Svenska kyrkans tro och liv 3

Tomas fransson lärare den här gången.
Kyrkovetare.

BOK: Sören Wibeck. Rebell, jude gud
Bengt Holmbergs människa och mer

Kyrkliga riktningar och svar på frågor från det moderna samhället.
På 1600 talet var det konstigt att det skulle finnas mångfald i religoinsformer inom kyrkan. På 1600 talet så rådde det en kristen enhetskultur i sverige. Det viktigaste enaste bandet som skulle hålla ihop samhället var svenska kyrkan. Det var svenska kyrkans ideologi som dels skulle styra människors religiösa syn, men också höll ihop staten. Staten och kyrkan var samma myndighet.
Såna här saker som kungen, som såsmåningom blev enväldig liknades vid israels kungar, kung david. Och grannländerna som man var i krig med, eller fejd liknandes vid israels fiender. Gt var förebild för kungen och kyrkan motiverade synen på kungamakten och fienden, gud var med svenska kungen.
Man kan inte säga att man är olika saker, för det viktigaste för att hålla samman nationen var religiöst indirekt. Samma sak med sveriges lag hade isn förebild i gt. I stort sett skulle lagen i sverige vara identisk med gt lagarna från moseböckerna.

Man kunde inte hålla den helt och hållet för vad hade hänt då. Bekymret var att alltför många skulle bli avrättade.

Vad hände sen, varför blev det såhär? Det har med 1700-1800 talet att göra. Det finns olika sätt att tala om saken på, när man pratar om moderniseringsprocessen. Så finns olika teorier en del menar att det började vid jesu tid andra menar slutet på 1700 talet början på 1800 talet.
Och moderniseringen innebar nya vetenskapliga upptäckter, det innebar att den världsbild som hela europa hade vilat på sedan 300 talet och som byggde på kristen ideologi skakade i sina grundvalar.
Det uppstod rörelser som ville förbättra samhället med ny teknik, där de religösa målen sköts åt sidan och man menade att gud finns inte överhuvudtaget. Och uppgiften var att skapa ett bättre liv, en sån typ var liberalismen och en annan sån typ var socialismen. Socialismen kom 1850 liberalismen kom lite tidigare.
Kyrkan ställdes inför andra bilder, och alternativa synsätt hur man skulle förbättra livsvillkoren.

Det som det mynnade ut vid i mitten av 1800 talet var att olika världsbilder ställdes mot varandra, liberalism och socialism lyfte fram jesus som förebild. Man tolkade inte jesus som guds son, utan som en samhällsomdanare.
Till bilden hörde också att på 1700 talet så kom det en ny typ av bibelvetenskap. Den moderna kritiska bibelvetenskapen kom på slutet av 1700 talet, vad man måste göra var...


Vad som händer när man börjar ifrågasätta kyrkans världsbild och när det börjar bli debatt om vem var egentligen jesus, så leder det dels till idémässig mångfald, det uppstår många idéer. Socialister sa att han var revolutionär.
Andra säger att kyrkan har fått, jesus har sagt att han ska leda kyrkan till fulla sanningen, det är biskoparna och prästerna som kan berätta om vem jesus är. Då uppstår frikyrkorna, om vi läser i biblen någon amtörforsning om vem jesus var. I nt fanns det inte biskopar eller präster liturgi, vi måste skapa en annan församling än svenska kyrkan. Det är den nya babel, det uppstår en stark idémässig pluralism, samtidigt som sekulariseringen ökar, förre intresserar sig för kyrkorna och geografiska banden till kyrkorna bryts upp. Pluarlismen uppstår där starkt profilerade riktningar ställs mot varandra. En del av dem här riktningarna, leder till att man bryter sig ur svenska kyrkan och bildar frikykor men andra till att man bildar olika fromhetsriktningar.

Enhetssamhälle 1600 t

Modernisering

Idémässiga differentiering
Konfessionalisering.


