Kyrka samhälle i historisk belysning 7

Genus och kristendomens historia.
Vi får tänka att kristendomen inte bara är ett trossystem och har präglat hela kulturen. Och vad som sägs inom ramen för kristendomen präglar människors uppfattning för sig själva, detta gäller könsroller. Vad det innebär att vara kvinna och att vara man. I den kristna traditionen så finns det en väldigt tydlig linje som har börjat ifrågasättas under 1900 talet. Att kvinna som kön är underordnad mannen. Det är inte att kvinnan skulle ha sämre chans att ha frälst. Eller att kvinnan ligger sämre till hos gud. I andligt så är kvinnor och män jämlika. Det är inget som säger att mannen skulle vara andligt mer högstående. Men i livet på jorden i familjen så finns det en tydlig uttalad idé om kvinnans underordning som har präglat samhället i övrigt.

Det här har faktiskt funnit genomgående i kulturen. Teologer har varit måna att tydliggöra det här. Man har haft olika argument, bibliska och traditioner. Argument för varför kvinnan har varit underordnad. Jag tänker gå igenom argumenten och tankarna varför det ska vara på det sättet.

Allmänt från ett kristet perspektiv, hon skapades efter mannen. Hon skulle också vara mannens vän för att slippa vara ensam.
Kvinnan förde in synden i världen. Det inte bara var en kvinna som hette eva som åt äpplet det är kvinnokönet som förde in synden i världen. Det här är ett klassiskt argument, så tänkte luther också. Det finns en kyrkofader tertalianus på 300 talet. När han förklarar kvinnans ställning i förhållande till mannen. I hänseende till mannen. Vi har den mytologiska förklaringen om Eva som förde in synden i världen.

Martin luther menade också att kvinnans underställning är straffet för arvsynden. Vi har pratat om luthers lilla kateskes, så skriver han i rubriken för hustrur hur hustrur ska leva. Då säger han såhär. I hustrur underordnen eder era män såsom herren, såsom Sara var lydig mot abraham och kallar honom herre...
För äkta män så står det: i män skolen och på ett förståndigt sätt leva tillsammant med era hustrur då hustrun är det svagare kärlet. Det är uttalat att hustrun är det svagare kärlet. De här sakerna låg till grund, uppmaningarna i luthers kateskes, lärde sig alla utantill. Fram till 1919 så låg det som grund till kristendomsundervisningen. Det här var normen. Man är galen om man är emot jämlikhet. Om man inte underordnade sig så bröt man mot Guds ordning. Det var en del av Guds skapelseordning.


Men i berättelsen om jesus, han lägger inte ut texterna om under och överordning. Han vänder upp och ner väldigt mycket. Han är ingen moralist att du ska göra det här. Han vänder mycket på sin spets att den siste ska vara förste. Och den som är utan synd kasta första stenen. Berättelerna om honom bär inte vittnesbörd om dessa strukturer.

I väckelsen så finns ett incitament att överstrida köns och klassbarriärerna, det är viktigtare att vara sann kristen än man. Men i andra sammanhang så behöver man inte vara jämställda. Ofta så har man ganska, så står man nära bibelns bokstav. Även när det gäller förkunnelse så kan kvinnor fylla en funktion. Men man kan ha en traditionell syn på kvinnor och i hemmet. Man ska inte överdriva evangelikal feminism. Men in förkunnelse så är det så jämfört med romerks katolska kyrkans ämbetssyn. Det är inte bara ämbetet som ger rätt att förkunna.


Vi går tillbaka till olika sätt att legitimera kvinnors underordning. Så har vi bibliska skäl. Men det finns också. Men det finns också en spännande variant som finns i romerks katolska kyrkan. Det är aristotelisk filosofi. Det här gjorde sig luther av med, här har vi Thomas av Aquino (12-1300 t). han var faschinerad av aristoteles, och man hade upptäckt gamla grekerna igen. Han skapade ett teologiskt system från grekisk filosofi. Det har katolska kyrkan sedan gjort till sann filosofi. På ett konfesionellt katolskt universitet så kan man inte producera katolsk förkunnelse som är emot thomas av aquino. Detta går tillbaka till aristoteles. Man visste inte då hur ett barn kom till. Aristoteles täknte sig att spermien är som en minimänniska som sedan växer i kvinnans mage. Motsatt med den sexuella processen. Om man tänker på hur världen är skapad. Så finns det form och materia. Det är grundläggande kategori i aristoteles. Form är kreativt, det som ger tingen sin essans. I en skulptur är formen skulpturen och materian materialet. Spermien är formen och kvinnan är materia. På samma sätt så tänker, immanens det är det passiva det är materia. Och i befruktningen är kvinnan passiv, rent bildligt. Mannen är den trancendenta som formar materian, det immanenta. Kvinnan är den mottagande, som låter sig formas och som inte heller är aktiv i skapelseakten. På samma sätt så talar aristoteles om den orörda röraren, den är trancendent och kreativ, utifrån intet skapas världen utifrån kreativitet. Thomas av aquino tar upp det här tankesättet om trancendens och immenes och kreativtet och skapande och överför det i kristna termer. Att gud är ren trancendent, och ren form. Gud har ett manligt genus. Män liknar Gud mera på det här sättet. Det här har en motsvarighet hur barn och blir till och hur barn.

