss kvar vid.
Sekularisering
När man hör det ordet så tror man ofta att religoinen tar mindre utrymme. Det är en en aspoekt av sekularisering. Men det ä i 17-1800 är inte att man blir mindre religiösa. Utan man försöker bryta bandet mellan kyrka och stat. Eller en religion som staten talar om, det blir mer individcentrerat. Man vill inte vara bunden av statliga pålagor. Det är den typen av sekularisering. Den instutionaliserade kyrkan får mindre utrymme.

Upplysning
Upplysning, upplysningstiden. Det nämner martling en del saker. Det är framförallt 1700 talet som upplysningen når sin kulmen. Det framgår av olika saker, naturvetenskapliga upptäckter. Som copernikus, att man får en heliocentrisk världsbild. Galilei, att jorden inte var platt. Det var olika saker som förändrade. Det var inte givet att jorden eller människan var i centrum. Det hade kyrkan försökt göra gällande. Newton hittar tyngdlagen, att det är naturen som styr skeednen, det är inte gud som styr utan naturlagar som får större utrymme.
Vi får också en kunskapsyn, empirismen. Med bland annat engelsmannen John Locke. Vad har där kunskapen sin grund? Våra, sinner i erfarenheter. Han säger att Tabula Rasa, människan är en tom tavla. Och via våra sinnesutryck så målas den här tavlan.
Vi har också rationalism. På 1500-1600 talet en typisk representant för rationalismen. Descartes, ”jag tvivlar därför finns jag till”. Var har vi här grunden till vår kunskap? Det är förnuftet (ratio). Ontologiskt gudsbevis, jag finns gud finns därför kan vi veta att världen finns.
Man börjar också fundera på hur ett samhälle ska styras. Hobbes, med naturrätten. Han menar att det måste finnas ett fördrag mellan människan och de styrande. Menar ömsesidighet, det är grunden för ett samhälle. Man tänkte att kunskap hämtar man från uppenbarelser, som biblen. Men man vill inte lämna religionen och då kommer Deismen. Det har en specifik gudsbild. Den bilden är att gud har skapat världen och övergivit den, man använder bilden av en urmakare som konstruerar uret och får det att ticka men sedan låter det vara.
Man talar också om naturlig religion. Man tänker sig att vissa saker kan man komma fram till genom att använda sitt förnuft. Bibeln och kristendomen är intressant så länge den hänger ihop med naturliga reliongen. I detta så talar man om Guds existens. Man tänker sig att det finns en själ, och själens odödlighet. Och att vi också är beroende av dygd och moral. Det är hörnstenarna i naturliga religionen. Detta brukar kalls för deismen.
Den allra kändaste deisten är voltaire. Deismen kommer från england men blommer upp i frankriker. Voltaire är deist, han skriver Candide. Vad handlar den romen om? han skriver mycket politik mot leibnitz. Vad har han för tankar? Han talar om teodice problemt. Om det finns en god och kärleksfull gud varför finns så mycket ondska? Det är han som sätter namn på problemet. Han tänker att detta är den bästa av alla tänkbara välrdar vi lever i. vi kanske inte förstår att det finns ondska. att grund och botten är det den bästa av alla välrdar. Voltaire är kyrkokritisk, speciellt mot katolska kyrkan. Det viktigaste är att man får använda sitt förnuft och inte ha dogmer.
Han är deism, han säger att en ateist är lika enfaldig som en präst. Vi har andra upplysningsfilosfoer, och de allra flesta är deister.
Om hur det gäller hur samhället ska styrat. Så vill han inte ge människor utrymme att tala. Han vill att det ska vara en upplyst kung.
Montisceu vill att det ska vara maktfördelning.
Rosseau menar den allmänna folkviljan. Man ska folkomrösta om hur man ska ha det i ett samhälle. franska revolutionen är höjdpunkten här 1789. Det är blodigt och eländigt, och Robispierre regerar. Det är 1792 som man inför dyrkan av förnuftet. Notre dame är inte längre kristen kyrka utan förnuftets kyrka. Det gillade inte katolska kyrkan. Och 1801 sluter Napoleon ett fördrag med katolska kyrkan. Då är katolska kyrkan igen den dominernade kyrkan i frankrike. Napoleon vill ändå fjärma sig från poven och katolska kyrkan. Han kröns 1804 i notre dame. Men påven får inte kröna honom. Napoleon kröner sig själv. Han menar att påven får vara med men jag klarar mig på egen hand. Naopolen kriger och härjar mycket. Och 1815 så är wienkongressen och det är då kyrkostaten bildas.
Men 1905 så är den definitiva skilsmässan mellan kyrka och stat i frankrike. I frankrike så är ma väldigt mån att man inte blandar kyrka och stat. När franrike väljer president så får man inte nämna något om gud. Men det är rötter från revolutionen. Om man jämför frankrike och england. Med religiösa symboler. I england kan man ha religiösa symboler, men i frankrike är inte det möjligt. Man är väldigt hård. Mycket från upplysningstiden finns mycket kvar.
En annan deist är tysken Immanuel Kant. Kant dör i början av 1800 talet, han bodde i Köningsgrad. Kant hade väldigt, han var en vanemänniska. Och folket kunde ställan in klockan efter hans promenader. Han är både kategorist och empirist. Men han menar att saker och ting som är kan vi inte veta, utan vi kan endast säga det som kommer till våra sinnen.
Vissa saker kan vi inte bevisa, detta kallas praktiska postulat. Men de finns där ändå. Det är nära deistiska tänkar.
Med han moral så är han känd för det kategoriska imperativet. Handla alltid efter den maxim att den kan vara upphöjd lag. Allt som människor ska göra mot er ska ni göra mot dem. (omformulering av den gyllene regeln).

