Jesus och evangelierna 3

Mattheus
Matteusev författare det är höljt i minst lsamma dunkel som markus ev författare. Namnet mattheus kommer dock från kap 9:9, där jesus kallar tullindrivaren Mattheus. Det intressanta är att han heter mattheus i mat, men levi i luk och mark.
Men sedan finns det en tradi från papias att det skulle vara mattheus lärjungen till jesus som skulle skrivit.

Problemet med det är att en lärnjunge skulle varit ögonvittne, och inte behövt ta text från markus. Men matt har tagit nästan rubbet från mark. Men det kanske finns en indirekt källa från lärjungen mattheus, att man har inkorporerat. Det kan finnas någon anledning till att det heter mattheus.
Anledningen till att man tror det. Anledningen till att man tror att listna av 12 lärjungarna, är att alla blev inte viktiga i ukrkyrkan. Om det hade varit efterkonstruktion så hade det stämt perfekt med andra ledare. Men vissa blev prominenta ledare. Mattheus är en av dem osm man inte hör ås mycket av i textenra.

En annan ledtråd osmhar föranlett vissa gissningar till vilka som har skrivit. Man vet att han är väldigt intresserad att utlägga att jesus är uppfyllese av gt.
I kap 13:52 så säger jesus, varje skritlärd som har blivit himmelrikets lärjunge är någon som kan ta fram nytt och gammalt. Det intressanta är att han referar till skriftlärda som har blivit kristna osm kan ta nytt och gammalt. De kan uttolka gamla i ljuset av det nya.
Det som inte talar för dem här skriftlärda är att de skriftlärda inte har en jätteviktig pltas i församlingen som mat beskriver. Framförallt så verkar det som att mat odlar det idealet som vi har i kap 23:8 och framåt.
”ni ska inte låta er kallas rabbi, ty en är er läromästare och ni är alla bröder. Ni ska inte kalla varandra fader, eller lärare ty en är lärare kristus”: det är egalitärt, att alla ska vara lika. Men det hindrar inte att såna personer har tolkningskompetens. Men den sm har skrivit boken kan Gt väldigt bra. Den kan också grekiska bra.

Som en minimalistisk gissning så brukar man kalla det en helliniserad jude som har blivit kristustroende.

När tror man det är skrivit? Eftersom mark är skrivit runt år 70 tror de flesta. Och matt använder sig av mark så bör vi förlägga det efter år 70 i alla fall. Dessutom så står det i liknelse om bröllopsfesten kap 22:7. ”bränna ner deras stad bl.a.” detta ska vara en allusion till kriget och förstörelsen av jerusalem, framförallt templet. Det finns inte med i markus.

Det kan man säga, det har hänt efter år 70. dessutom så är det troligen före år 100. det finns 2 texter, antiochus. Han skrev flera brev i början av 100 talet, och dels texten didache. Som verkar också använda sig av Matt, och verkar skrivet år 100. mellan dessa brukar de flesta säga att det är skrivit.

Nu ska vi fortsätta prata om, vilken social situation verkar matt vara i. Åren är viktiga, framförallt judendomen när templet rivs är gemensamma samlingspunkten förstörs. Saducceerna som hade väldigt mycket makt över offerkulten blir marganaliserade. Men den sortens judendom som höll till i synagogorna fariseeisk och rabbinsk blir starkare. Några som man ofta talade om var särskilt, yavheh – akademin. Man vet inte när de samlas. Men kanske runt 80-90 så började folk uttolka lagen som uttolkar till andra. Den hade inte jättestort inflytande när matt skrevs. Men man kan ta en ex av en rörelse som matt känner sig hotad av.
För när man läser i mattheusev i t.ex. utsändningstalet i kap 10:17. akta er för människor, de ska utlämna er i domstolarna, de ska piska er i SINA synagogor. Så här en rörelse som känner sig utanför synagogan. Och samtidigt så är matt ev det enda ev som nämner kyrkan (ekklesia). Ej synagogan, utan ekkleisa – kyrkan. Och den näms i kap 18 som är församlingstalet.

Dessutom så finns det en del riktigt bittra ord i mattheus ev mot andra judar. Jag ska visa på kap 21:43, slutet av liknelsen av vingården. Då säger han såhär: det är en liknelse som handlar om hur judiska etablissemanget har betett sig illa. Därför ska gudsrikte tas efrån er och ge till någon som kan bära frukt. Det ska tas från etniska israel och ges till hedningar.
Och folkhopen i kap 27 må hans blod komma över oss. Han verkar vara väldigt, den här församlingen verkar vara i en bitter situation till andra delar av judendomen, troligen fariseeska och rabbinska judendomen. Man märker att matt lägger till fariseerna. Markus har skriftlärda, och matt lägger då ofta till fariseer.

