Luther interpretation 1

PM En kristen människas frihet

1 Vilken är den historiska (ev. polemiska) situationen? (se Kittelsson, Marius och Lohse)
Luther skrev ”om en kristen människas frihet år1520. Detta är några år efter ”reformatoriska upptäckten”. Krisen mellan Luther och den katolska kyrkan började efter att han spikat upp sina 95 teser om avlaten, som snart fick en stor spridning bland gemene man. Detta leder till att man försöker få Luther att komma till Rom, men Fredrik den vise hindrar detta då han är rädd för att Luthers liv är i fara. Istället så skickar man kardinalen Cajetanus i ett försök att tvinga Luther att ta tillbaka sina teser. Luther vägrar dock detta. En skriftlig kamp börjar nu från vatikanen genom att man publicerar ett dokument mot Luthers teser och man kräver under 1519 ursäkter och eftergifter från Luther. Angreppen som sker mot Luther sker främst på punkten att hans argument undergräver påvens auktoritet, vilket Luther själv fram till 1520 anser inte är fallet.
Detta sker bland annat genom brevväxling, men också i en disputation mot Johann Eck. Under 1520 så händer det framförallt två viktiga saker innan skriften ”En kristen människas frihet” kommer ut. Det första är skriften till den tyska adeln, skrevs under sommaren 1920 och var en vädjan till adeln att stå upp mot påvedömet (som hävdade att andliga makten står över världsliga, att bara påven kan utlägga skriften, och bara påven kan samla ett kyrkomöte). Han uppmanar också bildandet av nationalkyrkor och ett utbildningsprogram. Han hade med den här skriften bestämt sig att bryta alla förbindelser med Rom. Det andra som händer är att Leo X utfärdar en bannbulla mot Luther. Den skrivs under sommaren, fast Luther tar först emot den på hösten innan han har publicerat En kristen människas frihet.

2 Vilken är Luthers tes eller teser i texten?
Luthers teser som hans argument sedan kommer försöka visa är:
1. En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdånig.
2. En kristen människa är alltings mest tjänstvillige tjänare och alla underdånig.
3. Goda gärningar gör inte en god man, men en god man gör goda gärningar.
4. Onda gärningar gör inte en ond man, men en ond man gör onda gärningar.
Luther har också en till utgångspunkt, att människan har två naturer. En andlig och en kroppslig. Dessa två naturer inom människan står i strid mot varandra menar också Luther (2 Kor. 4:16, Gal 5:17). Dessa naturer hänger samman med tes 1 och 2, och den andliga naturen är den som är fri och den kroppsliga är alltings tjänare.

3 vilka är hans argument för teserna eller texterna? Vad anser du om hans argument? Är några av dem bundna till Luthers egen tid?
Hans första argument för tes 1 och 2 tar han från Paulus där han säger ”Fastän jag är fri, har jag gjort mig till allas tjänare” Kor 9:19. Han drar också en parallell till Jesus som gjorde sig till en tjänare fast än han är härskare över allting.

