Islamkunskap 2

(lektion 3 skrev jag på papper)

PM
Nästa gång afrika då ska vi skriva PM till 3dje november PM 4.
De 5 första kapitlen handlar om 5 länder. Vi ska skriva ett pm (vi känner till omfånget).
Välj 2 länder. Och skriv och jämför hur islam har kommit dit och islams historia och nuvarande situation.
Antingen historiskt hur islam slår rot eller dagens situation. (fokusera på ena, men glöm inte det andra).

Vetenskap/medicin
Vi har många exempel på vetenskapsmän och deras produktivtet. Man engagerades sig rätt snabbt i dessa frågor,v etenskap av olika slag. En sak man ska vara försiktig med, det är att dra likhetstecken med de osm är kända i västerländet, att de är betydelsefulla i sin samtid. Det behöer inte vara likhetstecken.
Som i alla vetenskapliga kretser så kan det finnas överdrifter. Al beruni, som är ganska känd han ska ha skrivit 150 böcker. Det är en enorm produktivtet. Då är frågan vad är att ha skrivit en bok. hur mycket behöver det vara för att kallas en bok. ungefär 1/3 av hans skrifter finns tillgängliga idag. Antingen har de försvunnit, eller så har de överhuvudtaget funnits. Hur vet man att det är 1/3. Tänk om det är allt han har skrivit eller om resten är rykten. Av det som finns tillgängligt finns det opublicerats. Det har inte getts ut i en kritisk upplaga. Bara för att det ifnns en handskrift betyder inte att den är tillgänglig för forskare. Vad menas när man pratar omalla sakerna. Hur kommer det sig att det har blivit så blomstrande forskningsmiljöer. Vad gjorde att forskarna kunde få ihop så mycket bra. Kontunitet med grekisk vetenskap, hellenistisk vetenskap. Ptolemisk vetenskap. I alexandria och i egytpen så fanns det väldigt mycket praktiskt vetenskap. Man gjorde experiment. Mycket av det har man tagit över, man intog Egypten. Det finns en förklaring.

Vad pysslande man med i gamla Egypten? Man hade väldigt mycket forskning och experimentlusta, med vattenkraft. Hur kan man förflytta vatten. Det är väldigt avancerade saker det pysslade man med. man hade magnetism. En av sakerna var att man hade gudastatyer. Som man satte på räls. Sedan hade man magneter på dem. Inbyggda med dem så gav man dem en puff då drogs dem emot varandra. För dem som tittade på såg det ut som mirakel. Praktiska experiment för tempelkulten.

Religiöst så fanns det kristna och judar och en del kvardröjande, hedniska religioner. Det fanns kvar ganska långt in på 300 talet hade man zoologiska trädgårdar med heliga djur.

Vetenskapligt fanns det massor, man hade framstånde och det var välorganiserat. Och mycket av det man hade gjort i den hellenistiska vetenskapliga världen. Det man idag skulle säga varför gjorde man inte något av dem. Ni var så nära, det var kul att det pyser. Det måste ha funnits en enorm skaparlust. Kanske fansn det incitament för att man hade gott av arbetskraft. Men man kunde ha fontäner som också kräver en hel del ingengörskonst.

Egypten i sig är känt för sina arketektoniska monument som kräver en hel del tankemöda. Mycket fanns kvar och det kunde man ta över. Det var delvis uppblandat med det romerska tänkandet att det ska finnas vattenledningar och krigskonst.

Man tog över en guldgruva. När man tar över det här så finns det olika förhållningssätt. Antingen tänker man att man bygger vidare. Eller att det är så bra att vi törs inte kritisera detta. Båda förhållningssätten finns. Det är lite vanskligt att döma en forskare pågrund av det ena och det andra. För de var inte helt konsekventa. Man måste sätta in varje bok och skrift i ett sammanhang. Ingen forskare vilken sida han en står på är isolerad, utan man måste se deras skrifter och deras nydanande i ett sammanhang. Idag är forskning inte heller isolerad.

