Global kyrkohistoria 6

Hemtentafrågorna
1) karaktärsdrag i Leipzigmission i Tamil Nadu 1900? (teologi, pedagogik och annat)
2) Tre saker som överraskat dig i LIC-uppsatsen?
3) Poängen med att införa söndagsskola? (leipzigmissionen och materialet, vad är enligt leipzigmissionen poängen att införa söndagsskolan).

Räcker med en sida per fråga, max

Det är präglat av att vara tidigt i avhandlingen.


Missionens historia
Med stora internationella penseldrag och lokala drag. Också den ekumeniska rörelsens historia.

Från början så vet vi att begreppet mission härrör ur bibelstället som kallas missionsbefallelsen. Där nämns inte ordet mission i texten, men det heter gå ut och gör folk till lärjungar. Att gå ut kallas ibland öfr sändning och då har vi engelska ordet mission.

Det uppdraget som de allra första kristna fick då gavs i en mycket speciell situation, när det var inte lätt att vara bekännande kristna. Det var under kyrkans martyrtid, då det inte var lätt att stå upp för sin tro. De fick gå på hemliga vägar mycket.
Även fast de första kristna delvis i stor usträckning var förföljda, så var deras sätt att leva attraktivt för folk.
Det sägs ibland att i tidigt att martyrernas blod är kyrkans bästa utsede. Att de som stod upp imponernade på uppgivningen. Att höra kristus till måste vara speciellt och det måste vara viktigt för dem så att de kunde gå in i döden för att vara i gemenskapen.

I den första kristna tiden fanns det också en annan sak, det var mysteriet. Inte minst dop-riten där man doppades i vattnet och upptogs i gemenskapen. Nedoppadent i vattengravne och upplyftandet till nytt liv. De som forskat på detta, så var det mycket attraherande. Mysteriet lockade. Det gjorde också att många slöts sig till kristna gemenskapen.

Sedan inträffade det och de har vi haft med tidiga kyrkohistorien 300 talet så blir konstantin omvänd till kristendomen. Omkring 310, i och med det så sattes det igång en kristianiseringsprocess i hela romarriket. Kristnedomen skulle vara hela romarrikets religion.
Från att kristendomen fått fira gudstjänster i hemlighet, så blev det plötsligt omvändla hednatempel. Väldig expansionskraft, i människor och sättet att framträda. Från gömda, till stora byggnader.
Vi har basilikor som är en fortsättning på de hedniska templen.

När man kom fram till 700 talet så var i stort sett hela imperia romanum kristat. Att det kunde gå så snabbt hade också sina skäl, det har missionen sesdan upprepat och fått ta hjälp av. I romarriket så fanns det ett kommunikationssystem som var enormt. Medelhavet var det stora kommunikationsmedlet.
Vi upplever ibbland att vatten skiljer oss åt men det förenade folk för det var enklaste färdmedlet. Men det fanns också ett stort vägnätverk.

Sedan är det så att kristendomen inte växt fram på europeisk marik utna asiatisk och afrikansk mark. Koptiska grupperna är de tidigaste och mindre asien med de tidiga syrisk ortodoxa grupperna. Där blev det istället vid 700 talet att islam dominerade. De kristna grupperna trängdes undan och islam blev allt mer dominerande religionen i miljöerna. Och kristendomen fick sitt fotfäste i södra europa.

Med islams starka roll och framryckningar och tidvis upp i södra europa spanien och södra italien. Ledde till ett av de första organiserade missionsföredragen som inte var så lyckat, korstågen. Att man för kristendomens skull skulle återerövra gammal kristen mark men också annan så.
På sitt sätt var det ett missionsföretag att kristianisera folk. I korstågsrörelsen fall var det också att islam var aggressiv fiende. Inte bara religiösa faktorer utan också politiska makter, som försökte förändra.
Korstågsrörelsen lyckades inte errövra särskilt mycket mark. Men såna rörelser har använt mot kristendomen och det har varit psykologiskt hinder mot att sprida kristendomen.

Sedan kommer man fram till 1000- 1200 talet, dominikaner och franciskaner började spridna kristna tron. De togs också in på muslimska områden och bedrev mission där för att omvända. Det var inte heller särskilt lyckosamt, när dominikaner rörde sig på europeisk mark så var det redan kristna.

