Kyrka samhälle i historisk belysning 1

Att läsa till måndag nästa vecka.
Kristendomen och antiken
Lenhammar 1-122
Borgehammar

Kusens ska ge viktig bild över kyrkans historia under 2000 år. Kyrkans historia är inte bara kyrkans historia utan hela västerlandets historia. Kristendomen har haft ett enormt inflytande på västerländska kulturen på många olika sätta. Man kan ockås se det, om man inte har en inre karta över historien.

Inledande reflektioner kring religion och hitsoriskt perspektiv.
Om man tänker på religion så är det idag något som man förknippar med att det är något till att man själv kommer fram till, att man har valt att vara kristen. Efter ett lång tid av sökende, att vara troende är något man väljer eller inte väljer, man har förhållande till. Man reflekterar mycket över sin tro och väg till tro. Det är väldigt personligt. Det är något man själv bestämmer. Men i ett historiskt perspektiv innan upplysningen har religion alltid varit en integrerad del av kulturen men också människors verklighetsuppfattning. Om man tänker medeltiden så var det inget personligt val utan det var självklart att man var kristen. Det betydde inte att man var personligt from eller engagerad i religiösa frågor. Men kristen var man för man kunde inte tänka sig något annat än ett universum som behärskades av gud. Den gudomliga verkligheten var en realitet.

Religion har olika dimensioner, den sätter ramar på hur man ser verkligheten. Det är när tor är ute på himmelen, men den kanske inte har så mycket med ens existentiella känslan och närhet med tor. Det tror jag att vi i ett sekuraliserat samhälle måste påminnas om att det kan vara del av uppfattning av välrden i sotrt det kan vara en ofrågasättbar ordning. Det är en del av det dagliga livet än nåogt som är helt annat än man förknippar religion med nu.

Men i en kultur där man inte har alternativ till religion så är det mycket annat än personliga gudsrelationen. I ett historiskt perspektiv så har religion varit yttersta norm för allting, för kultur för det sociala. Det betyder inte att människor förr i världen var mer fromma. Bara för att religonen hade en större betydelse så var de inte mer personligt engagerad. Vi relaterar och reflekterar över oss själva. För det finns så många alternativ. Men på medeltiden så fanns det inte så många alternativ. Man kan inse hur svårt det är att sätta sig in i historien. Om man går in i 1200 tals kyrka som 2000 tals människor. Man kan uppleva en andakt och titta på korset och tänka på alla som har suttit i kyrkan på något sätt så identifierar man sig med dem. Det är nästan en hissnande tanke att försöka förstå att det var helt annorlunda för 1200 talsmänniskan, för vi har olika förutsättningar. Det är en väldig fara men naturligt, att när man studerar hitsoria att man gör det utifrån sin egen horisont. Man förstår historiens samhällen med de samhällen man har idag och kanske de situatione rman har just nu. Det är hissnande att tänka sig att dem var så pass annolrunda och hade såna andra förutsättningar. Det där kan man försöka frigöra sig ifrån att man tänker att man kommer ihåg att det var annorlunda. Man tänkte annorlunda, världen var annorlunda på riktigt. I populärhistoria så identifierar man sig. på något sätt så är det samtidsmänniskor som är inne och grejar. Hur var det för korsriddare och deras kristendomsuppfattning. De hade helt annorlunda uppfattningar i religion än vad vi har idag.

Det är svårt att komma åt historien, och vi kommer inte åt historien riktigt. För vi har en helt annan egenförståelse. Vi kan inte veta hur det faktiskt var. Det var det största problemet med historien, den är direkt otillgänglig. Tiden är förbi.
Vi tror ofta vi har grepp om historien, och jag säger att vi har sotra dragen av historien . så måste man göra, men åter igen dne hissnande tanken att hitsoria är int een nätt berättelser som låter sig berättas på ett enkelt sätt. ibland kan jag tänka mig om historia att de tär ett sött projekt. De tä r lätt att bygga historia och oknstruera modeller. Men de tär jättesvårt att få ihop hitsorien. Om man vill få hjälp så kan man bara försöka. Hur kommer man åt då? Vi säitter fast i vår egen förståelse och vi präglas av den tid vi är inödda i. och historien är direkt otillgänglig. Hur ska vi begrap nåogot som har hänt. Det finns nåogt man kan ta hjälpa. Den ena är fantasin oman mste försöka leva sig in. Man måste försöka se att det finns fok som tänker annorlunda. Fantasin är ett vitkgti retskap. Vetenskap håller vi och vi behöver alltså fantasi och kjällor. De man får använda när man ska återskapa tt gånget

Vi kommer ha tre huvudteman
Politisk aspekt: hur kyrkan har fungerat politiskt.
Läran: hur har läran utvecklats, det är dogmatiken.
Spiritualitet: vad är det för begrepp? Levd fromhet.

Vi tar exempel på hur man kan studera. På vilket sätt, bara två exempel på politisk dimension av historien. Att kristendomen 380 upphöjs till statsreligion av kejsaren. Kejsaren i rom bestämmer att kristendomen är statsreligion. Nu är det förbjudet att tillbe gamla gudarna.

Hur har det här gått till? Man kan se att de förföljelser som är på slutet av 200 talet. Där på 200 talet då använder kejsaren, han använder kristna som en syndabock för att ena romarriket. Man fölföljer dem för att ena dem andra. Men den trenden vänder i början av 300 talet då börjar makthavarna. Se att det kan ena romarriket istället för att splittra. Man lyfter upp den istället som binder samman splittringen.
På samma sätt så ändras strategin så istället för att se kristendomen som är bra att förfölja så ser man att det kan ena. Det är den vanliga historiska politiska förklaringen att man börjar 300 talet tolerera.