Minirast

Vad finns det då för riktningar i svenska kyrkan? Vi pratade först om vad man kunde se i gruppen här. Jag ska ta upp några av huvudriktnignar som har funnits på 1900 talet. Som har varit stora i svenska kyrkan, de riktningarna är ganska geografiskt bundna.
Om man tar en av de äldsta, så brukar den kallas för
Gammalkyrkligheten
Ofta är gammalkyrkligheten förbundet med schartaunismen, den typen av kyrklig riktningar. Han hette Henrik Schartau, och han var präst i lund. De gammalkyrkliga i göteborgs stift är starkt påverkade av hans idéer. I hans idéer låg att det fanns olika kategorier av människor som kyrkan måste vänd sig till och idén om nådens ordning. Han räknade in människan i 3 grundtyper.
De oomvända, de var första grundtypen de som inte brydde sig om kyrkans budskap. Dem gällde det att nå och skaka om.
De andra var de oroliga, och för andra ting bekymrade. Jag läste på en gammalkyrklig hemsida, att en prästs uppgift att förnedra människan.
Den trejde kategorin människor, var de omvända. Det är en typisk grej i schartauinismen (det ska helst vara en han), adressera sig till alla 3 olika kategorierna. Prästerna har en tredelning av predikningen som pedagogisk form. Just predikan är viktig, och prästen predikar från predikstolen. Man gillar inte liturgiska kläder, utan man ser ofta med släpet. Den ska vara undervisande och lång. Nattvard firar man inte så ofta, det håller man för allvarlig som man ska vara väl förberedd för det. Man ska inte missbruka nattvarden, idealet är att man firar var 6e vecka. Att man ser den som så högtidlig att man inte ska ta emot den hur som helst.
Det är viktigt vilken präst det är som har gudstjänsten, att det är subjeketivt, dels ska personen vara bekännelsetrogen och dels ska personen uppfattas som en lärare.
Lågkyrklighet
För dem gammalkyrkliga så är det viktigt med prästen som skulle vara rätt lärare och kyrkan och med gudstjänsten. Framförallt var predikoordet viktigt, men också nattvarden även om man sällan gick dit. Det var en hög värdering av nattvarden att man inte tog emot den så ofta.
För lågkyrkligheten, ett gemensamt drag var att man fäste stor vikt vid det intelektuella vid ordet, vid bibeln och predikade ordet. Men ingen större vikt var vid prästen för en präst fanns det inte alltid. Lågkyrkligheten uppstod i norrland, där det var väldigt långt mellan samhällena, där fick man ordna gudstjänster, det var byaböner. Man läste ur en postilla. (innan konveltikelplakatet avskaffades). Man började mer självständigt reflektera över bibeltexterna. Nattvarden fick inte så stark ställning eftersom ingen präst, det ledde till eftersom predikningarna. Anders norborg, pietister med människornas kategorier. Det var en fromhet där man skulle vara omvänd och rätt kristen. I gammalkyrklighetne så bettydde det mycket med prästen, i lågkyrkligheten så betydde det mycket med omvändelse och andliga upplevelsen man skulle vara väckta människor.
2 kändisar inom lågkyrkligheten är dels en som hette Rosenius, karl olof rosenius. Vi kan tyvärr inte gå in på dem närmaare (efs grundare), efs som en lekmanna rörelse. En annan viktig figur som var präst var lars levi leastadius, han höll till i norra sverige i Pajala.
Lågkyrligheten är numera företrädd av en rörelse som EFS.
En annan viktig gren är högkyrkligheten, om man tänker sig lågkyrkligheten som konstituerade kyrkan underifrån. Det var en fri sammanslutning av väckta människor, som skapade kyrkan. Det var de troende som blev omvända som missionerade som utgjorde kyrkan. Dem hade också t.ex. rätten att bedömma på vem man skulle lita på, här var en präst som spelade kort och dansade, han kan vi inte lita på.

Högkyrlighet: Luthersk/”Katolsk”
För de högkyrkliga var det tvärt om. Det var kristus som konstituerade kyrkan, hade hade startat kyrkan. Han hade apostlar, och apostlarna överlämnade sedan uppdraget vidare till biskopar och präster. Och jesus hade också inrättat ordningar som kyrkan vilade på, det var dop och det var nattvard och det var ämbetet. Oavsett om prästen var troende på rätt sätt eller inte, så gällde det prästen gjorde i kyrkan för det byggde inte på den enskildes religösa status utan ordningarna som jesus hade förmedlats i kyrkan. När nattvarden firade så beroedde det inte vad prästen gjorde eller inte. Man behövde inte bedömma om det var en väckt eller oväckt människa som gjorde det.


