Kristendomen i sverige 2

Olika historiska genrer
Översikter är t.ex. en lärobok. En översikt kännetecknas att den inte styrs av en frågesätllning. Utan behandlar kyrkohistorien i allmänhet. Ibland kan översikten beskriva ett kort perspektiv än hela svenska kyrkohistorien. Det viktiga är att översikten inte bygger på ny forskning, det är inte nytt utan har sagts förut. Den argumenterar inte för en viss ståndpunkt. Där framförs fakta som om det vore självklart. Man ska inse att allting är int elika självklart som det är i en lärobok, det finns forksare som säger andra saker.
Vetenskapliga undersökningar, man arbetar med spec frågeställning och vill skapa ny kunskap. Primära syftet är att skpaa ny kunskap om det förflutna. Här måste forskaren följa vissa regler för att säkra kvlaitén.
En lärare tyckte att man bara fick välja doktorsavhandlingar. Poängen med det är att man får lära sig en ny genre.
När det gäller ordet historia använder vi det på 2 sätt, det finns 2 innebörder av historia. Det ena är att historia är det förflutna.Det andra är att historia är läran om det förflutna. Det förflutna förändras aldrig, men historien om det förflutna förändras alltid. Historeskrivningn blev gammal och förlegad.
Arkivforskning. Här finns det inget om i era läroböcker, men något kan komma på tentan.Arkiv finns för 3 typer av användare. Den ena är arkivbildaren. Det kan vara ett företag som skapar ett akriv, då är de tledningen som är arkivbildningen. Då behöver man arkivet för att se hur man behandlar sakerna förr. Men också politiska partier och kyrkor.Sedan har vill allmänheten, som behöver arkiv för att få uppgifter om en person en org osv. Så finns arkiven i bästa fall för dem, men det beror på arkivbildaren. Sedan är det också forskaren som behöver akriven, som behöver det för att skaffa ny kunskap. Arkivforskning tycker jag är det roligaste inom kyrkohistoria.
Det första man behöver veta är vilket akriv man behöver leta efter. Var finns sakerna. Förr i världen var det den svåra nöten att knäcka. Det finns säkert i ett valv men var letar vi efter detta.Ex på detta, jag sökte uppgiter om en spec person som hade vistats i småland och senare uppsala. Han var bekant person, han borde finnas på riksarkiven, men icke. Jag började leta på landsakriven, tills jag hittade nere i skåne på landsarkiven. Varför låg allt hans mateiral där.
Det visade sig att det i lund funnits en arkivarie som var intresserad av hans material, dvs konserativ lutherdom. Det kunde ha varit ett enskilt arkiv. Nu är det inte lika svårt. För man började för ett antal år sedan med ett stort forskningsprojekt som heter NAD.Det utläses nationell arkivdatabas. Det är ett datoriserat sökregister, över krigsarkiv komun och landsting näringslivsarkiv m.m.m.m. allt sånt försöker man samla där, så att man kan söka på det och se var man kan hitta. Målet är att man kan utnyttja arkivbeståndet. Man vill helt enkelt locka användare. Man gav ut det man fick fram på en cdrom som man sålde. År 2000 började man lägga ut det på nätet. Man går lättast via riksarkivet.Det intressanta nu är att det finns ett ännu större projekt som gör det ännu enklare oc roligare att forska.
Det som finns nu är Sondera. Man kan leta i 3 nationella källor. Du kan gå in på sondera på nätet och då får man upp 3 olika kolumner och NAD är en, och de 2 andra är libris och svensk mediedatabas.Libris: man har skrivit upp en bok, men man skrev inte upp exakt vad den hette och trycktes osv, där finns allt. Det är en nationell söktjänst med information om titlar på böcker som finns i framförallt forskningsbibliotek osv. Det finns pliktbibliotek, som är pliktade att ha allt svenskt material. Först var det 7, som var pliktiga att ta in allt som trycktes på svenska. Man satte inte och valde, utan man köpte in allt. Tryckerierna är skyldiga att skicka till alla 7 ställena. KB är idag den viktigaste. De lånar inte ut böcker för att det är viktigt att det finns bevarade. Ett annat är Lunds bibliotek, men där får man låna.Det kan finnas sammanfattningar och länkar till fulltext infomraiton osv. Idag finns det närmare 6 miljoner titlar i libris. Utav det så är det inte bara böcker det är artiklar, i tidsskrifter. Det finns kartor afficher noter osv. I stort allting som ges ut på svensak sedan tryckerikonsten började på 1500 talet finns där. sedan finns det utländska titlar, som man köper in, det läggs på libris också. Man har inte gått tillbaka i tiden utan det är från 1968.
