Grekiska 1

Försen
Det intressanta är att de olika dialekterna förknippas med olika litteratur. För epik och vetenskap användes en för prosa en annan. Det som hände var, eoliska joniska och doriska. Attiska utvecklas ur dem. Attiskan blir den viktiga litteratur språket. Det fina litteraturspråket. Som vi sade användes joniska för vetenskap, men sedan händer något. Under hellenistisk tid, från alexander den store, från 330 och framåt så blir grekiska ett världsspråk. Det blir förvaltningsspråket, tioll alla områden österut som han erövrar. Ända bort till babylon och ner i egypten.
Vad är det för grekiska? De tär en modiferad attiska, en enklare. Inte en lika fullt utvecklad literarä stil. Det kallar vi koine, en allmän. Det gemensamma samtalssrpåket, och de överiga dialkterna försvann.Det händer något strax före jesus födelse, den klassiska attiskan blir åter igen norm för literaturen. Detta kallas för kalssisimen eller atticismen, den är inte samtalssrpk utan litterär språk. Man rensar ut hellenistiska nymodigheter. Många av hellenitiska författarna försvinner, efterosm de var skrivna på fult språk. Och nya skrifter skrevs på attiska och man överdrev dem attiska dragen, och man har en lucka.
Det fick ett lustigt resultat, när man sedan under renässansen började studera grekiska. När man började intressera sig för NTs grundspråk. Istället för att bara använda vulgata den latinska översättningen. Vad händer då? Nästan all greksika litteratur är skriven på attiska. Men så har vi NT som är skriven på koine, det är normalspråket. Man vet inte riktigt vad skillnaderna beror på.Förslagen är allt ifårn att nt är skriven på semitisk klantgrekiska, till att det är heliga andens diealekt. Men på 1800 talet hittar man papyrus i stora mängder. Men kvitton räkningar enkla brev osm har överlevt i egyptens ökensand allt detta är skrivet på koine.
Allra först med tyska forskare udner romantiska epoken så får man för sig att det är folkets språk. Det är det på sätt och vis, men man kan säga att det är normal sakprosa som man använder för hela området. Även när romarna komme rså fortsätter grekiskan vara förvaltningsspråket. Latinet får aldrig samma roll i öst. När vi läser nya testamentet på grekiska så är det skrivet på koine. Sedan finns det många varianter, det finns semitismer, uttrycksformer som är påverkade av hebreeiska arameiska som författarna har i huvudet. Ibland kand et vara medvetet, gt översattes några århundranden före kristus till grekiska. Det är septuaginta.
När nt skrevs så hade septauginta blivit helig skrift. Alla judar som levde utanför palestina så är det grekiska gt som är den heliga skriften. För paulus är det septuaginta som är den heliga skriften. Och nt skrivs på grekiska av folk som känner septuaginta. Lukas märker det eftersom han härmar septuaginta. Då är det inte så att språket är påverkat av arameiska traditioner. Han börjar verket i klassisk stil i 4a verser, sedan skriver han medveten septuagintagrekisika. Då han talar om sin religions födelse och barndom, han tycker att det är heligt, men efter detta så är han minder septuaginta stil och är mer koine.Österländska kyrkan accepterade inte uppenbarelseboken först efter 1000 år. Den är skriven på sån hemsk greksika, det var ett av skälen. De hade svårt att se att den passade som helig skrift. Man kan jämföra paulus, han har grammatisk korrekt grekiska. Men han har speciell stil och han är svårt att förstå.Markus är närmast talspråket, han har många semitismer. Grekiska spelar roll inte bara för nt, det är också septuaginta och fortstäts använda i flera hundra år innan latinet tar över.
I grammatiken som ni kommer köpa strax så vill jag att ni läser paragraf 1-11, då får ni repition till det som vi har gått igenom nu.
Grekiska texter skrevs med majuskler de första århundranden.
Rast
Om man har ett gamma frammför en annan guttural så blir det en ng, det finns inte något ng ljud. Man stavar ng med hjälp av gamma.Dubbel gamma blir ng-gGamma plus kappa blir ng-kGamma plus psi blir ng-xGamma plus chi blir ng-ch
Ex i ordet: anggelosAngkyra – betyder ankare
Sedan har vi konsonanterna kappa pi och tau. De har motsvarighet i chi phi och zeta. Skillanden är att den ena har luft och den andre inte luft. Släpp in luft i k ljudet, då är det stängt innan du öppnar. Om du släpper in luft i p blir det ph osv.
Sigma har vi gott igenom 2 former, sedna har vi korta och långa vokalerEpsiolon etaOmikron omega
Det finns 2 sorters psiritus, spriitus aspir och spiritus lenis. Ett bakvänt c är spiritus lenis.Vad betyder det när man sätter flugskit ovanför en vokal? Det betyder ingenting. Men man måste sätta en spiritus ovanför en vokal i början ett ord. Om det är över en majuskel så sätter mans piritus efter.Men är det ett ord som börjar med minuskel så sätter man spiritus ovanför minuskel.Om det börjar med en diftong, det är att man kombinerar 2 vokaler. Då sätte rman spirtisu ovanför den andra vokalen i diftongen.
Sedan finns spiritus asper (normalvänt c), det är hård andning. Då blir det om man andas hårt blir det ”pheh”. Man vil markera ett ”h” ljud. I gamla skrifter finns det inte såna anteckningar men vi läser inte såna texter.Framför rho som begnnelsboksat så ahr man spiritus asper men man utalar inte den. Ibland kommer vi se dubbhel rho att det är dubbel spiritus att det ser ut såhär bakvänt c + c (skit i det).

