Individ i samhälle i GT och NT 2

När man paratar om de senare profeterna. Då finns det lite olika indelning, det är olika vilka böcker man räknar till de här. I den hebreeiska kanonen, Jesaja, Jeremia, Hesekiel och en bok (en bokrulle) som innehåller tolvprofetboken.
Men i den grekiska kanonen. Den översättes till grekiska för att man slutade läsa hebreiska när judarna blev utspridda. Den grekiska kanonen innehåller också de här böckerna. Tolv profetenboken, jesaja jeremia och hesekiel men inte i samma ordning. Den innehållre också andra böcker som apokryfa böckerna. Det är senare böcker som kom in, senare tillägg. Som i vår bibel. Det står i vår bibel mellan gamla och nya testamentet, det är där de befinner sig kronologiskt. Inte riktigt gamla testamentet men där imellan.

Det är baruks bok, jeremias brev och Susannna och bel och draken. Barkus bok och klagovisorna hör ihop. I den hebreeiska kanonen så tillhör det här skrifterna. Jeremias brev hör också dit.

Men susanna och bel och draken är böcker som anknyts till Daniels bok.

Dem bilderna vi får av profeterna i gamla testamentet är lite olika. Det finns olika profeter och de gör olika. Om man är profet så är man inte precis såhär.

Det finns exempel av extasprofeter som är ganska vanligt i många kulturer.

1 sam 10:10-11, där är det kung saul som är ute och vandrar ”i giba kom en skara profter mot honom, guds ande föll över saul och han greps av extas liksom honom…”
att vara i extas kunde absolut förknippas med profeterna. Men det är mer i tidiga stadierna när saul var kung kring 1000 fkr. Man talar inte så mycket om extas senare utan:
symbolakter mer. Man kunde göra poäng av sitt budskap genom att symbolisera innebörden i det. (läs gärna Jer 27-28 visar vad som menas)

syner och visioner kunde man få. Num 12:6

Mirakel, förknippas också mer till tidiga perioden, Elia och Elisha var mirakelgörare.

”profetskolor” där en gruppering profeter. Det var en samling som höll på med profeteri. Förmodlingen så skrev de ner ett och annat. Det här är bilden av profeterna vi får där.

Vad är en profet? Man ska akta sig att förklara allt för att gå in på ordet vad det betyder. Men det ska vi göra. Men vi ska ha baktanke att det inte är hela sanningen.

Profet – av grekiska profetes, förkunnare. Det andtyder hur vi anvädner profetisk gåva att man ser in i framtiden. Men det är inte riktigt den bilden man alltid hittar i GT. Det är inte den rollen som är den viktigaste. Inte nostardamus karaktär, det är en liten annan bild.

Navi. ”en som är kallad”. Av hebr, verbet bô, ”komma” eller akkadiska nabû, ”nämna, kalla”.
Man kan också titta bland israels grannar. De hade massa profeter. Vi har texter från 1700-1800 fkr, bland annat Mari som är nära dagens irak. Där det finns texter där det förekommer profeter, de är nabû. De håller mera på med divination. Att sticka fåglar och kolla på levrar. Det är inte den vanliga bilden av profeter i GT.

Lagar om profeter i Deut: 18:18-21 det handlar om falska och sanna profeter. ”jag ska lägga mina ord i hans mun och han ska förkunna dem för allt jag befaller dem. Men om någon inte lyssnar på mina ord jag talar i mitt namn så ska jag utkräva vädergällning. Men den profeten som förkunnar något jag inte befallt honom att säga eller talar i andra gudars namn, den profeten ska dö” Man legitimerar sig med formler som ”så säger herren”.

Vad gör en profet?
I kristen tradition tolkas deras roll som förutsägare av framtiden, Kristus. (i vår tradition att man ska se i framtiden och förutspå något. Nya testamentet har citat från GT profetiska texter där man tolkar vissa profetiska ord som att de hänvisar till Jesus.)

Profeten – talar Guds vilja in i samtiden, språkrör. Man ser att de pratar om kånkreta politiska händelser i världspolitiken och internpolitiken. Profeten ska förkunna guds ord, det är grunden. Det är guds språkrör.