Det fanns duelmisisonernade mellan kristna och muslimer de föröskte inta varandras område.
Varken dominikanerna och franciskaner var särskilt lyckade på att omvnda muslimer till kristna tron.

2-300 år senare så inträffade en avgörande händelse som fick en enorm betydelse för missionstänkandet och praxicet. Det var när världen växte och upptäcksresandet. Man upptäckte hela jordklotet, det var framförallt spanien och portugal som var ledande och då började kolonisationstiden. Framförallt handlade det om upptäcksresandet, till en början spanien och portugal etablerar sig i latinamerika, indien, filipinnerna och den delen av världen.

Det finns en geografisk strid mellan spanien och portugal, det var Påven alexander 6 avgjorde som fick konsekvens idag att man i brasilen talar portugisiska och mer västerut talar spanska. Då drog påven ett sträck, som gick lodrätt över sydamerika. Det som var österut skulle portgual ha och västerut spanien ha.


Efter detta skapades en ny missionsepok kolonialmakterna spanien m.m var mycket angelägna att kristna områden. Då behövde man kyrkans folks hjälp, det var ett försök att skaffa sig lugn och ordning i områden, som kunde vara oppositionell som gjorde intrång i deras sätt att leva m.m
Dem som bedrev missionsarbetet som katoliker åt spanien och portugal var framförallt ordensfolk, dominikaner franciskaner munker och nunnor. De var flyttbara och kunde flyttas var som helst i världen och gå in i arbetet. Det var också så att det faktiskt blev konflikter mellan kolonialmaktens utövare och ordensfolkte. Därför att kyrkans folk var åtminstonde bitvis och tidvis mycket vakna hur kolonialmakten behandlade ursprungsfolken. Man kunde protestera mot hur man behandlade folket.

Det fanns en missionsmetod som kallades reduktoiner. Det var jesuitmissioner skapade små samhällen som gjorde alla fukntioner för ett samhälle. inhemska befolkningar skapade reservat, där lokala befolkningen hade funktioner. Det var ett strategiskt tänk av jesuitmissionen på det här sättet rädda inhemska befolkningen mot andra. Som fick vara i fred. De irriterade kolonialmakten som inte kom åt arbetskraften som fanns i reduktionerna. Det var en idé av jesuitorden som stadsfästes 1540 ledande ignatius lyola. De var mycket intenrationellt beresta, de var en viktig faktor i romersk katolska missionen.

Trots reservaten i latinamerika att det var ofta en svår belastning för missionen att de var för att säkra kolonialmaktens intresse. Man tog kyrkans tjänster i anspråk för att säkra sina positioner. Man talar ibland att man prackade på ursprungsbefolkningen kristendomen för att kunna få kryddor från dem.
Den katolska kyrkan som den såg ut då väcktes av sitt missionsintresse av omständigheter, att de fick nya landområden och nya människor. På något sätt så var det yttre omständighet mer än något som kom inifrån. Upptäcksfärden gjorde inte att kyrkan skulle kunna få misisonsuppgift utan av ekonomi och handel.

Kolonisationsmissionen om vi kallar det så, sent 14,15,16 tal sammanföll med att katolska kyrkan förlorade mark i eruopa genom reformationen. Då viktiga landomrden gick ur katolska gemenskapen så blev det revanch, när man tappade mark så fick man nya människor i latinamerika afrika och asien. Det blev på det sättet en väldig expansionsperid i den katolska kyrkans historia.

Det var ganska problematiskt med, svårt med resurser med missionärer som skulle pumpas in och lära sig språk som krävdes för att få människor till kristen tro. Undervisningen var ganska ytlig, och ofta var det interna kyrkliga strider med interna medel. En princip som var mycket diskuterat som var med jesuiterna, var ackomodationsprincipen. Det är ett känt begrepp som jesuiterna drev, i den indiska miljön försökte anpassa kritsna budskapet till det lokala traditionen. Så att en indier int ebehöde övergiva hela sin kultur bara för at tman blev kristen. Man försökte skapa en indiskt färgad kristendom så att den är mer attraktiv för dem där. Den blev oerhört diskuterad och kritiserad. Den drevs särskilt tydligt av jesuiterna.

Då har vi märkliga sättet ”ändamålet helgar medlen”. Ibland så talar man om att man får vara så grym som möjlig bara det leder till gott. Men i början var det att man får vara så liberal som möjlig bara folk blir kristna. det är inte som vi tänker ur vår svenska tradition. Man kunde få vara så släpphänt som möjlig så att folk bejakar den kristna tron, de behöver inte överge så mycket som de levde i tidigare.

