Individ i samhälle i GT och NT 1

Israels historia.
Vad hitoria är och vilka källor man använder för att rekonstruera israels historia. Och bibelns historia där man har två grupper av böcker som skildrar samma historielopp.

Om vi börjar innan vi dyker ner i den specifika historian så kan vi tänka vad är historia. Vad brukar man skildra när man skriver historia. Vems historia skildras. Det är ofta kungaskildringar, monumentala skildringar. Vardagshändelser brukar inte komma med så tydligt. Det gäller även för bibelns historia, det är svårt att komma bakom kungarna. Hur levde den lilla människan? Vi har fått läsa en artikel från mayers som är arkolog. Hon har ställt sig frågan om kvinnors historia, för att den i så liten utsträckning skildras i bibeln. Men hon vill inte skriva biblisk kvinnohistoria om de stora kvinnorna. Utan kvinnorna i de gamla israels historia. Utan kvinnorna som levde i regionen.

Jag tänker highligtha några saker som är viktiga metodiska poänger för att det kan vara värdefullt för oss att ta med oss.

Metodiska problem:
1 bibeln är en icke-neutral källa. Domineras av följande perspektiv.
A mäns historia.
B offentlighetens historia.
C urbana elitens/sydrikets historia.
D prästerskapets historia.
2 tidsapsekten
3 relationen mellan teori och praxis
4 individens roll i antiken svärvärderad
5 bibelns texter otillräcklig källa
6 risk för anakronismer

den är skriven av män och handlar till största delen av män. Det finns undantag, Rut höga visan, enstaka kapitel eller psalmer. Eller domarboken 5 så kan man gå tillbaka till en kvinnlig tradition. Det handlar också av män till största delen. Inger Jung 1989 gjorde en gedigen genomgång vilka som är med i bibeln och vad de får göra. Av 1100 egennamn så är 85 kvinnor. Vad gör dessa kvinnor? Till största delen så föder de barn. Om man tittar på män och kvinnor så har män något med gud att göra och kvinnor namn något med utseende.

Det är också offentlighetens historia. Politiska och militära livet som skildras.

Det är också urbana elitens historia. Det fanns kanske bara en stad jerusalem i sydriket. Att bo där var väldigt anorlunda än att bo i landsbygden. Där hade man det enda templet.

Tidsaspekten är också ett problem, den kom kanske till under en 1000 års period. Äldsta är domarboken och det yngsta är daniel. Då är det väldigt svårt att utifrån texterna säga något.

Ett annat metodiskt problem är relationen mellan teori och praktik. Man kan ha vissa lagar och vissa förordningar där auktoriteterna visar på hur de vill hur saker och ting ska fungera sedan är det en annan sak hur de följs. Eller andra lagar ska peka ut en riktning och efterlevs inte på samma sätt.

Ett fjärde problem det är att individens roll i det antika samhället är inte samma sak som individen i moderna samhället. För oss är individen självklarhet. Där uppfattade man individen mycket mer kollektivt sätt.

När man ska tala om kvinnors historia så är bibelns texter en otillräcklig källa.

Och det material man har så är det svårt att se vad det har med kvinnors eller mäns liv.

Det finns också en risk för att man ska projicera vår tids förväntningar och fördomar på historien. Det är anakronismer. En del av våra begrepp är ganska sena. Ett exempel som är mycket på tapeten är begreppet homosexualitet som inte förekom förrän på 1800 talet. Min poäng är att det är väldigt svårt att tala om begrepp i en viss kultur som våran.

Hon menar att israels historia i början var ett arbetsintensivt liv. Och det var samhälle i nergång. Det fanns ingen skillnad på produktion och reproduktion. Och det fanns inte skillnad på privat och offentligt. Storhushållet låg mellan staten och individen.
Saker och ting förändras med statsbildning och centralisering. Då får man institutuioner som armén och prästerskapet. När man skiljer på detta så tappar kvinnor i inflytande. Men hon ser att spår från de äldre tiden finns kvar i vissa texter.

Det var lite saker som man kan tänka på när man går vidare att tala om bibelns historia. Det är en viss sorts historia. När man ska gå från text till vad som äger rum.




