Socialetik 9

Summmera upp en del saker från tidigare föreläsningar och chans för oss att ställa frågor.
Bibelsyn
Vi pratade om att betrakta biblen antingen som vilken literatur som helst ur vilken jag som troende kan läsa in och läsa ut ett budskap. På ena sidan, då är tro och vetande i harmoni. Vetande är att bibeltexten studeras som vilken literatur som helst och jag som troende läser ut och in. Sedna har vi andra alternativet som har olika rubriker. Men tanken att tron skapar sitt eget vetande. Enligt tron är underverk möjliga. Och profetior möjliga, och det blir inte konstigt om jesaja förutsäger fångenskapen. Jag kan tro att jesaja är skriven i förväg och jag kan bli offensiv och vända mig så kritisk. Är ni så fördomsfulla så ni utesluter övernaturliga inslag. Inte bara i efterhand tolkande, där hade vi 2 alternativa inställningar till bibeln som helig skrift.
Då känns det bra att säga något om begreppet fundamentalism. Det uttrycket används, men det är inte mitt uttryck för de tär värderande. Och jag försöker formulera neutralt. Och så får ni själva ta ställning i den mån det går att ta ställning. Det är t.o.m. inte relevant att kalla det fundamentalism. Många teologer har effektiva synen att proftior kan ske, vi beehöve rinte justera efter att det inte kan ske. Den finns bland teologer som i övrigt skär sig mot fundamentalister. Men fundamentalismen. Den handlar inte om nåogt är fundamentalt det handlar inte om att leda tillbaka sin bibelnsyn på grundsanningar. Det är mycket enklare än så.

The Fundamentals – det var nmanet på en skrifter som publicerades i usa i början på 1900 talet. De var inte så märkvärdiga. De togs emot av den amerikanska kristenheten som rimliga uttryck för klassisk kristen tro. Det var inte så märkvärdigt. Men de fick sedan i efterhand ge namn åt en rörelse som först senare kom att assoiceras med bokstavstrohet. Böckerna innehåll artiklar från kända amerikanska förkunnare. BB, Warfield och ironside. Men jag känner till sammanhanget. Men princtons teologiska seminarium men som sagt från början hade det en positiv klang, det var positivt att vara fundamentalist för det gick tillbaka till skriftserien thee fundamentals. Sedan har ordet genomgått en betydelseförskjutning till att avse bokstavstrohet. Det har blivt mer en kulturell benämning till att folk är bokstavstrogna, judisk kristen muslimsk fundamentalism. Just nu har ordet fått en ny betydelse med demokratifundamentalismer. Det efter lars wilks muhammedteckningar, om människor till varje pris utan mänsklig hänsyn blint upprepar mantrat vi har yttrandefrihet m.m. de kallar demokratifundamentalisster. För de åberopa grundlagen från 1800… oavsett hur mycket det sårar.
Bokstavstrogen.
Det är dock inte så intressant för oss. Bokstavstrogen betyder ofelbar. Den som har skrivit mest och bäst om fundamentalismen. Är en engelsk gt teolog som heter James Barr, den heter fundamentalism. Och han har ju läst allt i genren och menar, det är väldigt poängfull att bostavstrogen och ofelbar är inte samma sak. Och det man eftersträvar är biblens ofelbarhet. Men drar man igång ett sånt projekt så kan man inte vara bokstavstrogen. Om man läser exakt. Så läser man samtalet med jesus och den unga mannen. Och då frågar den unge mannen vad ska jag göra för att få evigt liv. I Matteus är frågan formulerad på ett annat sätt. så en bokstavstrogen lärning upptager diskreptanser. Och olika lydelser hur de 4 evangelierna hur de berättar olika berättelser. Då kommer porejektet. Att förklara få det hela att stämma samman i en harmoni. Egentligen så träffade den unge mannen jesus vid 2 tillfällen. Den typen av teorier som ska rädda ofelbarheten. – inerrancy. Mot literal reading. Dessa två går inte riktigt ihop. Vem kom först till toma graven,d et var olika personer då har man teorier som ska harmonisera. Då kan man kanske fråga varför är det viktigt. Då brukar man uppmärksamma förhållandet 10-tal, 20-tal. Att det sammanfaller när einstein är igång med relativitetsteorin. Det är högtryck på naturvetenskapliga, och egentligne i hela västeuropa så präglas alla discipliner av naturvetenskapliga. Det är nu soiclogi blir vetenskaplig. Och även teologin påverkas av detta. En del av teologin börjar använda vetenskapliga textkritiska metoder. Då svarar den fundamentalistiska rörelsen gneom att skydda biblen från textkritiska etoder, mend et är samma naturvetenskapliga kunskapsideal. Den ska vara ofelbar för den naturvetenskapliga är ofelbar.