Sedan är det en annan sak, som man återkommer till sen, den principen att så lång tsom möjligt skapa en variant. Inhemska språk och uttrycksmedel för den kristna tron har blivit den viktiga principen. Att indier får fira en kristne gudstjänst som är indisk som inte är transplanterad engelsk eller tysk.

Det blev ganska stort bråk om i katolska kyrkan. Men för att få ordning på missionsverket och lugga ordnarna i deras olika tankebanor så skapade påven gregorius 15 (1600t) kongregatio de propagande fide.
Genom den så tog påven gregorius både andlig organisatorisk och ekonomisk makt över missionen. Man centraliserade till påven hela missionsmakten. Och ordensfolket var under påvens principer och var tvungna att följa det.
Ett exempel var jesuiterna som var oerhört skickliga, deras missionsstrategi förbjöds på 1700 talet, de fick inte arbeta efter ackodomationsprincipen. Ännu mer om vi inte hört det förut, jesuitorden förbjuds 1773. de upphävde deras viktigaste instrument. Över 1000 jesuiter blev arbetslösa och inga andra tillkom och missionsarbetet försvagades kopiöst.

Då är vi framme vid 1700 talet och fortfarande kvar i katolska kyrkan. Det kommer ytterligare fakotrer in i bilden. På 1600 talet så hade katolska kyrkan starkaste stödet i sitt missionsarbete. Det stödet försvagades i jesuitsordens fall. Också genom franskra revolutionen 1789 då konfiskerade franska staten kyrkans egendom. Den franska staten blev då ”sekulariserad” och bekämpade kyrkan på olika sätt. det skadade det tidigare starka franska missionen. När påven 1808 intog rom 1810 så upphörde han franska propagandakommissionen den slogs ut.
Därmed hade katolska mission i början av 1800 talet i mycket försvagat läge. Och missionsarbetet ute i världen var utlämpat åt sig självt, det var en dip i deras situation.

Protestantiska världen.
Vi kan inte börja vid början utan efter reformationen. Inom protestantismen inom vilka grenar det än var, så var missionsangegemanget minst sagt trögt från början. det kan man tillskreva faktorn att de som nybildade protestantismen hade svårt att konsolidera sin position.
Men sen när protestantiskt reformerade länder england holland tyskland blev kolonialmakter. De kom 100-200 år senare efter spanien och portugal, då förändrades sitaution för dessa länder och missionsengagemang. De här kolonialmaktenra england holland tyskalnd bedrev ofta kolonisation genom handelskompanier, englska ostindiska kompaniet bl.a. de var mer handelsföretag samtidigt som de fikc kolonialmakt som de fick sig tilldelade eller bemäktigade sig.
De var också förpliktigade att kristna folken som de tog över. Det skickades ofta över handelskompanipräst som var mer på ställerna dit de kom. Men ofta komapniprästerna ägnade sig mer åt att vårda handelskompaniets personal än att missionera bland den lokala befolningen. Handelskompanierna var mycket ointresserade att oroa folket i sin kultur. De betäcknade misisonen som ett störande inslag i handelsverksamheten de var ganska överens om att kolonialprästen som var merskickad att prästen skulle ägna sig åt handelsmännen. Så var fronställninganra från början, men sedan efter det dök upp väckta människor ur miljöerna, så uppfattades de som störande mycket ofta. De väckta människor hävdade människovärdesprinciper som var obekvämt för handelskompaniet.

Det fanns ett undantag new englad på nordamerika så uppträdde en missinär john elliot han jobbade som missionär kring indianerna. Och utbildade indianerna och ville skapa en rent indiakst kyrka det var ett tidigt pionjärprojekt. Mitten på 1600 talet.

Sedan började det hända saker på 1700 talet, på 1700 så kom upplysningsvågen fram över europa. Och börjar tala om religionsfrihetsprincipen som var obekvämt för etablerade kyrkorna. Som gjorde att man fick se om sitt hus som etablerad kyrkogemenskap. Sedan uppkom väckelserörelsen som herrhuntismen.
Pietismens bakgrund kan vara stelande ortodoxin som växte fram på 1600 talet i både katolsk och protestantisk miljö. Som reaktion kom pietistiska väckelsen som talar om gemenskap med gud egna bibelläsningen bön m.m.
Allt detta gick under pietismen i england kallades det evangelical revival. Där fanns det ett tydligt ideoligkst intresse. Det var att alla skull komma till personlig tro till gud och skulle finnas i gemenskap i torn så var det ens uppdrag och kallelse så skulle fler och fler människor få smama gudsrelation. Man skulle få fler sant troende, inte att man bara var del i ett religiöst system.