Men de hade också en viktig politisk roll. för religion och politik föll in i varandra mycket tydligt. Dem var ofta som en opposition mot vad kungen gjorde. T.ex. kungens moral eller ansvaret mot fattiga.

Samtidigt så måste de anpassa sig efter konventioner och språk som man hade att tillgå. Man behövde prata folkets språk, det var kanske inte alltid så som regimkritiskt. Man kunde också stryka regeringen medhårs.

Nu börjar vi närma oss det vi ska prata om idag.
Skriftprofeterna.
Det är profeterna som fick sina ord nerskrivna.

De var 750-400 FKR. Som de levde. Skriftprofeterna var ganska unika tror vi, vi har inte hittat andra profetböcker. Man har sett texter där de tyder tecken. Men man har inte hittat utläggningar som vi ha ri biblen. Så det var unikt för Israel.
Skriftprofeterna behövde inte skriva ner själva va de sa eller skulle sagt utan var ofta profetskolorna som vi pratade om. där skrev man förmodlingen ner profetens ord. Många av de här profeterna var karismaktiker, pratade om många olika saker. Sedan förmodlingen profetlärjungar eller skrivare. I Jeremia så nämns det att han hade en skrivar som hette Baruk.
Man kan inte säga att profet var precis såhär. Skriftprofeterna, t.ex. Jesaja var en hovprofet men han är också kritisk mot sin kung.

Profetiska huvudteman.
Om man ska göra våld på böckerna så kan man sammanfatta huvudteman. Det är olika teman i olikar och i olika politiska situationer.
De förkunnade Yahwes ord, att man bara skulle dyrka Yahwe, det är ett tydligt budskpa.
Andra gudar och gudabilder är inte ligitima. Det är ett vanligt tema. Som visar att folk dyrkar andra gudar och har gudabilder annars skulle de inte säga det här.
Social rättvisa, har vi lätt att ta till oss idag. Det är inbyggt i religoinen att det ska vara social rättvisa. Man ska ge till den fattige och man ska vara barmhärtig mot den fattige. Det fanns ingen socialförsäkring men det var inbyggt i religionen. Men det är många som tar upp temat, så verkar det inte fungera så bra. Men det är några profeter som kritiserar sina kungar så hårt för de är korrupta och bryr sig inte om den lilla människan.

De fokuserar här på Israel. Det är inte så att det bara gäller för oss, men det fanns ingen anledning att ta upp det någonannanstans i världen.

Domsprofetier, varningar om straff. Det fanns mycket som folket gjorde fel. En del av profeterna är vädlgit tydliga med att markera det som är fel som ska straffas eller att man ska omvända sig för att slippa straffas. Man talar om vad som kommer hända om man inte bättrar sig. man ska respektera förbundet med gud det har med att följa Guds vilja att göra.
Det här är något som är tydligast före exilen. Inte för att man följde guds vilja mindre då utan det fanns andra saker som var mer aktuella då. (det är då den babyloniska exilen (runt 500 fkr)).

Instickare, några årtal.
722 Samaria faller (nordriket) av assyrier (profeterna säger omvänd annars går det illa, och de omvänder sig inte)
701 Jerusalem hotad av assyrier
597-586 Jerusalem faller (mer tröst, och bättra er så kommer det bra och förvissa att det bara är en reningsprocess, en skärseld. )
539 Babylon faller

när jag pratar om exilen så är det mellan jerusalem faller och babylon faller.

När babylon har fallit så försökte man bygga upp lite. Man var inte storstat. Men då kommer andra profeter som har budskapet att vi måste resa upp ett nytt tempel. För templet förstördes när jerusalem föll. Då måste man ha en bra framtidstro, man måste upprätta Jerusalem.



Profetisk text
”så säger herren” välkänd budbärarformel. Tydligt att det är från herren. Det är också en tydlig formel när man har budskap från någon. Som att man är en budbärare som förkunnar något från en kung - Jämför 2 kung 18:19 ”så säger den store konungen, konungen i Assyrien”. (säger generalen) det finns många brev som är bygda upp på det sättet, så säger den och den där kungen.
Både prosa och poesi förekommer (det är väldigt svår text, det är svår prosa. Det finns tydliga poetiska delar och dem är ofta markerade med att vara indragna i texterna.)