Detta slår också igenom i kyrkan. På 1800 kan kvinnor i väckelserörelser fungera som förkunnare. Men i prästämbeten är det först på 50 talet man inför kvinnligt prästämbetet. Och inom katolska kyrkan har man inget, det är nog en ganska långt väg dit.
(kvinnliga diakoner sedan mitten på 1800t) på ett sätt kan man se det som en emancipatorisk rörelse. Men man kan också se en motrörelse med emancipation som ligger i tiden. Nu när man ändå inte har celibat och kloster så låser man in kvinnor också. Livet i moderhuset var inte fritt. (ett moderhus är som ett kloster, diakonissorna. Tanken var att de skulle tjäna gud genom att tjäna de fattiga. De fick utbildning i sjukvård och undervisning. De levde i systergemenskap. De sa nej till äktenskapet. De hade nästan inga saker, de levde också ett extremt reglerat liv. Ersta diakonimuséum är jättefint.) det var extremt hierarkist, de får äga 2 par strumpor och 3 par underbyor. Och när de ska gå till kyrkan så ska de anmäla till systern som står över dem i rangordning. Det är väldigt asketiskt, man talar om disiplinering. Det är ett utmärkt exempel på det.




kvinnliga präster
delvis i svenska kyrkan. Men i romersk katolska kyrkan där man inte har kvinnliga präster eller diakoner. Det är väldigt konservativt mot samtidens jämlikhetssträvande. Hur har man argumenterat mot att kvinnor ska vara präster eller församlingsföreståndare. I romersk katolska kyrkan så är huvudargumentet kyrkans traditoin. kyrkans ämbete, kyrkans struktur är given av den heliga anden. Jesus var man apostlarna var män osv… man har kristus representation, den förekommer i svenska kyrkan men den är inte renlärig. Luther tänkte sig inte att prästen är en representant för kristus. Prästen har ett ämbete där han förvaltar orden och sakramenten, vilket man dock tänker sig i romersk katolska kyrkan. Framförallt är det traditionsargumentet och lite bibeltexter. Som man har i svensk kyrkan. Att det står i bibeln att kvinnor ska tiga i församlingen är inte huvudargumentet i romersk katolska kyrkan. Det är traditionen och tomas av aquinos teolgi om manligt och kvinnligt, den är fasställd som normerande.

Men i den lutherska kyrkorna så säger man att ma inte kan åberopa sig på traditionen för de tär inte uppenbarelse det är biblen man sk afölja inte den kyrkliga tradiotnen. Men däremot bibliska argument, typ kvinnan tig i församlingen. Det finns också många argument för kvinnans underordning efeserbrevet 5:20-21?.
Så har man en bibelsyn där man menar att man får direktfinformation om hur livet ska leva rakt av så kan man åberopa sig på såna utsagor rakt av. Det är samma på frikyrkliga sammanhang. Det ser lite olika. I vissa som frälsningsarmén och missionsförbundet har man haft kvinnligaf örkunnelser ganska länge. Men i pingströrelsen så har man varit sen med kvinnliga pastorer. Man har haft konservativt med könsroller med hänvsisning till bibelordet.

Men man kan också se när man ser på det kyrkliga traditoinen. Så är inte bara bibeln soms peglar patrikal kultur. Det är det klassiska, man talar om gud osm domare here och kung. Det är naturligtvis inte konstigare än så, att man identifierar en segraregestalt med en manlig gestalt för att det är så det ser ut i kulturen. Men sedan är en annan sak om det är så. Den frågan är en annan fråga, den teologiska. Kan man tillskriva gud genus, är det troligt att gud har ett kön. Man kan se att man har tänkt om gud som en figur, och man har tänkt om honom som en man. Gudstjänstspråket har präglats av det här språket. Men det finns många feministteologer som tänker matt man ska byta ut attributen till mer kvinnliga som vän och moder och älskare. Som ger en annorlunda gudsbild än den traditionellt patriarkala. Man menar att det patriarkala fungerar inte, det motsvarar inte människors upplevelsevärld. Med domare härskare och kung. För moderna människor, också att göra rättvisa för de kvinnliga egenskaper. Med hänsyn till miljön, omhändertagande. Det är ett alternativ att man byter ut, att det finns olika vägar att gå. Man vill byta ut den manliga metaforiken mot en kvinnlig, en annan är att man byter ut könsmetaforiken överhuvudtaget. De är eniga att det är ett problem att gud beskrivs i tydligt manliga termer. En väg är att byta ut manliga epiteter med mer kvinnliga, eller svarar mot de erfarenheter människor har idag och deras föreställning om gud.
Ett annat är gud bortom genus, som heter Gail Ramshaw. De som läser svenska kyrkans tro och liv kommer få läsa den boken. Hon menar det är missvisande. Hennes argument är att det ger missvisande bild av gud. Man gör ett teologiskt misstag när man talar om gud i manliga eller kvinnligt kön. För det är nog inte sant att gud är man eller kvinna. Det är en ganska radikal hållning i och med att vi har tänkt oss om gud i könsmetaforik. I den här tiden så är det viktigt att vi rensar bort det som är fel och onödigt. Till det menar hon könsmetaforiken är fel och teologisk orimlig. Vad är riktigt i kristendomen, hon menar att det finns en bortom patriarkala gudsbilden och sociala ordningar i kyrkan. Att det finns en kärna bortom. Vad är kärnan? Bortsett från genusdebatten kan man ha med det här.
1 en välvillig gud härskar över universum. Det är rimligt menar Gail Ramshaw.
2 det onda har besegrats i kristus.
Vad innebär det här? Grundteserna får:
I den uppstånde kristna är alla människor lika inför Gud.
Jesus är mänsklighetens förbindelselänk till den makt som gud har över satan och döden, vi möter Jesus i nattvarden.
Hon menar att jämlikhet mellan könen är grundad i dopet.

Det här är väldigt basik, men jämlikhet mellan könen är grundad i dopet.vissa kan dock säga emot det att det inte är på jorden utan i andlig mening.