Nya Testamentet 2

En poäng idag är att se tydligt de olika profilerna i evangelisterna. Att det int eär samma sak. Utan att det finns olika strukturer och teologiska linjer. Man presenterar jesus på olika sätt. och se hur de hänger ihop historistk. – det är tanken.

Evangelium, betydelser och likheter
- ”glatt budskap”
- rötter i hellenistisk härskarkult, när man skulle skriva kejsarbiografier så kallade man det för evangelium.
- jfr GT’s profetbiografier, om Moses och Elia.

Om vi går till innehållet om att en rättfärdig får lida, så är det inte nytt det fanns i andra jesaja (52-53). Att en rättfärdig kan lida och det måste inte alltid vara straff för synd. Om man har det deuteronomistiska paradigmet när man läser evangeliet av jesus från Nasareth.
En annan är om man har hellenistiska beiografin om andra sotra personen än kejsare. Det finns små inenhållsliga aspekter som är viktiga i hellenistisk literatur och GT. Men evangeliet är något nytt, i helheten. Som inte har funnits förut.

Markus etablerar en ny genre när han skriver evangeliet. Sedan finns det fler evangelierna än de 4 som finns i NT. De tkommer en uppsjö av andra evangelier senare som kallar sig själva för evangelium men som inte finns med.

Om vi tittar på 4 evangelium i NT så finns det 3 som har mycket likehter så är det synoptiska evangeliumen. Synoptik betyder samseende. Mattheus markus och lukas. Varför kallas de för det? För att de har mycket material gemensamt. De har stora shok som är ordagrant likadant.

Det finns olika förklaringsmodeller, hur kommer det sig att samma ord förekommer i de 3 olika synoptiska evangeliumen. Jag tänker säga något om historien om hur man har tänkt kring det här. Vi har en parallell kring litterär kritiken för pentateuken, hur man försöker förklara skarvarna i moseböckerna. Då är det samma typ av forskningsfrågor om hur man ska förstå hur evangeliumen hänger ihop historiskt. Det finns olika förklaringsmodeller.

1. Urevangeliehypotesen.
Där täkner man sig att det fanns ett arameiskt eller hebreeiskt original. Det är en teori som inte kan verifieras. Det är en hyptes, att bakom de 3 synoptikerna så fanns det ett original på ett annat språk. Det är en tänkbar möjlighet, men den övergav man.

2. en annan hypotes under forskningshistorien var fragmenthypotesen. Där tänkte man att de arbetade var för sig och samlade spridda anteckningar. Då kan man förklara deras perspektiv att de pratar om olika aker i porträttet om jesus. Men det förklarr inte ordagranna likheterna.

3. sedan finns det en trejde modell som är traditionshypotesen. Där tänker att det fanns ett muntligt urevangeliuem som sedan täcknas ner. Men varför täcknar man då ner i olika varianter, det kan man inte förklara.


4. den hypotes som har vunnit koncensus, har kommit i varianter. Brukar kalls för användningshyptesen, som försöker tala om olika användningsområden. Det var en forskare som först satte upp att matteus var äldsta och sedan kom lukas och sedan markus. Att markus skulle vara en förkortad variant och att markus skulle använda matteus och lukas. Den övergav man såsmåningom, det gjorde man för att det kom en annan teori som förklarade fler frågor.
Det var för tvåkällshyptesen där är det ganska överskådligt hur man tänker sig (sid 204) jesus och de första kristna. I botten är det markus, det är den bevarde texten man tänkte att man utgick sig från.d et är en huvudkälla. Den andra huvudkällan är Q för quelle (källa på tyska). Man tänkte att det var en samling av rena jesusord enbart. Det är det som är de 2 källorna i tvåkällshypoteser. Sedan tänkte man att det fanns matthianskt särstoff och att det fanns lukanst särstoff. 2 huvudkällor och specifika saker för matthues och Lukas. Det här förklarar ganska mycket av överlappningarna. Vilka argument kan man tänka sig som stöd för tvåkällshypotesen? Fört det första:
Mattheus och Lukas har samma ordningsföljd på material som också finns hos markus. Det ser man som tecken att matthues och lukas har använt markus. Men sen när de stoppar in sitt ”extramaterial” då avviker dem aldrig på samma sätt från den här ordningsföljden hos markus. Det som är specifikt hos markus och lukas hamnar på lite olika ställen i mattheus och lukas. Sedan finns det överenstämmelser hos tilläggen på matthues och lukas som är ordagranna, därför tänker man att det finns ännu en källa. Det är framförallt tal som det gäller. Det är så man tänker sig.
Sedan finns det en till figur på 202 (jesus och de första kristna).