Man kan se att i muslimska samhället så blomstrar vetenskapen främst i städerna. Det är naturligt att det är där. Större koncentrationer, och man kan avsätta människor som gör annat än att skaffa mat. Också influenser från andra håll. Det är i städerna det händer saker. det händer mycket, vetenskapen blev en social instution. Och en del av kulutren. Därför kan man kanlla det för en muslimsk vetenskap i en mulsimks kultur kontext. Manv ille att vetenskpaen skulle vara etisk och neutral. Man ville inte vara bunden i religiösa tänkande för vetenskapen. I europa så hade man med skapelsetänkandet, att världen var skapat på en vecka. Hur har det hamnat här om det inte varit havsyta.
Det ville man undvika, när man inte har den religiösa förförstålesen så är man också väldigt fri. Man blir inte heller bunden till en specifik kultur. Men det var inte bara muslimer inblandade.
Al buruni han levde 973-1048. Men att vetenskapen kan bedrivas av ickemuslimer i en muslimsk kontext.

För den muslimska världen är arabiska vetenskapens språk. Det bidrar till att vetenskapen får en stark ställning, när alla kan läsa alla andras verk. Det översätts till arabiska. Det är paralellt till hur det var i europa med latinet var vetenskapens språk. Men i uppsala när man promoveras så hålls det långa tal på latin. De får skicka in sina manus till institutionen för klassiska språk så läser de upp, latinet har en stark ställning inomden vetenskapliga världen. Väldigt mycket har publicerats.

Det gör att den vetenskapens som sprids får ett stort område. Det sker samtidigt som en allmän arabisering. Ska man kunna bli någonting, så måste man kunna arabiska. Det är också koranens språk inte minst. Det sker en allmän arabisering av kultur och språk, i hela den muslimska världen under de första århundranden av det abbasidiska kalifatet. Att vetenskapen dras in i det är inte så konstigt.

Arabiska var inte modersmål för alla då, man skrev ockås en del på persisika. Ävne om man skrev på persisiska så översattes det ändå till arabiska. En tydlig vetenskaplig gren förutom naturvetenskapen är lingvistik. Man behöver kunna översätta. Man behöver kunna förstå andra språk, så det blir fililogi och lexikografi att göra ordböcker att förstå.
För att översätta vetenskaplig text, man måste kunna väldigt mycket. Det är kvalificerade människor. Ma översätter saker från:
Persien
Indien
Grekland, bl.a.

Ju mer man översätter, desto mer intresse får man för vetenskapen och desto mer intresse man får för vetenskapen desto mer måste man översätta. Ganska snart så förstår man att man är muslimer och man har tagit över saker från andra civilizationer.man har tagit över politiskt, att man också tar över vetenskapligt det stärker det hela.

Ett ställe där man gjorde mycket översättningar är i Bagdad (800t). när man har ett gäng som översätter så måste någon betala. Det var ofta så att någon sponsrade arbetet. Man betalde för det man beställde. Man hade översättningsbyrårer/konsulter som jobbade med det här. Och man betalade per översatt verk. Man inrättade ett bibliotek i Bagdad, och det drogs fler till Bagdad. Nu var det inte så stor skillnad melan grenarna.

Vetenskap var ganska diffusti och många höll åp med allt möjligt. Översättning och filologi är enegen gren, i naturvetenskap är det lite rörigt.

Astronomi
Det är en av sakerna man tog över i antiken, det vvar en utvecklad gren av vetenskapen.
Många grenar inom matimatiken har översätts som hjälp för astronomin. Det fanns många orsaker till att man ägnade sig om astronmi.
Det är bra att veta när man ska betala skatter, inte ungefär när nymånad. Det är ett skäl, plus att man ska kunna fira fester samtidigt. Vetenskapen har ett praktiskt syfte, det är ett arv av de gamla grekerna.

