Kyrka samhälle i historisk belysning 4

Först en snabb repetition så att vi kan anteckna ledord så att iv får en bild av hur det ser ut.
Om vi börjar, den unga kyrkan. Ungefär från 0-300. ”den unga kyrkan”. Kyrkan är fortfarande en minoritetsreligion. Den kultur som den unga kristendomen växer fram i den kallar man för hellenismen. Hellenismen präglas av många olika typer av idéer filosofier, mystiekultuer. Det är många religioner i svang, judendomen romerska religionen orientaliska religioner och filosofiska system som plotinus. Det är också det här som kallas för gnostisism som är ett samlingsnamn för många olika typer av rörelser. Det som kännetäcknar gnostisismen är stark dualistisk världsbild man skiljer mellan ande och materia. För gnostikerna så handlar den andliga vägen att fräsla sig från det materialla köttet och stiga upp till ren ande. Men det finns olika typer av gnostiska system, en del var hemliga system att bara vissa som kunde uppnå. Men det fanns andra gnostiska system som marcion, att man hade en skapar gud och en frälsargud för att skaparguden skapat det materiella. Och andliga är frälsarguden. Så det är många idéer och religioner i svang. Det påverkar kristendomen. Som under de första 300 åren utmejslas och får sin form. Egentligen den form som i stora delar den fortfarande har.
Vi pratar om de chalcedonska kyrkar som är på 400 talet. Men de kristologiska striderna som var tidigare var minor art. Under 300 så var kanon lära och ämbete. Var klart. Viktigt är också kyrkomötet i nicea 325 då man fastställer att jesus är sann gud och sann människa. Kanon är bibelböckerna, vilka bibelböcker som är normerade, gamla och nya testamentet. Lära har vi kyrkomötet i nicea. Ämbetet är biskop präst och diakon. Här har vi strukturen för den kristna kyrkan som den sedan utvecklas ganska fast och klar.
Men år 300 så var det 15% av romarna som var kristna. Men 380 så upphöjs kristendomen till statsreligion i rom.
Vi kan säga att 300-500 så instutionaliseras kyrkan. Nu växer den kyrkan fram som kommer bli medeltida kyrkan som är dominerande i europa under medeltiden.
När det gäller läran så augustinus på 400 talet, den kända kyrkofadern som luther grep tillbaka på väldigt mycket när han formulerade sin lära om rättfärdighet genom tro och inte gärningar och arvssynden. Det kommer vi tillbaka på reformationen. Men även augustinus menar att människan är så förstörd i sin natur så man kan inte göra guds vilja när det är ens frälsning. Man är beroende av guds nåd och man är beroende av guds nåd. Sedan återkommer idén om den dubbla predestationen om gud vet att vem som är bestämd till himmel och helvete. Augustinus har också idén som kommer tillbaka till kyrkan är om osynliga kyrkan, att det finns syndare och rättfärdiga. Ingen människa kan veta vem som är rättfärdig och inte. Augustinus tar ställning om den Donatistiska striden. Det var att slutet av 200 förföljelser. Under decius så var det många som avföll. Och offrade till kejsaren. Och efter förförljserna så när kristendomen började tolereras så gick de tillbaka till prästeliga funktioner. Det var stor debatt om deras sakrament skulle vara giltigt. Donatisterna menade att de prästerna som hade avfallit under förföljelserna, så menar de att deras sakrament inte är giltiga för de har inte visat sig som goda kristna. Men Augustinus fastslår. (den polariteten om man ska bestämma som sant kristet så finns det i hela kyrkans historia, att det finns de som inte är värdiga att förvalta sakramenten). Men det som blev den officiella kyrkans inställning med den som förvaltar sakramenten och hur giltigt det är förvaltar augustius. Han säger att det inte spelar någon roll. om man är drinkare, om man beskriver honom som okristen typ så är sakramentet ändå giltigt för att han är en gång vigd präst. Vigningen är ett sakrament de har outplånlig status. Det spelar ingen roll om prästen har visat prov på sånt som man inte ser som kristet. Men den metafysisiska utgångspunkten så är det en gåva från gud som står utanför mänskligt infltande. Man kan alltid lita på en präst som ger ett sakrament. Om man är en usling och prästen en usling så är det giltigt.

