Nya Testamentet 5

Urkyrkan
Det som vi pratar om vad som händer efter Jesus död, den kristna kyrkans första steg.

Översikt, detta kommer jag prata om
De första kristna
Missionen till icke-judar
Organisation i urkyrkan (pastoralbreven)
Paulus
Efterapostolisk tid

De första kristna
När man tänker på evangelierna, dem som följer Jesus. Jesus verkade i Galileen och Judeen. Det var naturligt att dem som bodde där och hade tillgång till hans undervisning var judar.
#Jesus vände sig först och främst till judar, men avvisade inte andra (matt 10:5f; 15:21ff)
# Judar kombinerade judendomen och kristesndomen på många olika sätt: (det var inte så att de nödvändigtvis gick från att vara judar till att vara kristna.
¤ Det var många som: följde judisk lag och tradition. Även om de också följde jesus budskap.
¤ Sedan fanns det dem som inte följde lagen eller traditionen.
¤ Sedan fanns det dem som oavsett om de följde lagen eller inte lade tonvikten på apokalyptiska budskapet.
¤ Det fanns också dem som lade tonvikt på det etiska budskapet.

Några definitioner
# Kristustroende judar = etniskt sett judar, men tror på Jesus (fokuserar på etniciteten)
# Kristuscentread judendom = man följer lagen, seder och riter men lägger till Jesus.

Mission till icke-judar
Det var något väldigt omtvistat i och med att det var ”rätt så tydligt att jesus först och främst riktade sitt budskap till icke judar”, därför var man osäker på om man skulle ut till hedningarna.
(om smulor till hundarna) 7:24 f
Men varför missionerade man till icke judar?
Det fanns dock idéen om den yttresta dagen, fanns starkt i judiskt radition. Det var om herrrens dag. Det var en dag av fasa.
Men man skulle då enligt vissa judiska traditionen sända ut missionärer och predika Guds härlighet.
Israels räddning var därför en förutsättning för världens frälsning.
#Folken skulle strömma till Sion efter den sista tiden (Jes 66:18ff)
#Bland de tidiga kristna så var uppfattningen vanlig att uppståndelsen av Jesus skulle vara starten på den sista tiden.
#Missinen till icke-judar blev därför symboliskt viktig för att markera att den sista tiden faktiskt var här.

Frågan om man aktivt skulle gå ut var en het fråga, den kan man läsa om i Apostlagärningarna. (apg 15:1-11) Heliga anden kommer till dem, ingen skillnad mellan dem. Alltså behöver de inte bli judar.

Det finns 3 riktningar till hur icke judar som var kristna skulle förhålla sig.
¤för att bli fullvärdiga judar (enhet i likhet) apg 15:1-12
¤ sedan i fortsättningen så talar Jakob säga att man behöver hålla vissa bud och lagar (enhet i mångfald) Apg 15:19-20
¤ det är att förbli icke-judiska. Gud är inte bara judarnas gud (enhet i mångfald), (rom 9-11)

¤Kristna judar övergav inte synagogan eller grupperingar som fariséer. Kristna judar fortsatte att gå i synagogan, de lade till Jesus. En del fortsatte att vara Fariséer så de tillhörde flera grupper samtidigt.
¤ samtidigt som man gick i synagogan bildade man sannolikt en ny gemenskap med andra kristustroende.
¤ Frågor rörande misionen till icke-judar och eskatologin ledde så småningom till att man bröt upp med synagogan.

Organisation i urkyrkan (punkt 2)
# Ekklesia, församling förning – religiös eller icke-religiös, ästan synonymt med synagoge.
# Husförsamlingar: i grekisk-romersk miljö vanligt att föreningar/religiösa grupper samlades i någons hem. Upp till ca 40 personer.

Församling och gudstjänst
APG 2:42-47 detta handlar om vad som händer när man samlas. (apostlarnas undervisning, inbördes hjälp, brödbrytandet, gemensamma tillgångar).
Fyra huvudelement
1 Undervisningen (ddachae): vi får dock inte veta Vad, men sannolikt var det både etisk och dogmatisk.
2 gemensakpen (koinonia), möjligtvis så handlar det om utdelning av förnödenheter (mat) åt behövande församlingsmedlemmar i gudstjänsten.
3 Brödbrytelsen: en regelrätt måltid som församlingen gemensamt intog. Senare så tror man att nattvardsceremonin renodlades och blev en del av måltiden. Då tror man inte att det handlade om en rituell åminnelse av den sista måltiden.
4 Böner, vilka böner bad man? Det som fanns var böner från judisk tradition. Det finns också icke judiskt, se även apg 4:24.

