Global kyrkohistoria 3

pluralism – inklusivism – exklusivism

den här uppdelningen gjordes av en engels teolog adam reys, han systematiserade ståndpunkterna som fanns. Jag tycker att det är rätt bra att man får en bild av att såhär ser det ut. Den har blivit väldigt kritiserat för att det är väldigt fyrkantigt. Exklusivister har blivit väldigt putta. Vem sätter etiketer för vem. Han står snarare på pluralism sidan. Exklusivism har blivit skällsord. När han gjorde det var det som en ”neutral”.

Exklusivismen är exkluderande, att det är det kristna budskapet och jesus kristen är vägen till gud punkt slut. Det finns en vid spännvidd. Det är ytterstå som står vid de olika kanterna. Även bland exkluvisister så kan man säga men men …
Man kan även säga att det finns glimtar som påminner om evnageliet visar att gud verkar överallt.

Inklusivism är mainline uppfattningen inom mianlinkyrkorna. Kyrkronas väräldsråd katolska kyrkan. Befinner sig stor delen inom det klustret. Karl Rahner, var en av de stora ideologerna bakom andra vatikanen. Man förstod vilken otrolig grej. Från att avvisa allt med moderniteten så öppnades det upp för både andra ideologier. Från andra kulturuttryck och andra religioner. Katoslka kyrkan den är väldigt kyrkocentrerad. Utanför kyrkan ingen frälsning. Och inga andra kristna. Det var inställningen fram till 2a vatikanen. Där började man tala om andra kristna som avskilda bröder. Det är ändå bröder som har fattat ganska mycket av budskapet. Sedan gjorde man upp med antisemitismen inom teologin som sa att här har vi gjort mycket som fel, man ksulle se som judarna som våra bröder. Och man öppnade upp för andra religionera. Då myntandde karl rahner ”anonyma kristna”. Att när vi träffade förträffliga hindun, då är han egentligen kristen fast han inte förstått det själv. När han gör goda gärningar. Det osm är gott hos honom finner vi även i kristendomen så råkar ngåot finnas inom judendomen.

Han har fåt tkritik från plurailstiska hållet, det är nedlåtande. Du säger till dem att du vet bättre än du vad du är för något. på en nivå så tycker jag att jag säger ngåot bra för mig är kristendomen bra. Tänker man ett steg längre. Ur en pluralistks att uppsakattar av din egen religion du lever ditt etiska liv. Arahner tog tillbaka det var inte så han hade menat. Pluralismen är också oerhört vid och innehåller många olika stråk. John Hick religionsfilosof, han är förespråk för minsta gemensamma nämnaren i grunden är allting samma. Egentligen talar de om samma sak, fast på olika språk. Han kommer från en oerhört evangelikal sträng och har gått till pluralismen. Han har fått kritik från alla möjliga håll. När han kokar ner gemensamma budskapet blir det väldigt likt en kristen gudsbild. Han har ändå sig själv som utgångspunkt.
Ett annat sätt är Mark Heim, han är baptist han menar han mena ratt vi klättrar upp för olika ber gmen de bär på olika sanningar som alla leder till Gud. Eller är det att varje religion har något unikt att komma med. har man den ståndpunkten kan man komma fram till olika ståndpunkten. De här bergen är så isolerade, solida entiteter så det går inte att förstå varandra. Allting hänger ihop i ett system det är väldigt svårt att hålla dialog. Den andra synen är att vi kan lära av varandra. Just därför att religioner har olika sanningar så kan vi lära oss något mer av dem. Gud kan bli större för att vi få del av andra sanninga rosm inte fnans i vår religion. Här kommer vi in på sanningsegreppet, är de kompatibla är de motsatta är de i så falla sanningar. Det är lite givande att tänka på det här sättet.

Enligt kajsa ahlstrand har varit en exklusivistisk position fram till 1950 talet. Man har hittat andra tankar men 60 talet och mycket missionens oväntade frukter. Missionärer som kom ut och ihttade fromma hindu och buddhist och började reflektera. Att det handlade kanske inte bara om att jag ska övertyga.