En av de första missionerna i den väckelsetraditionen och i pietistiska traditionen är det jag har hållit på med är tranquebar på indiens östkust. Tranquebar var en liten dansk koloni. Den danske kungen fredrik 4 bestämde 1704 att det skulle skickas ut missionärer för att kristianisera människor. Han var väckt av pietistiska rörelsen. Han gav uppdraget till ett par missionärer i pietismen, de upprättade tranquebarmisisonen i indien. Deras arbete blev känt ganska snabbt och bildade på något sätt en öppnig för det sättet att misisonera. Det var ett missionssälskapp som utgick från halle i tyskland med pietistisk inriktning.

De fick också stöd från engelskt missionssälskap society for promoting christian knowledge. De stödde väckelsemisisonen ekonomiskt.

I väckelsemissionsrörelse så fanns dels ideologiska tanken att man skulle bli personligt sant troende omvänd. Men så var det också att kristi missionsbefallning gällde inte bara apostlarna utan alla kristna. tidigare hade andra kristna sagt att bara det gällde apostlarna. Men här menade man att missionsbefallelsen gällde ala personer i alla tider.

Det var också så att man tänkte att det var de kristnas plikt att hjälpa hedningarna att man skulle få del av den kristna civilizationen med tillgång till skola hälsovård. Det draget fanns också del i väckelsemissionen.
Då kommer den utveclking som hade påbörjade att det kom mängder av sällskpasmissioner. De blev ett begrepp på 1700 tallet och 1800 talet. Det som gjorde att det spred sig var william carey baptistprästen. Efter hans idér, han menade att kyrkans kallelse att missionera kunde bara förverkligas om varje kyrka skapade sitt missionssälskal. Så bildades 1775 london missionary society, det var kongrealisterna som motsvarar missionskyrkan hos oss. Så hade evangelikalerna (frikyrkliga hållet) skapat church missionary society, högkyrkliga spg society for propagation of the gospel.

Det växte i usa, men de var mer samlande missionssälskap. Alla de här missionssälskapen hade en slags väckelsetänkande som ideologisk bok. det handlade också om att man fick tag i mycket engagerade människor som gav sitt liv och satsade. De kritiserades ibland att man rekryterade missionärer ur lägre klasser arbetarbefolking. Men bland de hittade man starka ledargestalter, de visade sig också kapabla att lära sig språk att vara goda pedagoger m.m. det var en slags mänsklig resurs som varit dåld som togs tillvaro i missionssälskapen.

Det vet vi om i olika sammanhang att många missionsföretag var idiotföretag, dömda att misslyckas. Oerhörda faror för liv och hälsa som man gav sig hän till okända områden. Det här ledde också till sällskapsmissionerna när de fick medvänd så började etablerade kyrkorna vakna så bemödade man sig att tänka att kyrkorna hade ansvar i sin hemmiljö men också i andra länder. Ett alternativ till sällskapsmissioerna som bildades på 1700-1800 talet var svenska kyrkans mission. De ville inte se sig som sällskapsmission utan svenska kyrkans mission bildades som en del av svenska kyrkan. Man har ideologiskt skilt på sällskapsmission och kyrkomission. Ett praktexempel är katolska kyrkans propagandkommisions. Till skillnad från ordenskapen som mer kan kallas sällskapsmission.

En annan faktor, nu rör vi oss på stora internationella fält, var att det växte fram en internationell studentrörelse i världen. Student voulentary movement. Det var en akadmisk gemenskap bland kristna, man var interkonfessionell (oberoende samfund) blnad dem uppstod evangeliseringsiver. I den rörelsen mynta begreppet evangelisation of this world in this generation. Det var riktig väckelserörelse som satte fart på anden. sedan har man reviderat in this generation, för man fattade att man inte skulle nå målet att, man har tolkat om att i varje genration. Att varje generation måste ta sitt ansvar. I och med såna rörelse växte missionsveker, att det blev världsomspännade misison att det var mängder av kyrkor som engagerade sig.