Om man ska skriva bibelns historia. Vad har vi då för källor att jobba med? det första är bibeltexter, vi har arkeologi, andra historieskrivare. Inskriptioner på monument. Det är tre källor, bibeltexter arkeologi och utombibliska texter.
Jag tänkte nämna för er om ni ska få någon sorts känsla vilket material som historikerna jobbar med. vilka utombibliska referenser som finns itll israel. Från den allra första tiden.

Utombibliska referenser till israel
1. amarnabreven 1300t kananeiska småfurstar skriver till Faro Ecnaton ang överfall av chabiru/hapiru.
2. menephthah stelen Egyptisk segermonument 1220t. namnet israel nämns för första gången utanför bibeln.
3. meshastenen. Moabitisk kung Refererar till ”davids hus”. 850t.

1 vilka var de här? De var någon form av flyktingar/stråtrövare eller legosoldater. Nu är det så här att det fanns en annan grupp i Egypten en annan grupp av arbetare som heter aparu, man kan göra en koppling att det är samma grupp av människor. Att det är lågavlönade arbetare. Och de andra hade slagit sig fria och levde som stråtrövare. Men då för att man ska tänka sig att det ska ha med israeliterna att göra. Men då kan man tänka sig att det kan identifieras med hebrée. Det kan man göra på språkliga grunder, man kan tänka sig att de har den rollen. För hebreerna var arbetare/slavar i Egypten och såsmåningen enligt bibeln så blev de rebeller. Det är i flera led, det är ingen omedelbar koppling utan det har att göra och har använts kring israels födelse. Det är flera logiska operationer.

Den andra källan är mernephtah stelen så nämns namnet israel. Det fanns något som hette israel vid den här tidpunkten. Det stod att han hade besegrat och krossat israel.

Hoppar vi fram 400 år så kommer iv till meshastenen då hamnar iv i moab då referes det till davids hus. Då är vi i mitten av 850 talet. Då har vi en teologi som liknar den vi hittar i deutoronomiska.

Det är tre väldigt sparsmakade, därimellan är det 400 år av tystnad. Då har vi bara israels historiskrivning att gå på och andra arkeologiska fynd. Från det här så har det vuxit fram 3 teorier hur israel blev israel. Hur gick det till när man tog landet i besittning. Alla har inte accepterat bibelns historieskrivning
1 erövring israel är en etnisk enhet som kommer ur de tolv stammarna.
hur har man motiverat teorin? Man har bibelns historieskrivning, man har gjort arkeologiska fynd av förstörda städer. Och man har meneptha inskriptionen av att det fanns något som hette israel. Men man har inga arkeologiska fynd på ett uttåg. Avsaknaden av belägg är ett svagt bevismaterial. Men det är något man brukar påpeka. Men man har arkeologiska fynd att en del städer inte var bebodda.

Andra hypotesen är en fredlig invandring. Det är en hypotes som stödjs av dels arkeologiska fynd. Den andra teorin om en fredlig invandring, då har vi en gemensam det verkar inte vara två olika sorters keramik och befolkningsökning (osäkert vad som händer) texterna som talar om intåg talar mot teorin. Men det finns texter som talar om oenighet om israeliterna. Att joshua så måste man samla de verkar inte veta vem jahwe var. Här har vi arkeologi och vissa bibeltexter som kan stödja och vissa som talar emot.

Den tredje teorin är att det skulle skett ett bondeuppror. Att israeliterna inte var en etnisk minoritet utan var en klass. Som gjorde uppror mot statselit. Att de var en sammanslutning av olika kananéer. Man kan använda amarnabreven för det här. Och vissa delar som talar om oenigheten och motivljan mot monarkin. Sedan finns det yttre faktorer som talar för den här. Att egyptiska kontrollen över regionen som var försvagad. Man kom med teknologiska nyheter som järn.
Men man lyckas inte förklara om jahwe tron och intåget som bibeln kommer. Den här tron kom i 60 talet så den i någon mån är formad av sin tid.

Det finns olika förslag men det finns ingen som säger att man kan bevisa att så här gick det till. Man talar om sannolikheter och man kan ha mer eller mindre trovärdiga argument. Man gör bedömningar av de olika källorna.

Om jag ska tala om skillnader bland bibelforskare. Så är det många som talar om att det är hårt driven historieskrivning. Det är hitsoria från sydriket, jerusalem. Sedan finns det bibelforskare som är minimalister. När det inte finns andra belägg som kan styrka bibelns historia så kan vi inte lämna de här saker. Sedan finns det maximalister. Det är två ytterkanter. Så länge man inte har något som motbevisar sakerna…. Det finns en viktig poäng att det är ideologiskt färgat material.