Essentialism och konstruktuvistiska förståelser av tillvaron. Det kan man tillämpa på religion kön och etnicitet. Wilfred Cantwell Smith skrev ganska tidigt på 60 talet där han ifrågsatte religionsbegreppet. Religion är en konstruktion som utgår från att kristendomen är. såhär är kristendomen och såhär är en reliigon så försöker man skjuta in alla religioner i det här då fångar man inte vad de är. möjligen så kan man tänka att islam som är en avknoppning som funkar, men ser man hinduismen. Som är oerhört vitt innehåller mycket många grenar inriktningar aldrig har uppfattat sig som en religion så stämmer det inte. Att man har utgått mycket att texten är viktigt. Det utesluter mycket religioner osm inte har skrivna texter. Då har man diskuterat hur ska man definiera religion. Hur ska man förstå vad det är. då är det en religionsvetare som heter Ninian Smart, han talar om 6 (eller 7) olika dimensioner inom en religion. De dimensionerna finns mer eller mindre starkt inom religioner.
-ritual, praktik
-erfarenheten, känsla
-institutioner
-lära, dogmer
-myter (grundläggande berättelser som vill säga något om verkligheten)
-etik
-symbolik – konstnärliga uttryck.

Det är ett bättre sätt än att säga att religion är ett uttryck för gudstro. Just det sättet att se att religion är ett färdig paket där man kan jämföra med varandra, så är det inte riktigt. Det får ju också konsekvenser hur man ser religionsteologi och religionsdialog. Idag så talar man mycket om den ”lilla och stora traditionen”. Det var en antropolog som myntade det här som fann att det som vi i allmänhet kallar religion så talar vi om den stora traditionen. Att religionen som den framträder i dogmerna instutionerna de som religiösa experterna formulerar. Sedan finns lilla traditioner det är alla reliigösa föreställningar osm de troende har, ritualer som de utför i hemmet i vardagen. Som inte har hand om religiösa experterna utan i stor utsträckning kring kvinnor. Som ju inte finns kodifierat. Sedan finns dem som ifrågasätter uttrycken. Att det innehåller värdering, att den stora är det viktiga och bäst och vill hellre tala om religion as practiced och religion as prescribed. Många menar att det för fel om vi tänker på att religionen bara är den stora trditionen det är inte alls det människor rättar sig efter. Inte heller är det här är 2, det flyter i vartanat. De folkliga föreställningar. Hänger ihop och är inspirerarade av den stora traditionen och det finns en ström i motsatt riktigt.

Om man talar om religionsteologi och för dialog. Vad är det vi talar om, är de tbara stora traditioner, eller experterna elle rkan amn ta hänsyn till del illa traditionerna som ju ofta handlar om. vilken roll spelar religionen tron i mitt liv. När jag har tittat på asiatiska feministteologer så lutar de sig på privatlreigionen. Det finns mycket som är fint som är livsnära, som skapar ett gott liv. Men förvissa så tillhör kvinnlig omskärelse. Det står ingenstans att det ska göra detta. Men så är de övertygade om att det är deras traditioner. Båda traditioner är på gott och ont.

Synkretism. Det är ju ett ord som har använts i pejorativ betydelse. Det är något dåligt som man ska ta avstånd ifrån. Men som man också har ifrågasatt om det behöver vara negativt. Det är från ett kristet perspektiv som är viktigt med att veta vad som är renläro. Hinduismen är synkretistiskt kongromelrat. Det här till och det andra hör till.
Sedan finns det synkretism oanfirån och nedifrån. Det kan komma uppifrån när makthavare vill föra in något i religoinen. Carl barth reagerade mot hitler i deutche kristen. Den finns det alla anledning att varna för. Men däremåt så finns det en synkretism nerifrån där den lilla traditionen där de går på varandras fester som är annorlunda. Just i den asiatiska verkligheten så är det här en verklighet.
Chung Hyn Kyung, koreanska teolog som gjorde skandal på kyrkornas världsråd. Temat var hela anden förnya skapelsen. Hon byggde på sin koreanska tradition och blandade in alla andar som finns i den asiatiska andevälrden och knöt ihop med heliga anden och den ortodoxa gick därifårn.
Det här är vanligare i västerlandet, så har man sett det i asien och nu börjar man se det här också. En variant är multiple religious belonging. Att man faktiskt tillhör olika traditioner. Mer eller mindre, man kan vara kristen och utföra buddistisk medition. Det finns mycket tydliga, som menar att man omfattar hela läran eller bara en liten del. Att man inte behöver välja. Detta är ett faktum så får man förhålla sig vad man gör med detta.



