Jesus och evangelierna 1

På kurshemsidan så finns redan från igårkväll en hemtenta som vi får jobba med hela tiden.
Helst inte överskirda maxgränsen.

Förutom hemtenta ska vi skriva en tolkningsövning. Där kan ni fundera redan nu att det finns evangelitext från synpotiska evangerlina som ni tycker är extra spännande. (mellan 3-10 verser) lagom stort.

Det ska handla om både mattheus mark, luk. Den bok som kommer vara huvudbuoken är Stanton, the gospels and Jesus. Den har hög prioritet att ni skaffar fort, det framgår vad ni förväntas att läsa.
Ni som läser ickespråklig har lite extra literatur om de andra evangelierna. Jag förväntar att ni refererar till dem böckerna på hemtentan.
Småartiklar kommer finnas som pdf på hemsidan.





Vi börjar den här kursen med evangelierna och evangeliernas bild av jesus och när vi har gjort det och har fått se hur det ser ut, då ska vi närma oss de här frågorna kring olika sätt att förstå historiske jesus.

Evangelierna
Vad är ett evangelium?
Etym (Evangelion) på grekiska och evangeliesra och betyder glatt budskap.

Ett svar på frågan vad är evangelium. Vi kan se innehållsligt. Om vi se på 4 evangelierna de har
-berättelser om jesus, -
jesusord och
-passionshistorien.

Det är ett konkret sett att svara. Det är inte så att alal evangelium som kallar sig såna har dessa element. T.ex. thomas ev. Men på det här så pratar vi om de 4 ev.

när jag pratade om ev så pratade jag om genre. Om man definerar ev. Om man definerar så så kan man säga att alla som kallar sig ev faller inte in under genren.
Man skulle kunna svara på frgåan vad är ev på andra sätt.

t.ex.:man kan svara vad är ev genom att svara på:
Varför skrevs evangeliet.

Där verkar det vara så att ev kännetecknas av 2 saker de vill göra. Det ena de vill göra är att:
-Minnas skriva ner tradtionen om vad jesus sa. Men också
- ge svar på samtida problem, mål, social situation.

När man t.ex. läser mattheus ev och läser matt 18 hur man ska bete sig mot andra i fäörsamlingen. Så är det uppenbart att inte handla om vad jesus sa utan också hur vi ska bete sig i nuet. Och johan ev flera tillfällen upprepar att de kommer kasta er ur synagog varför återupprerpar han det? Det är möjligt att en aspekt vad jesus sa men också för att det återkommer är för att de har blivit utkastade ur synagog när ev skrivs.

Det motsvarar hur vi minns. Det är svårt att rannsaka sitt eget minne. Vi gör inte vad som helst med våra minnen speciellt inte med delade minne. För vi har varandra som kontrollpunkt. Men de tenderas att formas så att de motsvarar de behoven vi har nu.
Jag är småbarnsförälder in i slitiga, men om man pratar med äldre småbarnsföräldrar tenderar att minnas hur gulliga de var. Det har omformas, för att det är trevligare att minnas det. Nu betyder det inte att det inte var sant för det är de också, men det är ett ex på att hur minne fungerar både som av minne av det förflutna och motsvarar ett behov i nuet. Så verkar ev texterna också funka, de handlar om det som har hänt och evnagelisetens samtidia situation.

Då är de stora debattfrågorna, har något i samtidia sitautionen att något i traditionen har omformats, det kommer vi titta på olika ev. T.ex. markus är helt övertygad om att jesus har förklarat all mat ren. Mattheus tar bort den kommentaren för mattheus tolkar att lagen finns kvar.

Det som vi ska diskutera under kursen är ofta, vad är relationen mellan minnas och att es var på samtidia problem.

Vad kan samtida problem vara? Som dem har? Kan det vara konflit/fölföljelser, eller interna bråk i församlingen. Kan texten vara till för att evangelisera? Att berätta om budskapet utåt? Kan det vara utformat att man skulle använda i gudstjänster osv.

Ett samtidia behov, när ev skrivs de som var ögonvittnen är påväg att dö allihopa (minnas) det finns ett behov att fixera skriftligt de muntliga jesustraditionerna.

Ett annat sätt att närma sig ev det var ett sätt som var populärt i mitten av 1900talet, det är att fråga:
”Vilka byggstenar är ev uppbyggda av? Och vad är deras funktion?”
detta brukar kallas för formkritik. Det läste ni redan om i första kurserna att det bestod av perikoper som var sammanvävda med små bindetexter.

