Svenska kyrkans tro och liv 1

Lite sen

Det är obligatorisk närvaro på föreläsningarna. Vi har ju inget uppsatsarbete så vi får gå på föreläsningarna, även om man inte ska tentera literaturen så är man aktiv på föreläsningarna. Jag gör 2 tentor en som skriver uppsats och en som inte skriver uppsats. Det är ganska krävande, man får sätta sig in i ett nytt sätt att tänka.

Vad är kyrkan

När man studerar kyrkan kan man närma sig på 2 olika sätt, det ena är ett deskreptivt sätt. Ett vetenskapligt sätt, att man undersöker och beskriver kyrkan eller andra kyrkor och samfund. Man beskriver dem som de har framträtt i historien eller i samtiden, då undersöker man hur definerar man sig som kyrka. Vad kännertecknar handladet, vilka handlingar är centrala som karaktäriserar kyrkan.

Vilka är medlemmar? Vilka inkluderas, vad krävs det för att vara med i krykan. Vilka exlkuderas, (när man inte betalar medlemsavigften). Det ser lite olika ut ivd olika kyrkor och samfund. Utifrån det det här deskreptiva studierna av kyrkan kan man se likheter eller olikheter mellan kyrkor. Jag brukar ibland tänka att kyrkovetenskap det liknar lite statsvetenskap, vad har man för idé om organisationen vad ha rman för ideal vad har man för ideologi. Hur hävdar man sin existens i världen.
Men det är kyrkan som är studieobjektet. Även om vi håller oss kvar på beskrivande nivån. Utan att ta ställning om de säger är bra eller ådligt sant eller falskt. Så kan man ändå från beskrivande förhållningssätt så kan man se vad osm förenar kyrkor och samfunden. En likhet är att alla kyrkor och samfund i världen har en kärna att det finns en tro man har en lära på att jesus död och uppståndelse på ett avgörande sätt har förändrat villkoren för mänskligheten. Den idén är gemensam för kyrkor i världen.

Uppfattningen att jesus död och uppståndelse har förändrat villkoren för mänskligheten. Det är ur ett kristet perspektiv att jesus död och uppståndelse är för mänskligheten är den viktigaste och avgörande händelsen i historien. Den idén om korset och uppståndelsen och att uppståndelsen har en avgörande förändring för mänskligheten det är gemensamt.
Men man har olika tolkningar inte bara när det gäller frälsningen, också när det gäller synen på kyrkan vad kyrkan som organisation är, den på vilket sätt. Vad är dess roll i det gudomliga dramat. Det kallar man för kyrkosyn och församlingssyn. När man pratar om kyrkossyn så finns det mycket som skiljer kyrkorna mellan varandra.

I den romerska kykran så ser man på kyrkoinstituteionen som helig. Kyrkan, kyrkans ämbete även kyrkans byggnader, kyrkans verksamhet är av en annan karaktär än annan typ av verksamhet osm inte är kyrklig. Eftersom kyrkan är guds inbrått i världen på ett påtagligt sätt. Augustinus pratar om guddsstaten kyrkan är en guddsstat. Kykrna har en osynlig del, det är kyrkan med stora K det är inte i den här världen, den är osynlig. Men även synliga kyrkan är påtagligt så att den är annorlunda än andra mänskliga institutioner. Man bejakar som guds legitima talesman, han är int ebara en företrädare för katolska kyrkan han är i formen som påve guds legitima talesman. Kyrkans ämbete är helig kyrkans tradition är helig. Gud är på ett påtagligt sätt närvarande i romersk katolska kyrkan.

Även inom den ortodoxa kyrkan så uppfattar man kyrkoinstitutionen som helig, som av en annan natur än den andra verkligheten som då inte är kyrkan. Men inom ortodoxa kyrkan så erkänner man inte påven osm guds legitima talesman, men ortodoxa kyrkan och tkatolska kyrkan skiljdes runt år 1000. men inom ortodoxa kyrkan så ser man kyrkan som gudsrikets direkta närvaro i världen.

Medan man i de lutherska kyrkorna, så är gud kanske inte så påtagligt närvarande. Man menar att kyrkan är inte så man uppfattar i ortodoxa eller katolska, kyrkan i sig är inte helig, kyrkans byggnader eller ämbeten är inte av en mer helig karaktär. Det som gör kyrkan helig, är endast kirstus osynliga närvaro i ord och sakrament. För kristus är osynligt närvarande i ord och sakrament. Kyrkan är inte av en annan mer gudomlig karaktär än andra vanliga företeelser och byggnade.r människan möter gud osynligt i ord och sakrament. Så möter också människan gud. Men människan möter inte gud i kyrkobyggnaden eller ett prästämbete är inte ett mer gudomligt ämbete. Människan möter gud osynligt i ord och sakrament. Att synen på kyrkan som institution är en hlet annan än t.ex. romersk katolska och de ortodoxa kyrkorna.