Kön
I den svenska debatten brukar man tala om likhet och särart. Likhet = konstruktuvistisk och särhart essentilasitisk. Det har varit en pendelrörelse. 1800-talets feminister var särartsfeminister. De kvinnliga värderingar, och därför måste kvinnor få del av dem. 60 talets var mer en likhets vi ska ha samma rättigheter och kritiken mot likhetsargumenten, risken är at det blir den manliga normen som blir den generella. Om vi alla är lika så är den manliga normern. Så argumenterar man att kvinnliga särhart som är viktig. Då har man synen påa tt män är rationella vetenskapliga bestämda och kvinnor är känslomässiga. Känslor relationer måste få en större betydelse i vårt samhälle. idag är en ”konstruktion och att finnas kvinnliga värderna. Det som är nytt är att även männen måste förändras”. Mansrollen måste ifrågasättas. Mansforskning har kommit upp de senaste åren. Man var människa. Idag så ser an att båda delarna är en konstruktion och man måste se hur de är konstruerade.
Var det en strategi för att komma fram? Vi vill inte bli som männen. Det kvinnliga, vi måste få in det kvinnliga täknande. Det är svårt att se hur övertygade de var. Carol Gilligan, oerhört inflytelserik. Religionspedagog. Hon undrade hur det som sig, att religoinspedagogerna. Att killar alltid var bättre på att göra moraliska avvägningar. Männen hade mycket tydligare moraliska avvägningar. Då såg hon på hur tänker pojkar och flickor kring moraliska övertygande. Pojkar var mer relgelstyrde. Rättvisa och regler var riktigt. Regeln säger att man gör såhär och såhär. Medan tjejerna täknte relationellt, och de var utifrån omsorg. Klassiska exempelet är det rätt att stjäla medicin. Du skall icke stjäla, men om man resonerar utifrån relationer visst ska du stjäla medicinen för att det handlar om din fru. Det har fått ett otroligt genomslag och undanblåst idén att kvinnor är rationella och män ratoinella. Hon tänker på hur uppfostras män och kvinnor. Tjejer uppfostras de som ska vara närande upprätthålla relationer. Det säger inget om hur man är på något sätt. hon gör detta åp ett sätt för att förklara varför kvinnor är mindre moraliska. Det är för att manliga har en manlig norm för moralsik beteende.
Ann louise eriksson hon har kommit på colombi egg som hon säger gender pragmatism. Hon säger frågan hur ska jag uppträda som kvinna för att utmana patriarkala makten. Det är en variant på strategisk essentiaism. Jag utgår från att kön är konstruktion, då väljer jag hur jag konstruerar. Hon har skrivit en artikel. Jag har försökt tillämpa det lite i min avhandling. Såhär gör kvinnor, när jag tittar jag fann att mina asiatiska kvinnor. De talar att kvinnor är såna. Kvinnor är mer praktiska, kvinnlighet och moderlighet. När jag täkner efter så är det gender pragmatism, när man är tydlig på vad kvinnor och män är och kvinnors uppgift är moderskapet så kanske de tjänar ens syften att uppträda enligt dethär och försöka spränga ramarna. Det funkar inte som konstrukuvism och i ett annat sammanhang är de tinte alls bra. Det är lite fråga om kontexten vad är möjligt och vad tjänar våra syften.

Etnicitet asiatiskhet.
Det är intressant att visar att de handlar om konstruktion. En forskare som heter Richard King ”orientalism & religion”. Som har tagit just postkoloniala teorierna och och orentialism. Han är religionsvetare specialierad på asiatiska religoiner. Han ser att man har gjort konstruktionen
Väst öst
Modern traditionell
Rationellt känslomässigt
Filosofi mystik
Sekulärt religiöst
Maskulint feminint

Det asiatiska konstrueras på samma sätt som kvinnliga av den västerländska mannen. Som definerar den andre som motsat mot sig själv. De som kritiserar orientalism säger att väst konstruerar öst som motsatsen mot sig själva. Han visar att österlandet har anammat det här, ja det här är vad asien har att tillföra. Vi är intutiva traditionella. Och mycket av asiatisk teologi har gått på det här. Man har atalat om asianess, ganska oreflekterat. Men de seanste 10-15 åren. Vadå, asien är en gigantisk kontinent som sträcker sig från turkiet till kina. Vad menar man egentligen när man talar asiatisk och är det verkligen meningsfyllt.

Ett sätt som man försöker hantera är hybridserade identiteter. Att någonstans när asiaterna flyttar till usa så uppstår något annat. Då kan man förena de här 2 sidorna. Man ser att de tinte var så enkelt, kanske man hitar saker hos sig själv som man inte visste fanns. I den globaliserade världen är de tinte meningsfyllt att hålla fast vid det. när kwok pui lan fltytar till boston så får hon en ny identitet, hon kanske känner att ho är hemma här eller där men kanske båda.