Använder metaforer flitigt, de har ett tiltall. Att man talar till folket direkt. Man talar också om vem den där profeten är. I jeremia så får man veta mycket om Jeremia, (jämfört med de andra) men det är stor variation. Man kanske har samma tema ofta, men det är inte formeltext, utan det är väldigt stor variation.
Talar ofta direkt till folk: du-form (2 person)

Självbiografiska skildringar
Stor personlig variation
Profetiska syner eller kallelse (Jes 6: Jer 1. Hes 1-) ofta väldigt häftiga texter. Det här är några få ord om hur texterna är obbygda.
Ibland får man veta om kallese varför han blev profet hur han blev utkallad. Lite biografisk information och en massa profetior.

Profetberättelser.
Vi har pratat om självbiografiska skildringar. De var lite av preformance artister, det är symbolhandlingar. Jesaja gick naken genom jerusalem för att få en poäng.
Hesekiel kokar mat över mänsklig avföring.
Hosea gifter sig med en prostiturerad.
Detta för att inte bara säga det utan också utagera det på ett sätt. vet man om ma verkligen gjorde det? Men det vet man inte, att gifta sig med prostituerad för att visa en poäng låter inte troligt. Men det låter konstigt om det inte finns något bakom. Då hade folk kanske reagerat att de säger massa strunt om profeten som de vet att de inte gjorde.

Tre historiska perioder
Man kan dela in profeterna i 3 olika historiska perioder. Det är ungefär dem som skrevs i fet stil tidigare. Det är historiska bakgrunden som profeter talar i. Om vi ska gå tillbaka lite till vad vi har pratat om tidigare. Det fanns under kung David och Salomo (omkring 1000). Då är Israel ett enat kungarike.
Sedan någongång 940 delas riket till Israel och Juda. Här fanns det då Davids ätt i Juda. Man hade ett kungahus som från kung David hela vägen ner till jerusalems fall. Men i Israel så var det andra kungar och generaler som gjorde uppror och skapade eget kungahus. Kulten hade centraliserats i jeruslaem som var i juda. Stora delen av GT var författat av dem som var i Juda. Men historiskt så nämns juda mer sällan än Israel. Man får tanken att det är Israel som är starkare. Juda är litet i de tidiga stadierna.
Sedan går det massa år. Det händer massa men det som är viktigt nu är att Israel tar slut 722. det är inte så att landet försvinner, men israel är inte längre en stat utan det är en provins i det assyriska imperiet. Delar av folket deporteras till andra delar av det assyriska riket och man flyttar in andra folk från andra delar av riket. En hel del flyr också till Juda.
Juda fortsätter lite längre. 701 är fortfarande assyrier där som bråkar. Men de kommer undan genom att betala tribut. Det är här vi har Jesaja som pratar om det, och händelserna före. Han pratar också om Israels fall. Amos och Hosea är också där.
Nästa steg som är viktigt är att assyriska riket faller någonstans kring 612. då är det babylonierna som snabbt erövrar resterna av det assyriska riket för att utöka sin maktsfär.
597 så erövrar babylon juda. De deporterar också folk bort. De tar del av övre skiktet. Men Juda gör uppror och de kommer igen 587/86 och de förstör tom templet då.
Sedan så deporteras de till staden babylon som är i hjärtat av det babyloniska imperiet. Där är de i exil. Där börjar man då på riktigt tänka på sin historia. Skriva ner det judiskt. Det är akut att inte förlora sin kultur och allt som de tror på. De skriver ner i mycket större grad än förut.
Sedan kommer perser, och de flyttas en del. En del stannar i babylon som är värsta storstaden. (539)

Assriska krisen
Assyrier vid makten i Mesopotamien och närmar sig bl.a. länderna i väst. Nordriket faller.
Hotet från Babylonien
Babylonierna vid makten i Mesopotamien och expanderar sitt välde. Jerusalem faller.
Efter exikeln.
Delar av den deporterade befolkningen återvänder till Israel. Återuppbyggnad.