Om vi går till frågan om hur vi ska placera det i tid och rum. Datering av evangelierna, det finns också en box där någonstans.
Om vi tänker oss Jesus död kring år 30, de två första deceinnerna så utväcklades det en muntlig traditoin kring jesus och apostlarnas förkunnelse. När man började skapa berättelserna. Sedan nästa fas, kring år 50 och 70 då kom de första skriftliga böckerna. Tvärtemot vad man tror, när man läser bibeln att allting kommer från början. men om vi går till NT så är det faktiskt att paulusbreven som är äldst. I de äkta paulusbreven har vi det äldsta.
I. 30-50 muntlig tradition Jesus och apostlarnas förkunnelse.
II. 50-70 de första skriftliga dokumenten. Paulus och ev Q.
III. 70 Jerusalems fall. Markus
IV. 80-90 Matteus och Lukas.
V. 90-110 Johannes.

Markus
Bakgrund till markus
Det kan vara en medarbetare till Paulus. Det finns en Markus som nämns i både apostlagärningarna 12:25, Filemon vers 24. det finns de som tror att han är författare till evangeliet. Men de flesta tror inte det. varför inte? För att man inte känner att man kan känna igen drag osm är typiska för paulus eller petrus, om markus var en nära medarbetare till paulus borde det märkts i profilen.
Det finns ganska många latinska ord i markusevangeliet. Därför talar det för att det kom till ett område där latin talades som rom eller antiochia. Judiska sedvänjor förklaras, av det förstår man att det vänder sig till en icke judisk publik. Ett annat argument för att markus vänder sig till andra är betoningen av moraliska frågor, och kultiska frågor ät tämlignen frånvarande i evangeliet. Men varför placerar man kring det här kring år 70? För att det handlar så mycket om lidande och eskatologiska och tidens slut.
Strukturen
Man kan beskriva markusevangelium som ett drama över jesus liv och verksamhte. Det kanske man kan säga om andra. Men markus evangelium i större utsträckning är en passionsberättelse med lång inledning.
I. Kap 1. introduktion där vi bland annat får vara med om Jesus dop.
II. Sedan fortsätter det med Jesus verksamhet i Galileen. (kapitel 1-8)
III. Brytpunkten kommer i mitten och blir vandringen mot Jerusalem. (kap 8-10).
IV. Kap 11-15, Slutet i Jerusalem, (själva passionsberättelsen).
V. ”den tomma graven”. 16a, 16 b en epilog om den uppstånde. I den första versionen så slutar den med att graven är tom. ( i första verisionen skulle det sluta med vers 8 att stenen var bortrullad och att kroppen inte fanns där).
Huvudtankar och teman.
Hur skildras Jesus här hos Markus? Hos markus så framträder Jesus som predikant, som eskatologisk predikant. Han som förkunnar de yttersta tiderna. Han är också undergörare och exorsist. Predikar gör under och driver ut onda andar. Något som är kännetecknande för markus är Messiashemligheten att jesus sanna identitet döljs. Och den görs så för att han blir missförstådd av omgivningen. Det är inte förrän rättegången som han visar sin rätta identitet. Det finns väldigt mycket konnflikt. Stridssamtal mellan Jesus och Fariséerna, skriftlärda, saduceer eller herodianer i Markus. Han är verkligen i konflikt med sin judiska omgivning. Det finns ett problem i Markus, om jesus var messias varför drev han inte ut romarna. Och hur kunde omgivningens bristande tro påverka hans förmåga att göra under. (kapitel 6:4) det som handlar om att vara profet i hemstad. Förmågan på underverk var inte oberoende på omgivningen. Det är något som tyder på att det är en tidig text som inte är friserad. Om vi jämför med gammaltestamentligt material. Så har vi att isrealiterna inte kunde besegrea kananiterna eftersom de hade vagnar av järn. Det här skulle kunna vara en liknande sak som ändå har fått vara kvar. En sista sak om Markus, när han skildrar Jesus familj så görs det i ganska negativt ordalag. Även lärjungarna skildras som tröga och oförstående, vi har berättelsen om hur vem som är min broder och det är den som gör min faders vilja. Det var Markus, förmodligen skriven till en icke judisk publik. Väldigt mycket fokus på pasisonsberrättelsen. Jesus framställs som predikant undergörare och demonutrivande, och passionsberättelsen.

