Socialetik 8

När det gäller sidantal, göran möller.
Under teologins uppgift så finns det två avsnitt, det finns att reflektera över gud idag ochteologins startpunkt. Den ena är på sid 81 och den andra är på sid 91. där tycker jag att framställningen kan få vara kursivt.
Inte från (81-102)

Den svenska teologiska situationen,
På den introducerande kursen får man lära sig känna sin närmiljö, sedan kan man bekanta sig med situationen i us aoch kontinenten. Min tanke är att vi ska fundera lite med vad vi håller på med. och när folk frågar, när ni läser teologi. Är det flum, eller är det oknstnärligt, eller måste man vara treonde. Det är viktigt att vi får med oss. Sedan har vi inte sagt något om bibelsyn. Det berörs indirekt i mycket av kursliteraturen. Men för övrigt gäller det att ni själva i slutet på kursen tar för er och gör det så lätt för er att skriva hemskrivningen. Ni har inte fått hemskirnvingen, men den kommer utgå från kursliteraturen.
Men att det är hemskrivning så kan man inte bara be er referera vad som står, vad någon skriver. Utan det måste vara något mer. Allt det föreläsningsmaterial som gör att ni kan ge referat till vad som kan ge.


Svaret på frågan, när ska jag följa BP etik ocbarmhärtighet, och när ska jag följa dne allmänmänskliga etiken, ställa krav sätta gränser inte efterskänka. Då säger luthersk teologi, när det gäller mig som person. Nen så fort jag förvaltar medel och ansvarar för medel då ska jag följa mitt ämbete så ska jag följa humanetiken. En svensk lutersk teolog av älldre datum han formulerande det som så, i mitt ämbete kanjag mycket väl vara miliätr om det är ett rättfärdigt krigssammanhang. Då agerar jag åt min ämbete, som soldat jag kan erbjuda min filt till en fånge. Så har man försökt lösa upp schizofrenin.
Det är en bild av framväxande frikyrkligheten. Samtidigt som den ormerksa kyrkan löser det på ett annat sätt, gnoeom att institutionera detta. Kloser ordens rprsäter m.m. där utlovas BP och vad vi kallar för moralsik excellens. Det börja rmed att kyrkan skapar institutioner som ses som barmhärtighetsideal i NT: sedan hamnar man också i dualism, dels för ordensfolket. Och vanligt oflk. Dualismen finns i romerska kyrkan.

Frikyrkan, där har man hanterat det på det sättat att man vill vidarebefordra värdeinga,r så att samhällets etik blir kristne. Kyrkan borde vidga sina gränser, även om alla människor tror i sitt hjärta är det inte direkt. Men kyrkans människosyn ska synas i hela..

Det är också kalvin, han är dock reformert. Vi ska inte blanda ihop honom med baptistiska delen av frikyrkan. I sverige är även de rofermerta samfunden firkyrkor. Och calvin gör samam försök i genev+e. han m edvetet gör sin plats i stadesn styrelse. När han väl sitterism orfförande . han skapar lagstiftning i geneve som är baserat på bergspredikan. Sdena harh na sin lagllltext. Och han översätter bp till socialetik. Definiera det m.m.
När luther får se den angstiftninngen. Då sa han väldigt bekymlerigt. Man omvandlar bp till något mera tamt osm vi människor kan förgoga över. Calvin verision kunde man följa. Men luther menade att vi får aldrig tro att vi förgoar över ejesus bud. Att vi kan behärska dem. Nu har jag varit rätt så okej. Lluther är exegetiker och clavin är jurist… (sov) T__T


´
Guds närvaro
Teologiämnet är ett universietetsämne är inte på samfundens folkhögskolor, föreälsningen är offentlig, rummet är offentlig. Saker kan sägas osm faller under diskrimineringslagar. Då kan man fråga sig, kan teologin finnas i en sån miljö. Är den vetenskaplig? Jag tänkte bara ge er en bakrgrund till den svenska situationen sedan har vi det internationella i werners bok.
Lite olika röster i debatten.
Karl Barth: Teologin ska redovisa kyrkans förkunnelse.
Paul Tillich: Teologin ska tolka den mänskliga existensen. Och utforma en tidsaktuell kristen förkunnelse.
Gustaf Wingren: teologin ska vara en enda sak, livstolkning.