Tes 1.
a. Luther menar att man har en andlig frihet på grund av att kroppens gärningar och mödor inte står under ens ande. Detta för att anden inte hänger samman med kroppen. På grund av detta så påverkas inte heller anden av alla former av kroppsliga utövanden, t.e.x. att be, eller att fasta. Ty dessa ”andliga” övningar kan genomföras av vem som helst och hänger därför inte ihop med tron/anden.
b. Rättfärdighet får du istället genom tro som i sin tur kommer genom Guds ord, Joh 11:25, 8:36 och Matt 4:4
c. Tron uppenbarar genom lagen din syndfulla natur som är värd att fördömas (Rom 3:23).
d. I sin tur lär du dig av din syndfulla natur, att du inte kan bli rättfärdig genom egna gärningar. Utan du kan endast bli rättfärdig genom Kristus nåd som verkar genom tron (Rom 10:10, Joh 6:27 m.fl.)
e. Dessa lagens ”bud” gör därför att du vänder dig med all din tilltro till ”Guds löften”, istället för din egen förmåga. Genom detta får du rättfärdighet.
f. Du har nu insett att lagen inte längre fyller ett behov, utan du är fri från lagen vilket fullföljer den första tesen.
Tes 2.
a. Yttre gärningar behövs dock eftersom du inte är helt och hållet andlig. Vilket först blir verklighet på den yttersta dagen. Till dess måste du kämpa mot din köttsliga vilja som endast vill tjäna ”världen”.
b. Pågrund av detta måste du därför till dess styra din kropp och träna dig genom fastor m.m. för att ”forma” den likt din inre människa.
c. Dessa verkar dock inte för din rättfärdighet, utan du ska endast utföra dessa goda gärningar i syftet att ”underkuva” kroppen. Dessa gärningar ska du också göra för att inte bli sysslolös. Kom också ihåg det som Paulus sa, att fast än han var fri så gjorde han sig till allas tjänare, det är så också du ska göra dig till allas tjänare.
Tes 3 och 4.
a. Det är alltså inte dina goda gärningar som leder till rättfärdighet, utan det är din rättfärdighet som leder till att du gör goda gärningar. Tvärtom med, det är inte dina onda gärningar som gör att du är ond, utan det är din ondska som får dig att göra onda gärningar.
b. Men Jesus säger också att gott träd bär god frukt och ett dåligt träd bär dålig frukt. Denna frukt kan likställas med dina gärningar. Slutsatsen blir därför att om du gör onda gärningar så är du ond, och om du gör goda gärningar är du god.
c. Luther poängterar dock att goda gärningar varken kommer göra dig rättfärdig eller god. Men för att kunna göra goda gärningar måste du vara rättfärdig. Och dessutom så kommer du om du är rättfärdig att göra goda gärningar eftersom du då har uppnått en likhet med Gud och Gud föredarar goda framför onda gärningar.
d. Skälet till att du inte kan se om din broder är rättfärdig genom hans gärningar är för att du ser endast den yttre köttsliga sidan av din broder. Så du kan alltså se ut att vara god eller ond framför människor utan att det stämmer på den andliga verkligheten.(2 Tim 3:5)

4 Hur använder han bibelargument?
Biblen är för Luther ett encyklopediernas encyklopedia. Han anser också att det är endast genom Guds ord (som kommer från bibeln), som Guds nåd kan förmedlas. Därför får bibeln en särskilt auktoritet för Luther, som väger oändligt mycket tyngre än religiösa traditioner (som också är normerande inom den katolska kyrkan). Luther drar det till sin spets när han anser att Biblen är den enda porten genom vi kan bli slussade till Gud (sola scriptura).
Sättet som han argumenterar blir därför väldigt speciellt. Han hänvisar aldrig i texten till någon tradition eller filosofi, utan antingen så försöker han övertyga oss med bibelargument eller med logiska resonemang. Bland dessa två så tycker jag mig se att Luther med glädje föredrar bibeln. Hittar han ett bibelcitat som stödjer hans tanke så anser han att han har ett vattentätt bevis.

5 Vilka frågor väcker texten om:
Luthers utveckling och tänkande
Frågan man inte kan undkomma är frågan kring hans ”förvandling”, eller som man brukar kalla den, hans tornupplevelse. Hur kan det komma sig att en person som skolastiskt och filosofiskt tränad vände sig bort så fullkomligen. Var det på grund av hans erfarenheter under resan till Rom? Eller blev han som professor bara del av den humanistiska rörelsen?
En sak känner jag mig rätt säker på. Att Luther kände sig som han var en bonde som blev förd av en schackspelare. Att han inte hade kontroll över händelserna, hur reformationen fortskred som ledde till att kyrkan splittrades. Det är inte konstigt då att Luther tolkar detta skeende vidare på sin Augustinska bana om förutbestämmelsen, att han känner sig förd framåt av något oändligt större än han själv. Han måste ha tänkt, ”hur kan jag som bara ville tjäna Gud, ha blivit del av något så stort?”.
Teologiska frågor också idag.
Något som lever i högsta grad och som vi på Ersta också är del av, är läsandet av bibeln. Och när man läser bibeln så måste man ställa sig frågan, hur relaterar jag till den här texten? Jag som troende ser inte bibeltexten som vilken text som helst, för mig har den en särställning bland andra texter. Men till vilken grad? Luther såg bibeln som ofelbart. När vi läser bibeln här så ställer vi oss frågor kring författarskap och historiskhet. Våra förutsättningar tillåter inte längre oss att se på biblen på samma sätt som Luther.

Sedan är nog vi alla mer eller mindre intresserade över följderna av den totala avskalningen av ”gärningar”. Denna tanke som på sikt kom att bygga upp den dubbla predestinationen och den fria viljans avskaffande. De flesta i Sverige skulle nog anse att en sådan gud är omöjlig att ”sälja” idag. Men hur är det då, och varför? Har vi en fri vilja, eller är vi alla förutbestämda till att göra det vi gör? Bara för att vi känner oss illa till mods med en tanke, måste det betyda att den tanken är falsk då?