Svensk mediadatabasDet är svenska nationalakriv för audi och visuella medier SMDB. Det är samlingar utav tv radio biofilm skivor multimedier m.m. det finns där drygt 7 miljoner timmar audio/visuella medier.Det är från 79 som man har samlat det här, men det finns skivor osv. Video, fonogram, radio osv. Dessutom så finns det äldre reklamfilm video fårn svensk teater. Det är så speciellt så att man måste ha ett syfte för att få låna. Antingen så är man forskare eller bedriver efterforskings. Jag tolkar det som man kan skriva ett examensarbete.
Det finns också SVAR; svensk arkivinformation.Det ligger också under riksarkivet, det ger ut skrifter, men framförallt så lånar det ut och säljer microfilmer Svars material som man kan låna, växer med 20 000 bilder per dag. Det är släktforskningens guldgruva alla kyrkoböcker läggs ut på det sättet. Om man betalar 300 per kvartal så får man tillgång till alla sveriges kyrkböcker, när ni ska forska om farmors morfar, så behöver man inte åka. Då ärdet som en bild som kommer upp. Som är oerhört mycket bättre än att får upp en rulle.
Största arkivet är riksarkivet, finns på kungsholmen. Oansenlig byggnad 4-5 våningar, men det är mycket mer än så, riksarkivet inrättades 1610 talet, det har högsta överinseende över landets offentlighetsväsenhe. På riksarkivet så ska det finnas det som är av riksintresse. Adet andra får ligga i landsakrivet. Riksarkivet är inte bara kungsholmen, men under marken finns hyllmil av arkivhandlingar. Det mest finns inte där nu, utan också Arninge. Det som kan finnas är de stora kyrkornas arkiv. De ser olika ut volymsmässigt, svenska alliansmissionen finns det inte så mycket, svenska missionskrkan så finns det massa sparat. (pga eskatologi)
Sedan finns det landsarkiven under riksarkivet, de finns unde rlänen, det första inrättas i vadstena. Som har samma uppgift som riksarkivet fast för sitt län. I stockholm finns inget sånt utan istället så finns stockholms stadsarkiv.I värmland finns inte heller något landsarkiv utan värmlandsrkivet.Här finns all gammal folkboföring husförhörslängre, vigsel död och begravningsböcker osv. Men också företag och föreningar också.
Här var de statliga arkiven.
Sedan finns det andra, här har vi 70 folkrörelsearkiven. Sedan finns företagsarkiv och privata arkiv osv.
Rast
När man vill gå till ett arkiv:Riskarkiven, man går till en lånedisk där man bestäler material. Nu går det bra att hitta genom NAD, och lämnar in till personen för att hämta. Sedan väntarna man i forskarsalen tills någon ha rkommit med materialet. Det beror på hur gammalt mateiralet är, om det är 1900 talsmaterial, om det är äldre material. Så sitter det en tentavakt, som bevakar så att man inte klipper loss frimärken. Man har bomullshandskar på sig, för att det inte ska förstöras. Man får tänka sig att det här materialet ska finnas över fullkomligt oöverskådligt tid framåt. Nu digitaliseras det nu. Det facinerande är att komma och få tag på orginalmaterialet när man helt plötsligt har materialet som ngåon skriver. För sin inre syn kan se att materailet fanns här och där, det finns väldigt mycket materialsom är fårn missionsländerna.