Mattheus
Bakgrund
Plats: antiokia
Han var inte ögonvittne, varör skulle han använda matieral från andra evangelium då?
Författare: en i skriften välutbildad person, judisk el icke-judisk osäkert, det finns olika saker man kan peka på. Målgruppen är inte tydlig. Det som talar för att det skulle vara ett judiskt sammanhang. Det är att lagens giltighet består, inte en bokstav ska förgå. Men vad är det som talar för att det ska vara ett ickejudiskt sammanhang? Exempelsvis missionsbeffalesen i sista kapitlet, som blir ett klimax på evangeliet. Det är inte specifikt judiskt, att gå ut och predika till hedningarna. Jesus görs också större, i bergspredikan så görs han större auktoriet än moses också att ritualagarna inte är så noga med. det finns en hel del spänningar i relation till judiska traditionen. O ena sidan så ska inte en prick förgå, men man kan relativisera dem. En spänning är synen på mission. Det uppmanas till mission, men i kapitel 10 vers 5, så förbjuds missions till icke-judar. (vers 10:8)
När det gäller datering av Mattheusevangeliet är man ganska säker på att jeruslaems tempel redan är ödelagt, att det sker en distansiering till samtida judendom. Jesus gör häftiga angrepp på fariséerna särskilt i kap 21. det finns ett avstånd i tid till Jesus död. i uttryck i ännu i denna dag. Man kan också se början av utvecklingen till treenighetsläran, man talar om fadern sonen och den heliga anden (28:19). Men det finns inga tendenser att skilja mellan kropp och ande. Mottagare och detering, det har gåt ten tid sedan templets har ödelagts, men till sak är att man har upplevt förföljelsen och bestraffning i synagogorna. För i markus hade inte detta utvecklats ännu.
Struktur
Det innehåller 5 stora tal i analogi med moseböckerna. Det är unikts för Mattheus. Ramen skiljer sig också för Markus.
I. 1:1-2:23 Jesus härkomst
II. 3:1-4:25 förkunnelse om himmelriket
III. 5:1-7:29 Bergspredikan (tal 1)
IV. tio underberättelser
V. utsändningstalet (tal 2)
VI. jesus predikan botar och hamna ri konflikt.
VII. Liknelsetalet (tal 3)
VIII. Jesu verksamhet och frågan om hans identitet
IX. Kyrkoordningstalet tal 4
X. Jesu verksamhet i Judeen och Jerusalem
XI. Talet om tidens slut tal 5
XII. Jesu lidande, död och uppståndelse.

Propotioneligt så har passionsberättelsen mycket större vikt i markus. Men vilken är huvudtankarna och huvudteman här? I markus så presenteras Jesus som undergörare och förkunnare. Här presenteras Jesus framförallt som.
Teman
- Jesus presenteras som den stora läraren och den nye Moses
- Jesus identietet uppenbar, ingen hemlighet. Dopet visas som teofani, gud kommer ner med duvan och bekräftar offentligt att det är min son. Ingen hemlighet.
- Vi har också ett universellt budskap, missionsbefallningen. Och de österländska stjärntydarna, vi har en romersk officer i kafarnum som får sin tjänare boatd. Här har man fått ett vidgat perspektiv från den judsika gruppen.
- Sedan finns det en betoning av det etiska, som i bergspredikan.

