Nya Testamentet 4

Paulus brev och apostlagärningarna.
Allmänt om breven och deras plats i NT.
Harris, han har gjort en jämförelse med judiska biblen och NT, det är en bild fast som kan ge förståelse. Om vi jämför med en judisk uppdeling torah profeterna och skrifterna. Så kan man i NT kan fylla torahs uppgift. Det är de primära böckerna som i praktien har högst status av texterna i NT. Sedan fyller APG och Paulus brev profeternas roll. där APG motsvarar de tidiga profeterna, det är berättande text om kyrkans första historia, sedan motsvarar paulus brev de sena profeterna. Profeterna i GT. Det är samma händelseförlopp APG och brevliteraturen. Men från olika perspektiv. Det är från undervisande predikande text. Vilket också är fallet med profeterna i judiska biblen. Sedan har vi en sista kategori, skrifterna som är ”leftovers”. Som är genre mer disparat, men har älskade texter. Det betyder inte att de tär oviktiga texter. T.ex. den johanneiska traditionen, och även pastoralbreven har betytt mycket för kyrkans historia. Man har lagt ner hur man har tänkt att kyrkan ska organiserat. De breven har fått en praktisk nytta. Det var en överblick på sammanhang i NT i helhet.

Apostlagärningarna.
Då kan man börj amed att säga, att APG kan man ta upp i olika sammanhang. Literärt hänger det ihop med Lukasevangelium. Historiskt och literärt. Det är därför som APG tas upp med evangelierna i Mitternach och runeson. Nu valde jag det också för praktiskt, för att med evangelierna är det mycket, men tematiskt handlar det om samma tid. Även om det är skrivet mycket senare (APG).

Hur hänger det ihop med lukas?
Tidigare när jag pratade om evangleierna, så var det en ny genre osm uppstod. Den anslöt till tidigare hellenistiska literaturtype. Men det blir något nytt. APG blir också något nytt fast det hör ihop med en av evangelierna. I Genre är det något enhet. Tillsammans med lukas bildar det dubbelverk, med evnageliet leder vidare till apg.
Det är samma adressat theolofilos. Det är samma stilistiska stil. Det är god grekiska och liknar septuaginta. Den grekiska översättningen av den judiska bibeln. Det innehåller okcså många tal, det är i linje med klassisk grekisk stil. APG inehåller inte mindre än 20 tal av petrus och paulus. Det talet är ett sätt att vidareutveckla teman. Vill man fördjupa något kan man ta in ett tal. Det är ett stilgrepp av författaren.

Jag ska säga om APG som historisk källa.
Jag har tidigare sagt att man måste vara försiktig, hur man betraktar. Att det finns utombibliska källor som säger saker. men när vi har pratat om evangelierna så skiljer det mycket inom synoptikerna men ännu mer med johannesevangeliet. APG är inget undantag i det här sammanhanget. Det är några saker man kan funderna över. De här breven som paulus skriver inte tas upp, och det skrivs lite om paulus alla resor som vi vet att han gjorde. Om man jämför APG med breven så uppstår det en hel del saker som inte bekräftas i APG, typ biografiska jämförelse. Och teologiska spänningar. Det som man framförallt kan fundera över, det är att Paulus huvudtes är frånvarande från APG: vilket är rättfärdiggörande genom tro. Om det var någon av paulus medarbetare så borde det synts mer. Därför tror man att det inte var någon av paulus medarbetare som skriv.
När det gäller var den skrevs kan det vara olika saker. det kan ha varit rom och jreuslaem. Mottagarna kan man se som icke judiska kristna. Och datering cikra år 90. senare än lukas och mattheus.

Om vi tittar på strukturen i APG.
Så, har ni den också i era böcker. Men att den är ganska översiktligt. Det börjar med en inledning som är återkoppling till Luk kap1. man knyter ihop verken. Andra kapitlet är pingstdagen. Det handlar om de första kristna judarna.
Kap 3-8 är det apostlarnas missionsverksamhet i jursamlen.
8-12 då är det alla 3 regioner, juden samarien, syrien.
13-28 här är det paulus missionsverksamhet, i mindre asien grekland och rom.