En annan företelse som medverkade till var kfum kfuk, var internationella företeelser som samlade folk från olika samfund.
I den här mängden av missionsrörelser så uppstod olika missionsstraegier som lanserades av olika ideologer. En var alexander duff som var missionär i indien presbyterian efterosm han var skotte. Han menade att viktigaste missionsmedlet var kristet skolväsende. Han ville nå intellektuella eliten, han rörde sig mest i indien. Att ge dem högstående utbildnig och få in en fot i indiska kulturen. Det var ganska kostnadskrävande missionsinsats, att den blev institituionellt krävande. Man satsade allt på kristet högskoleväsende för att nå indiska eliten. Då skulle de kunna sprida kristna tron på sina sätt. det var en strategisk plan som många tog efter, och sedan har skolmissionen på lägre nivå varit en anann sak. Men det var i ropet på 1800talet. En annan strategi var lite enklare, var läkarmissionen var att se till att upprätta sjukhus och vårdinstutioner som drog människor till sig och fungerade som nödhjälpsinstanser för människor.

En annan missionsstrategi som ofta är omtalad lanserads från ameriaknskt hålll. De lanserade 3 självrörelsen. De menade att varje missionsinsat skulle ha som målsättning att skapa nationella kyurkor som var självstyrande självunderhållande och sjävlutbredande.
Den strategin har blivit anammad av många missionsällskap som talar om inhemska karaktären.

Om vi har läst extra noga i mitt licensiatpapper så hade leizig ett fjärde sätt att de skulle svara för sin konfessionella särart. Det var ett 4de self, att de skulle ta ansvar för teologiska profilen i sin kyrka, vilket krävde oerhörda utbildningsinsatser. För att plantera luthersk teologi så att de i indien skulle ta ansvar för detta själva.

Detta betydde att missionssällskapen växte, i vissa delar av världen så gick man på knutanra. Till sist kom man fram till att man måste samarbete och inte bara konkurrera. Mot slutet av 1800 talet började man ha konferense i miljöerna. Diskutera praktiska saker, då kom man COMITY principen som betyder att man kommer överens om att inte starta missionsverksahet där det finns andra. Man gjorde en landuppdelning sinsimellan. De som deltgo skriv under på detta, om det finns den och den sortens mission nära calcutta så går vi inte dit. Men katolska kyrkan står utanför comity principen i och med att katolska kyrkan kom igen i slutet på 1800 talet så blev det kraftiga konkurrenser mellan katolsk och protestantisk mission.

Det här samarbetet ledde sedan till att man började planera för en internatioell världsmissionskonferens. Det kom till stånd en sådan, den hölls i edinbourg 1910. det är ett märkesord, den internationella missionskonferensen 1910. av John R. Mott. En bjässe i den internationella missionsrörelsen. Han levde till 1955, som var oerhört lång tid. Han blev 90 år.

Han ledde förberedelsearbetet, i edinbourgo så kom 1200 delegater som representerades 160 missionsorganisationer. Man kan ana kring sekeskiftet 18-1900 antalet missionsällskap. Mängdövervikten av protestantisk mission var vid nordamerika. Landet växte ekonomiskt gjorde att de fick en mängdmässig ledarställning i internationella arbetet.
I missionskonferensen hade man en viktig princip att man skulle diskutera praktiska problem. Inte lära liturgi teologi, var inte tillåtna på agendan. Det var rent praktiska saker, men det hade den stora betydelsen med massa träffades vara andra. Man lärde känna varandra och dess olikas egenarter den har betäcknats som oerhört vitkig i den senare missionsprocessen.



Om vi återgår till katolska gemenskapen. I och med att napoleon intåg rom och likviderare propegandakommisiosnen. Så kom gregorius 16 mitten på 1800 talet och återupprättade propegandakommissionen. Före dess hade påven 1814 återupprättat jesuitorden som man avskaffat 30 år tidigare. När den återuppstod var den inte lika kraftfull som tidigare. Det hade att göra med att missionsideologin hade förändrats, att kyrkorna skulle vara så inhemska som möjliga. Jesuitorden blev på något sätt tagen på nåder allt efter som missionsvindarna började växla. Propagandakommissionen kom igång igne mitten på 1800 talet. Så växte romerska kyrkans missionsengagemeang. Som man hade lärt sig av protestantiska missioner, målet var att bygga inhemska kyrkor i länderna man verkade. Det var i linje med 3 själv rörelsen ackodomationsprincipen att kyrkan skulle vara indiginous. I det sammanhanget så gjorde katolikerna en strategisk satsning man var mycket noga med att utbilda missionärer. Just för att man skulle medverka till att kyrkan i indien latinamerika m.m. kunde bli så inhemsk som möjligt. Att besitta den katolska tron och lära, men också att äga förmågan at översätta det till områden där den skulle verka.