Ett annat exempel på politisk aspekt av kristendomen är reformationen i sveirge. När gustav vasa bestämmer sig för att gå över till reformatoriska läran så var det inte teologiska skäl. Han såg ganska tydligt. Gustav vasa hade en stor statsskuld till hansan. Det låg i reformatoriska läran att kyrkans guld. I den katolska kyrkan så har kyrkans egendom en dignitet en helig status. Luther vände sig emot yttre skalet, guld och glitter. Alla grjer är inte heligt eller något som kyrkan behöver ha. När gustav vasa gick över till reformationer, kunde han konfiskera kyrkans egendomar. Han betalade den svenska statskulden från kyrkan. Det fanns ett teologiskt skäl. Dessutom så behövde han inte bry sig om påven i rom.

Sedan hade han Olaus Petri som hjälpte till att reformera. Han var väldigt personligt angagerad, han var teologen som genomförde reformationen i sverige. Han hade allt att vinna på att gustav vasa genomförde reformationen för då fick han sitt personliga teolog uppfyllt. Det är också ett exempel på hur religion och politik spelar varandras intressen.

Läroutveckling i kyrkans historia. Har spelat stor roll.

Och spiritualitet, dock så hänger det ihop med läran och politik. Mentalitet inom kloster så kan man tala om olika typer av kloster. En där man drar sig tillbaka från världen, eller ermiter. Eller sånt här som man gör, retreat. Man drar sig tillbaka. Man kan också ha världstillvändhet, man predikar eller bygger sjukhus eller undervisar det är också man har gjort för kloster. Man har haft olika ordnar som dominikanerorden som har mycket med kunskap. Sedan finns det cistersienserorden där man har någon annan typ av spiritualitet där man knappt talar med någon. Det här kan man också se i kyrkohistorien, hur det fraträder i olika politiska kontext. Deh är sambandne är intressant. Ett annat exempel är korståg eller missioon är en erövrarmentalitet. Det är inte att dra sig tillbaka eller kanske inte heller är världstillvänd utan man vill erövra. Frälsnings visshet, framförallt är det något som framkommer i frikyrkor att man känner att man är frälst. Att jag är vet att jag är frälst. Man har olika fromhetstyp religiositet kan rymma väldigt många olika typer av spiritualitet.

Rast

Kyrkan har splittrats i en mängd förgreningar. Men det finns en stor stam, ortodoxa kyrkan katolska kyrkan och de lutherska kyrkan. Det är att 17% av jordens befolkning är romerska katoliker. Det är bara 5.8% protestanter. Den romersk katolska kyrkan är klart störst. Den ortodoxa kyrkan som viker av 1024, är 3.8%. det finns färre ortodoxa än lutheraner. Kristendomen är världens största religion 33% av världen är kristna. De grenarna som sticker av vid 3,4,500 talet armeniska kyrkan syriska kyrkan, koptiska kyrkan, assyriska kyrkan. Sverige kristnas ungefär år 1000, 11-12 så är kristna kristnas. Men i sverige så har vi samtliga av de andra som invandrarkyrkor.

Kristendomen börjar som en förföljd minoritetsreligion. Inomjudendomen väntar man på messias. Många utropar sig som messias runt jesus födelse. När jesus dör, så finns det dem kristna, de menar att Jesus var messias. Att ni var profetian uppfyld. I början var kristendomen exklusivt judiskt. De var judar som trodde messias hade kommit. Sedan vänder man sig utåt och blir en missionerande religion även till andra än judar. I romarriket fanns det många religioner, hellenismen som en idérörelse. Och som kulturörelse så var det en mångkultur. I romarriket så fanns det många olika religioner och filosofier i svang, det fanns traditionella gudar som man hade lånat in från grekland. Det fanns också i romarriket religioner som man hade lånat in från östern, mysteriereligoiner. Där man skiljer skaprt mellan onda och goda och man kunde ha hemliga sällskap. Och man hade hemliga riter. Det är kännetecknande från de här religionerna som man hämtar från irak att man hade dualistisk syn på verkligheten. Att man hade ljus mörker, liv död. Det fanns också i romarriket de här föreställningen om 2 krafter som kämpar mot varandra. Det var en levande föreställning. Det var också mycket filosofiska tankar där man var inspirerad av grekerna. Romarriket producerade inte egna tänkerare utan mer efterföljare till grekerna. Plutinos till platon, det högsta varat som skapar lägre varor. Emanationer är en typisk sak som man pratar om i New Age. Sedan kan det emanera ut olika grader av verklighet. Och människan befinner sig under och hennes strävan är uppåt fast de flesta inte kommer upp. Strävan mot det högsta varat någonting mot det högst upp som de faller olika typer av varat.

När kristendomen utvecklas från 0-3,400 så sker det i sammanhang med andra tankarna. Man talar om kristendomens hellinisering är när man påverkas av läroutvecklingen. Kristendomens utveckling påverkas av de andra.
Det är i brottning med andra läror också i inspiration med andra läror utvecklar sin identitet. Det var en påfallande mängd olika religioner som var i svang.

Martling vi ska ha kritisk läsning till martling. Det var inte så att kyrkan fanns färdig på något sätt, utan den utvecklar i samverkan.