Här har vi 3 teologer som gör teologi till något konstruktivt. Något som har ett mål och ett syfte, som ska landa i en slutprodukt. Livstolkning, förkunnelse redovisa för kyrkans förknunnelse. Här skulle den lika gärna kunna bedrivas i kyrkans seminarie. Hade det endast vara detta så hade dne aldrig hamnat inom universitetsvärlden.

Men sedan finns det andra som har varit inflytelserika i sverige.
Anders Nygren: teologi är ett svar på den religiösa grundfrågan. Teologi bör utgå från en faktisk given religiös trosupplevelse.

Nu uppnas möjligheten att placera det här inom unviersitestsvärlden. för att vissa människor har gudsupplevelse, att tolka det är som att läkare tolkar människans hälsa.
Teologin får inte styras av kyrkans intresse, den är värdeindeffirent.

Gustaf Aulén som är en av 1900 talets giganter i svenska kyrkan. Han ändrar tonvikten mer och säger: teologin är uttolkningen av det äktkristna, det ursprungliga kristna. Det är också han som har utformat försoningsläran att jesus har besgerat ondskans makter. Även han säger att teologin har en normativ funktion utan bara uttolkar, vad tänkta de först akristna och försöker ringa in en klassisk kristendom.

A. Jeffner: håller kvar samma linje och poängterar att teologin arbetar med vanliga humanvetenskapliga metoder. Att teologin har inget särskilt kunskapsprivilegium. Det är inte så att teologen tar emot sin kunskap från gud det innebär när man läser en bibeltext så gäller literaturkritiska saker. man räknarinte med en gudomlig uppenbarelse, utan man har bara humanvetenskapliga metoder i allmänhet. Jeffner är noga, med att teologins uppgift inte är att producera trosläror. Man måste vara öppen för att humanvetenskapliga läran smular sönder kyrkans tro. Svenska kyrkan bygger på luther och tolkar bibeln på visst sätt, tänk om vi upptäcker att luther missförstått nyckelställen. Sådana saker kan man få räkna med.

Ännu längre går.

L-Oarmgard: potenterar teologins kyrkokritiska ideal. Men inte som ett program då blir det ovetenskapligt.


Vad studerar man som teolog. Då har man delämnerna.
Exegetisk teologi, bibeltolkning
Historisk
Systematisk
Praktisk – pastoralteolgi. Hur man döper, hur man firar nattvard m.m.

Den uppdelningen står sig. bara det att det uppkommit delämnen, som religionspsykologi livsåsådningsvetenskap m.m. i grunden står sig detta. Att bibelvetenskapen är ett ämne med egna professorer. Historiker har sina. I ppsala har man sina rum.
Systematik håller vi p med nu, filosofiska trosreflektionen. Den ämnesindelningen står sig.


Men när man ställer fårgan generellt, vad är teoloigins studieobjekt då säger:
Carl bart: gud är studieobjektet. Därför kan teologin bara bedrivas av troende människor. Han är inte ensam i det här.

Om vi går under A Nygren. Då har vi åter igen de som hävdar teologins vetenskaplighet. Anders nygren hävdar att det är vetenskaen om tro som mänskligt fenomen och inte om gud. Teologin kan inte uttala sig om det trancendenta, om gud. Aulén går med detta att det är tron som studeras och inte gud.
Wingren instämmer också i detta, så han hamnar här under sträcket. I frågan om vetenskaplighet så menar han att teolgin studerar på sama sätt somnygren. Men det viktiga för honom är att teologinf rå vara det konstruktiva, att det ska vara livstolkning, teologin ska hjälpa människor att tolka livet, och att använda teologins redskap begrepp och kategorier. Hans bok credo är ett uttryck för detta. Det är väldigt lite av religiöst fikonspråk och dogmatiskt språk, det är väldigt existentiellt. Det ska vara livstolkning.d et har en konstruktiv uppgift. Den kan inte vara hur kritisk som helst.
Men jeffner och armgard, hävdar att den kan vara kritisk.
Men där går wingren ifrån att dne har med positiv, den kan inte smula sönde rhurmycket som helst. Men han lander i en konstruktiv hållning.