Men långt in på 1900 talet, att den katolska missionen styrdes från propagandakomissionen. De hade svårt menar en del historiker att förverkliga inhemska karakträren. Man gjorde ett nytt försök och då är vi framme nästan i vår tid att (andra vatikankonciliet försökte driva saken ännu längre). Mässa på folkspråket man skulle tillåta lokala variationer. Man vet inte hur långt de har kommit till förverkligande, men missionsstrategi ädnrats med tiden och blivit mer och mer indigionus.

Åter till internationella missionsrörelsen på protestantisk mark. 1910 edinbourgh gjorde att man skapade en fortsättningskomiite. Och engelskmänne oldham som sekreterare, de startade en tidskrift som lever internatioal rewiev of missions. Där skulle man spegla missionsproblem från hela världen. Det har varit en mycket ambitiös missonstidsskrift.

I konsekvens av detta med tidskriten behöver man administaration. Man upprättade 1921 international missionary council. Det var för de som var mer i edinbourgh. Och fler fick ansluta sig och vara med i arbetsgemenskapen. De skulle sedan samla konferenser. Deras första internationella konferelse var i jerusla 1928 den andra var i madras indien 1938. internationella missionsrådet var ett incitament till kyrkornas världsråd och ekumeniska rörelsen.


På 1800 talet och framåt sedan så fick också missionsrörelsen, den internationella missionen en stärkt vetneskapligt ställning. En tysk teolog gjorde missionsvetenskap till akademisk diciplin. Det gjorde att utbildsningsverksamheten i mission kvalificerades ytterligare. Gustaf Warneck, är en ledande ideolog att göra missionsvetenskap till akademisk diciplin. Det anses av en del historiker att han finns med som det nyvaknade missionsengagemanget i katolska kyrkan.


Utvecklingsschema
IMC international missionary council 1921 (tanken var att det skulle finnas på alla nivåer motsvarande missoinsråd, den tid jag har studerat i inden fanns national missionary council. Där var de flesta protestantiska missioner, de träffades årligen.)

Sedan utvecklades det från
NCM  NCC (national christan council) bort från mission. Man talade istället om yngre kyrkor. Den modellen övertogs av den ekumeniska rörelsen.

Nu finns det LCC (Lokal christian councils). Det ska finnas massor av lokala nivåer. Den mest lokala saken är söders kristna råd på södermalm. Till det speciella med söders kristna råd är att katolska kyrkan finns med.
Det är ett exempel på att internationella missionsrörelsen på något sätt fick en kongruent företelse som är i ekumeniska rörelsen som växer fram samtidigt som missionsörelsen.

Ekumenik
Kyrkans enhet har ansets väldigt viktigt från början. att man håller samman kring en bekännelse, det dröjde inte länge förrän det uppstod folk som tänkte en och annat sätt. det blev ett behov att avgränsa sig kring det som man ansåg felaktigt. Det var så trosbekännelsen växte fram, det är vi överens om det är enhetsdokument. Men det var avgränsningsdokument som man kallade irrläror. Enhet var tveeggat svärt efterosm de ställde andra utanför som inte delade åsikter. Det har blivit så i kyrkans histoira att det är fler kyrkor och splittrar sig åt fler håll. Det är lite intressant att skillnaden i splittringen att de thar uppstått mer splittring i katolska kyrkorgrenen jämfört med den ortodoxa, i den ortodoxa har det inte vuxit fram så många läromässiga skillnander. Det är många nationella kyrkor, där är de ofta väldigt natinellt präglade. En orotdox bekännare från vilket land som helst österut kan inte fira gudstjänst med en annan ortodox från ett annat land, de har väldigt svårt med det.
Men utifrån katolska kyrkan har efter reformationen vuxit fram fler kyrkor och effårn dem fler. När den ekumeniska rörelsen kommit fram går ut på att samla ihop mångfalden till en enhet. Det har varit den ekumeniska rörelsens uppgift att hitta tillbaka till varandra igen. det världsekumeniska samarbetet började i missionsrörelsne. Där fann missionssamfunden varandra och så spred det sig vidare till en mer tydlig ekumenisk samverkan.