Idag så är min bedömning att, själv så möter jag inte så mycket debbat här. Jag vet inte omd et finns en riktig glöd i den debatten idag. Jag möter fundamentalism mer i etiska sammanhang. Att det hör samman mer i kristna socialetik. Att det har mer etiska, att det har en mer konserativ mening. Det är där slagsidan finns idag. Kanske från fundamentalistiskt håll ser att slaget sker.
Det är också intressnat att fundera över, muslimsk fundamentalism. Har en bredare förankring i islam än kristendomen har i kristendomen. Man kan säga att fundamentalismen i kristendomen är rätt så marginaliserad. Så är inte fallet inom islam. Så är inte fallet om man går till östliga kyrkor. En gudstjänst på kyrkslaviska. Kyrkslaviska är himmelska språket i bokstavlig mening. Det är språket man talar i hhimmelen. Att upppleva gudstjänst på kyrkslaviska är att gå in i himmelen. Och kyrkorummet är modulerat efter detta. Men det jag är ute efter är nyckelhändelser i europas historia. Renässansen reformatoin upplysningen och den moderna naturvetenskapens fraväxt. Iv ska inte stanna men det är värt att funda vad hände rom en rellgion inte har upplevt något. Ismaln har ingen renässans reformation och ingen modern vetenskap. För att de här inträffar int egografiskt där islam fanns. Möjligen kan man sätta att tlitet frågetäcken den dör det var islamska bekännaare som . thomas aristoteles hade inte kunnat läs sin

Men de östliga kristna kyrkorna och islam har int ehaft de thär. Detta påminns vi om när vi har invandring från dessa länder, man blir påmind om kristna och muslimska kulturer. Det är rätt stor skillnad. Då kan man helt enlkelt äga tt det är ett försök att sstå oberörd. Fundamentalismen är et försk tt såt oberörd fast man geografiskt finns i den. Förrepfrmationne den betydde mcyket. Emn uppnysnigen och den moderna vetenskapek.

Renssans vetenskap m.mo betyder inget för mig. Reformationne. Man hävdar att reofrmationnrern

Sedan finns det en annan situation som är svår att hntera, det är när jo lucei är snnen från enbombussläpckar de var rättslösa och de fick ofta in te ur sin lön. De plcoakde n ..
Dess afattiga bomuslplockare i alabama är fundamentalister. Det är en sak, at tman som teolog kan samla arugment, man kan känna sisg så säker att fundamentalismen är lätt att arugmentera emot. Så kommer sociala, biten. Man har en kristne rörelse som teolgoiskt rörelse är naiv men den fungerar som ett socialt inciptament. Det tycker jag är svårt, emen så är detet ofta.n ärkristendomen blir ett social teologi så bär det sällan teologiskt förenklad. Det finns välidg t ooo. Man skulle vilja skicka på teologiskt seminarium. Det är jättesvårt. Deosom behvs äf ett socialt patohos och då kanske de tär förneklingarna som sakapar detta.

In fybdanebtakusneb fubbs hör, sp jabsje nab sja tallat om att de . en är inte så vnligt förkommande i svensk teolo. Men det finn seksilda teologer att de ha rokstavlig bibelönin…man lufter. Så att bisatse käser osm det står. Och är bokstavtrkrisken är att man itresserar sig som ofelbar som fundamentalism. Karl bart är väll i viss mån en såan teolog som läser biblen. Men har borrar sig ner ich hämtar ut väldig tmycke teolgi. Omen mkanj blir boatd av att anlägga ne textkritiska nalys.s ka an fram pengar från den toelogiska




Om jag på några minuter får kommentera andebergs bok för vi hade seminarium på den.
Några enkla distinktioner som finns i andebergs bok.
Dels välkända distinktionen mellan ondska och lidande, den finns som förutsättning i andebergsbok.
Distinktionen är klart, att ondksa är från mänskligt handlande och lidande är det som sker bakom naturen t.ex. jordbävning i kina och tyfonen. Det som joseph fritzl är ondska. det blir skillnad till varför det finns ondska och varför det finns lidande.
Irenaeus brukar man se som den första som intresserades för lidande.
Den första som sa något intressant om ondskan är augustnius. Stöter ni på termer osm irenaeus teodice och augistnus så stöter man på olika saker.
Irenaues kan man kan sammanfatta med arabiska tanken som ”idel solske gör öken” om det inte fanns lidande smärta i världen så skulle livet förlora i kvalité man kan inte uppskatta det goda om det finns en motpol vi är tacksamma för att vi är friska för att det finns sjukdom. Hna använder begreppet fostran, att lidandet skapar fostran. Utna lidande så har vi ingen reflekterande varelse, vi skulle vara utan glädjeämnen.