F Schleirmacher, en viktig tysk protestantisk teolog. De andra betonar så mycket i förnuftet och genom detta så kan vi komma fram till sanningen om gud. Men han talar om känslor och inre upplevelser som vi har. Hans definition av vad religion är. så är religion känslan av absolut beroende. Han vill föra in känslan och det absoluta beroendet, som är viktigt i religiöst utövande. Detta kommer vara viktigt i peitismen. Han är inte pietist men han betonar religiösa känslan.

Pietism
Det betyder fromhet. Det som är speciellt med pietism att kristna människor samlas i hemmet och sjunga och be. Detta kallar man för konveltikel. Det här gillar inte makthavarna. Och kyrkan gillar inte det. för man har inte koll på det. i sverige inför man konveltikelplakatet från 1726-1858. det är förbud att ha andakt i hemmet. Det enda man får ha, är att husfadern få ha andakt med familjen. Man får inte ha massa familjer då måste det vara präst med. gudstjänst måste man ha i kyrkan eller så får man ta med en präst hem. Från början från man böta. Men allt eftersom så uppluckras det, men 1858 så upphäver det. man hade skräck att tappa makt över människorna.

Det som är typiskt för pietismen är den personliga erfarenheten. Man talar om pånyttfödelse och omväldelse. Det räcker inte att man är döpt går i kyrkan eller konfirmerad. Du måste ha en egen upplevelse att du har mött gud och pånyttfödd. Vissa kan klocka att jag blev frälst den 19 jun 1979 på eftermiddagen. Man kan exakt ange när det skedde.

Man ska också ha ett fromt levnadssätt. Det ska märkas att du är pånyttfödd. Du ska leva ett sant kristet liv. Man ska hålla sig undan från välrdsliga nöjen som teater dans och alkoholen. Det är synd. Om man är pånyttfödd så håller man inte på med sådana saker.

Det blir också en stark betoning av lekmannadelaktighet. Det pratade luther om. att alla kristna är kallade att vara präst. Att läsa sin bibel och be. Det är det sm ingår i luthers allmänna prästadöme. Det finns en utterligare betoning i pietismen. Men det är bättre att man lyssnar på någon som har blivit pånyttfödd.

Givetvis är det guds ord i centrum. Det är bibel och predikan. Allt det här är luther. Ett av luthers saker var sola scriptura. Men även i luther så är det i prästen som ska uterlägga det här bibelordet. Men här är lekmanna som kan hålla på med det. men den övriga liturgin är krimskrams, läs bibeln sjung och predika och be det räcker.

Kyrkan eller församlingen är inte längre byggnaden eller instutionen. Utan det viktiga är att det är det troendes gemensamt. De som tillhör kyrkan är det som är sant kristna. Inte si och så många som blir döpta, det är en bra början men det är inte riktigt den riktiga kyrkan.

