Kyrka samhälle i historisk belysning 6

Religionsvetenskapliga sällskapet i stockholm.
De vill befrämja en dialog mellan religionsvetenskap och kyrkan, de ordnar föreläsningar. Man kan gå med i religiosvetenskapliga sällskapet. De har en föreläsning 27 mars

Repetition
Kristendomen börjar i antiken som en minoritetsreligion som sekt inom judendomen. Man vänder sig till judar. Men sedan så menar man att messiasprofetian är uppfylld vilket inte alla judar går mer på. Den gruppen som menar att messiasprofetian är uppfylld blir missoinerande och vänder sig även till icke judar. De vänder sig till hela välrden och alla i romarriket.
Kristendomen hade inga sociala ambitioner att förändra samhället, man hade inga politiska ambitoiner. Man fokuserade på eviga livet och att jesus skulle komma tillbaka. I allmänhet så följde man kejsarens påbud och de politiska system som fanns. Men under vissa perioder så blev de kristna förföljda. Det var framförallt för att man inte ville delta i kejsarkulten. Men man ville inte offra rökelse till kejsaren osv.
De decisiska förföljelserna var en av deförsta stora förföljelserna av kristna, som man brukar lyfta fram som en sån punkt.
Både biblen läran och ämbetet utvecklas i förhållande till att man avgränsa sig gentemot gnostiska kristendomstolkningar. Man vill inte ha med texter som ger stöd för gnostisika kristendomstolkningar. Man vill inte i dopbekännelsen de frågor som man ställer till dopkandidaten, det är då omöjlgt att dopkandidaten skulle ha en gnostisk kristendomstolkning, med köttets återuppståndelse. Tror man på köttets återuppståndeles så kan man inte ha ett gnostiskt kristendomstolkning. När varje person säger så när de döpts sp vaccineras de mot gnostisicism.
Det är precis de här bibelböckerna och dopbekännelserna, det är biskopen som säkrar detta. Ämbetet är en kvalitetssäkring mot irrläror. Det var en biskop som hette cyprianus som sade där biskopen är där är kyrkan, biskopen vet vad som är renlärigt. Det är ett sätt att kvalitetssäkra och standardisera kristendomen. Det ligger mycket i det här. Det är inbyggt i struktureen.

Men 300, nu är vi kvar i romarriket. Det är inte så många av romarna som är kristna, det är ungefär 15% man har varit i miniritet och delvis förföljda. Men konstatin börjar tolerera kristendomen och blir öppen mot kristendomen som religion. Han ser i kristendomen en möjlighet att ena folket. Han sammankallar till kyrkomötet i nicea. Där niceanska trosbkekännelsen kommer ifrån. (325). Här kan man se de tidiga avgränsningen mot gnostisim. Gud har tagit mandom, det är också avgränsning mot arianerna. De hade en annan tolkning, man menade att jesus var inte fullt gud utan perfekt människa.