Rast

Före pausen så handlade det om vad är historieskrivning och hur gör man biblisk historieskrivning. Principresonemang och förutsättningar. Men det vi ska göra de sista tiden är att försöka bena ut den bibliska historien. Jag kommer att peka ut, peka ut de viktigaste datumen och personerna. Det kan vara ett skelett att hänga upp saker på. Jag tänker säga något kort om varje bok. Och ge highlights, vad som utmärker varje bok och kända texters som man bör känna till.

Var i historien befinner vi oss
1200t israel omtalas för första gången i historien.
1000-922 det enade riket. David och salomo
922 riket delas Rehabeam Juda, Jeroboam Israel
721 Israels fall (assyrien, Sargon II)
587 Judas fall (babylon, Nebuchadnessar) Exilen påbörjas
539 Perserna /kyros) Intar babel. Judarna återvänder.
520-515 Templet återuppbyggs.

Äldsta texten: deborah sången dom 5, 1200t
Yngsta texten Daniel Apokalyptisk text 100t

Viktia personer:
Nordriket/israel
870t Omri Kung i Israel 1 Kung 16:23-25 (politiskt militärt viktig. Israel var starkt under perioden, men religiöst var han inte rättrogen och han fick underkänt.)
850-60t Ahab och Izebel. Strider mot Elia 1 Kung 17-22 (dem tycker jag också att man ska känna till det var politiskt äktenskap. Ahab från nordriket gifte sig med dotter från kungen av tyros men det var mot religiösa föreskriften att beblanda sig med andra folken. Det är dem här som profeten elia tar upp kampen mot. När han utmanar baals profeter på en tvekamp, vems gud kan få fyr på offret. Det blir då Elia som vinner den tvekampen.
842 Jehus revolt YHWH trogen 2 kung 9-10 (en annan är Jehus reovlt. Det finns inte så många YHWH trogna kungar i nord, men Jehu tillhörde dem. Han gjorde rent hus med sina föregångar och ställde till med massaker. Fara fram som ett Jehu, betydde något annat i den bibliska berättelsen.

Sydriket/Juda
842-837 Atalja Enda drottningen 2 Kung 11. (vi ska lägga på minnet fyra namn, första Atalja, som är den enda drottningen som nämns. Hon var en kungamoder som kuppades in och kuppades ut. Hon kom till makten genom att döda sina företrädare och blev offer för det samma)
715-687 Hiskia God kung. 2 Kung 18 (En av de få goda kungarna.)
687-642 Manasse Ond kung 2 Kung 21 (var kanske den värsta av alla kungar, som får skuld för att det går som det går med exilen och att israel upphör som staten)
640-609 Josia. God: hittar lagen 2 Kung 22. (en av de sista kungarna, han var verkligt god och han hittar lagen. Renoverar templet då hittar man lagen. Och han sätter igång med religiös reform i hela landet och ska utrota andra kultplatser så att man bara ska offra i Jerusalem i templet).

Det var några personer som är bra att lägga på minnet, så att vi har skelett över händelseförloppet. Mer behöver vi inte kunna årtal.

Men det jag menar är minimalisterna som jag nämnde, lämpke och tomson skulle mena att det aldrig funnits något enat davidsrike. Om man följer bibelns historieskrivning så hamnar man på datumen. Det här är hållpunkter. Jag vill inte att ni ska rabbla kungalängder. De avgörande skifterna kan man koka ner till det här.
900 talets första hälft, under 80 så fanns David och Salomo. Men det höll inte mer än 80 år och splittrades 922. då var det en av Salomons söner Rehambeam som var kung i juda och Jeroboam var i nordriket israel. Vi hade i 80 år ett gemensamt rike. Först så hade man att stammarna enades och sedan splittrades det i ett nord och ett sydrike. Det utvecklas på olika sätt.
Nordriket Israel faller på 700 talet, 721 till Assyrierna. Sydriket håller stånd lite längre. De faller för babylonierna oich Nebuchadnessar. Då finns det inget israel kvar. Människorna deporteras till Babylonien. Det är det som är Exilen, det måste man veta vad det är för något (jätteviktigt). Men exilen blev en parentes den varade knappt 50 år. Det kom en tredje stormakt, Perserna. Och då en furste som hette Kyros och han hade en helt annan politik mot sina underlydande. Istället för babylonerna att de hade flyttat folkgrupper för att de skulle assimileras. Så tillät perserna dem en större frihet och de underlydande folken fick odla sina särarter. 539 fick judarna återvända och återuppbygga templet. Det var inte alla judar som deporterades och det var inte alla som kom tillbaka. Det kanske var framförallt eliten som kom fram och tillbaka.