Det betyder, att de upplever sig vara i underläga, de är en brytningsprocess. Då är frågan, ser de sig som något annat än judendomen? Ser de sig som att kristendomen är något nytt än judendomen, det skulle jag säga det är de inte. Man kan göra en jämförelse med qumranrörelsen det är ingen som skulle påstå att är ”sanna israel” de är enligt sig resten giltiga förbundet som fortsätter vara. Så verkar det vara i matt att de ser inte kristendomen något annat utan de är sanna fortsättningen och uttolkningen av judendomen. Och de som inte förstår hur jesus är helt enkelt vilseledda. Det han gör skulle man kunna säga är att han utesluter resten av judarna ur israel istället för att utesluta sig själv.
De här texterna i matt har orsakat mycket elende i kriistnedomens historia. Det är itne ursäktligt men det är förstålig, att dem kommer men aggresiva påhoppen. Men när kristendomen blir en maktfator och ideologin finns i heliga texterna så får det helt andra propotioner. Det här måste man kanske lägga bakom sig helt enkelt.

En sak till som är ett tecken på att de sig som en fortsättning på sanna uttolkningen. Man ser på jesus osm den slutliga uttolkaren av lagen. 5:20 i börja av bp, jag säger er om inte er rättfärdighet överträffar skriftlärdas och fariseerna så kommer ni inte i himmelriket. Han upplever tävling vem som kan leva efter lagen bäst.

Det här stämmer överens om att det vanliga situationen. Ju närmare en utbrytargrupp upplever sig en så är bittrare kritiken. Ju mer beroende man är den större gruppen så slår man hårdare. De som man har distansierat sig mot så har man inte behov att slå sig emot. Många är löjligt kritiska mot föräldrarna i tånoren men sen kan man förlåta sina föräldrar från deras brister för man är inte lika beroende av sina föräldrar längre.

En sista grej, man vet inte vart det är skrivet. Kanske antiochia det var ett viktigt kristest centrum och det fanns många helleniserade judar där.
Vi tänkte se hur han har byggt ev. Det första han gör är att han tar nästan allt ur markus. Han möblerar om ganska sparsamt först i början som han möblerar om efter tematik. Men inte i andra halvan. Sedan lägger han till början och slut som inte finns i markus.
Hela det här början och slutet, dvs födelseberättelsen och missionsbefallningen. Dem här 2 har ett gemensamt tema ”gud med oss”. Han ska heta immanel han är gud med oss. Det hadnlar om hur gud är inkarnerad och missionsbefallning gå ut till alla. Detta blir en inklusia till hela andra materialet.
Sedan tar han markusmaterial i stor utsträckning som går genom hela historien. Men det viktigaste han gör här strukturmässigt. Är att han lägger in 5 stora tal. Han har mycket mer undervisning än markus. Han gör det mycket mer omfattande, de 5 stora talen de bildar en inklusiestruktur. Dels har vi bp, som är livet här och nu. Som handlar om hur man ska bete sig. (5-7)
Sedan kommer missionstalet då ska de ut i världen. 10
Det centrala talet är liknelsetalet där har han tagit mycket material från mark 4 ,och han lägger till mycket eget kap 13. det handlar om guds rike, det är passande att det är centrala talet. Vad är guds rike.
Sedan kommer församlingstalet.

Han är mycket mer intresserad av undervisning än en bra drama. Markus är lätt att analyserat med narrativt, för det är klumpigt skrivit ur drama synvinkel för det är andra saker han är ute efter. Sedan tar han bort saker som där tog han bort där han förklarade alla mat ren för det var emot matt intressen. Han verkar ha brutit sig mindre om att bevara sammanhanget i Q källan än vad luk har gjort. Det kan vi se från fader vår verkar hamna i bättre sammanhang i luk och saligprisningar än matt som använder dem att komponera en ny kombination av jesusord.


Födelseberättelsen.
Han inleder med den symboliskt laddade släkttavlan, 3 * 14 gånger från abraham till Jesus. Det avslutas i vers 17.
Symbolvärdet i 14 är ju att hebreeiskans david skrivs utan vokaler
DVD är 4+6+4 = 14 jeuss är trefaldiga david fullkomliga david.
Det stämmer inte överens med listan i Luk. De har övriga trad. Den andra poängen är att vid högtidliga tillfällen nämner hedniska kvinnor som är med i tillkommandet i släktleden. Det är en del av hans agenda att han känner ett större behov varför hedningarna får vara med. Det har att göra med att de är i brytningssituation, att de är starkt judiskt men också att hedningarna ska vara med. Markus var nog hedning själv så det var inge problem. Men matt nämner detta för att visa atthedningarna är viktiga för israel hela tiden, och de är också en del av historien från till nu.