Det har gått olika vägar i ekumeniska rörelsen en del kyrkor har bildat förbund, att de har enkelt ordnat gemenskap. De har lätt att ihtta varandra då har det bildat sammanslagningar. Det tydliga är den anglikanska kyrkans gemenskap, den innehåller mängder av kyrkor, alla har samma läror och bekännelse. De har gått samman i lambeth conference. Den bildades 1880 och de sammanträder vart 4de år och leds av ärkebiskopen av canterbury. Den senaste var i maj och det var då det var väldigt kämpigt för dem i homosexualitetfrågan, och det fanns med bland biskoper det finns en amerikansk biskop som är öppet homosexuell. Den lilla detaljen var en sån sak som var observerat hur skulle han bli mottagen skulle han få vara med i gänget. Det är en slags internekumenisk organisation där alla anglikaner samlas. Samtidigt så sägs det att från år till år blir det svårare att hålla samman den gemenskapen i någon form av enhet. I den här gemenskapen har man markerat 4 punkter som man är övrens om som präglar en anglikansk kyrkan i världen.d et kallas för lambeth quadrilateral.
Det är ett 4punktsenhetsprogram som de ställer sig bakom det är de puntkenra att heliga skrift är norm för människors tro. För det andra så ställer man sig bkaom apostloiska och nicenska trosbekännelsen. För det tredje dop och nattvard som av kristus instiftade sakrament. Och för det fjärde det historiska episkopatet med rötter bland de första apostlarna. Det är punkterna som man säger att man enar sig kring i den anglikanska gemenskapen världen över. Det är 4 punktsprogramet. Utifrån det programmet så agerar man i olika ekumenska sammanhang. Ni har talat om BEM dokumentet och 4 punktsprogrammet går hand i hand med varandra annars kan inte anglikanerna vara med på det.

I världsmissionskonferansen så fick man inte ta upp läromässiga frågor, men det fanns längtan att dryfta läromässiga skillnaderna mellan kyrkorna intenrationellt. Då trädde det fram en nordamerikan charles grent slutet på 1800 talet, han ville att man skulle våga gå vidare och tala om trosfrågorna. Från honom kom faith and order rörelsen. Där man skulle våga dryta lärofrågorna man hade konferense i lausanne 1929. i kommande konferenser så dryftade man om det som förenar sig, och så har man fortsatt jobba. Man hade sin andra i edinbourough 1937. den här organisaitionen faith and order lever fortfarande och svenska kyrkan har 1 representant, det är från detta BEM dokumentet har kommit också. Det har som målsättning att ena kyrkorna.

Ett annat enhetsdokument är den augsburgska bekännelsen från Luther och Melanchtons tid, som inte var tänkts som stridsskrit utan vad vi ställer oss bakom vi som är med i gemenskapen. Sedan upptsod det inom ekumeniska rörlesen en pandang, som kallads Life and Work, som nathan söderblm skapade 1925. för att hjälpa folk att resa folk under 1a världskriget. Det har sedan vidareutvecklat till att arbeta med kyrkornas gemensamma socialetiska program rättvisa fred solidaritet och sådana frågeställningar.
Man kan säga att miljrörelsen är ett sådant, som ligger inom life and work.

De båda rörelserna, faith and order och life and work förenades 1948 i WCC. Som blev en övergripande ekumensk rörelse, katolska kyrkan var inbjuden att vara med men de är int emed. Det är ingen kyrkobildning utan sammarbetetsorgan som kan ge rekomendationer men som inte är förpliktigande.

Men när man väl har hittat och komit överens om enhetsrörlese så uppstår motrörelse. De menar att det blir förmycket synkretism. Man gjorde inte klara rågångar i bekännelse. Då ville lutheraner bilda sin gemenskap för att markera sin profil så bildades LWF, samtidigt som faith and order and life and work. Så bildades i Lund lutherska världförbundet, alla dessa har hamnat i schewich.
De som kände att de inte var bekväma i kyrkornas världsråds utsuddning var mer där, svenska kyrkan är med i båda. Det finns försök för dessa att närma sig varandra organisatoriskt.