Sakramentens betydelse minskar. För lutherska tänkandet och katolska. Där är barndopet viktigt. Genom dopet så blir man upptagen. Och blir man kristen så tar man nattvarden. Då är det att gud kommer och erbjuder och vi tar emot dem. Nattvarden i pietism är uttryck för befintlig tro. Detta är de sex vitkigaste grunddragen i pietismen.

Efter 1600 talet så kommer lutherska ortodoxin. Det är concoride man ska luthers lilla och stora kateskes. Man har stor utbildning. Den har varit fram till 1930. hur lyder första budet. Vad betyder det, vi skola frukta. Vi ska lära det uttantill. Om du kan det så är du kristen. Det är betoning av det intellektuella och att gud verkar genom sakramenten. Det är där vi får ta emot Guds nåd.

Pietismen börjar på 1600 talet. Martling nämner den kyrkliga pietismen. Det som hände rpå 1700 talet. Är att man vill revitalisera. Att kyrkliga instituationer ska revitalisera. Man vill inte bryta sig lös. Utan i kyrkliga pietismen så har vi personer som är Spener, och Francke. Spener betonar det personliga. Men Francke tar kristna livet ett synligt utryck. Att man ska sätta den kristna kärlekstanken i praktiken. Mycket som vi ser med diakoni, börjar med Francke. Han har olika sjukhus skolor. Det böjrade här. Det som blir det diakonala tänkande i den lutherska protestantismen. Men det är här man också börjar missionera. Här börjar hednamissionen.

Sedan finns det radikalpietism. Där är instutioner inte så meningsfulla. Utna snarare gå mot inre ljuset. Att man kan sitta på sin kammare och möta gud i sitt inre. Det finns ett mystikt drag här.

Det finns också Herrnhutismen. Greven von Zinzendorf, det finns en stark betoning av blod och sårsmystik. Jesus på korset. Att man ska vila sig i Jesus sår. Vi ska bli ett med jesus försonade blod som har försonat oss. Detta är en form av pietism.



Väckelse
Under 1800 talet. Vi har arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen.
Man brukar prata om inomkyrkliga rörelsen. Alla bildar inte eget utan vill förnya kyrkan.
Inomkyrkliga väckelserörelsen så har vi på västkusten Schartauism. Det har påverkat väldigt mycket västkusten och göteborg. Det är inom kyrkan man vill förändra. Betona ordets förkunnelse. Men också prästerskapet och ämbet. Det är väldigt strängt och lagaktigt. Prästerna kallades svartrockar och var väldigt hårda i sin förkunnelse.

Uppe i norrbotten har vi Laestadianism. Det är väldigt hård det är utbredd alkolism. Han predkiar mot alkohol och för nykterhet. Gardiner fick man inte heller ha, det var lyx och flärd det var djävulens kalsonger. Alkohol var djävuelns piss. Människor i tornedalen var hårdare än sten så man måste predika mycket. Det som var genensamt med den tidigare var att man predikade lag. Man ska inse vilken syndare man är. man har misslyckats vad gud vill att man ska göra. Det blir oerhört långa predikningar, man ska förkunna lagen länge. När människors syndamedvetande är väckt och man ser sitt förkrossande, så ska man förkunna evangeliet om guds förlåtelse. Det finns också ett exatatiskt grad. Och när man be för att ta emot guds förlåtelse så kan man hamna i extas och komma i rörelse. Då kan gudstjänsterna omvandlas. Det finns inte inom schartauismen.
För några år sedan kom populärmusik från vittuala, det finns beskrivningar av laestadismen om hur den har påverkat tänkandet. Detta påvekrar fortfarande västkusten och norrbotten. Men den är inte lika stark tidigare. Men i norrbotten i vissa byar så var man laestadian eller kommunist det fanns inga ytterligare. När man var präst och kom dit så komme laestadianer och kollade att man hade den rätta tron så att man inte var brödpräst.