Om man tänker sig frikyrkor och samfund. Där är det inte heller i allmänhet så att, man menar att guds närvaro är inte garanterad för att. Man står i spänning till romerska kyrkan men också lutherska kyrkorna. Guds närvaro är inte garanterad för att det predikas eller nattvard delas ut. Men mötet med gud är beroende av personlig erfaranhet. Detta står över kyrkotillhörighet oavsett om man är ortodox eller lutheran. Man menar i allmänlighet att frälsning inte spelar roll kring kyrkotillhörighet. Lutherska kyrkor menar att kyrkan är en förutsättning för frälsning för där har man ord och sakrament. Men gud kan verka utanför, men man vet i kyrkan så finns frälsning. Men inom lågkyrklig evangelikal iunte förutsätter kyrkoinstitutionen, där är det beroende av personlig erfarnhet och gudsrelation. Det som gör vår gudsrelation, det krävs också en personlig erfarenhet och upplevelse. Då får kyrkan som institution en annan roll då den inte är nödvändig för frälsning, då blir det istället gemensakp mellan personer som har erfarenheten. Gemenskap mellan personer som har gudsföråhllande det konstitierar förhållnadet. Inte för att det finns präster som är vigda genom karoline crook. Man brukar mena att stora kyrkorna har objektiv syn på kyrkorna att där kyrkona finns så finns frälsning., men i frikyrkor så försvinner det här tänkandet. Det andra är en subjektiv frälsning att frälsning finns där man upplever att man har gudsrelation, och församlingen är de som delar den upplevelsen. Det är en friviligg gemenskap där man bygger underifrån.

Det finns olika uppfattningar om vad kyrkan är för institution och vad som konstituerar kyrkan. Såna här saker församlingssyn är saker man kan studera lätt utan att ta ställniong. Man kan undersöka vilken kyrkossyn har man inom svenska kyrkan eller ortodoxa kyrkan. Vilken kyrkosyn har man inom pingströrelsen om man kan tala om kyrkosyn där. Man kan studera utan att ta ställning till bra/dålig kyrkossyn. Utan handlar om hur kyrkorna har definerat sig själva.
Det gäller också andra aspekter där man ser på karaktäristiska, t.ex. dop predikan, frälsning sakrament. Det tänker man på när man tänker på kyrkan det kan man studera utan att tänka rätt eller fel eller orimligt eller rimiligt. Ma kan studera likheter eller olikheter, det finns olika uppfattning kring dopet, det finns olika syn på sakramenten, det finns olika syn på frälsningen. Det finns också det som förenar. De tär ett rent deskriptivt studie. Tidigare hette det kyrko och samfundsvetenskap nu är det kyrko och missionsstudie och i lund heter det praktiskt teologi. Utgångspunkten är inte om de uppfattninganra om kyrkan som institution eller yttringsformer är bra eller dåliga, man ägna sig hur de har framträtt i historien. Vad har de för sjävlbild varför bröt sig missionsförbundet ur svenska kyrkan. Hur har man själv sätt på det hela. Det är när man studerar kyrkan som ett fenomen som vilket som helst så säger man inget om sanningshalten i de olika kyrkorna. Om det är sant att heliga ande verkar i romerska kyrkan tradition. Men det är så man ser på kyrkan som institution, men man studerar inte så att det verkligen är så att heliga anden verkar i romerska kyrkan. Det är väldigt svårt att göra det utifårn ett vetenskapligt perspektiv.

Men om vi byter perspektiv, att vi kan kolla upp hur de ser på sig själva. Vad dde har för syn på evangelisation om de är exkluderande/inkluderande etc etc. Så finns också till skillnad från ”vetenskapliga deskreptiva perspektivet” så finns också ofullkomligen om man går in i arbete i kyrkan så finns konfessionella delen i kyrkan. Det är omöjligt att om man ska gå in i tjänst att enbart förhålla sig deskreptivt, som företrädare för en kyrka så kan man säga att det är vår självbild att jesus är närvarande i ord och sakrament. Man är i någon mening som yrkesverksam i svenska kyrkan så måste man reflektera är det rimligt, vad finns det för argument för ellre också bejaka, det gäller inte bara svenska kyrkan när man är i kyrklig kontext så kan man inte vara deskreptivt intresserad. Som om man är med i social demokraterna så har man tagit parti för deras program. Det finns personligt bejakande för det sammanhanget det är något annat än det deskreptiva. Men det deskreptiva är bra att skapa en grund för de tman förhåller sig till. Även om vi håller oss på deskreptiva inom syn på sakramenten osv oshv det finns en mängd syner det måste någonstans om man går in it jänst i kyrkan t.ex. vara föremål för ett personligt konfessionelt, en slags reflektion. Men nä rman gör den reflektionen, ma kan nte bara börja i det man känne roch tycker.