Så går det också till på andra arkiv. Man kan inte ha forskarsalsvakt på landsarkiv. När man kommer till ett mindre arkiv, och så kommer det en student och sätter sig vid ett bort, och brevid orgionalhandlingarna en termos och smörgås, de får spasmer. Fattar de ingenting.
Svenska kyrkans arkiv med folkbokföringar, det är väl bevarat och hur det ska skötas. Och när de ska flyttas till landsarkiven, man får inte gå in i en bok och titta på uppgifter äldre än 1930. det är mycket noggranhet kring detta.När det gäller frikyrka så är det annorlunda. Det finns inte folk som kan det eller lagar som reglerar. Men kommer ni som föreståndare till en frikyrka, men var uppmärksam på arkiven och se till att samla arkivmaterial medans tid någon kommer att tacka er. I en församlingen så fanns det ingenting arkiverat, men när man började feterforska sig, men Einar 83 han hade ett överskåp hemma. Arkiv de är de nog, och så hade en annan ute i garaget så fanns det från församlingen. Så då såg man till att det blev kategoliserat.De mest facinerade är ofta samtalsprotokollen, inte bara beslutsprotokoll. Det handlade om etiska frågor, om det var möjligt för en kristen att åka skridskor. Det fanns många väl bevarade protokollsböcker. Ofta så är de i förvar till folk som inte tillhör församlingen. Där får man lirka för att få fatt på det här.
Handlingarna är också ordnade på ett speciellt sätt. Det finns något som heter almänna arkivschemat. Det är inte så svårt att hitta på nätet,m en bra att känna till att det finns. Alltid så är det att protokollen har bokstaven a. Det äldsta boken heter a:1, nästa a:2 osv.
Brev som alltid är intressant ska ha signaturen E, inkomna handlingar. Det är i arkivkartonger. Det får inte vara stål och läggs i arkivkartonger som inte lämnar någon syre. De första är e1 nästa är e2 osv.
Sedan kan det vara så att när man får in ett arkiv till landsarkiv eller folkrörelsearkiv, nu har de ett arkiv ett par banankartonger. Och så har de ordnat det på tet speciellt sätt. Och man bröt det och satte in det efter schemat. Så gör man inte, med äldre materialet. Man försöker bevara ursprungsprincipen hos materaliet (proviniens principen). Man bryter inte sönder strukturer eftersom de säger något, det bör arkiveras den kan säga saker om hur man såg på vissa saker om vad som varviktigt och inte var viktigt.
KällkritikNär man har hittat en källa, ett brev eller en dagbok, så måste man ägna sig åt källkritik. För att fundera på om detta är något man kan lita på eller inte. Det har ni stött på inom exegetiken. 1. äktheten. Det är första frågan man ställer, man måste lyfta sig från exegetiken. Men om vi nu tänker inte 3dje johannes brev, utan dagbok från en känd person som plötsligt dyker úpp och är till salu. Då börjar det bli intressant att ägna sig åt källkritik. En del handlaringar strider man fortfrande om. Man försöker se är det förfalskning elle rinte.Framförallt så kan man gå på innehållet. Man kan säga att det är en dagbok från hitler, den måste varit avslutad senast 1945. finns det sådant som visar att den är skriven som tänkte i banor som först fanns efter 1945. använder den personen ord eller uttryck som inte fanns 1945. Något annat är att se om materialet kan tyda på om det är äkta eller falskt. Hur ser det ut hur är det tillverkat. 2. representativiteten.Då handlar det inte om äkta eller inte, det som står är det repesentativt för den perioden som vi talar om. Det är en äkta källa frågan är inte om det är sant eller falskt, frågna är om det är representativt för tiden.Om vi i ett väckelseskrift, talar om en präst som var alkoholpåverkad i predikstolen. Så var det på 1800 talet, men hur representativt var det? Man måste gå längre. Jag forskade på 1900 talsmaterial här finns det hundratusentalssidor. Här finns det brev bevarade. Här finns det en brev och så står det i slutet det finns många som tycker det. Hur vet vi det kan vi vara säkra på det.