Men det är spännande att se, på principiellt hur ska man se på personen som förvaltar sakramentet. Eller riten. Alla de principiella frågorna. T.ex. om församlingen är de folk som är sammanslutna eller är det guds kyrka som är en gåva till världen. Det är två olika kyrkosyner. Det objektiva och det subjektiva. Dem här två synsätten i mer eller mindre radikala varianter går igen i kyrkans historia.
Kan man ha som hållpunkt i den donatistiska striden. De tär typ exempel, ska de som avföll under förföljelsen, ska de få komma och ta hand om sakramenten. Eller har de gört bort sig så deras vigning inte längre är giltig?


Medeltiden brukar börja på 500 talet. Västrom faller slutgiltigt 476. Medeltiden varar från 500-1500. Vad händer då under medeltiden? Gamla romarriket har gått under. Man har redan pratat om den tidiga kyrkans hellenisering. När man har mött hellinistiska blandkulturen så påverkas kristendomen. När hellenismen har gått i graven och kyrkan går i norr så talar man om kyrkans germanisering. Ett exempel är att man framställer jesus som en härskare och kung. Segerherren, är ett typexempel på kyrkans germanisering. Då kommer vi ihåg att det var den arianska kristendomen, att man tolkade kristus som en perfekt människa lever kvar i europa frma till 700talet. Då kan vi tänka på när man tänker vad är kristendomen och läroutvecklingen så handlar det alltid om att tolka vem jesus var och betydelsen av hans liv och död. Arianserna som inte hade en romersk katolsk tolkning ”ickecalcedonska” de menade att han inte var en gud utan en perfekt människa. Men det är en stor skillnad. Det utvecklas under medeltiden saker som sedan blir väldigt typiska och som man accoierar med den romerska kyrkan. Semipeliaganismen. Om augustinus menar att man inte har en en fri vilja och man bara kan bli frälst av nåden så kommer kyrkan inte fram till luther sen och romerska kyrkan i fortsättningen så intar man en annan ställning. Att människan är beroende av guds nåd för frälsning, men man har en fri vilja och genom att använda den så kan man påverka utgången av ens frälsning. Hennes vilja är inte som luther säger trälbunden. Utan i människans frälsning så samverkar guds nåd och människans fritt valda handlingar. Den samverkan mellan nåd och handlingar blir kyrkans officiella handlingar i medeltiden. Men luther återknuter till augustinus och styrker människans träbundna vilja.
Pelagius var den som hävdade att människan hade en fullständigt fri vilja. Men semi är en kompromiss mellan trälbunden och full.
Det händer i medeltiden att biskopen i rom får en speciell ställning i romersk katolsk kyrka. Den får under medeltiden en allt starkare ställning i kyrkan. Det är också något vi associerar till katolska kyrkan. Förtjäönstmoral, att om vi har en fri vilja. Så är vissa handlingar är gud mer behagliga och vi kommer få åtnutja förtjänst för dessa gärningar i evighetsperspektiv. Vad är då förtjänst? Att leva som munk eller nunna, eller celibattanken. Att det är ett högre typ av liv att man kommer betala tillbaka till det livet med frälsningen. Att fira mässan är också något som man tänker är gott. Luther han tycker också att vi ska göra de här sakerna. (inte celibat) men fira mässa eller följa 10 guds bud. Han menar att vi ska göra, men vi ska inte göra det för att det betalas tillbaka. Utan för att gud har gett världen moralen och det är alla människors plikt att följa den. Men hur det går med vår frälsning så menar han att vi aldrig kan veta. Vi vet ingenting om, det är bara Gud som är suverän i sitt rådslag. Men efter den här typen av tanke, att vissa typer och vissa sätt att leva sina liv är mer i enlighet med Guds frälsargärning. De tär principiellt, det är när luther talar om rättfärdighet genom tro. Det är en av reformationens innersta principer. Men han tar avstånd från att våra handlingar skulle kunna gör att man vet hur es handlingar påverkar ens frälsning. Nåden och frälsningar är alltid enligt ltuher oförtjänst. Vi är så påverkade av arvssynden. Vi är för förstöd i ett frälsningsperspektiv för att vi kan bli frälsta. Men vi kan lita på att jesus tagit på sig våra synder.

Nuförtiden så har det skrivits under ett dokument i slutet på 1900 talet. Så har vi i de här frågorna olika uppfattning om rättfärdiggörande genom tron. Men de här uppfattningarna är inte tillräckligt starka för att fördöma varandra. Men man har närmat sig mer den lutherska synen i katolska kyrkan. Inte gammallutherska saken utan mer teologiskt. Det står inte högst på agendan. Det som står högst på agendan vad är den sanna kyrkan. Då är det så på katolska kyrkan eller ortodoxa. Att det är heliga almäneliga kyrkan.