Men astrologi praktiseras pralellt med astronomi, och det var inte helt skilt. Navigationen är en del av detta. Man vill kunna peka riktningen mot mecka. Ska man våga sig över ett hav så måste man ha ett riktmärke. Det här är viktiga saker som har praktiska syften. Man hade ofta som mål att både korrigera och kompletera den astronomin man fått från grekerna. T.ex. det här var bra, men kanske det är så här också.
Matematiken hade också en viktig roll i astronomin. Matematik och astronomi hängde ihop, och det ena hjälpte det andra. Man gjorde enroma observatorier där man kunde göra storskaliga experiment. Där är också intressant att man la till indisk kunskap när man kommer i kontakt med det. man hade kunskap därifrån. Intressant är att indierna tog från grekerna, saker inom astornomi som är levande indien idag. Man har altaren till 9 planter. Det är vanligt med horoskop. Det binds ihop väldigt mycket via världsdelar.
Man var från muslimskt sida inte helt konsekvent man använde nya och gamla metoder paralellt utan att se vilket som var vilket. Det kompletterade avarandra.
Inom astronomin så hade man 2 huvudriktningar.
Den östliga skolan
Där var man matematiskt orienterad
Västliga skolan
Var man mer filosofiskt orienterad.

I väst har vi andalusien spanien som viktigt från 800 t. man låg lite efter, för att det var så långt borta från de andra centren. Man resete österut för att skaffa information från de andra bibliotek. I andalusien och i några av de afrikanska områden så hade man gått in i en återvändsgränd för man vågade inte kritisera aristoteles. Man trodde det var bäst att hålla sig till aristoteles, emdan i öst så hade man motbevisat honom. Man kom ingen vart, här har vi ingen religiös bundenhet utan en vetenskaplig.

Men de praktiska bitarna av astronomin som vi har nämnt, att:
Hitta riktningen till Mecka.
Hur kalendern ska fastställas.
Måste veta ramadan, när den börjar.
Men också när solen går upp och när den går ner, att göra beräkningar inte bara titta. Dessutom bönetillfällen, på morgonen eller mitt på dagen när är det.
Kibbla, med riktningen mot mecka, det var så viktigt att man ibland byggde om moskéer, när man insåg att de inte stämde. För att hitta riktiningen mot mecka. Då måste man veta meckas exakta geografiska i jämförelse mot här. Det gör att man måste ha koll på geografi inte bara riktning.
Geografin utvecklas också. För att hitta till mecka.

Det blir en sidoeffekt,, också mäta avstånd hur långt är det mellan avstånd. Det kan man mäta i dagsresor. Men det är inte så exakt alltid. Det utvecklas mer och mer. Man utvecklar också astrolober som är instrument för att se på himmelen. Kvadranter, som också används till sjöss, och kompasser.
Det är intressant att man satsar på instrumenten.
Isfanan, är ett intressant center. På 1000 bygger man stora och välorganiserade observatorier.
Alla stora sakerna hade man jättestora observationer, man hade observationer som skulle löpa 30 års period. Omloppstiden för saturnus.men man la av efter 18 år för han som bekostade dog. Bara att man kom på tanken att arbete i ett projekt i 30 år. För att se manickerna så behöver man personal, man måste samarbeta. Men man måste ha en finansiering. Man ser en bild att man prioriterar vetenskap på ett sätt. att man är villig att betala löner omkostnader, att bygga observatorierna. Man prioriterar vetenskapen. Ett sätt är att få någon med gott om pengar att göra det.
Men på andra håll eftersom han dog, så kunde man finansiera med fromma stiftelserna Waqf. När en person avled så kunde han en del av pengarna ska gå till en stiftelse, det är ett sätt att stödja sjukhus eller social verksamhet men också vetenskap. Finns det ställen där man kan tjäna pengar på, om en stiftelse ska driva en kvarn. Då kan efterlevande stifitelserna få pengar. Ganska tidigt var medveten om sponsringens betydelse för vetenskapen.

Matematik har också en koppling till geografin (kartografin) och nautiska vetenskaper. Allting samverkar till att lyfta ett samhälle. man kan se när man får bättre kartor och får säkra färdrutter då kommer handeln ockås att få ett lyft. Man slipper ta omvägar. Det kommer också att ge vetenskapen ett lyft i och med attman kan besöka olika lärosäten. Hur lång tid tar det att åka till lärosäten. Det binder samman, också samhället att man har kartor och man vet var de andra befinner sig. man får en ny syn på sig själv.