Man måste ha kunskap om ideologi, hur ser samhället om man är politiker. Hur ser verkligheten ut, om man går i svenska kyrkan så måste man stämma av mot svesnka kyrkans bekännelse eller praxis. Man ska kanske ha kunskap om samhället för att förhålla sig bejakande och förnekande, det ena utesluter inte det andra.



Svenska kyrkan ska vara geografiskt heltäckande
Ha demokratisk organisation
Och den ska vara evangelisk luthersk.

Att man har lag om svenska kyrkan den önskan kom fårn kyrkan själv när skiljsmässan skedde. Man ville säkra kyrkan från t.ex., att det kan bli en del av romersk katolska kyrkan. Samfund få ha vilken teologi som helst, så man ville ha kvar någon säkring i svenska kyrkans identitet. Det är en rest från den gamla synen vad kyrkan är i sverige. Riktigt dödsstöten för statskyrkan har inte riktigt kommit.

Sedan finns det en annan lag, att kungen och tronarvingen ska vara evangeliskt lutherskt tillhörande. I praktiken spelar det ingen roll, i princip så är det inte riktigt religionsfrihet, men det var önskan från kungahuset, man ville ha kvar den paragrafen. Det är en rest från det här, det speglar vilken roll svenska kyrkan och evangeliska lutherdomen har haft i svenska samhället, det har varit en symbios med världsliga överheten och andliga överheten. Där kungen har varit, gustav 2 adolf inte kämpade för landets väl han försvrarade den evangelisk lutherska läran mot reformationen. I sverige har kyrkan haft den poltiska funktionen att hålla samman landet och kungens uppgift att värna om religoinen. Det är en rest från fornsstora dar, men en rest kvar.



Hur ska man förhålla sig till lutherska konfessionen personligt verksam i svenska kyrkan, att läsa saker hos luther och föröska förstå honom det är det här rimligt för mig för att jag ska vara representant som säger sig vara evangeliska luthersk. Det finns präster i svenska kyrkan som konverterar eller går över till annat samfund. Men att man har ett förhållningssätt i den konfession som man befinner sig i, det är folk som möter, vad betyder arvssynden och jag ska döpa barn. Vad är det för något, då måste man förhålla sig till även om man inte är tvärssäker. Men det är viktigt att man förhåller sig reflexivt utan att man måste komma fram till rätt eller fel eller man bestämmer sig fullständigt, att man har reflexiva förhållningssättet, där är beskrivande kunskapen hjälp. Om man tycker något hos luther är hemkst men hittar något annat som är bra som slår ut något mindre bra. Men om man har skopat ut honom så kanske man inte läser det andra. Så en öppen hållning till kunskapsmässiga delen tror jag man är betjänt av ur ett konfessionellt persktiv, ocskå ur ett eget förhållningssät när det gäller gud förhoppningsviss så befruktar deskreptiva och personliga. Jag vill förorda ett sätt med konfessionella, i en teologi som process inte som dogmatik, det handlar om växelspel med det teologiska språket att man är i dialog.




I det konfessionella kommer språket in, för att förmedla ett budskap så måste man känna något för det på ngåot sätt. Att en vilja att kommunicera det för andra. Det finns en sorts drivkraft där som är något annat än kyrkosynen i katolska kyrkna, eller synen på frälsning. Att om man blir präst tat man har har någon önskan att berätta. Konfessionella förhållningssättet är inte så enekelt att det där tror jag på det tror jag inte på, hoppas jag i alla flal. Att det finns dynamisk växelverkande mellan tro och vetande att de samspelar i individen på ett grundläggande sätt som fantasi och verklighet som gör i det mesta.






Eftersom vi inledde med svenska kyrkan och uppgiften. Då tänkte jag helt initialt att vi kan diskutera 2 och 2 10-15 vad tänker ni. Om man vore en representant för svenska kyrkan. Vad borde en representant, vad tänker man vad tänker ni.