Tanken på skärselden växer också fram och helgonkult. Det var gregorius på 600 talet, han var en stor påve som sanktionerade de här idéerna. Klosterväseendet växer fram från 300 talet. Politiskt sätt så präglas medeltiden oavbrutet kan man säga mellan samspel och dragkamp mellan kyrka och stat. För kyrkan hade ett anspråk på världslig makt. Vem hade rätt att ta ut skatt? Var det kungen eller biskopen eller båda och hur mycket fick respektive ta ut. Och domsrätt, vem ska döma? Katolska kyrkan var en jätteapparat. Och vem ska döma kyrkans präster, där har kyrkan alltid velat ha egen domsrätt eller ska det vara kungens rätt. vem ska ha rätt att tillsätta biskoparna, är det kungen eller fursten. Vi måste tänka att kyrkan inte alltid är en andlig storhet som sysslar med själar utan kyrkan är ständigt indragen i politiska maktförhållanden. Det är en stor sak om kyrkan har rät att ta ut skatt och få pengarna eller om de inte har det. Det har med makt att göra. Det är stort om kyrkan får döma sina egna tjänstmän. Tjänstetillsättning, är att man får den an vill att den följer ens intresse. Vi kommer ihåg investiturstriden, att furstarna satte upp biskopar som länsherre för att göra att adeln inte växte sig starkt. Om man itllsätter en biskop så har den inga arvingar så då tillsätter man en nyb iskop. Men om länsherre sp kan det bli starka adelsätter så det blir mot kungne och fursten. Det pågick under hela medeltiden och m an förlikade sig på 11-12 hundratalet. Det är tydligt att tkyrkan är direkt indraget i den jordiska maktkampen. De thar svenska kyrkan under 1900 talet. Kyrka och stat. Och hur ska det gå med kyrkoskatten.

Det har varit olika på hur kyrkan har haft för anspråk på politisk ekonomisk och världslig aktör. Men under medeltiden så hade man tanken att man var de som bar svärdet i andliga och världsliga makten. Det kunde bli konflikt om skatten och tjänstetillsättningar. Men det kunde vara ett samspel där man legitimerar den välrdsliga makten. Ett exempel är när åpven kröner karl store 800. jag körner dig och du ger kyrkan ditt beskydd. Vad ähnder då när påven kröner karl den sotre till kejsare i gamla västrom. När det sitter en pve i gamla konstantinopel. Det här är innan brytningen 1054 det finns en spänning mellan öst konstatinopel och gamla västrom som pågår hela medeltiden det är inte bara anden som kommer fadern och sonen eller bara fadern. Den spänningen är efter att konstatin krönre kejsaren. Vi har en spricka mellan östkyrkan och västkyrkan redan där. Den här sprickan fortsätter. T.ex. när man ska missionera bland slaverna. Så slgs man om vem som får missionera var. Ryssland bleev ortodoxtt. Men romerskt katolskt det är en politisk allians till man kommer till en brytning 1054 då kyrkorona bannlyser varandra.
Den här brytningen mellan ortodoxa kyrkan oc romersk katolska kyrkan. Så erkänner inte ortodocx kyrkan påven. Man har inte allls kyrkostrukturen somm an har en i romersk katolska kyrkan. Man hari ngen liturj utveckling. Skolatiken är när man återupptäcker de gmala filosoferna. Alla möjliga kristendomens frågetecken. Man har inte det i ortodxa kyrkan. Istället så stannar liturgin och läran där den är.


Vi är fortfarande på medeltiden. Cluny rörelsen. Bernard av Clairvoux. Den uppstod i början på 1000, den ville verka mot kyrkans förvärldsligande. Nu är vi i europa. Vi är på romersk kaolsk mark. Man menar att kyrkan har blivit för mycket politik ochh ekonomik. Då växer det fram fromhetstyper som ska värja andliga kristendomen. Bernaid of clairvaux men aratt det är en välrdsfrnvänd kultur. Att man lever sitt livv i tyustnad. Men det finns också dominikaner och ffransiskaner som kllas för tiggarmunkar. Dem är också ett svar på. Under den härt iden spp växde det fram askept ideal. Man gick runt och predikade och gick från ställeeee tillst äll. . det fannm istiska asketiska tenden. Men det uppstår rörelser i khskan som liknar de andraa rörelser. Det finns det som liknar väldigt. De som rörs igonom kyrkans ramer. Man incporerar protesten i ig själv. Då kan man se att de ä. klostret ä r värn mo myndigheter. Kloste rkan vara m

Från roms sida så blev klosterröelsen en strategiskt viktig funktion mot kyrkans förvälrdsligandet. Det var inettt enbar

… missade lite

när det kommer till frälsningen så är gud suverän. Luthers två regiment så har den världsliga inte med det som har med frälsningen att göra. Det enda tillfället man fick göra uppror är när överheten försöker hindra en från att vara kyrka.