EFS 1858, det är också det året som konventikeplakatet kommer upp. Den som skapar den heter C O Rosenius. Här betonar man predikan. Här kan det okcså vara lekmanna predikanter. Men tanken är inte att man ska bilda eget samfund, det här ska vara vitalisering av den svenska kyrkan. Den är påverkad av pietismen och herrnetismen. I vår psalmbok så finns det psalmer som ger utryck av fromhtesinriktningar.
Man samlade olika predikningar, och den vi har av rosenius är ett exempel. Vi ser draget redan från början ”mågn en är religiös utan att vara väckt.” man kan vara kulturell kristen, man kan vara döpt men ändå inte vara väckt pånyttfödd. Här ser vi det mycket typiska. När man är pånyttfödd så kan man ta emot guds nåd. Det skriver han i början. han skriver om egenrättfärdighet. Man tror att man kan komma i rätt förhållande till gud genom sina gärningar. Men det är bara genom att ta emot nåden genom tron. Allt det här är lutherskt men ännu en starkare betoning än det har varit inom svenska kyrkan.
Vidare så tar han upp 3 personer om hur de har kommit fram till tron och blivit pånyttfödda. Den första på sid 501, ”i första rummet sätter vi den förste store luther.” där hur luther blir ansätt av djävulen på klostert, och när han är på fältet och blixten slår ner. Han får dödsångest och han tolkar det att gud har gett honom nåden att leva en tid. Sedan åker han till rom, det nämner Rosenius. Att redan på resan till Rom 1510. Det finns tydligt den synen i filmen när han går på knä uppe i trappan. Sedan i filmen så ser man hur hans avsmak det är till det här, snabbt ska det gå och mera pengar. Det är galaterbrevt och romarbrevet som visar den här vägen för luther.
Den andra personen är John Wesley. Han grundar metodisterna. Han var i england. Hans tanke var inte att han skulle bilda någon ny kyrka. John Wesley har också en stark känlsa av på nyttfödelse. Han åker ut till olika länder. Han åker till usa giorgien, men han upptäcker att han inte var uppväckt. Även om han föröskte omvända indianerna så var han inte omvänderna. Detta får honom att starta metodistiska kyrkan.
Det tredje exemplet som rosenius tar upp. Är en svenskkyrlig präst som predikar guds ord vecka efter vecka. Han är inte pånyttfödd. Utan det blir möte med en av församlingsborna som ger tanken att han måste bli pånyttfödd. Men att det har varit folk som har levt som kristna men ändå inte varit kristna.

EFS har alltså olika koplportörer. Som har hand om annan viktig kristne literatur. De betonar nåden i kristus. Och lekmännen kan predika men också leda gudstjänster. Men det är väldigt starkt att de enskilda församlingsborna är mycket aktiva. Sedan finns draget av herrnhutism. . det är de här 3 exempel på inomkyrkliga väckelserörelser. Men det fanns spänningar i EFS att det bliv egna kyrkor. Men i 1900 talet blev det närmande mellan svenska kyrkan och EFS.


Frikyrkor
Det är ett knepigt begrepp. Det hör samman när man har en statskyrka. Men fortfarande så talar man om frikyrkor som uppstår under 1800 talet. Men den största frikyrkan är den katolska kyrkan. Men den betäcknar man ändå inte som en frikyrka.
Vi har en som kallas för nyevangelsika frikyrkor. Inom EFS så blir det en splittring. Den första blir SMF, svenska missionsförbundet. Detta är 1878. Det är Paul Peter Waldenström. För honom är det väldigt viktigt. Att fram till nattvarden kommer kreti och pleti. Han vill ha rena nattvardsgångar, nattvarden ska vara öppen för dem som är omvända kristna. Han talade också om en subjektiv försoningslära. Vad är då skillnadne mellan objektiv och subjektiv försoningslära. Den objektiva försoningsläran att det är Gud som handlar och det är gud som försonar sig med världen. Och den subjektiva försongsläran är att Gud handlar men när människan ser Jesus på korset. Så blir det en längtan hos henne att försonas hos Gud. Det är inte bara något som sker utanför, utan det är inom en. Nu har detta förändras, och det finns inte med rena nattvardsgångar. Gudstjänsterna liknar svenskkyrliga. Missionsförbundet gjorde mycket sak med nykterhetsrörelsen, och liberalisterna.

Sedan har vi de baptistiska frikyrkorna. Vi har svenska baptistförbundet. Den kommer 1848. inom detta så är dopet det väsentliga. Man vänder sig mot barndop, här är det troendedop som är det viktiga. Dopet ska vara utryck från redan befintlig tro som man manifesterar genom dopet.