380, kristnedomen blir statsreligion. Nu får man inte längre ha en annan religion än kristendomen. Nu är 25% av romarrikets befolkning kritsna. Det är inte så himla mycket kan man tänka sig också. Det är spännade hur det är i hellnistisika kulturuen med religioner. Men i medeltiden så går vi in i en kyrklig enhetskultur. Kristendomen flyttar sig nårrut och det är mission mot germanerna. Och där bevars den arianska kristendomstolkningen. Det är inte bara romresk katolska. Men man ser Jesus inte bara som gudomlig utan perfekt mänsklig. Arianismen försvinner kring 700.
Nu är det den romersk katolska kyrkan som gäller. Den kristnedomstolkningen som gällre. När man pratar om medeltiden så kan man tala om 500-1500. då talar man man om en kyrklig enhetskultur. Men lära och kult, man kan räkna upp några företelser. Som man normalt assoicerar till katolicism.
Då är det en påve osm heter gregorius den store, som kan stå som portalfigur till id+eerna och företelserna. Semipeligaiansim, det är är att människan har en viss fri vilja. Människan kan genom sin egen förmåga göra handlingar som också kommer henne själv till godo med hennes frälsning. Hon har möjlighet att handla för eller emot guds vilja. (augustinus var int ealls semipeliganian han var den som luther återknöt till, han menade att människan inte hade fri vilja.) men den linje som gick vinnande var semipelagianismen. Utan den tanken på fri vilja så hade inte förtjänstmoral, att gå i kloster eller att ge almosor eller att be böner att man får egen förtjänst av. Förtjänsttanken hänger ihop med att man kan göra något. Det där utvecklas ganska rejält under medeltiden. Det blev med avlatsbrev att man kunde köpa sig fri från vissa år i skärselden med sin egen fria vilja. Det var det som han reagerade mot och det är på detta sätt som det blev aktuellt.
Mässoffer läran att mässan är fötjänstfullt. Att det inte är återupprepande vad som hände på korset. Utan den förtjänst som hände på korset händer igne. Den blir lite mer varje gång dne firas. Offret ökar varje gång mässan firas. Ju oftare mässan firas desto mer ökar förtjänsten, och ju mer man deltar så får man del av detta. Det går att fylla på förtjänsten. Det var också något som luther vände sig emot. Detta var att det firades många privatmässor att prästerna firade nattvard själva.
Till sist kommer något hända, till sist vet vman vem som kommer till himmeln och som är fördoöda. Det är detta som augustinus talar om och luther att gud vet vilka som kommer till himmelen och helvetet.

Under medeltiden så börjar biskopen i roms ställning bli starkare och starkare. Och dogmen om påvens ofelbarhet ex cathedra kommer inte förrän andra halvan på 1800 talet. Men hans ställning är inte solkklar från början utan stärks så länge tiden går. Men i samhället det som också präglar medeltiden och kyrkliga enhetskulturen är att det finns ett samspel och konkurrens mellan andliga och världsliga makten. Men när påven kröner karl den store så legitimerar han den världsliga makten. Och den välrdsliga makten har erkänt att påven har makt att kröna. Det finns ett ömsesidigt erkännade mellan kyrkan och den världsliga makten. Nu under 800 talte så utvecklas det caroglinska riket, det efterträder romarriket. Det var tyskland franrike och italien.
Nu utvecklas det också en stark klyfta mellan öst och väst. Därför i östrom, i det österomerska rikte finns kvar, där sitter den östromerska kejsaren. När då biskopen i rom kröner karl den store som kejsare så blir det ett underkännade av den östromerska kejsaren. Nu är den politiska konflikten är solklar. Klyftan mellan öst och väst börjar på 800 talet. Relationerna mellan andlig och världslig makt är ävldigt nära, det blir en liering mellan andlig och världslig makt att kyrkan blir institutionalisering. Det går som en röd tråd i kyrkans historia. Att det finns rörelser reagerar mot, att kyrkan har blivit för förvälrdsligad. Att den har kommit för långt ifrån den ursprungliga kristna tanken. Ofta har det varit klosterrörelser. Clunyrörelsen i frankrike var en sådan rörelse (900), man har en reaktion mot kyrkans förvälrdsligande. Man vänder sig ifrån världen och mediterar. Bygger kloster ofta oländigt, man drar sig bort ifrån världen. Men den typen av protester finns i romersk katolskt håll och lutherskt håll. Att den etablerade kyrkan uppfyller inte de krav som man ställer för den har blivit för välrdslig. År 1000 som reslutat mycket som reslutat av de politiska splittringarna mellan öst och väst, så bannlyser romersk katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan varandra. Formellt är det filioque om anden utgår från fadern eller fadern och sonen. I den ortodoxa kyrkan lägger man tonvikten på fadern. Lyssnar ma på anden i ortodoxa kyrkan så har man inte med att anden utgår från fadern och sonen utan bara fadern. Men i romersk katolsk håll så menar man att anden utgår från fadern och sonen. De här kyrkorna blir extrema fiender, bägga ger anspråk på att vara katolska kyrkorna. Den teologiska frågan om anden utgår från fadern eller fadern och sonen är specifik, den kommer inte i närheten om jesus är guds som e