Ledarskap.
Det talas om tre huvudpelare (gal 2:9)
¤ Jakob (Jesu broder)
¤ Petrus (Kefas) den självklara ledaren (de här två verkade mest i jerusalem, de nästa två var ute och reste mer)
¤ Johannes, dem som följde hans lära (var mer åt gnostiska hållet, men inte gnostiker).

Paulus blev också en stor ledare i synnerhet blnad icke-judar. Men hans handlingar gjorde honom till den storhet som han blev.
(Paulus arbete ca 40-60 v.t.)
han var en rättrogen jude som omvändes till kristendomen och mötte jesus på vägen till damaskus och blev hans ivrigaste tjänare.
¤ansåg inte att hedningar behövde omskäras men att det inte skadar att anpassa sig lite ändå lite till judiska traditioner. Kanske mindre än av religiösa skäl än av sociala skäl.
¤ Paulus hade sin bas i Anitokia. Han började med att predika till judiska församlingarna, han hade dem som bas. Denna vara i antokia.
¤ på 10 år hade han organiserat ett nätverk av kristustroende gemenskaper.

Paulus teologiska tyngdpunkter
¤ den korsfäste kristus, han blev korsfäst, det var en messias som förnedrades och dog. Det var många som hade svårt att förstå. Han ville att man höll fast vid det, i en del församlingar där man hade grundat där hade man börjat att gå ifrån korsfäste jesus, det var svårförklarigt därför lade man till detta.
¤ den sista tiden pratar han om mycket: redan (den har börjat) – men den har inte fullborats. Messias har inte kommit än, han skulle komma åter i härlighet utan att döma levande och döda. Därför var det brottom att frälsa människor.
¤ Guds löfte till Israel står fast (det var väldigt viktigt att gud höll fast vid israel, men man började ifrågasätta det när paulus har valt kristendomen, men majoriteten av judarna har inte gjort det. och om de inte blir frälsta så håller gud inte fast vid sitt löfte), men nu handlar det om en ”rest” judarna som hade omvänt sig till kristus. För de andra så gällde inte löftet längre.
Metaforer om urkyrkan
¤olivträdsmetaforen: icke-judiska kristna är ympade på den sanna (judiska) stammen. Det är nödvändigt för paulus som jude, han måste se att guds löfte är sant som han gett förut.
¤Kroppsmetaforen, alla delar hjälps åt. Alla delar hjälps åt. Vad en del gör av kroppen gör påverkar hela kroppen. Betonar enhetens organisatoriska nödvänigheten.

- Rast –

Efterapostolisk tid
Jag tänkte säga något om hur det blev sedan, nu har paulus startat försmalingar i mindre asien macedonien och dagens grekland. Den stora massan kristna är numera inte judar utan tidigare hedningar.
#Översteprästen i Jerusalem låter döda Jakob ca 62 v.t.
# Judisk-romerska kriget 66-70. Jerusalem och templet förstörs. Det är där Josephus, (historieskrivaren, han blev tillfångatagen och blev kejsarens gunstling.) I slutet av kriget förstör romarna jerusalem och templet.
# vilket var en katastrof för både judar och kristna i jerusalem.
# petrus dör martyrdöd i Rom ca 64 v.t.
# Paulus avrättad i Rom ca 62-64 v.t.
# Johannes överlever men vi hör inte mer från honom. Situationen är at vi inte har väldigt tydliga ledare.

Vad gör man då? De flesta forskarna brukar tala om pastoralbrevet 1, 2 timoteosbrevet och titus. Så tro man att det inte är paulus om har skriivt. Anledningar för detta är många. Det är inte alldels helt skert, en de flesta är inne på att det är användandet av språk och teologiska synpunkter. Man tänker att det inte kan vara Paulus. I breven finns det instruktioner hur en församlingsledare ska vara. Man tror att den är skriven i ett sådant läge när ma är behov av vägledning när man inte har de självklara ledare. Utan istället så listar man en mängd egenskaper som ledarna ska inneha.
Sammanfattning vad man ska vara:
Väl ansedd, oförvitlig
Måttlig, behärskad och anständig
Vänlig och gästfri
Förebild i allt han säger och gör
Söka rättfärdighet, tro, kärlek och frid
Fri från penningbegär
Ej högmodig eller självgod.
(man kan tro at det finns ledare som uppvisar motsatta tendenser och därför behöver man påpeka att vara nykter.) vad är det man söker i en ledare? Om man ska sammanfatta det ännu mer, alla sakerna handlar om karaktär på ett eller annat sätt. och man ska också vara:
God lärare.
Kunna styra i sitt hus = god ledare.
Styra upp diskussioner
Mild men bestämd
(det är ingen paulufigur som dyker upp, det är inte en person som är i framkanten och aggresivt missionerande.