Det man försökte göra var att dela upp ev i perikoper och kategorisera dem stoppa im dem i olika typer av genrer. Det var en idé som man fick forskningen på psaltaren (gunkel). Hans tanke var att man kunde sortera in alla psalmer i olika genrer, till alla så fanns en brukssituation där den här typen av texten användes.
Formkritikerna menar om vi kan dela in ev i olika genrer så kan vi försöka hitta en brukssitaution för varje sådan genre. Det här är ett väldigt problematiskt antagande, ävne om det finns en hel del i psaltarpsalmer användes vid specifika tillfällen, t.ex. konugapsalmer användes vid kröningen. Det är rätt smart teori.
Men frågan är om, några av de vanligaste (var att dela upp i jesus ord och berättelser), och jesusorden delades in i Jesusord utan sammanhang, och jesusord med tillhörande berättelse.
Berättelesrna delades in i myter/legender och i underberättelser osv.

När man tänker efter så går det inte att knyta en sån genre till en sån situation. Att jesusord användes alltid för att evangelisera, interna problem, eller utgångspuntk för predikan.
Det formkritiska, behållningen är att det är rätt uppenbart, att det är som är bra med den är att man har identifierat att ev består av traditionsmaterial som består av bitar. Men idén att alla genrer är knuten till en viss kontext, det håller egentligen inte.

Rast

Man kommer inte hur långt som helst gneom att stycka up ev i bitar, utan det som har blivit mer och mer populärt nu är det som kallas för redaktionskritik. Det handlar mer om, ”hur är ev komponerade”.
Dvs, man utgår att det är ett bestående från formkritik att det är material man har satt ihop.

Kompositionskritik finns också, att han har en agenda hur han sätter ihop texten och får ihop den så att det blir ett bärande budskap genom ev. Det är väldigt viktigt att se hur evangelisten har format så att det bildar en intressant helhet. För alla har skapat en mycket intressant helhet på lite olika sätt.
Det kommre vi titta på, vad verkar de olika författarna har gjort för att driva sina teologiska poänger.

Ett sista sätt att fråga, är ”vilka andra literära genrer från antiken liknar dem?”
Då finns det 2 svar som är populära, det ena är biografier och historieskrivningar. Biografier är det som man har jobbat mest med.
Stanton talar sig mycket varm för detta sätt att jobba, och det tycker jag han gör på ett väldigt bra sätt.
Men om vi koncentrerar sig på biografier, antika biografier ägner sig inte om att berätta om barndom/personlighetsutveckling och huvudpersonernas känslor. Och det var inte så viktigt att allting kom med kronlogiskt. Förståelsen av en antik biografi fungerade, ger oss också kunskap av hur dem som skrev ev tänkte. Även om de inte exakt motsvarar.
Just att ev inte ägnar sig åt att diskutera Jesus känslor och inre liv, det gjorde man inte så mycket, utan man koncenterade sig vad personen gjorde. Och det var ett uttryck för personens dygder osv.

Det som man lyfte fram i antika biografier är inte huvudsakligen att de ska ge en hellteckande biografi. Utan de berättelser som var mest talande för personens karaktär. Man koncenterarde sig för karaktärsskapande historier. Därför ska man inte tro att de som skrev antika histoireskrivningar känner sig hur fria som helst.

Om man tänker på plutarchos som är mest kända biografiskrivarna, han var mycket noga med källmaterial och att utgå från egentliga källor. De var ganska duktiga forskare. Så verkar också ev har skrivit, de verkar ha försökt leta reda på källmaterial och arbetat med det.
Det som sticker ut med ev mest det är att det är så stort fokus på passionshistorien sista veckan i Jesus liv. Det har med dess betydelse för Jesus. Det är inte typiskt för antika biografier.

Eftersom vi ska jämföra dem 3 synoptiska ev, så tänkte jag att vi ska fördjupa oss i det synoptiska problemet.
Det synoptiska problemet utgår från att alla evangelier består av olika källor där de har tagit inspiration ifrån. Det brukar kallas för källkritik att man försöker spåra ev olika källor. Det gäller inte bara källorna.
Motivationen för källkritik är dels vad vi har pratat om innan, att förstå komposition, eller bruksområden osv.
Men också en viktig motiviation att ägna sig åt källkritik är rekonstr av historiska jesus. Det finns en tanke om man kan vaska fram det som finns bakom källorna, så kan man komma till historiske jesus. Detta är dock inte ett självklart.
Men för en del så finns denna tanke om man ägnar sig åt källorna så kommer man närmare historiske jesus.