Ordningen på bibelböcker
I den kristna biblen så vi har en översikt på sidan 4-5 i sjunde upplagan Harris. I gamla testamentet så delar man upp efter genre. Man talar om de historiska böckerna, de profetiska och poetiska. Det är mycket som nämns inom poetiska som ordspråk. Här är principen genre, olika typer av böcker.
Men i den judiska bibeln så har man mer om tillkomsten. Kronologisk ordning och status. Högst status har Torah, lagen, de fem moseböckerna. Sedan har vi andra delen som är profeterna. Den innehåller både de tidiga profeterna som är från Joshua bockerna till andra konungaboken. Men också de sena profeterna som rymms inom profetiska kategorien i GT. Den sista delen är skrifterna, den yngsta kategorin. Här ryms det väldigt många olika genre, poesi psaltaren prosa,ester rut, och krönikeböckerna (historieskrivning) det gemensamt är att de är yngsta. Det betyder då inte att de är oviktiga. Men det här är en ganska viktig. Att det är lite skilda.
Profeterna, de sena profeterna kommenterar de tidiga i GT. Och i den judiska boken slutar med andra krönikeboken som bygger upp andra templet som knyter tillbaka till judiska uppkomsten. Men kristna talar mot kristus tillkomst.




Då kommer vi till det som heter deuteronomistiska historieverket. Det gäller att lära sig termer och att lära sig språkbruket. Det är helt enkelt nödvändigt för att man ska kunna läsa litteraturen. Varför heter det deuteronomistiska ihstorievierket. För att de tär redigerat efter deuteronomiium, då presenteras sinaiförbundet och avtalet mellan israels gud och israels folk. Då är det en väldigt viktigt princip som gäller.
5 mos 28:1-15 det kallas vedergällningens lag och det finns en gudomlig rättvisa. Om man sköter sig så blir man framgåsrik , om man inte så inte. Både personligt och politiskt plan så är framgång ett mått på välsingnelse.

Det skapade problem att det förhöll sig så. Därför så tror man att de som skapade de böckerna. Så tror man att de hade regideras två gånger. Att det första skulle vara med Josia. Att det skulle slutat med andra konungaboken 23:25.
Problemet var att det inte räckte. Han blev ju dödad i strid och Israel förlorade sin självständighet. Och kunde inte hålla stånd mot de omgivande folken. Därför så måste man hitta en annan förklaring. Att hur kunde ändå landet hamna i fiendes händer. Då lägger man skulden på en kung som var före Josia, som hette Manasse. Men exilen var händelsen som gjorde att systemet inte fungerade, då var Manasse förklaring. Han fick skulden för nationsupplösningen.

Det är väldigt svårt att identifiera en författare. I judiska talmud så för man fram tanken att det ska vara Jeremia. Men de flesta forskarna anser att det är en grupp av skriftlärda istället för en enskild person. (det historiveriket är från Joshua till andra konungaboken)

Josua
Idealiserad bild.
Motsägelse kkring erövringens omfattning:
”snabbt och lätt” (6-12) mot ”mycket återstår” (13).
Jos 6 erövringne av Jeriko
Jos 24 förbundet i sikem. (viktigt i historiskt synpunkt, han samlar stammarna och gör ett förbund för att man ska hålla ihop. Det är ett startskott att israel ska bli en nation. Någon slags federation mellan stammarna, man bestämde sig för att man ska samarbeta mer. Här så får man gruppern att lova att de ska tjäna jahwe, det förenar).

Domarboken
Israel före statsbildningen
Kaotisk tid. Intåget gick inte så bra 1:19 (en tid som präglas av kaos, vi har en spänning mot josua).

Paradigberättelse: 2:11-23
1 avfall
2 förtryck
3 bot
4 domare
5 befrielse
(detta är ett mönster som återkommer det mönstret upprepas på olika sätt.)