Ett annat ex, det var en schism i samfundet och många gick över till pingströrelsen. Det var 15 församlingar som gick över itll pingströrelsen. Men ingen har forskat på hur många som gick i missionskyrkan, och det var 79 så helt plötsligt var inte krisen lika stor.
3. sanningshaltenvi har konstaterat att det är en äkta källa, den är äkta så att den är skrivne från den oc den är orginalhandling. Men säger människan sanning och vad vet vi om det. Vi måste hitta oberoende källor flera, oberoende osm säger samma sak. Det måste man hitta för att veta om det är sant eller inte.
4. tendensiöst.Finns det anledning att tänka att det är tendensiöst. Ex är farmor som skriver brev till 2 barnbarn. Då visade det sig att det är uppenbart att ena är ordentlig men den andra är en slarver hur kan vi vara säker på om det är sant eller inte, man får reda på att det är intervjuer med henne. Hon tyckte om ena barnet me inte andra, då var källan inte värd ngåonting. Men om vi vill veta vad farmor tyckte om pojkarna så är källan ovärdelig. Det beror också på vårt syfte, den kan vara tendensiöst men värdefull beroende på vår fråga.I en krigssituation så är nästan alla källor tendensiösa. Men om vi är ute efter vad polacker tyckte om tyskar så är alla dessa tendensiösa källor jätteviktiga.
Det var så att 3000 personer lämnat missionskyrkan vid 1 tillfälle. Jag måste veta vem som har sagt det, det synst inte i församlingsböcker. Vem har skrivit detta, kan iv veta att det är sant eller är det överdriviet hög siffra eller tvärt om. Av en slump upptäckte jag i boken 3000. vem skrivet det? Samma person han som var andlig ledare.Oavsett hur ärlig den mannen var, så har han omedveten en vilj aatt få den så låg som möjligt. Det är tendensen, en speciell fråga är dagböcker. Forska på dagböcker är hur kul som helst. En fråga måste man ställa sig, skriver den personen för omvärlden eller för sig själv.Tanken är en del dagböcker skra brännas när människan dör, men andra är int edet. Jag fick långa dagböcker från riksarkivet, 6000 sidor dagboksanteckninar. Jag märker att i början så hade han inte tänkt sig att någon skulle läsa det, han skrev intima saker om sin fru. Men på sidan 3000 så har han börjat tänka om. Han börjar sakta men säkert skriva för en publik, frågan är var hämntar man saker från den källan.
5. närhetsfaktordet handlar om tid och geografi. Det är en viktig sak, är den skriven strax efter eller mitt i den sak som den eskrive.r är den skriven på samma plats eller på en helt annan plats. Den behöver inte handla om en medveten lögn, men långt senare elller annan plats så behöver vi vara försiktiga.
6 enkelheten, man måste titta på om den är schematisk så är det saker som man som forskare borde ta reda på en annan stans. Vid ett tillfälle skulle man välja ny missionsföreståndare, först läste jag att alla var överens, också gud. Det fanns en andligprägel så att man upplevde att det fanns andens sanktion. Jag gick på det, tills jag såg en lapp med 2 reservation. 2 av 15 distriktsföreståndare tyckte jag det var ganska stor oenighet.
6. rimligheten. Någonstans måste man göra på matte på gymnasiet, efter man har räknat är det rimligt svar. Är det rimligt det här. När det gäller källkritik så blri det problem när man lägger det här på bibeln. Om man inte tror på gud så är det inte rimligt med jungfrufödsel bespisningsundren osv. Då blir källkritiken 4kantig. Men det är samma ska med kyrkligt fenomen, en prästs verksamhet under 1200 talet. Men någostans måste man ha respekt att saker ur ett agnostiskt perspektiv inte är rimligt men kanske förekommer. För forskare är det ett delikat problem hur man ska rapportera sin forskning. Andra kan se på rimligheten helt annorlunda, men det måste man stå för, men uttrycka sig så att det inte förleder andra.

Texten till övningen nästa vecka ligger på kurshemsidan