Sedan kom det från 10talet och från 30 talet en högkyrklighet, den var inte luthersk orienterad och påverkad starkt av den anglikanska kyrkan. Den betonade svenska kyrkans tillhörighet i den världsvida kyrkan. De var mycket större kyrkogemenskap, den världsvida kyrkan.
Den andra saken som den nya högkyrkligheten betonade var kopplingen till medeltida kyrkan. Reformationen hade inte gjort en avgörande förändirng, man ville ta bort vissa missbruk. Det var samma kyrka som hade grundats, det var ansgars och birgittas kyurkan. Högkyrkligheten menade, ledande företrädare på 20 talte gjorde också det. Dem var också åt det högkyrkliga hållet, typ nathan söderblom, gustav aulen, ledande ideolog, och ynge brilioth. De hade högkyrkliga idéer men de var inte specifikt högkyrkliga. Rosendal var utmärkande för högkyrkligheten.
De menade att man skulle fira nattvard ofta, och de firade nattvard varje söndag, man skulle ha liturgiska kläder, processioner, och lekmän skulle läsa texter. Församlingen skulle be med i fader var och sjunga med i växelsjungna (retreater). Hela den grejen, den nyare katolska högkyrkligheten, många saker är självklara med liturgiska kläder och många som medverkar. Däremot så har man inte köpt teologin som de högkyrkliga haft riktigt.

Folkkyrklighet
Det är ett begrepp som är ganska svårt att fånga, ni har en text av manfred björkkvist den är representativ för tidigaste folkkyrkligheten. Han tillhörde ungkyrkorörelsen som började uppträda bland studenter i uppsala i början av 1900 talet, de studenterna som politsikt stakrt stod till höger, var starkt bekymrade över svenska kyrkans utveckling. Arbetarrörelsen frikyrkorna den idéemässiga differentieringen samhället höll på att splittras upp, och kyrkan måste på nytt ta greppet om samhället. Man kritiserade tidigare saker med konveltikelplaket och fördömandet att man inte fördömmar arbetarpartiet. Att man inte med hot och tvång kan få dem som lämnar kyrkan. Vi måste debattera och samla dem kring vår idé. Metoden var helt olika, man skulle på frivillig väg ena folket kring kyrkans idéer till skillnad mot tvång. Det var hela folket, han ville skapa en ny kristen enhetskultur, det ville han ända in på 40 talet. Folkkyrligheten menade att det skulle vara ett enat folk, sveriges folk skulle vara guds folk kyrkonation. Om man ser ideologiskt på det så var en viktig ideolog en som hette Einar Billing son till gottfrid. Han hade ett känt uttalande att svenska kyrkans uppdrag var att ge syndernas förlåtelse till sveriges befolkning.
Om man ska göra det väldigt okomplicerat, var att billing var att kyrkan hade ett uppdrag till befolkningen syndernas förlåtelse och ena folket. Men kyrkan kom till folket, folket var objeket för kyrkans verksamhet, folket var objekt kyrkan var subjekt. De skulle ena och ge förlåtelse.
Sedan kom det på 50 talet en ny typ av folkkyrklighet som har haft stor betydelse ända fram till idag, det var såhär att man tyckte att felet att man gillade inte sekulariseringen, att felet beror i hög grad på kyrkan själv för kyrkan har isolserat sig från folket. Man har samlat folk till gudstjänst och man har haft förkunelse och präster och biskopar har styrt men man fanns inte där människor var, i föreningslivet och i fackföreningensvärlden utan man höll sig på sin kant. Det var ännu viktigare, folket var isolerade från kyrkans beslutande organ. Då kallade man en person att utreda förhållande, karl manfred ohlsson. Han skapade socialetiska delegationen som skulle lösa problemet med avståndet mellan folket och kyrkan. För dem var att man skulle ge dem poltiska partierna större inflytande i kyrkans beslutsprocesser. Svenska kyrkan skulle bli en demokratisk folkkyrka. Den andra grejen vad som stod i fokus skulle inte vara gudstjänsten eller andliga grejerna. Det som skulle stå i centurm var människors livsfrågor, kyrkan skulle diskutera etik och värdefrågor istället för att snäva in sig mot dop och nattvard och gudstjänst. Man sa inte att kyrkan inte skulle fira gudstjänst, men man skulle bredda sig och ta hänsyn till frågorna som folket själva hade. Om man säger att den gamla folkkyrligheten, så gfolket som objeket för kyrkans verksamhet så såg den nya folkkyrkan folket som subjekt. Det är folket som ska forma kyrkan genom att kyrkan ska bli demokratisk och folket ska ta del av beslutsprocesserna i kyrkan.