Om ni säger att vi kommer ihåg utmärkande från lukas evangelien, är reseberättelsen vägen från jerusalem får väldigt mycket plats. Här blir också jeruslaem navet, mellan evangeliet och apg. Man är påväg till jeruslaem i evnagelierna, men kan utgår därifrån i APG:

Huvudtankar
Det liknar mycket det som finns i lukas. Men man kan säga att APG gestaltar idéen att evangeliet är riktat till icke-judar. Jerusalem blir då den fysiska plats där berättelsen om jesus och omd en tidiga kyrkan smälter samman.


Breven
Innan vi går in på de enskilda breven. Vilka gemensamma teman kan vi hitta hos de paulinska breven?
En återkommande sak, det är mystik och eskatologi. (läran om de yttersta tiderna).
a) Dualism, mellan transendens och imanens (mellan det utomvärldsliga och inomvärldsliga), framförallt gestaltat i kristus. Kristus som kosmisk herre och inneboende i den kristne lärjungen. Kristus som troendens herre.
b) Det andra är att man befinner sig nära slutet, det får praktiska konsekvenser som att det är onödigt att bilda familj det är något som är typiskt för de tidigasta paulinska breven. Men när man kommer till den senare litteraturen, så börjar det ha gått 50 år efter de första församlingarna grundandes. Och jesus återkomst har inte ägt rum, då kan man förstå att det inte ägt rum, och då kan man inte strunta i hur de organiserat praktiskt. Men de har inte ägt rum för de paulinska betydelserna.

2 Jesus betydelse.
Alla evangelierna ger porträtt om jesus. Men det handlar om jesus gärning praktiskt. Man kan säga att johannes undrar vem var det här, han förde det ett steg längre. Men i breven så funderar man också mycket vem jesus egentligen var. Vad han betydde, inte bara vad han gjorde. I breven beskrivs han på olika sätt.
a) visheten
b) herre
c) medel för andens verkan i människan.
d) Kontrast till adam, (urmänniskan som syndade)
e) Som universiell frälsare

3 kyrkan
den tredje tematiken som går igen, är kyrkan som kristi kropp.

4 den fjärde som lutker menade var den viktigaste var rättfärdiggörelese genom tron.

De här 4 är väldigt viktigt i paulus brev. Att man försöker fördjupa förståelse vem jesus var och vem kyrkan var och grundstrossatsen. Att man blir rättfärdig inte genom handling utan genom tro. Och mystik och eskatologi. Rättfärdiggörande tgenom tro är stort steg från det judiska.

Breven
Här räknar man att det är 7 brev som är ganska säkra, på att paulus har författat dem och 3 som är lite mer omtvistade.

1 thessalonikerbrevet
Nu tänker jag gå igenom ganska kortfattat författarskap tidpunkt och vad som är huvudtanken. Det kan vi också tänka inför inlärningen. Till som det är lätt att blanda ihop profter, är det lätt att blanda ihop breven. Men att hitta någon grej som är utmärkande för varje brev. Då kan bakgrundssitutaitonen hjälpa en att ge en känsla. Att det inte är skrivet rakt ut ur rymden utan det fanns en situation.

Paulus som författare, och är skriven i korint. Man tänker att det är det tidigaste brevet man har från år 50. vilken situatin handlar det om? det är en situation där mottagarna får väldigt mycket beröm och att de har följt herrens exempel.
Paulus är väldigt nöjd med församlingen.
Breven är strukturerad i 2 huvudelar
1, 1-3 redoogörande över situationen.
2, 4-5 etiska uppmaningar.
En huvudtanke i brevet är att thessalonikerna ska fortsätta att likna kristus. Det här med att likna kristus är något som kommer igen väldigt mycket i imitatio christi. Det kan betyda ganska olika saker. man kan lägga betoningen på det på ganska olika sätt. men i 1 thess, så ligger betoningen på beteendet. Hur man ska uppträda etiskt korrekt. (2:14).
En huvudtanke i thess. Är att det handlar mycket om yttresta tiderna. Man tror att kristus kommer tillbaka väldigt snart, han kommer tillbaka som en tjuv om natten. Det är ett typsikt drag för ett tidigt brev. Man uppfattar jesus uppståndelse som ett klimax i historien.