Augustnius så handlar det om mänskliga ondska och handlingar. Då börjar augustnius med att definra ondskan. För att gud har skapat allt i världen. Och för att gud har skapat något ont. Så har inte gud skapat något ont och det kan inte ha någon existens. Utna blir tilld et godas motats. Då tänker han sig att när gud skapar människan, och gud bestämme rsig för att ge människan en fri vilja. Det betyder att människan får en valfrihet, men vad ska människan välja. Omd et bara är mellan goda alternativ ås är det inget riktigt val. Om jag är jättetörstigt och jag behöver verkligen något att dricka. Och ajg har gått en het sommardag genom stockholm. Jag kommer till affär och de har kylda spordrycker. Och de har olika smaker. Augustnius menar om fri vilja, om vi vill lära barn. Så sätter vi inte fram två läskedrycker det ena är pärn och det andra är äppelsmak. Fri vilja kräver något mycket mer. Ondskan finns inte till i positiv mening. Det är en förvrängning itll det goda. Det är va dosm händer i mtosats till guds ordning. Om vi ha ren fri vilja måste vi kunna välja bort guds ilja. Att välja bort guds vilja är definitonsmässigt att välja onnska et blir som att välja mellan två läskedrycker. Men fri vilj är att säga nej itll ud. Och odnska är detta o. fri vilj leder gtill ondska. det finns inngen positiv. Det är logitkst mönster att denns fri välja. Man kan itne tänka sig fri vilja om man inte i kraft av den kan välja bort gud. Så att avslutningsvis. Om iv formulerar. Thoedicýproblemet.

”allt som sker är guds vilja (=allmakt)
men gud är inte bara allsmäktig, utan också god. Alltså gud vill vara det som är gott. Och det är guds kärlek. Slutatsen lbir att allt som sker är gott.
Sedan lägger man till andra permissen att det sker ondska i världen och där har vi theodiceproblmemet. Då kanman knyta tillbaka till eirreneaus. Då tar, men det är ingen kraft som utövar gud. Det finns ingen makt som kämpar om herraväldetmed gi.d osnakn är en logiks konvensk att han vlade oss att ha fri vilja. Även gud är underkastad logiken. Definitonne på det goda. Där att gid. Augustnus tar tag i det. medans irenaesus. Tar tag i guds allmakt. Han försöker visa att allt sker pga. Gud svilja tt det fostrar oskss. Även om gud inte aktigt vill naturkatastrofen. Men gud tillåt er att det ska .
I dagens teolgi kan man lugnt säga. Det oösliga tehodiceproblmemet. Han som är biskop i linköpingsstift. Den boken är representativ på många teologer. Han modiferade det,
5 men inte som ireaneus han mena rat det kan vara sant. Andra moderna teologer mena ratt man fofrar tanken på guds allmakt den är inte så viktig.

Då har man i gott sällskap. Omipotentia är guds allmäkt. Men ponto crato allhärskare. När kyrkan etablerar sig i romerska riket. Då blir guds allmakt ill ominpotentioa. Latinet är väldigt exakt. Omniotentio är totala allmatkten. Pontp, ät alll härskare då kanske man pekar på kung cyrus. Ex. på allhärskare. Det är var många teologe erinrar om. men tror vi verkliga på guds allmakt i guds matematiska. Man vlade den bilden pantokrator. Man valde bilden av en allhärksare istället för exakt definitonen. Det kan man säkert höra i predikningar. Jag inbillar mig, att de tär vanliga från prediksstoeln talla om guds godhet och kärlek än att vöertyga besöknarna att de är allsmäktig. Där finns dagens teolgi. Det ifnns mer att säga, vill man läsa t.ex. det finns en bok av en ung norsk filosof som heter lars f svendsen, ondskans filosfi.

Guds närvaro
Är ett katoslkt alternativ till winren. Jag beklagade att vi itne hade ett grekiskt ortodoxt, vi får nöja oss med de representanterna. Vi bör se hur han skiljer sig från wingren. Han gör det som wingren är bekymrad över. Han gör kyrkan till teologins centrum. Kyrkan är involverad i teologins utformning. Man kan verkan tala om tehology än religious stuides. Men också att kyrkan ska vara samhällsrelavant. Engagerad i nutiden, profetisk. Int ealls passiva universitestteolgin som tolkar och lämnar åt människorna att tro eller inte tro. Jag har inte gjort mer specifikt katoslkt kapitlen till överkurs, det hade man kunna göra. Men det ska vara representant till katoslk troslära. Men vi stryker det som han pratar om nutida ameriaksnka teologer.