Man vet inte vem målgruppen är, det är långt efter jerusalems ödeläggenlse. Jesus är den stora läraren, man gör skillnad mellan domedagsprediaknten och läraren. Det är inget snack om att han är guds son. Det är 5 stora tal.

Rast –

Lukas
Bakgrund
Vem var det? Han beskrivs som en medarbetare till Paulus. Här har vi åter igen brev till Filemon vers 24. Men även i Kolosserbrevet 4:14. Men liksom med Markus så är det inte troligt att det är författaren. För man tycker att Lukas inte liknar Paulus. Inte ens Lukas i apostlagärningarna känns som det. Vad ville författaren? Han ville skapa en jesusskildring som nådde upp till den hellenistiska kraven. I inledningen så betonas det noggrant att han hade gott tillväga grundligt och kollat olika källor. Här är forskaranslaget. Det nämns, det är lite unikt att det finns en adressat som nämns vid namn. Men Theofilos betyder gudsvän kan vara ett symboliskt namn det måste inte vara en fysisk person. Lukas hänger ihop med apostlagärningarna. Men det här kommer vi ta upp när vi talar om de paulinska breven, det skildrar samma tid. Vi kan veta att författaren är väl förtrogen med septuaginta den grekiska översättningen av Tanak. Han känner till synagogans gudstjänst väl men undviker semitksa begrepp och frågan om kulten. Man tänker att läsaren är första hand icke judiska kristna. Man tänker att det har sina rötter i diasporajudendomen de judar som var spridda över romarriket. Man tänker sig en sen datering 85-90. varför? Paulus Martyrdöd, som väldigt tydligt ligger i det förflutna och att Jesus liv presenteras som en bakgrund till kyrkans födelse och historia. Lukasevangeliet är del 1 och apostlagärningarna är del 2. men det kan inte vara för sent efterosm det finns förtrogenhet under det judiska kulturarvet. Och Lukas är känt av Johannes men det är oberoende av Mattheus.

Struktur
I markus så var passionsberättelsen i fokus, i Matthues hade vi de 5 stora talen. Det som är utmärkande för Lukas är den långa reseskildringen i mitten. Det är han ensam om. liksom hos Matteus så börjar det med en lång födelse och barndomsberättelse. Sedan jesu verksamhet i Galileen. Sedan den långa resan mot Jerusalem. Sedan innan Passionsberättelsen börjar så bedriver Jesu versamhet i Jeruslaem. Sedan finns det flera uppståndelseberättelser.
I. Intro
II. Födelse och barndomsberättelse
III Jesu verksamhet i Galiléen
IV. Jesu färd till Jerusalem
V Jesu verksamhet i Jerusalem
VI Jesu lidande och död
VII Uppståndelseberättelser.

Huvudtankar
- Jesus presenteras som en profet som lev ett förebildligt liv. Exempel på det är 3:21, 22:46.
- Annars så talar man om i Lukas att det är frälsningshistoria i 3 epoker. Först är det lagens tid under judendomen, det tidga Isarel. Sedan är det Jesu tid och sedan är det kyrkans tid. Det är den bild av historien som Lukasevangelium gestaltar.
- Hos Lukas är det också tydligt att lidande död uppståndelse och himmelsfärd utgör en helhet. Här kan man se att det har hänt saker i jämfört med Markus. I Markus var lidande och död i fokus. Kring uppståndelsen och absolut himmelsfärd dit är det långt. Men hos Lukas så har vi uppståndelseskildringen. Men i apostlagärningar har vi himmelsefärden och det har tagits flera steg längre.
- Apostlarna jesu lärjungar var viktiga dels som ögonvittnen, men också förebilder för kyrkans ledarskap.
- Ytterligare en sak som betonas i lUkas är heliga ande, dels i födelseberättelsen och dopberättelsen. På ett sätt som den inte gör i Markus och Mattheus.

Repetion
Han vill skildra jesus enligt hellenistisk historiemodell. Han gör frälsninghistoria i 3 delar. Vänder sig till icke judiska kristna. Sedan är reseskildringen som är särskild. Jesus skildras som profet och förebild.