Rast

Födsel det är viktigt i matt att ha är guds son, han lägger till det i flera tillfällen där mark inte gör. Men hur kan han dessutom vara davids ätt han adpoterads av david. Men i antiken man var fullt legitimt del av släkten. Vissa frigav slavar istället för sina soner om de var inkompetenta. Och de var fullt legitimt del av släkten.

Om det är någon del i mat som är historisk tveksamt så är det just den här delen. Den har inte mycket tillsammans med lukas, det är att den är avlad av helig ande är gemensamma teol poängen. Men som ni märker här så finns det ju inget om skattskrivning utan istället det förutsägs att jesus bor i betlehem. Utan när han kommer tillbaka från flykten från egytpen är han bosätter sig i nazaret att han ska kallas nazaré.
Många av sakerna som händer i berättlesen t.ex. att heroedes ställer till med slakt på barn under 2 år och att han flyr till egypten. Det skriver han för att han ska kunna skriva, för att det som herren sagt genom profeten att från egytpen har jag kallat min son. Och slakten av barn, att ett rop hörs i rama gråt och högljödd klagan rakel begråter sina barn för de finns inte mer.

Så ni ser att han är väldigt intresserad av att jesus är uppfyllelsen av profetior i gt. Just inledningskapitlen är väldigt täta på formuleringar för att det finns. Han använder det 10 gånger i hela ev för att saker sker för att det ska uppfyllas. Det är en formulering där han lägger till. Markus har en del skriftcitat också.

Redan här så sätter han igång 2 viktiga teman att dels är jesus gud med oss och hedningarn ska inkluderas. Som sagt dem teologiska poängerna han vill driva här är att gud är med oss och hedningarna är från början och han driver temat att hedningarna förstår israel inte. Det står att när herodes får reda på det här står det i kap 2 vers 3, så blev han oroad och hela jerusalem med honom. Från början är hela etablissemanget emot det här. Men magerna, stjärntydarna från öster de förstår att det är något speciellet. Sedan fortsätter temat genom ev hur hedningarna förstår och blir mer accepterad av jesus men israel inte förstår och bir mindre accepterad genom ev.

Jag tror att vi hoppar vidare här. Han tar efter det här mycket markusmaterial. Vad det gäller JD så lägger han till några intressanta saker där, han lägger framförallt där att JD protesterar att det inte är lämpligt att jag döper dig. Jesus svar är att låt det ske det är så vi ska uppfylla att med rättfärdigheten. Då undrar man vad är rättfärdigheten det är en vag term. Det man vet är att rättfärdighet är en viktig term i matt ev. Jesus uppfyller rättfärdigheten, den är inte särskilt vanlig i markus eller luk.
Sedan finns det q material om JD som både Mattheus och Luk lägger till. Det är det ni har i vers 12 t.ex. kap 3:12.

Vi hoppar faktiskt fram till BP för det här har han lagt mycket krut på. Man kan säga att om man ska titta, BP har ett väldigt tydligt centrum. Det är i kapitel 6, då finns det 3 st diskussioner om, dels är det allmosor dels är det bön, och fasta.
Han jobbar ofta med 3 liknande teman i mat ev överhuvudtaget. I det mittersta med bön så lägger han i vår fader. Om ni läser genom vår fader och tittar på allt efter BP så kommer ni märka att inte allt men stora delar efter vår fader är utläggningar om den bönen, olika delar av den bönen. I centrum av BP står bönen om vår fader.
Men vi börjar från början och tittar på dem här saligprisningarna. Det man brukar säga, man brukar jämföra med lukas och lukas säger salgia är de som är fattiga. Men mattus säger saliga är de som är fattiga anden. Då tror man oftast att matt har justerat. Mattheus har ett intresse att tolka mer i etiska och andliga temrer men lukas har mer intresse att tolka i sociala temrer. Man tror att luk är närmare q källan. I BP så driver han tesen att man ska sträva efter rättfärdighet. Bland annat så har man saligprisningarna i 5:6 saliga är de som hungrar efter rättfärdighet de ska bli mättade. Sedan är det en rättfrädighssaligprisning saliga är de som förföls för rättfärdighetens skulle till dem tillhörs guds rike
Då tar han upp förföljelsetemat efter det också , att lönen blir stor i himmelen på samma sätt förföljdes profterna. Här är ett annat tema som är väldigt viktigt.