Assyriska Krisen
Amos och hosea.
Jag klumpar om dem, för att de var ensamma om att verka i nordriket. De var före Jesaja. De är nog kring år 750. Det bästa sättet att få grepp om dem är att läsa vad de har skrivit.
”så säger herren, brått på brott har israel hopat..” tydlig samhällskritik, och talet om domen kommer tydligt. ”De säljer oskydlig för pengar”, det är de som har makten att göra detta som de kritiserar. Även om de säger israel så är de i maktposition som de kritiserar.
Israel är det utvalda folket, gud har valt dem att vara det utvlada folket. Men den delen som israel har, har de svikit genom att inte göra som gud säger.

Hosea, han går lite tillbaka till Exodus och ökenvandringen och det temat. Det är lite grann samma sak. Folket har glömt det som gud har gjort. Han tar då ökenvandringen.
Hosea 1:2 ”gå tillrätta med er mor hon är inte min hustru och jag är inte hennes man så att hon tar bort det horiska i sitt ansikte (det är israel)” det kommer verser av samma liknelse.


Sedan kommer Jesaja som är ett helt kapitel för sig.
Den är tredelad. Proto Deutero och trito. Första andra och tredje. Proto i Jesaja är den som är stor del skriven av en profet som heter Jesaja. De andra är skrivna av andra profeter eller profetskolor. De placerar sig väldigt bra, i tredelningen assyriska riksen hotet från babyloninen och efter exilen.
Hur kan man säga att det är tre olika. För det första efter kap 39 som är slute tpå proto så nämns han inte med namn. Sedan är det helt olika i litterär stil och tematisk. För det tredje så var det inte ovanligt att man gjorde på det här sättet. Läser man texterna så ser man att de är väldigt olika. Men det är inte så att hela Jesaja 1-39, att det är skrivit av profeten Jesaja. Det finns massa kapitel som förmodlingen är senare tillägg också. Men läser man en sådan kommentar till bibelböckerna. Men där olika forskare skriver om texterna. De är äldigt förtjta. Att man itne behöver gå in så djupt. Inte i alla flal ännu. Men det är inte så att alla kapitel 1-9 . är rätt. jesaja har både doms ord och frälsningsord. Men det är inget problematiskt att gud både är straffande och nådog gud. De har syndat för då straffar de en förutom om gud är nådig. Jag sa tidigare att Jesaja var en hovprofet. Jerusalem är väldigt annorlunda än vad som i i hiosea. Men smatidigt så visste de inte om tidig hosea. Eller.
Han är inne på deutronomistiska grund principen . men han använder den plitiska situationen som är att assyrierna växer i makt.
Han verkade länge och kritiserade sina kungar, han var inte eftergivsam.
Hiskia ville ha allias med Egypten, men det var Jesaja mot.
Immanuelsprofetian (7:13-15) kommer i detta sammanhang. Liksom 9 och 11. det fortsätter såhär ”innan pojken har lärt sig att

Hotet från Babylonien Habackuk
Skrivit när man ser hotet från Babylon växa fram
Varför tillåter Gud att de rättfärdiga drabbas av de onda kaldéerna i bablonien? Theodicefrågan här till det. Han är inne på det språket. Varför låter det här hända, vi är rättfärdiga och vi är hans utvalda folk. Till skillnad från andra så säger han inte om de är odugliga, han är mer frågande. Men på något sätt har de tillit, att ha tröst. Han passar också på att ösa svavel över babylonierna när de som plundrar och förstör.
Ve dem som plndrar och förstör! Han ser att de tär Gud som låter babylonierna drabba sitt folk, det är inte babylonierna. Den tanken finns hos många profeter.
Jahve är ensamgud, det är ett vanligt profettema.
Teofani när Gud drar fram för att rädda de rättfärdiga och hämnas på hedningarna. När gud drar fram för att rädda de rättfärdiga.

