Rit och berättelse 2

Myt och Rit

Om man funderar öve rmänniskan och mänsklia existensen.
Det finns förmåger perception reflektion och handla. Men världen som vi lever är i en tankevärld vi lever i våra tankar och känslor det är en del av vår existens.

Faktorer  livssituation
kroppen/psyken – utgör en del.
Sociala verkligheten (förutom att vara en kropp som vi är i så finns det ett socialt sammanhang) sociala strukturer.

Man kan säga att vid kroppen är det begränsningar, man är begränsade av konstruktioner. Att leva i sociala vekrligheten är det att leva i sociala regler och vissa roller etc.

Sedan också
Fysiska verkligheten (den har också begränsningar)

Det som gör oss till människor är relation att vi utvecklar föreställningar i relation till det här, me också värderingar. Och inom ramen för detta vissa intressen ”wants”. vad vill det.

Om man talar om myten och riten som funktkion så måste det finnas ett behov. De här behoven kan relateras till livssituationen vi befinner oss i och hur vi refererar och relaterar.

McAdamas, talar om som vi gick in på förra gången vad osm motiverar oss. Han talar om 2 övergripande krafter. Agency och communion. Dels gemenskap och utvecklas som individ. Det är 2 teman som kan fungera som paraplybegripp på intressen och önskemål i individen.

Man kan tala om psykologiska/sociala behov av olika slag. Som kan vara grund för oliak intressen. Att man har ett behov betyder itne att man ska tillfredställa behovet. Man kanske har andra prioriteringar. Och man kan säga i den mån att detta är korrekt med psykologiska behov så kan man relatera till hälsa. Om dessa är uppfyllda så mår man bra omd e inte är uppfyllda så mår man inte bra. På samma sätt som fysiologiska behov. Detta är dock på det psykologiska planet. Ofta ligger det till grund, att vi vill må bra. Så vi försöker i möjligaste mån agera så attt vi tillfredställer behoven.

Om man tittar på myten och ritens funktion.
Vilka behov svarar de mot? Ett behov är naturligtvis, om vi ska kalla det för informativa en funktion kan man kalla öf rinformativa. Myten är betydelsefull, i den mån den ger oss en bild av verkligheten. Om man tittar på den tidiga forskningen kring fmyter och riter. Man tenderar att göra en distinktion, det är ofta på andra kulturer och religioner. Man gör en distinktion mellan den moderna och primitiva människan. Myter som man tittade på menade man syftade, de skulle tolkas bokstavligt.
Det är också en del av primitiva människans sätt att förstå verkligheten. En av de främsta på detta ätt EB tyler, att är att myterna är som vetenskapliga teorier. Att ge en bild av hur det gick till när jorden uppstod. Ur det perspektivet är dels så säger man att det är deras funktion att läsa på det sättet. Det här är naturligtvis så fyller de inte sin funktiona tt ge en korrekt bild av verkligheten. Myterna är falska, det är historier iv kan lägga bakom oss. Om vi tar skapelseberättelse.
Detta betyder också att det inte finns moderna myter då vi har vetenskap. Man kan karl popper, som är en av de mest framträdande gestalterna inom vetenskapsteori. Han menar att strängt teori att det inte r skillnad mellan vetenskapliga teorier och myter. Vad det handlar om är den attityd man intar till förklaringar om verkligheten. Man för vidare en vetenskaplig teori, man skicka rmed implicit ett budkspa i detta att denna vetenskapliga teori måste man revidera.


Vanligare är att man menar att de är inte skrivna på det sättet, ma ska inte förstå för bokstavliga redogörelser utan man ska förstå symboliskt. Det är formen men de har ett innehåll som måste uttolkas. Enligt tyler är det inte på allvar då.
Men det här sättet att närma sig myten finns inom olika discipliner. Segal ger exempel på existentialismen och närmer där albert camu, den franske existentialisten. Som betraktade myten som ett förtätande om människans existens. Segal refererade också till en protestantisk teolog rudofl botman, som tillämpade det här på NT, att NT och jesus ska inte förstås bokstavligt.Att änglarna och demonerna var barlast som hindrade budskapets i NT: man skulle avmytologisera saker i NT för att befria dess egentliga kerygma.

Det innebär att föreställningar att föreställningar till helvete och himmelen, ska förstås som att befinna sig i gudsnärvaro eller inte. Det som han inte avmytologiserar bort är Gud, han finns med som en aktör i tillvaron. Syftet med detta är inte att göra evangelierna snällare att sälja, utna så här det var tänkt att läsas. Det är inte anpassing utan tvärt om, att vi måste göra arbetet att frilägga evangeliets egentliga mening. Det segal säer är varför pakterar man på det här sättet om det bara står i vägen. Det kan man tänka generellt om de har ett underliggande budkspa varför paketera det i berättelser.