Medhjälparen och kvinnan (diakon)
Värdiga och uppritkiga, vin eller lystra för pengar, rent uppsåt. Kvinnar ska uppträda värdigt och vara nyktra och pålitliga i allt och man får inte vara gift mer än en gång.
Kvinnan.
Kvinnan skall ta emot undervisning i stillhet och alltid udnerordna sig, att själv undervisa tillåter jag henne inte och inte heller att bestämma över mannen, utan hon skall hålla sig tyst och stilla.
Äldre män ska uppträda nykter värdig och behärskat. På samma sätt skall äldre kvinnor uppträda så som ett heligt liv kräver, inte förtala eller vin. Det ska vara lärare av det goda och fostra yngre (både män och kvinna). Men man ska underordna sig sina män.
! man kan säga att här handlar det om att man vill gå till en ordning som finns i samhället i stort, det finns inget teologiskt resonemang bakom detta.

Ledarskap i efterapostolisk tid
Det fanns ett behov att organisera ledarksapet efter apostlarnas död.
De deuterupaulinska pastoralbreven nämner:
En ledare
De äldsta råd (husförsamlingsledare?)
Medhjälpare

Hur pastoralbreven togs emot vet vi inte. Vi vet att de kom in i kanon och var spridda. Att veta om alla var överns på synen om medhjälparen och kvinnan var en öppen fråga. Om man ska försöka att hitta en ordning i strukturer. Organisationen i församlingen.

Skismen med judendomen
# på 100-talet börjar icke-judar i församlingarna utanför palestina hävda att lagen inte ska omfatta någon, inte ens judiska kristna.
# judar hade en särställning i romarriket, t.ex. behövde de inte tillbe kejsaren. Romarna var diplomatiska, det funkar inte de har sin egen gud och de kan inte tillbe andra.
# icke-judiska kristna som i ökad takt lämnade synagogan blev det tydligt för romarna att de kristna inte var judar och fick inte omfattas av judars rättigheter.
# Kristendomen var inte godkänd som religion av romarna (inte accepterad religion), att var (kristen blev brottsligt!)!!!!!!!!!!!!!

Skismen med judendomen
#försvar: de krisnt aoch inte judarna var rättmätiga arvtagare av den israelitiska traditionen – judarna avfärdade Jesus (Mot Rom 11:28f) man behöver inte vara etniskt jude. Eftersom etiniska judarna avfärdades jesus så blev de fråntagna sitt arv.
# Således var kristendomen ingen ny religion det är egentligen en kontinutiet av judendomen (romarna värderade det som var gammalt)
# Således hade judarna inte rätt till sina egna traditioner, man rättfärdiggjorde sina egna traditioner. Man riktade inte detta mot judar utan man hamnade i en försvarsställning.
# Kristustroende judar gjorde gränserna mellan judar och kristna suddiga – dessa judar förkastades, man ansåg att man inte kunde vara kristen och torahtrogen.

Rabbinismen
#växte sig stark i takt med att kristendome växte i Romarväldet
# Kom att dominera judiskt liv på 400-500 talet
# erbjöd tydlig judisk identite avgränsad från kristendomen i en tid då joudar blev alltmer marginaliserade i det kristna samhället
# Kristuscenterad judendom lede vidare men försvann när rabbinismen växte fram.

Budskapet i efterapostolisk tid
# förr var missionerandet, det eskatalogiska messiasbudskapet och konfrontationen med samhället högt på agendan. ( i paulus tid var det inga problem att utmana samhället, och han förespråkade missionerandet. Det eskatologiska messiasbudskapet med sista dagen lite smått samhällsfientligt, här har man frångått från ivret man vill istället ha anpassning mot samhället. Ledaren ska vara en god samhällsmedborgare. Men man går från att missionera till att förvalta budskapet.)
# I pastoralbreven betonas istället anpassning till samhället och förvaltning av sanningen.