Galaterbrevet
Då är det så att galatien, kan vara endera landsket och provinsen. Här är det landskapet, den är mindre än provinsen.
Paulus har skrivit från efosos till ickejudiska kristna. Man rör sig i mitten av 50 talet 54-56 ungefär.
Vad är då situationen? Det är vissa i församlingen som har låtit omskära sig för att slippa förföljelser. Brevets syfte är att få dem att sluta med det. problemet med det är inte att vissa kristna lever på judiskt vis, utan problemet är att man faller undan för förföljelser, att man faller för grupptryck. Om man håller judisk-kristen att hålla renhetsföreskrifter. Det är okej. Men om man anpassar sig för starka krafter i församlingen, är en annan sak.
Huvudtanken i galaterbrevet.
Tro  rättfärdighet. Paulus sätter in det här i ett frälsningshistoriskt sammanhang. Han går tillbaka till abraham. Från abraham till kyrkan. Han säger att laglydnad räcker inte och han säger att den kristne är korsfäst med kristus. Det är en variant med imitatio christi. Man identifierar den kristnes lidande med jesus lidande. Det är en förskjutning av imitatio christi.
Men att tro ger rättfärdighet, så finns det en bra diskusison i kapitlet. Är tro försanhthållande eller trofasthet. Ibland så sätter man upp en skarp åtskillnad mellan tro och handling. Den ena är kognitiv att man ska tänka, rep handla. Men om tro är trofasthet att hålla fast vid ett förbund så är det inte lika renodlat något som sker uppe i hjäranan så det inte är så lätt att skilja dem åt. Det här känner vi igen från GT, att tro har med förbundslojalitet att göra.
Jag kan inte ge bevingade ord från alla brev, men vissa saker kan man inte missa, här har vi: 3:28. mycket flitigt citerat ställe. (om vad som händer i tron).

1 korinterbrevet.
Paulus skriver från efosos till icke judiska kristna. Mitten av 50-talet. Vad har vi för situation här? Paulus skriver för att gå till rätta för att rätta till missförhållande i församlingne. Det är partibildningar, elitism, sexual, m.m. det är mycket som behöver styras upp. Han skickar inte bara ett brev utan en av sina medhjälpare. Men trots att det är mycket som är tokigt, är anslagt att det är mycket som är positivt. men han börjar med att berömma att de är utrustade med andens gåvor.
Huvudtankar.
1.kärlekens princip. En övergripande redskap för alla problemen. I 6:12-13, allt är tillåtet men allt är inte nyttigt. ”får man göra vissa saker?”. får man dricka sprit, får man äta kött som har offrats till avgudar. Då menar paulus att det är hänsyn till svagare människor, men det kan vara som en stötesten för svagare, då måste man vara försiktig med det.
2. en variant på imitatio christi. Identifikationen med kristi svaghet blir ett argument mot splittring. I tidigare så nämnde jag att det fanns en identifikation mellan mottagaren, med det lidande som kristus led. Men här så använder man identifikationen med kristus som hjälp mot spilttring, inte som tröst mot förföljelsen. Då anvnder man tanken på ett annat sätt. från 1 Kor, så är kärlekens lovsång kap 13, det bör man inte ha missat.

Paulus skriver också om korset som en dårskap, i 1:18. talet om korset är en dårskap för de som går förlorade men för oss är det guds kraft.