Synoptikerna är ett, vilka har lånat av vilka. Den vanligaste är att markus var först och mattheus och luk kom sedan. Och att dessutom matt och luk använde sig av en annan källa. Mt och Luk har också annat gemensamt som man tar från Q (källan). Sedan dessutom, Mattheus har en del eget material sm man kallar för M och L. Nu är det nästan ingen som tror att m och l är en källa utan man tror att det är flera olika källor.

Det är inte den traditionella teorin, utan det var att matt var först och mark förkortade matteus. Det är inte troligt, det finns en del bra jesusord i matt som markus skulle tagit med om han förkortade.
Jag tänkte ta de viktigaste argumenten att mt och luk har använt sig av mark iställte för tvärt om.

De viktigaste argumenten:
1. lättare att förstå tillägg. (det är lättare att förstå varför de har lagt till saker som de tycker är intressant än varför markus skulle ta bort bitar).
2. det är också lättare att förstå språkliga förbättringar. Markus grekiska är ofta, den är grammatisk korrekt men den är klumpig imellanåt och lite platt grammatiskt sätt utifrån grekisk smak. Mattheus och lk tar bort onödigt svammel, som de tar bort. Ibland har markus klumpig formulering som de fixar till. Det är svårare att förstå varför markus skulle försämra språket. Dessutom är det så att lukasev anvädner markus rakt av. Matt ändrar på ordningen på markus berättelser vid några tillfällen, man kan se matts intressen att han vill ordna berättelserna tematiskt. Det finns aldrig tillfälle där matt och luk har samma ordning som skiljer sig från mark.
3. ordningen på berättlserna
4. modiferingar av J, på ställen där jesus framgår i dåliga dager. Att bli arg i antiken var tecken på dålig självkontroll. Om de var stoiskt inspirerade så var det olämpligt att jesus blev vred och inte kunde göra under.


2 källshypotesen förkalrar dock inte allt. Det finns tillfällen där MT och LK stämmer övrens med varandra men skiljer sig från markus. De har inte lagt till från Q utan de har ändrat markus på samma sätt.
Det brukar man kalla för minor agreements. Dem här tillfällena är ganska få. Problemen som de ställer till med är betydligt mindre än alternativa teorier ställer till med.
Sättet man försöker lösa minor agreement är att mt och Lk kanske hade tillgång till en muntlig tradition.
Den andra är att mattheus och Lukas hade en annan verision av Markus. De kanske hade en verision av markus som är lite annorlunda än den som vi har idag.

( vad om lukas använt matt), dock så är det konstigt varför Luk skulle tagit bort herrens bön. Varför skulle luk ta och plocka sönder bitar av BP och sprida ut det om han hade haft tillgång till BP. Det finns massa såna bekymmer också. Det är en av teorierna, att LUK har haft tillgång till MT men det är många problem.

Q och lilla q.
Lilla q, Q kallar vi för skriftliga källan. Och lilla q kallar vi för muntliga trad som båda har. Det finns jättemånga tillfällen där q är exakt likt. Där verkar matt och luk har skrivit exakt likt. Men det finns massa tillfällen där matt och luk har skrivit liknande. Det är svårt att tro där att de har samma skriftliga mateiral. Då tror man att q har 2 delar en nerskriven del och en muntlig del.

Det är som är intressant med q är att det är en källa som fanns och åtminstonde den lika ung som mark, eller vissa tycker det är ännu yngre till 50 talet.
De som tillhör Jesussemninariet, allting som kommer från q är de mest ursprungliga trad om vad jesus sagt. Allt annat som mark paul lägger till är förvridningar den ”riktige” historiske jesus.

För att göra saker ännu krångligare så finns det forskare som tror att q har flera olika skikt.

*jag har lagt upp på hemsidan länk till engelsk hemsida med q, gå in på hemsidan så kan vi se.

Det som kanske är intressantats med q är att de påminner om Didache tolv apostlarnas lära. Det är en tidig skrift från apostoliska fäderna. I skriften så finns det noggrana instruktioner hur man tar hand om kringvandrare lärare. I q materialet så talas det om, det finns mycket utsagor att den som följer människosonen kan inte ha något ställe att gå. Det kan vara att q kommer från kringvandrande lärare att det var de som bevarade detta.

Han hyllar de 4 ev till de mest tillförlitliga källorna till historiske jesus. Åtminstonde matt mark luk är tillförlitliga, de har jesus jordiska verksamhet. Jag vet inte varför johannes finns med där, det är mer en teologisk reflektion.
Jag tycker han ska läsa argumenten mot thomas, petrus ev varför dem inte är lika pålitliga. De är troligen beroende av de synoptiska evangelierna.