Detta förkommer också inom psykologin att man ser myterna som saker som säger någonting om människan, inte minst om människans inre. Det psykologiska spelet. En av dem är sigmund frued som närmade sig myten och riten på ett tydligt sätt utifrån psykoanalytiska perspektiv. Där är oideupus komplexet har han från grekiska mytologin. Om man tittar på den nivån så försöker iodipus undkomma istt öde. Han vill inte döda sin far och äkta sin mor. Men det är egentligen det precis det man vill på den ”latenta nivån”. Man kan se vilken funktion fylle rmyten för den enskilda läsaren. Man kan tänka sig att den soms kriver ner gör det som en uttryck av inre konflikt att rest av 4-5 åringen som har oförlästa konflikter kvar. Men även för läsaren fyller den en funktion. Även på en latent nivå tillfredsställa förbjudna behov. Berättelsen är partiell uppfyllning av önskningar. Om man lägger ett mer generellt perspektiv på det här. Att man identifiera sig med huvudperosne natt tillfresdtälla behov som man inte kan i vardagliga livet kunde inte vara så mräkligt med att man åker med hjälten i filmer.

Han lägger också ett liknande perspektiv på riten. Tvångsneuroser och religionsutövning, handlar om det rituella beteendet i termer av tvångsneuroser, det rituella beteendet är som tåvngsneuroser handlar om hålla bort konflikter. Religiösa riter är egosistiska eller själviska drifter som hålls i schack. Totem och tabu har talats om psykoanalysens skapelsehistoria, att grunden för kulturens framväxt är oidipala konflikt i urhorden bland de första människorna. Att den styrdes av mäktig despotisk hanne. Och sönerna slog sig samman och dödade hannen och efter detta hade skett ångrade man sig djupt och hannen hade varit en ledare. Här grundlades kulturen medvärden att förbud mot att döda och incest. Kontroll över sexuella och aggressivitet. Denna hållning kommer i uttryck i rituella måltiden. Att man 1 gång per djur dödar totemdjuert. Som är heligt som inte får dödads då dödar man och äter upp det. där finns konflikten. Det förbjudna samtidigt som man vill inkorporera faderns kraft. Väldigt mycket riter och myter handalr om inre konflikter.

Ett annat perspektiv finns hos en annan psykolog som i hög grad referedade till myter och teorier. Karl gustav ljung, han gjorde på eget seätt ö. först var han färgad av frued men senare betonade han mognad och självförverkligande gneom livsloppet individuationsprocessen. Den viktigaste aspekten i processen det är 2 delar. Först är den delen när man etablerar sig på sociala scenen. Sedan vänder man tillbaka åp sig själv för att fixa saker som är oförlästa och inte kommit till uttryck. En av de viktigaste saker är att komma till ett hän att jaget är ett perifier del av psyket. Det handlar om att inordna sig inom arketypernas arketyp nämligen självt. Detta är en inre process som människan har att anträda. En äventyrlig process den processen har fått en mytisk gestaltning. Dessa myter har gett form åt processen. Man säger att det finns en likhet hos det oidipala temat om man ser hos oidipus, att det säger något av människan.att det beskriver en grundläggande del av psyket hos fruends fall en konflikt. Man kan säg atat de beskriver något av människnas psyke samtidigt som de syftar till att underlätta processerna. Att hjälpa människan att relatera till denna inre verklighet.

Myter fylle rsåledes en funktion. Josef cambell har skrivit ett verk hero of the 1000 faces. Han talar om hjältemyter som en sak för individuationsprocessen. Nu är det inte bara analytiska psykologin som har sett vinsten med myterna, det finns också inom psykoanalytiska traditionen. Med sagornas betydelse för barnen. Man kan tala om sagor och myter att den distinktionen är svår att dra segal har en öppen defition av myter. Att utifrån den definitionen kunde föra in ett antal sagor i myterna. Myter tenderar att handla om personer som är exceptionella elle rhar extrordinära förmågor. Som man kan uppleva en viss distans till som människa. Som barn men också för barn, är det mindre tillgängliga och mindre användbara om man jämför med sagor. Om man tar jack och bönstjälken med som jacks om planterade en böna och så klättrar han upp. Det finns inte jättar utan det finns vuxna. Det är ett sätt att förhålla sig till litenhet. Vilket hopp finns det för mig som liten varelse. Att sagor som befinner sig under vidriga förhållanden som askungen. Att oförmögen. De kan fungera som modeller för det egna livet.