Kronologisk mardröm (den är inte från a-ö det är inte en berättelse med ett händelseförlopp som börjar där och slutar där utan är fragmentariskt och man vet inte vad som är först är först och sist är sist).
Dom 4-5 Debora
Dom 10-12 Jefta och hans dotter
Dom 13-15 Simson
(några saker som jag vill att ni säkerskilt ska lägga märke till, deborasången i dom 5. kanske texten som går tillbaka till kanske den äldsta muntliga traditionen i biblen. Debora var en general som ledde folk till seger och skipade rätt i 40 år. Också domaren som får bäst betyg av redaktörerna.)
i 4 så skildras hennes gärning i berättande form och kapitel 5 i poetisk text vilket kallas för debora sången.

Jefta och hans dotter är den som jag har intresserat mig för i min forskning. En man offrar sin dotter. Han svär en ed att han ska offra det första som kommer hem. Som brukligt är att kvinnor möter honom med tamburiner och sång och dans.

En annan klassiker från domarboken är simson, som inte minst inom konsthistorien och musikhistorien. Simson med det långa håret.



1 Samuel
Profeten samuel liv och monarkins uppkomst. (det är han som hittar kung Saul och smörjer honom och som ockås avpolleterar honom när Saul inte lyder profeten. Genom att t.ex. inte invänta profeten i ett krig, och andebesvärjare och han skonar en fiendekung, därför så får han inte vara kvar.)
Kung Sauls uppgång och fall.
Maktkampen Saul och david. (david kommer in som den unga pojken som ska distrahera saul med musik men som växer till en fullblodsgeneral som tar över och vinner också folkets förtroende och blir smord av Samuel.)

Några klassiker i 1 sam.
Kap 2 Hannas lovsång
Kap 3 Samuels kallelse
Kap 15 David och Goljat.

2 Samuelsboken.
Davids regeringstid. (hans erövringar)
Erövringar oc kultcentralisering. (till jerusalem.)
Vi får också följa hans mindre sympatiska sidor, hans olika äktenskap av strategiska politiska skäl eller för att han har makt att göra som han vill.
11-12 David och Batseba och Natans strafftal. (vi kan säga att kungar, att david som kung kunde göra som han ville var inte konstigt. Det som var märkligt var att kungen var underställd gud och kunde kritiseras. Profeten Nathan framställer en liknelse som en rik man som tar den fattige mannens lamm. Då har han uttalat domen över sig själv. Liknelsen gjorde det som han hade gjort med bathseba. Sedan blir han straffad, när det blir bråk och död i hans egen familj.
15 absaloms uppror.
24 folkräkningen, (det var något som betraktades som syndigt. Och ändå hade han fått en befallning om att göra det. Den kommer vi prata mer om på torsdag.)

1 Kung
Davids död
Salomos storhet och fall
Det delade riket:
Rehabeam i söder (12:10) Jerobeam i norr (det är förakt som rehambeam visar det folk som han ska styra över. Hur han ska styra hårdare. Det var inte konstigt att man gjorde uppror.)
18 Elia och baalsprofeterna på Karmel.

2 kung
Juda och Israels fall (både nord och sydrikets fall. Förvecklingar hur de gör uppror och allianser tvärs mot profeterna säger. Man litade inte på att Israels skulle kunna värna folket utan man ingick politiska allianser och därför gick man under.
Dubbla uppror mot Babylon
2:23-24 Elisa undergörare (han genomför olika underverk)
22 Lagboken upptäcks. Josias reform.
(det var deutronomistiska historieveriket, hur det uppkom och sen sönderfall.)


IV kronistiska historieverket. (andra historeskrivningen om samma händelseförlopp) där räknar man också esra och nehemja
Det är en omskrivning av Sam och Kung utifrån ett annat perspektiv.
1 Krönikerboken Davids regering
2 Kr Salomo och resten. David och salomo är mest inte kungar utan präster. Det spräglar att det krönistisika historieverket att det är skrivet i en annan position 100 år efter återkomsten. Då hade man för länge sedan upphört vara en politisk självständig makt. Israeliternas identitet var av religiös art. Det speglar också hur man berättar sin historia.
Nytt fokus: david/ Salomon – prästkungar,
Tempelbyggare,
Skriven: 100 år efter återkomsten.