Vi har dels temat:
RÄTTFÄRDIGHET
FÖRFÖLJELSE
DOMEN

Som vi kommer märka så är domen väldigt tydligt beroende på gärningar i Matt. Det hör ihop med hans rättfärdighetsbegrepp. För paulus så är rättfärdighet med gud man rättfärdiggörs man anses rättfärdig framför gud. Men i matt så handlar rättfärdighet av vad man gör. Men också vad man tänker och känner.

För sedan så kommer det första han gör efter saligprisningar och små korta jesusord som kommer direkt efter det så på slutet av dem här jesusorden efter saligprisningar preci innan jesus och lagen. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna genom deras gärningar.
Sedan så kommer den väldigt viktiga passagen där han i 6 omgångar fördjupar lagen. Jesu säger att han inte ska upphäva utan uppfylla lagen. Att uppfylla lagen är inte att jesus är ersättning av lagen eller förkroppsling av lagen, luthersk kristen paulinsk tolkning. Men att uppfylla lagen är att lägga till, han kompletterar han gör det mer krävande helt enkelt.

Så det läggs till i centrala teman
UPPFYLLA – KOMPLETTERA LAGEN.
Det han gör om vi tittar på buden, man skulle kunna tolka sakerna som att fördjupningarna av laguttolkning gör han väldigt mycket utifrån kärleksbudet. Det är hans bakomliggnade etiska teori att han gör de här sakerna. Det han gör det är att han börjar prata mycket om känslor som försiggår handlingar, t.ex. det handlar inte bara om att dräpa utan den som blir vred som kan leda till att man dräpa ska inte undgå sin dom osv.
Såhär fortsätter han med att känna åtrå till kvinnor osv.

En intressant detalj på sista 5:43 så säger han att det är hört att du ska älska sin nästa och hata din fiende. Då undra rman var man fick det ifrån för det står det inte i GT. Nu har man faktiskt hittat det i Qumaran. Det fanns tydligen en sån tradition att man kunde säga så. Många har ju funderar på att buden som han ger rent krasst omöjliga att leva efter dem. Varför framställer han dem här buden som är att omöjliga att leva efter, och säger var fullkomliga såsom er fader i himmeln är fullkomlig. I luk är det att var barmhärtiga. Luthreska är att vi ska inse hur syndiga vi är och då ska inse behov att rättfärdiggöras av gud. Det finns inget i matt att man ska tänka så han menar att man ska leva så, er rättfärdighet ska överträffa. Man vill se sig själva att vi är de som kan leva ut lagen till skillnad från fariseerna. Då är det en del som har föreslagit att det är en som heter Swaitzer som menar att det är en.

INTERIM ETIK
Det betyde en mellantidsetik, att det bara är en kort tid kvar till yttersta dagen då kan vi försöka leva efter de sakerna. Att vända andra kinden till, eller om en romersk soldat ska utnyttja oss så ska vi låta dem utnyttja oss dubbelt upp.
En annan sak är matt ev, är tätt knytet med de 12 apostlarnas lärning didache. Där näms det om vandringskarismatiker, de brukar kallas det. Dem här verkar ha levt efter fattigdomsideal som finns i kapitel 6:25 och framåt gör inga bekymmer. Därför säger jag bekymra er inte för mat och dryck och kläder etc. I Didache så näms det när det kommer en kringvadnrande predikant så ska man ta emot honom så som herren själv. De ska få bo där och de får stanna max 3 dagar annars är de falsk profet. Det finns tydlig reglering, den här etiken jesus vandrade kring själv. Den som finns i stor utsträckning, blev bevarad av just kringvandrande karismatikerna. De hade idealen som i BP. De bofasta kristna dem såg nog det här som stod i Matt som ideal. Men frågan var om de verkligen försökte på riktigt leva efter det här. De vnadringskarsimatiker bygger på att det finns bofasta kristna som inte bete sig på det sättet. Man kan inte låta bli att bekymra om det inte finns baser man kan gå till. Det verkar ha funnits samspel mellan vandringskarismatiker och bofasta kristna. Som synns i didache och som kommer genom etiken i matt.

I matt 10:40 där står det såhär, att den som tar emot er tar emot mig. Och den som tar emot en profet osv.
Där ser ni principen, dem som tar emot de som lever på det här sättet ska få samma lön som de som lever på det sättet. Även om inte etiken är genomförbar så får de del av den då de tar hand om de som lever på det sättet.