2 Korintierbrevet.
Från paulus i efosos till icke judiska kristna. Här är kanske 1 år efter 1 Kor (56-57). Det ligger nära i tid. Men här är situationen lite annorlunda. I 1 så är det en rad missförhållande. Nu skriver han också för att han har en allvarlig konflikt med försmalingen. Han ska varna och förmana försmalingen för hans besök. Vissa menar att det är en sammanlägnging mellan olika brev. Man kan säga att en huvudtanke, man har utvecklat kristuslikheten. Här betonas inte bara svagheten och kristusligheten balanseras upp med att församlingen inte bara liknar med sin svaghet utan att bli förhärligad genom kristus. Exempel är 4:11

Romarbrevet
Paulus har skrivt, från korint till en grupp ickejudiska kristna. Nu befinner vi oss cirka 56-58. Paulus har inte besökt rom, och han skriver i förväg. Han vill etablera sig som apostel och han vill knyta sig till församlingen. Rom har ju en stor församling.
Huvudtanken i romarrbrevet är att guds frälsningsplan, gäller alla fok men också skapelsen. Både judar och hdeningar kan blir rättfärdiga genom tron.
Frälsningstanken är inte bara universiell utan också kosmisk. T.ex. 8:19. Det är ett väldigt stort perspektiv.
Romarbrevet är paulus mest systematiska skildnring i sin teologi. Ha för samman många teman som finns tidigare. I galaterbrevet så använde han abraham och i kor så använde han adam. De för han samman här. Han pratar både om rättfärdighet och rättfärdiggörelse och härlighet. Det är också begrepp som man för samman här. Syntesen är inte bara att han upprepar teman. Utan det finns det kosmiska, alla folk, även hela skapelsen ska bli räddade tillslut. Tematiskt är det som är det stora bidraget. Det finns ockås mycket personlig brottning i romarrbrevet. Många har säkert hört orden från kap 7, där han brottas med lagen.
7:19.
Han bakar ihop förkunnelse med sina egna erfarenheter.

Filipperbreven
Paulus som har skrivt. Man vet inte omd et är skrivit i efeosos ceasarea filippi eller rom. Man vet inte när det är skrivit heller. Man säger från mitten av 50 talet till 62 som senast. Filipperbrevet, där har man funderat mycket av enhetlighet eller bristen på enhetlighet. Vissa säger att det är brokig sammanslagning på texter. Det man baserar det på är känslostämmningar. Det är hårda och kärleksfulla hård. Men det kan dock vara samma författare. Det som talar för brev är att de tematiskt hänger ihop, även vid olika stämmningar så hänger det ihop. Det finns mycket som talar för att de tär ett enhetligt brev.
Han skriver det från en speciell situaiton, nämligen han skriver från fängelset. Och han vill tacka från en gåva och uppmuntra mottagaren som är i förföljelse. Han vill uppmuntra dem och uppmaningen att glädja sig förekommer väldigt många gånger. Man kan se att kontexten att han sitter i fängelse är det viktigt.
En huvudtanke
Kristi lydnad intill döden ledde till uppståndelsen upphöjelse. Det betyder att den kristne kan glädja sig när man möter förföljelse. Imitatio chirist inte i lidnade utan i uppståndelse. Att det redan finns upphöjelse i lidande, man väljer att tolka det så.
De mest kända orden i filipper är kristushymnen som är kap 2:5-11, lydnade intill döde som leder till förhärligande. (lydnad till döden som leder till kosmiskt herravälde).



Filemon.
Här har vi Paulus sita tvärsäkra brevet. Som är skrivit från cesarea filippi eller rom. Som är skrivet till fileom, som kan vara från 58-62. även här befinner sig paulus i fängelset. Men han vill uppmana en vän att ta emot slaven onesimos. Som har blivit kristen. Man kan säga att det är en taktiskt handling, som är motiverats genom kärleksbudet.

NU har vi gått igneom de 7 paulinska breven som det råder konsencus om att de är äkta. Sedan finns det 3 som det råder olika uppfattningar om.