Som jag nämde förut, det blev viktigt för WCC som i sitt första skede var västorienterat. De var europeiska och amerikanska kyrkorna som bildade det här, när internationella missionsrådet gick in 1961 så fick de unga kyrkorna en tydligare röst i WCC: det mottogs med stor tillfredsställelse att det uppkom balans i wcc. Och deras problem kom på agendan mycket tidigare och deras utmaningar.

Jag tror att ordförendeskapet generalförsamling skapar vart 5 år och standing comitty varje år och stort kansli i geneve. De har många projekt som de driver i delar av världen. Det är ganska mycket att många projekt hadnlar om att backa upp de unga kyrkorna och vad man ska göra för att deras röst ska bli hörd.

När det gäller ekumeniska och katolska kyrkan är det i stort sett at den sanna ekumeniken uppstår när alla katoliker som lämnat kommer tillbaka. Vi kan le åt men det är deras inställning. De sträcker inte ut sig. dock så uppträdde en mycket tydlig förskjutning genom 2 vatikankonciliet, man inbjöd lutherska företräder. Vidare är det så att faith and order så sänder de ut delegater i arbetet. Även om inte katoliker står bakom bem dokumentet så är de del av de som arbetat.
Det går fram och tillbaka med påve, vissa menar att den nuvarande är konfensionellt striktare.

Det är väldigt stora drag om den ekumeniska rörelsen som är väldigt mycket sammanflätad med internationella missionsrörelsen. Mission har varit en viktig faktor i olika sammanhang.


TYSKLAND/INDIEN:
En av frågorna som ställdes i NMC (nationella missionsorden) var vid årsksskiftet 1800-1900. varför är missionärerna pedagogiskt sämst på att undervisa om kristendom. Det handlar om mötet mellan katekespedagogiken och de andra progressiva pedagogiken. Processpedagogiken.
Andra i den pedagogiska traditionen efter honom är maria montessori som arbetade processinriktad. Rosseu var en annan pedagog som ville lämna stoffpedagogiken till en mer processinritkade. Så har man karetariserat katekesen att man vill lära ord och kan förstå. Men process att man ska bli som människa ett med det man läser, då är erfarenheten väldigt viktigt. Det liv som man själv lever är den viktigaste läroböckerna.

Då valde jag att studera Leipzigmissionen som är relativ konserativ som var del av tamulkyrkan. Till den missionen anknöts svenska kyrkans mission med ett antal misisonärer. Då följer jag det som händer utvecklingsmässigt mellan svenska och tyska missionärer.
Jag valde leipzigmissionen eftersom den är tydligt lutherskt konserativ med katekes, jämför tmed utvecklingstrend som var i internationella imssionsrådet där man kämade för processpedagogiken.


Det som gjorde det spännande med indien situationen är också det med att 1914 fick de svenska missionärerna som fanns i indien ta över tyska missionärernas arbete. Varför skickades de hem? Första världskriget. Så fick svenskarna ta över. Det skedet studerade jag också, samtidigt så följer jag religionspedagogiska utvecklingen i de västländer som hade visst inflytande katekesdebatten i sverige. Progressiva pedagogiken i usa och något motsvarande i englad. På vilket sätt påverkades misisonens arbete i jämförelse med de tankarna. Flöden från många håll i sammanhanget, detta går till 1915. sedan återkommer jag till lepizig 1920 för att se vad som kan ha hänt udner tiden och på vilket sätt har pedagogiska abretet i dopundervisningen förändrats om det har förändrats.

Jag tycker att det är speciellt intressant att se den tyska leipzigmissionen har en relativ konserativ luthersk ståndpunkt men de var mycket väl medvetna om förnyelsearbeten och de insatser som behövdes där. Det fanns en vädligt stor öppenhet i deras sätt att arbeta.

Jag tänkte inte säga så mycket mer utan öppna för ett allmänt samtal om något har något att anföra men också allmänt med det som vi har varit inne på i missionens arbete.

Efter 1920 hände det tydligt, frykoholm och himmelnstrand var lärarutbildnig. De hade gått modern lärarutbildning på den tiden, och följt den svenska pedagogiska debatten det ahr tydligt satt sina spår i sitt sätt att arbeta. Bland annat så införde en konfirmandinternat på 1920 talet. Det fanns dock på leipzig missionen. Att byta missionärsstab gav resultat.