För att komplettera det här så det här med gärningar det kombineras med det att det finns förlåtelse, det finns i vår fader och i församlingstalet att man ska förlåta 7*70 ggr. Plus en närvarande fader. Dels så finns det ett budskap om förlåtelse när man inte lyckas, dels så finns det ett löfte om en fader om guds närvaro som ska hjälpa en att klara det här.
Det är både gärningar och nåd i matt, han kräver gärningarna med det finns nåd. Det finns inget som säger att han inte kräver det här egentligen.

Vi hade pratat om att matt var väldigt intresserad av gärningar, och en del tror att han inte bara försöker tävla med fariseerna utan också att han pikar paulinsk kristendom eller viss tolkning. För paulus själv kräver rättmycket. Även om han har nådespråk så menar han att det finns många etiska beteender som inte tillåts i guds rike. Så även paulus har den spänningen.

Vi har pratat om BP. Jag tänkte att vi skulle titta lite grann, när matt jobbar med inkorporerandet av hedningarna. Jag sa att det började redan i kap 1 med inkorporerande med hedningar. Han fortsätter med det här, ett av de första undren i matt är en romersk officer. Det är i kap 8 vers 5 och framåt. Slutklämmen i berättelsen är ju det han säger, sannerligen inte hos någon i israel har jag hittat en sån tro. Många ska komma från öster och väster och riktes egna barn ska kastas ut. De här med att gråta och skära tänder använder matt mycket. Det är en matt term.
Likadant syrisk-fenisiska kvinnan. När matt tar över berättelsen så justerar. Han förtydligar nämligen i kap 15 vers 21 och framåt. Att det är pågrund av hennes tro han blir hjälpt. I mark så säger han att för de ordens skull så blir du hjälpt. Det står inget om din tro. Här står det kvinna din tro är stark, det ska bli som du vill. Han betonar hedningarnas starka tro, gärna i kombination med judarnas svaga tro. Och så avslutas hela matt ev med missionsbefallningen. Man kan se att han jobbar tydligt med temat att hedninganra ska inkluderas.


Jag tänkte att vi skulle också titta på församlingsreglerna. Det finns olika ställen, men det stora församlingstalet är i kap 18. jag ska fokusera på några delar av det här. Dels har vi en självreglering i vers 8 om din hand eller fot förleder dig för det är bättre att gå in i livet stympad än att kastas in i eviga elden med fötter/händer i behåll.
Matt är väldigt fokusread inte på att värva nya lärjungar, utan hur ska jag behålla engagemenget utan hur ska jag behålla etiska tanken hos medlemarna.

Om man ser hur han justerar berättelsen om förlorade fåret så sätter han i det sammanhanget.till skillnad med luk som talar om människor som omvänder sig. Här handlar det om att få människor som redan är troende att komma tillbaka, de som håller på att tappa tron. Han anävnder i vers 14, ingen av dessa små. Den här frasen dessa små använder matt i några tillfällen för de som ingår i församlingen.

Sedan så kommer materialet om att göra i vilken ordning man ska ta hand om folk som gör fel. Den här passagen motsvarar precis, socialpsykologiska studier visar att man ska bete sig. Först ska man prata, om inte så tar man flera med påtryckning. När de inte går så tar man inför församlingen. Om inget hjälper så ska man exkludera och betrakta honom som hedning/tullindrivare.
Vilket är i spänning att man ska förlåta 7*70 ggr.

Det verkar som att principerna står i spänning, dels ska man förlåta men att också utesluta. Jag tror att matt tänker såhär, han tänker sekteristiskt. Vi är en liten grupp vi måste hålla ihop. Om vi beter sig illa så underminerar dem, men tillslut klipper vi och kastar ut. Det är typiskt för en pressad liten grupp, men det stämmer inte teologiskt med förlåtelseprincipen. Men rent praktiskt så kan små grupper behöva göra så.


Vi har hunnit nämna domskapitlet vi har inte hunnit prata speciellt. Han är mycket intresserad av domen i kap 24 25, det är en av sakerna som intresserar matt mycket. Sen vad det gäller passionsberättelsen så har han ungefär samma tolkning som mark, att det är en offerdöd. Det han gör är att han lägger till specifikt vid instiftelseorden att det är ett förbundsoffer för syndernas förlåtelser. Inte bara förbundsoffer utan syndoffer. Han sjysterar också att han pratar korrekt hebreeiska inte arameiska. Men i övrigt följer han i ganska stor utsträckning markus.


(det där namnet var ignatius)