Detta vetenskapliga är ett svenskt synsät,t på kontienten är det karl barth och paul tillich som hävdar. I usa är det theology och religious studies som är skillnadnen. Situationen i sverige är att vi läser religious studies, att vi läser det som föreberedelse för kyrklig tjänts förekommer inte någon stans utom skandinavien. Och förklaringen finns i luterdomen, det är tanken med världsliga regementet. Så länge de producerar god kunska p så finns det inget att känna sig hotad av detta.


Bibelsyn
Det ingår i vårt ämne, systematisk teolgi. För at tde tär ämnet som systematiserar och ställer frågor till mateiralet. Då handlar det väldigt mycket om att teologin har utvecklats från att vara kyrkotjänande till att vra en vanlig humanvetnskaplig kunsakpsdisciplin. I teolgens ögon har den ädnrats från tat vara en gudsröst, til att var en smaling antika texter som har tolkas på vanligt vetenskapligt sätt. vad betyder texten i sitt ursprungliga sammanhang? Man gör en stor affär, att t.ex. skapelseberttäelsen har förlagor i babyloniska skapelseeopset. Bibeltexten framkommer som ettm änskligt religiöst dokument, då tänker toelogen på veilket sätt är det guds ord.
Ibland gör man det till en fråga om tro och vetande. Vi studerar biblen som vilket dukument som helst, det är vetande.
Då kommer tron och smula sönder jesaja att man har pusslat samman för att utgett sig för att vara jesaja. (nu hittade jag på) men det är den typen av teorier, då tänker man sig att den troende teolgen vill bli uppbyggd, jag tordde den var si och så före kristus. Man gör en skillnad mellan tor och vetande. Det är en enkel och handfast inställning. Låt vetande dissikera, och låt tron tolka det som guds tilltal.
Då protesterar den treoende toelogen, och undrar varför skulel gud jobba på det sättet. Vad är det för poäng, att en bibelbok presenterar sig själv som om den skulle komma från jesaja och referar som den vore samtida, och så är den komplierad i 300 fkr. Man ser ingen poäng i detta. Frågan är den om man ska räkna in gudstron som en vetneskaplig örutsätnting. Ska man tänka så om hypotetsikt det finns en gud och han har valt att uppenbara sig genom en skrift. Är de tinte logiskt att tänka att den hra tillkommit på ett överanturligt sätt, kan man inte räkna in det i sitt studium av bibeltexten. Där går skiljelinjen. Man kan säga grovt att det är skilljelinjen mellan tehoology och religious studies. Gör jag det som universitestteolg så bryter jag mot grundläggnade akademiska förutsätntignar av vetenskaplighet. För min del tycker jag det är viktigare, jag känner mig reskeptlös för hvar saker hör hemma. Respektera vissa yttre ordningar än att just ställa den grundläggande teologiska frågna. Jag är inte beredd att vifta bort någon av dessa positoiner. När jag var student, så presenterades det scenariot men så viftades det bort. Trosperspektivet, att de tär trons tolkning. Men det inverkar inte på det vetneskapliga studiet av biblen. Men den som är troende kan svara att jag tror att biblen har en övernaturlig tillkomsthistoria. Dvs. jag tror att jesaja hade förmågan att profetera och därför är den boken så gammal. Vänder man så kanske man attackerar vetenskapliga, och att den är fördomsfullt. Om mjesaja profterade och skedde något på 300 talet så säger du att den skrevs ner på 300 talet. Det blir din dogmatik. Var och en kan ta ställning, men ajg tycker deyt är viktigt att visa båda positoinerna som legitima. D
Då täkner man sig att vetenskapen och tro fungerar som förutsättningar, om jag har trons perspektiv så är det utgångspunkt som påverkar hur jag faktiskt konkrent tror om det historiska skeendet. Rasade jerikos murar på ett övernaturligt sätt, kunde profeterna profetera. Då påverkar det mitt sätt att datera skrifterna. Då ger det mig en kkkonkret skillnad istället för att vara ett pasivt perspketiv när vetenskapliga sättet har sagt det nödvändiga sagda.