Pingströrelsen, som också är baptistisk. Men den har också kommit med influenser från USA: men den som startar missionsförsamlingen är L.L Pethrus. (1913). Här är det troendedopet, men vad är det ytterligare? Det är den heliga anden som kommer på pingstdagen, det är som tungor av eld och de blir uppfylld av helig ande. Det är väldigt mycket APG 2, tungomålstal. Glossorali. Men det betonas också nådegåvor till församlingen. Vissa ska förkunna, vissa ska be vissa ska bota. Vissa talar i tungor och vissa uttolkar tungomålstalet. Det finns då dessa som kan tala om vad Gud har för budskap. Alla har inte den nådegåvan att tala i tungor, men man blir inte fullvärdig medlem om man inte talar i tungor.
Sedan finns det helbrägdegörelser. Healing, att man botar folk genom förbön att man botar.

Under den här baptitiska modellen så kommer också trosrörelsen. 1980-talet U. Ekman, Livets Ord. Han var präst i svenska kyrkan från början. sedan åkte han till USA och i bibelskolan. Sedan blev han påverkad av framgångsteologi. Går det inte bra för en så är ens tro så stark. När trosrörelsen kommer så sluter sig alla kristna kyrkor även frikyrkorna mot livets ord. De var också mer extrema i början. De är måna att tala om att varje församling är självständig.

Från början var pingstörrelse, att man skulle vara enkel och ha knut i nacken. Men nu är det tvärt om när man ser kvinnor inom pingströrelsen.


Metodistiska
Metodismen – J Wesley
Frälsningsarmén – W Boot


Kyrka Frikyrka
Episkopal, det är biskopen som är högst. Inte episkopala utan kongregationalistiska
Sv kyrkan har tredelat ämbete, man vigs man är då lokala och finns inte under stift.
Till präst diakon och biskop. Men det finns paraplyrörelse. Men man bet-
Sakrament (barndop/nådesdop onar sin självständighet.
Gud älskar oss först som vi är sedan får vi säga ja/nej) man har inte en prästvigning.
Nattvarden, det är de döptas gemenskap. Egentligne blir man kallad.
Lutherska kyrkorna är ofta nationalkyrkor, det är och i missionsförbundet så
Geografiska gränser. Det var bra tyckte gustav vasa blir man avskild att bli präst.
För man kunde klippa bandne med påven. troendedop
Folkkyrka, det är Einar billing och manfred. Man tänkte nattvarden blir inte först de
Att det viktiga är att svenska kyrkan finns döptas gemenskap utan de
Överallt över hela sverige med dop nattvard och troendes gemenskap.
Vigning. Det ska finnas en heltäckande.
Sedan finns det också högkyrklighet.
Kommer mitten av 1800 talet, så kommer en från
Lund om lundensiska högkyrkligheten.
Emot pietismen så betonar man prästämbetet,
Nattvarden.
Martling tillhör högkyrkligheten. Han lyfter fram
Högkyrkligheten. Det är det liturgiska medvetenheten.
Men nattvarden har fått ett större betydelse än
Än innan. Under 1800t 1 gång om året
I 1900 talet så är det nästan ingen gudstjänst
Utan nattvard. Men det som inte martling nämner
Är ämbetsfrågor. Ofta så är högkyrklighet emot
Kvinnliga präster. Han nämner inte att kvinnor
Får tillgång till prästämbetet. Men 1858 så beslutar
Man att kvinnor få bli präster. Nor/dan är tidigare.
1951 så är det religionsfrihet. Det är ganska nyligen.
Innan dess om man skulle lämna så skulle man ingå
Ett samfund som var godkänt av staten.
2000 är ett viktigt år, ändrade relationen mellan kyrka
och stat.

Industrialism
England 1700 och övriga 1800. man lämnar bonde samhälle och kommer in i statssamhälle. Under lång tid så är kyrkan uppbyggd kring bondesamhälle. De är ganska dåliga på att möta industrialismen och de nya villkoren som människor lever i. det uppstår nya klasser. Vi får olika ideologier.
Liberalismen. Det ska vara ekonomisk frihet, politisk frihet men också religiös frihet. Här finns det stora likheter med väckelserörelsen. Här hittar de ideologisk och politisk styrka.
Vi har Adam Smith. Han menar att det finns osynliga handeln som påverkar saker.
J S Mill, han menar att allt för kapitalistiskt system skapar utsugning. Då får man socialliberalismen, mjukare form av kapitalismen.
J Benthan, mill och bentham är också etiker. Teleologiska etiken eller konsekvensetiken.