De menar att västerländska samhället är fattigt på myter att det är vile i tillvaron och fattighet och tomhet i tillvaron. Det kan manfundera på. Det sättet att se på myter/berättelser, betyder att de fyller en funktin som man kan relatera till livet. När det gäller myter och sagor så är det ofta så att de har inte bara en informativ funktion. Att när man har berättat dem 1 gång så är det klart. Utan vi har behov att höra samma berättelse eller saga gång på gång. Det kan man förstå psykologiskt att det här är modeller för hur vi ska hantera verlkigheten som ständigt måste aktualiseras. Detta reflektera till den personliga tillvaron och verkligheten i stort. speciellt barn vill höra samma historia om och om igen. Om man hittar på sagor själv. Jag har ett antal sagoupplägg en handlar om en dotter 5 år rebecka, hon bor i en stad och 3 vänne roch hudnen fido som är välbeställd. Och en kanin osm är intelektuell och en sjöbjörn. Den historien som jag berättade då den vill jag höra. Jag hittar på i stundens hetta. Ibland tror jag inte man är medveten att det inte bara är underhållning. Det fylle ren funktion för den uppväxande. Man kanske själv är bärare. Att de generar känslor osm man trivs med. salig lycka emotionella. Men det kan ocksåå vara det återbäerttande av viktiga centrala teman. Det här är något vi kommer åtekromma till. Vi kommer tala om födelse och liv och förändirng och utveckling sorg och förlust, i samband med det tänkte jag att vi kan hitta berättelser som svarar mot skeenden i tillvaron.



På det sättet kan myten kan fungera. Något anant som lyfts fram starkt inom literaturne är att både myten och riten kan fylla en social funktion. Relatera inte så mycket enga personliga individuelal utan mer gruppen och gruppens sätt att fungera. Jag nämde förut frued och jung. Int eminst frued som var grundläggande inom psykologins framväxt. En central inom socilogin var emildur cannes han var ockås viktig inom religionssocilogion.

En tidig tanke var bibelvetare var william robertsosn smith. Var att religionen framförallt och riten syftade till att uttrycka en social funktion först och främst. Att uttrycka den sociala gemenskapen. Det var ritens främsta redskap. Att bevara upplevelsen att vara en grupp. Det var EC knöt vidare på. På ytan är så visar man beroende och underkastelse till denna högra makt. EC menar att denna gud som man tillber är ett uttryck, Gud var en symbol för gruppen. Det man relaterar till i religiösa riter var inget annat än, de var en större verklighet än de själva. Detta större var gemenskapen eller gruppen man tillhörde. På det sättet kan man säga att Gud var symboliskt uttryck för detta. Att de starka känslor av glädje eller emonetionellt brörd av riterna var att i gruppen.

Detta kunde man föra vidare man kunde ta vidare att riterna syfte medvetet tilhöra grupptillhörigheten och gruppens storhet. Kanske i vissa religiösa sammanhang. I idrotten kanske också. Det som är centrala är egna laget. Men man kan fungera på. Man har egna vimplar och färger man sjunger. Om man kunde byta ut det som sker nere på planet och känslorna är dett samma. Man fäster med vi. Man hyllar gruppen och vara del av gemenskap.


Man kan säga tt människan lever på lite olika nivåer. Om man talar om det sociala sammanhanget och den social strukturen. Så är det en skapad värld. Det är en konstruerad verklighet som står i risk (om man tar naturen och de fysikaliska lagarna så är det absoluta gränser för oss som människor). Inom sociala vekrligheten finns det regler gränser som är etablerade i det sociala rummet. Då blir det saker som händer eftersom jag går utanför rättigheter/skyldigheter.
Här menar en atropolog som refererar till myten är ett sätt att legitimera den rådande sociala strukturen. Myten träder i funktion som grund att legitimera den sociala verkligheten.

Det kan finnas ett behov,d e rgeler och sociala strukturer måste ge någon form av legitimering. Också riter, här kommer vi också in på begreppetmakt. Att det finns intressen att bevara en social struktur. Man kan titta på myter och riter hur de används. När använder man sig av riter av myter att vidmakthålla en viss ordning. Hur kan man använda av myter att skapa förändring. Det finns en dialektik, mellan myter som är del av en religiös tradition och sociala strukturen. Ett anant sätt när man tittar på t.ex. myter och riter så funkar de som en återspegling av sociala strukturen. Soc strukturen är primärt och det övre är sekundärt. Påverkan kan dock ske åt båda hållen.

När det gäller den sociala strukturne är det inte så, även om den sociala strukturen är statisk så sker det ett flöde med vilka osm ska besitta de olika positionerna i den soc strukturen. Man kan tänka sig att det finns en viss uppsättning rolle rsom hra funnits där. Men människor dör och föds och de kommer passera rolle.r hur ska detta organiseras utan att bli turbulent. Det utgör en förändirng med konkreta individers plats i soc strukturen.

Man har tittat på passageriter ur ett socialt perspektiv. Jag går inte ytterligare in på et nu, utna återkommer det i början på nästa föreläsning. Vi kommer prata om olika passageriter. Men hans sätt att se på passageriter är att de fylle ren funktion för individen att relatera till sin gamla/nya verkligheten och dels till gruppen att de här förflyttningarna sker utan att alltför mycket oro uppstår. Det är ganska dramatiska förflyttningarna. Ena studen befinner hon sig där och nästa där hur hanterar man fltyten av riten passageriter är ett verktyg för sociala rörelsen.