Islamkunskap hemuppgift (utan bilder) 2

PM uppgift 2 Islam,
Abu Hamid al-Ghazali (1058-1111)
Hans liv
Al-Ghazali föddes år 1058 i den Persiska staden Tus. År 1070 så begav sig al-Ghazali och hans yngre broder till staden Gurgan för att studera. Han studerade där logik, filosofi, mystik och teologi. Efter 7 års studier återvände han sedan till Tus. Efter att han återvänt till sin hemstad fick han möjligheten att studera under den berömde al-Juwayni. Efter al-Juwaynis död 1085 blev han inbjuden att komma till hovet i Bagdad, och år 1091 blev han utnämnd till huvudlärare i Nizamiyaskolan. Han stannade där till 1095, då han fick en livskris i samband med sultanens död.

Detta fick al Ghazali att lämna Bagdad och att börja resa runt i den muslimska världen utklädd till en sufist. Hans resor tog honom till Damaskus, Jerusalem och ner till Mecca innan han återvände till sin hemstad Tus. Innan hans död år 1111 började han åter att föreläsa, den här gången i Nishapur.





Hans verk
Al-Ghazali skrev fler än 70 verk i en uppsjö av olika ämnen. Ämnena som han behandlade i sina böcker var, naturvetenskap, filosofi, psykologi, sufism, teologi, medicin och astronomi.

Hans viktigaste bok som jag kommer behandla nedanför (”the incoherence of the philosophers”) var dock en bok som riktade kritik och förkastade traditionella filosofer som Aristoteles, Socrates och Platon och anklagade dem för att vara otroende.

Filosofernas oliktänkande (”The incoherence of the philosophers”)
Boken går ut på att argumentera mot olika filosofiska idéer främst inom metafysik. Men för att kunna argumentera väl mot filosofernas idéer så ansåg han först att man först måste redogöra vad de har för idéer, vilket han skrev om i en tidigare bok. Al-Ghazali definierade de filosofiska idéerna i tre olika kategorier.

Första kategorin var logik och matematik och han såg inget fel i detta område.
Den andra kategorin handlade om politik och etik. Detta område skulle enligt al-Ghazali inte ifrågasättas, men behandlas varsamt.
Det är i den tredje kategorin fysik, och metafysik som al-Ghazali ansåg att filosoferna gjorde sina störta misstag.

Inom metafysiken så fann al-Ghazali 20 punkter som han tyckte var stötande. Av dem så ansåg han att 3 punkter gjorde filosoferna till ateister; världens evighet, Guds trancendenta men inte immanenta kunskap och förnekelsen av kroppens återuppståndelse.
De andra 17 punkterna ansåg han inte var ateistiska men snarare att de stred mot ortodoxin. Bland annat så återfanns det här; filosofernas oförmåga att bevisa Guds existens, oförmågan att bevisa att det inte finns två gudar och förnekandet av Guds förmågor.



Världens evighet
Skälet till att han angrep filosofernas tankar om världens eviga existens. Är på grund av att om världen har en evig existens så kan man inte heller bevisa Guds existens. Detta var ett viktigt argument för muslimska teologer att kunna peka på, för att bevisa Guds existens. Eftersom alla vet att datorn som jag skriver den här pm uppgiften har blivit skapad av någon, så menade man också att eftersom världen finns till, och saker bara inte kommer till ur tomma intet så måste världen också ha en skapare. Denna skapare måste då vara någon väldigt mäktig kraft, och vad är inte Gud om denna mäktiga kraft?


Guds trancendens men inte immanens
Filosofernas tankar kring Guds trancendens gick ut på att peka på Guds oföränderlighet. Ty om det finns något som kan förändra Gud, så måste den kraften som förändrar vara starkare än Gud själv, och därför är det den den kraften som är Gud och inte Gud. Och för att Gud ska kunna få ny specifik kunskap om personer händelser m.m så betyder detta också en förändring i Guds väsen. Därför kan inte Gud vara immanent, utan han är bara trancendent. Ibn Sina menade därför att den enda kunskapen som Gud kan ha är den universiella. Detta skulle kunna vara kunskap om en viss, art eller genre, och ingen kunskap på individnivå. Al-Ghazali menade dock att argumentera på det här sättet gör att relationen Gud-människa inte finns, eller att Gud är död. Han pekade också på koranen som säger att inget är dolt för Gud (34:3).

Kroppens återuppståndelse
Al-Ghazali anklagade på den här punkten filosoferna för att misslyckats med att bevisa både själens odödlighet och kroppens återuppståndelse. Därför ansåg al-Ghazali att den enda vägen som var öppen för de troende var att lita på Koranens auktoritet. Och både Koranen och haditherna säger att vid Domedagen så kommer själarna återförenas med kropparna i vilket kropparna kommer få nytt liv. Efter kropparna fått nytt liv så kommer de antingen att bli straffade eller belönade.


Kritik mot fysiken
Al-Ghazalis kritik mot fysiken riktades mot kausala samband. Han menade att varken ”erfarenhet eller förnuft”, rättfärdigar styrkandet av kausala samband. Ett kausalt samband är att en händelse som sker, sker på grund av något som orsakar denna händelse. Hans kritik mot detta var att ”erfarenhet bevisar att effekterna sker samtidigt som orsaken, inte genom.” Och att ”associationen mellan dessa två skapar tron att det som är först är händelsen och det som egentligen kommer senare är effekten. Istället för att tro på kausala samband, så menade al-Ghazali att man ska tro på att Gud är den som får allting att ske. Jag blir dock fundersam när jag ser på hans kritik mot kausala samband, då han tidigare har argumenterat för Guds existens pågrund av världens existens. Om inte Kausala sambnad finns, hur går det då enligt hans teori att bevisa att Gud finns?