Sedan har vi socialismen. Den går i klinsh med kyrkan och har mer en ateistisk framtoning. Har har vi Karl Marx. För marx är tanken mycket att kapitalistiska samhället klasskamp mellan de som har produktionsmedlen och de som arbetar för dem.
Marx tänker att det är klasskampen som ska föra kampen framåt mot det klasslösa samhället där alla äger produtionsmedlen.
Han är påverkad av Feuebarch, att religoinen är folkets opium. Marx tänker sig att i kapitalistiska samhället måste ha ett smärtstillande medel och då tar de till religionen. Feuebarch är människors projektion av önskedrömmar.
Marx menar att om man ändrar orsakerna av folk tror på gud så måste det här fungera.
Men lenin förändrar marx ursprungliga formulering. Lenin menar då att de har makthvarna för att förtrycka. De är hårdare att bekämpa religoinen.
Vi får då kommunism och socialdemokrati. Som mer genom reformer ska skapa klasslösa samhället.

Katolska kyrkan tappar också mycket mark under 1800t. Syllabus erorum. Man tar avstånd mot det moderna. Alla dessa moderniteter fördömer man där. 1870 så har man första vatikankonciliet. Här pågår italiens enande. Det vill inte katolska kyrkan för då tappar man makt. De är mot vad som händer runt om kring. Vad bestämmer man i första vatikankoncilet. Här har vi dogmen om påvens ofelbarhet. Nu måste man lyfta fram påvens centrala roll, att han är ofelbar när han talar ex cathedra. 1950 så utalade han sig om mariadogmerna. Jungfru marias obefläckade avelse. Det innebär alltså att för att Maria skulle kunna föda kristus in i världen så var hon tvugen att vara syndfri så hon var avlad på obefläckat sätt.
1950 så har man om jungfru marias upptagande och himmelsfärd.
Italien enas, och från och med 1870 så säger man att påven är fånge i vatikanen. Han surnar till ordentligt. Och han sluter inget fördrag med italien förrän 1929. då får man lite mer reglerade relationer mellan vatikanstaten och italien.
Vaticanuum 2 1962-1965. det är oerhört viktigt möte. Det är Johannes 23 som är påve och han har inte gjort mycket väse. Han sammankaller 2 vatiankoncilet. Nattvarden, fram till andra vatikankoncilet så fick folket bara ta emot brödet men inte vinet, nu öppnas detta. Fram till 62 så har gudstjänstspråket varit på latin men sedan kommer det på folkspråket. Man får mycket mer ödmjuk hållning till andra kristna kyrkor. Det är andra kristna som har splittrat av från den enda sanna kyrkan. Men man erkänner också andra religoner och att de kan ha ljus och glimt av uppenbarelsen i sig. man kan inte nog mycket betona betydlesen av förändningen av den katolska kyrkan.
En av lovande stjärnorna under 2 vatikanen är joseph ratzinger som blir påve nu.
Johannes pauls 2 reste mycket och sammankallade bönemöten med bl.a judar. Han reagerade också emot befrielseteologi. Man vidgar frälsningsbegreppet. Att de fattiga har tolkningsföreträde och kyrkan är till för dem. Man bildar församlingar med stort socialt arbete. De påvarna är kraftigt motstånd mot befrielseteologin. Det var att det var inspirerad av marx, men också basförsamlingar att då tappar kyrkan också greppet. Så det har ratzinger mycket försökt hindra och stoppa.

Ekumenik
Det har mycket med andra vatikanen. Men vi har ockås kyrkornas världsråd som bildas 1948. WCC. Vi har ett viktigt möte i uppsala 1968.
En viktig svensk person är Nathan Söderblom, han är religionshistoriker i botten. Han är ganska mycket före sin tid, han är för dialog med andra kristna kyrkor och andra religoiner.

Också feministisk teologi.

Också ekoteologi.

Också religonsdialog
Dels livets dialog, när människor av olika trosbeskännelser, delar livet vardagen. Det kallar man livets dialog.
Praktisk dialog, där man samarbetar kring miljöfrågor rättvisefråogr osv.
Sedan finns det akademisk eller intelektuell dialog eller kristendomen med buddhismen om det är samma eller olika.
Sedan finns det kontemplativ dialog, när man samlar och har gemensam bön eller gudstjänst. Det finns utbyte vissa katolska kloster i europa har utbyte med zenbuddistiska kloster delar andliga