Nu kommer vi till avdelningen accenter. Det jag kommer ta upp nu är minimalt kring accenter. Hela första kapitlet i läroboken diskuterar egentligen accenter och spiritus. Man kan bli sjösjuk av att börja så. Det är roligare att lära sig lite ord och ta sig fram. Det jag kommer säga nu är minimum med accenter, sedan kommer vi gå tillbaks till kap 1.Vi ska kasta oss över kap 2.
Á = akut accentÀ = gravà = silikonflex
Vad händer då om accenten är i början, då kommer spiritus först och accenten sen.
Diftonger Kort vokla plus iota och ypsiolon blir kort diftongerAi ei oi yi
Det finns också difotinger med ypsilon ev, ou
Det finns också långa alfa? Hur ser man om ett e är långt då är det eta. Om ett o ljud är långt är det omega.
Man måste sätta iota subscription under vokalerna när de är långa. I vissa ord ser vi dem. Uttalar man det iotat? Nej man uttalar inte det iotat.
Om det är en stor bokstav, majuskel. Stort Eta eller Omega så sätter man iota till höger om den. (men man uttalar det inte), det kallas då iota adskriptum.
Två punkter ovnaför ett i, så betyder det att det ska uttalas som en separat stavelse.


Grekisk ordlista köper vi av biblitokarienAbsolut nödvändig är grekiska för teologerOckså nödvändig är grekiska grammatiken (den har jag)Grekiskt nt är bra att ha till vt (olika utgåvor), den röda har engelska underrubriker. Det går lite lättare att orientera sig.
Grammatisk vers, talar om vers för vers och böjning osv. Nu finns det dataprogram där man kan peka och få samma information.Tyska boken är nt ordbok, men åter igen finns datorhjälpmedel.


Grekiska verbet (läxa tills på måndag)Det finns 3 delar i språkundervisningenGrammatiska formerOrdförårrd Läsa text
Det är viktigt att vi begriper grammatiska termer jag ska försöka förklara, men om ni inte kan skilja på verb adjektiv och substantiv så måste ni hitta det. Vi måste utgå från basala gymnaisekunskaper i grammatik.
Grammatiken kan vi dela upp i 2 delarFormlära och syntaxFormälra handlar om hur ord böjs, syntaxt hadnlar om hur ord sammanfogas i en mening så att betydelse uppstår.Svenska är inte så svår med formlära, men större delen av grekiska handlar om formlära. Det som handlar om syntaxt kommer jag smyga in under tiden. De mesta i kapitlen kommer vi ha behandlat när vi kommer fram.
De stora ordklasserna är nomen. Vi kan dela upp det i substantiv och adjektiv. Nomina böjs på olika sätt. Man böjer nomina i singularis eller pluralis. En bil eller flera bilar. Det besvärliga på grek är att iv har olika kasus. På svenska är det väldigt enkelt vi har nästan avskaffat detta.Nominativ är grudnformen, bil, bilen. Om bilen är studenten, om studenten har en bok så säger vi studentens bok. Datus och akusativ så har vi inte detta.
verbVi ska titta på kasusböjning på måndag. Verbet har också olika formkategorier, vi har tempus, presens imperfekt. Vi talar om modus, konjukativ, vore är konjukativ, vi har väldigt lite av modus på svenska.Vi har diates eller hvuudform, Vi har personNumerus
I det grekiska verbet så måste man ta hänsyn till alla dessa faktorer när man böjer verbet. Finita verbformer handlar om när en person böjer. De böjs på det här viset. Sedan har vi infinita verbformer, där har vi infinitiv och particip. Dom personböjer man inte. Men för övrigt så behöver man ta hänsyn till det här när man böjer ett verb.
Ni får själva läsa grammatiken och titta lite på hur verbet är uppbbyggt. Titta på paragraf 135 och 133, titta så att ni får pejl på hu verbsystemet fungerar.
Vi ska nu lära oss den allra enklaste verbböjningen.
Det är presens indikativ av paidevo (uppfostra typverb).det är påståndeformen, det är personen som uppfostrar inte utsätts för uppfostran.I presens Indikativ eis (du)aktivum, ei /han hon den det)
er läxa tills på måndagträna på alfabetet och titta på paragraferna som vi har pratat om 1-11vi ska lära oss böja verbet paidevo
vi ska gå igenom verblistan och analyserar orden, allting är presens indikativ aktivum. Men det är olika person. Ordlista på verben hittar ni längst bak i kapitlet. Skriv upp det så tränar niså läs frma till 2.1.1.4sedan finns det läsövningar längst bak.
2.2 läsövningdet gör ni bara med de första fyra raderna. Gå igenom listorna med verb.