Johannes
Bakgrund
Det finns inte bara evangelium utan brev och uppenbarelse. Det är breven och evangliet som man betäcknar som enhet vilket man betäcknar den johanneiska skolan vilken man knyter kring Efosos. Sedan finns det vissa som ifrågasätter den här kopplingen. Men var är det som kan vara gemensamma drag? Till exempel: man betonar enheten mellan fadern och sonen. Man betonar inkarnationen, Gud blir människa genom Jesus. Det är ett annat sätt att säga samma sak som första. Johanneiska skolan präglas av en dualism mellan Gud och världen, det är tydligt två olika makter. Kärleksbudet är viktigt. Och den kristnes enhet med Gud är viktigt. En typisk återkommande formulering särskilt i breven är ”vi vet” kommer ofta.
Om vi går till evangeliet, så är det inte troligt att lärjungen Johannes är författaren. Den har inte karaktäret att vara ögonvittne. I synoptikerna så förkunnar de guds rike. Men i Johannes själv är Jesus själv budskapet. ”jag är sanningen vägen och livet”, där har det tagits ett steg till. Och med exegetiskt språkbruk så kan man säga att hos synoptikerna matteus markus och lukas, deras eskatalogi att Jesus ska visa sin makt ligger i framtiden. Men hos johannes är det redan realisers. Därför tror man att Johannes är betydligt senare än de synoptiska evangeliumen. (90-110)
Vilka var då de första läsarna av evangeliet? Om vi säger att hos Matteus så fanns det osäkerhet om det var ickejudisk eller judisk. Men i johannes så finns det inga tveksamheter. Det finns stark polemik mot judarna, det kan senare uppfattas som mer besvärande. Att ett evangelium har mer antijudiska drag. 8:37 – hur det kan låta. Hela avsnittet handlar om barn till abraham. Det är väldigt hårda ord mot Judarna.
Jag pratade om det fanns en dualism mellan gud och välrden, men det fanns en dualism mellan kristna och judar. Och han markerar ett kraftigt avståndstagande mot judendomen.

Struktur.
Vi kan säga om vi jämför, här ser vi tydligare skillnad än mot synoptikerna. Där det kronologiska schemat var det viktigt för alla 3. det handlar om att skildra Jesus verksamhet och sedan kommer man till Jerusalem. Men hos Johannes så var det tematiskt strutkurerat. Och jesus är i jerusalem inte mindre än 4 gånger. Till skillnad på 1 gång hos synoptikerna. Det är tematiska reflekteioner osm är kopplade till de judiska högtiderna.

Prolog
I. Från Jordan till Kana.
II. Påsk i Jerusalem
III. Från judeen till Galileen.
IV. Högtid och sabbat i Jerusalem
V. Påsk vid Tiberassjön
VI. Lövhyddefest i jeruslaem
VII. Tempelinvigningsfest i Jerusalem.
VIII. Från Jordan till betania
IX. Påsk i jeruslaem
X. Jesu sista kväll med lärjungarna
XI. Avskedstalet
XII. Jesu lidande och död (ganska stor del av evangeliet handlar om den sista tiden, liknar markus. Avskedstalet 14-17 sker i sista veckan. Det är mer än en tredjedel som handlar om sista tiden)
XIII. Epilog

Huvudtankar
- jesus är närvarande i nuet genom anden.
- Kyrkan är organiskt förenad med anden.
- Enheten mellan Jesus och fadern betonas.
- Korsdöden uppfattas som upphöjelse. (det är inte förnedring, först dör man sen uppstår sedan blir man förhärligad, men korsdöden är förhärligad. Det ligger nära nästa punkt)
- Realiserad eskatologi. Jesus fullbordan av löftet ska inte ske i framtiden utan har skett här och nu.

Repetion
Senaste evangeliet, riktas till icke judiska kristna. Strukturen är att det är mer tematiskt kring högtiderna, vi har anden, jesus är närvarande genom anden. korsdöden som en upphöjelse.

Uppgift
Jämför evangelisternas skildring av samma händelse:
- rensningen av templet
- Matt 21:12-17, Mk 11:15-19 Luk 19:45-48 Joh 2:12-17