Hotet från Babylonien: jeremia
Jeremia har väldigt många berättande texter. Han ville faktiskt att man skulle underkasta sig babylon. Skickligt politiskt sätt att det inte går att göra något åt. Här kommer babylonierna vare sig vi vill det eller ej. Han ser det som Guds straff. Babylonierna är Guds verktyg.för att straffa israeliterna.
Han har också mycket självbiografiskt mateiral
Han språkbruk liknar deuteronomium men han är inte helt och hållet en deuteronomist, han tycker att lagen ska vara skriven i människors hjärtan. Han är mycket inne på att man ska vända om sig.
Han har också symbolhandlingar om krossade lerkrukan står det i kap 19.

Hotet från Babylonien Hesekiel
Präster och profet som deporterades till babylon tillsammans med judas elit år 597.
Förklarar varför Gud var tvugen att lämna templet. Guds tempel var dock guds boning. Men guds härlighet var tvugen att lämna templet och åker runt i babylon där dem är.
Folket har varit otroget (liknelse) man här lämnade han den. Man fick inte ha ikoner. De hade en förklaring för att Gud lämnade templet, folket hade varit otroget. Han kommer med en ny tanke:
Man straffas för sina egna synder, inte förfädernas.
Gud (härligheten) följer med till babylon.
Förtorkade benen får liv kapitel 37, israel var symboliskt dött men det finns hopp.
Ett rikt och stakrt bildspråk – psykadeliskt.

40-56 deutero jesaja, mycket tröst som är typiskt för exilen i babylon att man har betalat tillbaka sin skuld.
Han är väldigt mån om att visa att de andras gudabilder bara är trä och hånar de andras gudabilder, att åvr gud består.

Hotet från Babylonien
Deuterojesaja
Skriver under sista åren i exilen
Den perssisken kungen kyros är herrens instrument för befrielse 45 (han är christos den smorde, han är utvald. Det finns tillfällen då man smörjer folk som kung då tar man olja och smörjer huvudet, man kan smörja andra även huvudet. Men tanken den smorde den var ganska fasta vid en davids ättling ganska länge. Men även andra kunde vara utvalda. När man har kommit såhärlångt i historien så är den smorde någon som är utvald för att rädda folket. Åter igen så använder herren hedningarna som instrument. Men kyros och perserna var välsedd för de var mycket mildare och de tillät dem att hålla på med sin religion och vara i sitt land. Därför:
En ny exodus från babylon till Israel. Då får man också tanken att det är bara vi som ska se ljuset, också hedninganra.
Predikar tröst: domens tid är förbi (40)
Sträng monoteism (44:6-8)
Israel blir till ljus för hedningarna
Sångerna om den lidande tjänaren (52-53). Nytt den lidande är oskyldig.


Efter exilen: tritojesajan
När deuterojesja enhetlig så är tritojesja mer ihopplockad.
Disperat samling profetord. Han menade att herren kunde sänka alla berg och höja alla dalar och göra rak väg för folket. Sedan blir man besviken vad som hände. Man hade inte riktigt den förmågan. Man återvände, men sen.
Återkomsten besvikelse. Kontrast till deuterojesaja vision.
Starkt universalistiskt drag. (56) även icke-judar ska inkluderas.
En ganska ny genre kommer. Apokapalytiken. Apokaplytikskt drag: jordiskt paradis. Sista tiden när den här värden slutar, när den här världen kommer till sitt slut sen börjar man pånytt jerusalem, detta kommer mer och mer efter den här perioden.

Efter exilen Jona (den är skriven sent) det som är tydligt är att man ska inkludera hedninganra och predika till dem. Som bekant vill inte Jona.
Skiljer sig mycket från övriga profetböcker i form och innehåll.
Prosaberättelse om trilskande profet. Insprängd tacksägelsepsalm.
Jahves barmhärtighet innefattar alla folk.
Protest mot snävt nationalistiska tendenser i efterexilisk religion
Kritik av profetrollen som den tidigare utformats., profetrollen har ändrats lite grann där. Det är alla folk som det gäller inte bara våra egna. Efter detta så fanns det inga fler profeter.