Luthers lilla kateskes blev instrumentet i sverige ett sätt att intemenpletera reformationen. Jätteprojektet att lära alla svenskar den rena lutheranska evangeliet. I europa var det mer blandat och i hollnad fanns det alla möjliga. Men när vi talar om den svenska enhetssamhället, så har den evangeliska lutherska en stark ställning. Man ser direkt att det rår ingen tvekan vem som har bestämt vad. Och när det kommer en religiös utbrytararörelse så är de tlätt att identifiera. Vi levde kanske med det längre än vi tror, och vissa saker lever kvar idag och kanske mer i äldre generationer.

Går lite fram och tillbaka.

Dominikaner och franciskaner. Mystiker och askeks, kättarrörelser har vi pratat om. vi ser sen, att allt detta kommer 500-1500. skolastik. Det var med aristoteles och platon i kristen tappning. Och det fanns många diskussioner, och förhållandet mellan tro och vetande. Om det här bordet, finns det här bordet. Finns uridén i himlen. bordet finns och int ebara är. ordet bord är kanske en konvention utan den har ett motsvarnade i urbegreppet bordet. Det är en gammal fråga som togs upp av grekerna. Jag kommer inte in på det riktigt. Men det är kännetecknadne av skolastiken att man överför dessa till kristen teologi och diskuterar dem i en kristen kontext. Nominalism och realism.

Thomas av Aquino, 1225-1274. han är katolska kyrkans normerande teolog. Det fasställdes på slutet av 1800. all teologisk kunskap är förenlig med tomas av aquinos teologi. Man kan inte doktorera på en tes som är oförenlig med thomas av aquinos teologi.

Kyrkan äger en tredjedel av jorden i europa. För att visa att kyrkan har världslig makt.
Man hade anspråk på andlig och världslig auktoritet.

Vad händer då? Samma som romarriket. Efter uppgång följer fall. Påvedömet förfaller. Det sker ungefär vid 1300 talet och framåt. Påvedömet faller, de bråkar med varandra. Och de är inte så starka mot nationalstaterna. Man utgör inte längre den starka stabila organisationen. Nationalistaternas framväxt. Vi har ju gustav vasa när sverige bildas på 1500talet. Sverige blir urtypen på nationalstat. Att när man går över åp reformationen så är det helt fri från påven och rom. Reformationen för ju med sig att alla länder omch områdena som övergår till reformatoriska läran, de tappar katolska kyrkan greppet om totalt. Påven kan inte ta in pengar från kyrkan i sverige längre. Påven tillsätter inte biskoparna. Men det som den kulminerar i blir kulemn på en utveckling. Där från långsamt börjar erodera. Från inre men också yttref aktorer. Reofrmationen lbir kulmen när dödsstöten mot det enande katoslka europa. Men det är folk idag som vill ha ett enat katolsk europa. Med eu. Men de krisdemokratiska partierna är någon sorts återklang att det är en gammal strid och samspel mellan den andliga och världsliga makten.

Renässansen, man återupptäcker antiken. Människan är i centrum, humanism växer fram. Individualism. Välrldsbilden förändras, med himlakropparna. Man börjar experimentera, man börjar titta på saker. Man börjar använda sig av vetenskapliga metoder i någon mening. I de romersk katolska kyrkans inflytnade i senmedeltida, blir mindre och mindre. Kyrkan är inte lika stark. Tidigare har kyrkans liv präglats hela livets områden.

rast

Reformationstiden 1500
Politik och lära
Rättfärdiggörelse genom tro.
Kyrkosyn
Bibeln
Den trälbundna viljan.
Västerås riksdag 1523, det var startskottet för reformationen i sverige. Det gick snabbt i sverige.
Uppsala möte 1593. här är det definitivt. Nu är sverige ett evangeliskt lutherskt land. Nu är augsburgsa bekännelsen antagen som bekännelsenorm.