2 Thessalonikerbrevet.
Nu vet man inte säkert vem författaren än. Man tror att den är skriven från korint till icke judiska kristna. Om det är äkta paulinskt så är det skrivt på 50 talet. Om inte så är det skrivet så sent som 90 tal.
Vad är det för intention. Han skriver för att stävja spekulationer för kristi återkomst. Han menar att man inte ska bli lurade av falska lärare. Det är många tankar. Huvudtanken i 2 thess är att herrens dag ska föregås av olika tecken. På den här punkten så skiljer sig 2 thess från 1a. på första så skulle kristus återokmst komma som en tjuv på natten. Här är det som att det ska ske ett förfall innan kristus ska komma tillbaka. Man kan använda den tanken, till att ja visst det ligger jättenära 1a, det handlar om kristus återkomst. Men ma kan se att det är en annan tankegång, att det ska ske en utveckling.

Kolosserbrevet.
Också skrivet från korint till icke judiska kristna. Det finns 3 dateringsförslag, 50, 60, 90. i kolosserbrevet vad har vi för sitution? Vi har en situation med nya vishetslärare, att man ska följa mat och reningsföreskrifter. Det här kan man jämföra med galaterbreve,t att man behöve romskära sig. en parallell där. Men även i det här fallet så finns det ett problem som författaren vill ta tag i. men författaren börjar med uppmuntrande ord till församlingen.
Om vi ska se till teologiska huvudtanken, så känner vi igen saker från tidigare, men det förs några steg till. I kolosserbrevet, så är tanken att kristus är guds avbild som fanns redan före skapelsen. Då har man börjat utveckla en läre om skapelsen. Redan nu är jesus en here över skapelsen. Det trejde steget, är att kyrkan är kristus kropp och kristus är dess huvud. Kristus är herre över kosmos han har funnits i hvighet, men kyrkan är kroppen och kristus är huvudet för kroppen.
Då kan vi läsa ur 1:15-20 (välkända ord)

Efesierbrevet
Man vet inte var det har skrivits. Här gäller samma ska, det kan vara 50, 60, eller 90. situationen är att författaren skriver för att få dem att leva som kristna och inte som hedningar. Av den informaitonen som finns i brevet så är det svårt. Vi får inte så mycket uppgifter så vi kan inte veta vilken situationen var. Det kan vara ett rund brev, och sammanställning av flera olika brev. Man har inte riktigt känslan att författaren känner mottagaren så väl. Man kan säga att teologiskt så är efeserbrevet är legt kolosserbrevet. Att kyrkan är kristus kropp. Det återkommer i efesierbrevet. Men man utvecklar vad kyrkan är, det är att kyrkan är en univiersiell gemenskap. Tanken är vad kristus herravälde får i de troendes liv. Vad det betyder för en enskild troende. Hur utrustas den troende för det här livet för att vara förbunda med kristus.
Väldigt välkända ord från efesierbrevet är de från 6:10ff om guds rustning. Den enskilde kristne sätts in i ett sammanhang om den kosmiske striden



Gruppuppgifter
Första uppgiften är med imitatiotanken, redogör för hur den här utvecklas i 3 olika brev. Då vill jag att ni försöker hitta i breven hu det uttrycks.
galater2:19, 4:19, (motsats - 6:12, 14) man backar inte undan från smärta, man ”dör i kristus för att födas på nytt”.
1 thess 2:14, 1:6 man ska vara beredd att höra guds ord, 2:9-10 ni minns hur vi släpade, och slet. 4:3-4 sexualmoral
1 korinterbrevet 1:12-13, 12:12-13 mot motsättnigar i församlingar 1:26-27-30 genom jesus så blir man till enhet. ~5 moralfrågor kommer tillbaka

Andra frågan är två frågor..
Två centrala frågor är vad som händer vid tidens slut och hur människan blir frälst. Vilj en av dessa frågor och ge .