Vi kan ta det först. Reformationen speglar politik hör ihop. Och ofta spelar i händerna på varandra. Gustav vasa hade maktpolitiska ambitioner. Han hade en stor skuld till tyska handelsbolaget hansn. Det fanns en stor statsskuld och han hade ambitionen att ena landet och skapa en nation. Det skedde samtidigt som de reformatoriska lärorna utvecklades. 1517 så spikar luther upp sina teser i kyrkporten i wittenberg. Han har inte tagit avstånd från katolska läran. Men 1523 så är vi reformerade i princip. Även om det dröjer till 1593. det går riktigt fort. Det fanns förbindelser i landet. Olaus Petri teolog som genomförde reformationen, han var lärjunge till luther och tog med de reformatoriska tankarna till sverige. Och han blev inspirerad av Luther. I Luthers syn på kristendomen så bland annat så det med kyrkosyn. Luther menar att det är kristus som gör kyrkan helig. Kyrkan i sig är inte helig. Det som kykran förkunnar och det liv som kyrkan lever ska vara förenligt med bibeln. Det andra kan inte vara upphöjt till kyrkolära. Kyrkliga traditionen är inte helig. Traditionen är inte uppenbarelse. Det som gör kyrkan helig är jesus osynliga närvaro i ord och sakramenten. Det är inte prästen eller invitarierna, utan prästen kan förkunna orden eller sakramenten men prästen som sådan är inte högre i en andlig hierariki. Kyrkans primära ärende är evangeliet att förkunna kristus som kristus finns i bibeln. Så att när kyrkan gör anspråk på världslig makt utifrån gudomlig legitimit. Det är så man resonerar att kyrkan är en mer helig instituation så bör kyrkan har inflytnade över världsliga förhållanden. Men så är det inte säger luther attman kan beställa sånt som beskattning och domsrätt utan kyrkans legitimit ligger endast på kristus närvaro i ord och sakrament. Det gör att ens föremål som kyrksilver att man har särskild rätt att ta in skatt. Allt sånt avfärdar luther de thar inte med frälsnigen att göra. De välrdsliga och andliga är två sfärer. Gud har skapat välrden och insatt överheten. Men det är inte genom det välrdsliga och inte genom vår jordsliga kallese också det vi ska göra. Men det är inte det vi blir frälsta utan det är endast genom tro. Kyrkan kan inte åberopa sin välrdsliga auktoritet och sin frälsnings funktion, det har inte det yttre. Utan det är jesus närvaro och Guds nåd. Det är kyrkan som institution förlorar sin heliga särart. Det här är något som Olaus Petri som är en teolog som är intresserad av. När han kommer tillbaka till sverige. Det är samspel mellan teologi och politik. Han fick reformation på teologiska grunder. Och Gustav Vasa fick att vi kan klippa banden med rom för frälsningen har vi kvar. Vi kan konfiskera kyrklig egendom och därmed betala statsskulden till hansan. Gustav Vasa slipper påven i Rom han betalar statsskulden och behåller frälsningen. Religion och politik spelar ofta varandra i händerna. Olaus Petri var inte så intresserad att betala statsskulden men det var Gustav Vasa. Men det var inte enda landet som var liknande. I danmark var liknande, och i England var det giftermål. Det är inte bara kyrkohistoriska skeenden, det händer om läroutveckling och strider men nästan alltid finns det politiska fakotrer. En annan är östromerska och gamla romerska katolska kyrkan i väst,n är det fanns konkurrens mellan kejsaren i konstantinopel och karl den store. Den romerska kyrkan smörjer karl den store.

Motreformationen. 30 åriga kriget på 1600 talet som sverige är inblandat i. och hans dotter kristina (gustav 2 adolf.)

Man hade ett kyrkomöte i trident. Det höll på 1545-1563. här fastslår man i förhållande till reformerta läran vad romersk katolska läran säger. Där fastslår man att kyrkans tradition är lika viktig som biblen.
Man säger också i förhållande till rättfärdigörelse genom tro så säger man rättfärdiggörande genom tro och gärningar.
Skärselden finns kvar.
Sakramenten. För Luther så behöll han bara sakramenten som han menade hade stöd i biblen. Det är dop och nattvard. Man tvistar om han hade med bikt som sakrament. Men dop och nattvard är sakrament. Medan man i romersk katoslka kyrkan har dop konfirmationen. Han vill