Man gjorde stora landvinningar i algebra geometri, aritmetik.
Man hade också koll på optik, det hade man tagit från grekerna. Där höll man på med linser och solstrålar kunde brytas dels i glas och dels i vatten. Man utvecklade detta. Man gjorde något intressant. Man gjorde kontrollerade experiment. Man gjorde systematisk forskning som kunde upprepas som kunde upprepas av andra. Inte bara skriva såhär gjorde jag. Utan exakt den här linsen det här avståndet. Då måste man veta den linsen hur är den och slipad. Men olika saker, man måste ha ett mätinstrument. Man kunde upprepa experiment för att se om de fungerar. Ju fler tillfälen de fungerar lika.
Det gjorde också att man hade lite bättre i ingenjörskonst då ser man för att de håller. Det kan vara intressant att se varför det håller. Man kan räkna ut saker. ingengörskonst handlar dels om att bygga hus, broar, vägar, moskéer, minreter. Man utvecklade koniska valv, det är kupoler. Det är stora saker. det gäller att hålla tungan rätt i mun. Så att maninte chansar. Mekanik,man lyckades fixa till något som liknande en proepller. Men kanske inte lyckades klura ut vad man skulle använda den till. Man hade praktiska och mekaniska annordningar, för att transportera vatten. Lyfta och transportera vatten. Vatteklockor och fontäner och andra specialiserade grejer. Man gjorde också maskiner krin gen böjd axel. En sak man gjorde med alla, var att man gjorde böcker med illustrationer som visade hur mekaniken fungerade. Det är smart att visa en skiss hur saker hänger ihop. Då behöver man inte åka dit utan bygga en likadan. Det krävs en ganska stor organisation. Det är dyrbara böcker, men att ha en sån bok på bibliotek är värdefulla.

Det viktiga är att man anvbilder och visar hur de mekaniska sakerna fungerar. Man använde det på många sätt att sprida kunskap, konstbevattningen. Det gällde att räkna ut och visa hur man gjort efter. Man gjorde i en del fall underjordiska ledningar för vatten. Rör där man kunde leda vatten. Det är intressant där det är varmt.

Nautiska vetenskapen
Hur man seglar. Men för att det ska vara meningsfullt ska man ha en bra båt. Hur är den? Den ska vara säker, klara oväder. Och transportera människor eller gods. Det är billig toch man behöver inte stanna. Det är snabbt sätt att ta sig fram och relativt säkert. Det gjorde också att från arabiska områden seglar väldigt mycket österut. Man kommer till indien och kina ladnvägen. Men till indoneisen och ö områden. Det är via båt. Det blir väldigt viktigt, vi kommer upptäcka hur mycket båtarna betyder. Det var enorma landvinningar.

Det man också lyckades bra med var gruvdrift. Det tog man över och vidareutveclkade. Metallförädlning, man måste göra av det man hittar. Man lyckades också med papperstilverkning. Textilindustrin blir också väldigt viktig.
I alltiopa finns också kemi. Här blandar man alkemi mycket. Det är esoterisk visdom t.e.x hitta guld. Kemi är viktit för att det leder vidare i farmakologi.m man litar på örtmedeicin. Man var pragmatisk inriktad. Medicin är viktigt, folk är sjuka och behöver någon som hjälper dem. Redan på 800 talet var Bagdad ett centrum för detta. Det fanns regionala centrum. Som försökte tävla men det blev aldrig. Man tog hellenistiska arvet och försökte vidareutveckla det. det blev en tämlig likartad medicinsk prakti, och hu rman gjorde. Man sponsrade en rad översättningar av medicinsk literatur och alkemi. Och det var både grekiska och andra verk som översattes. Man skrev också nya saker, en del orginella. Men man grundade sig väldigt mycket på hellensitiska arvet. En person är al tabari som dog 858. han var en kristen som konverterade till islam. Han var en av dem som gjorde nydande upptäkter. Han skrev en bok där han jämförde traidiotoner. Det är viktigt att här gör man så och där ser man annorlunda.
Och på 800 talet samtidigt som den adnra. Så gjorde man seriösa försök att systematisera. Att medicin var en så stor vetenskap. Så an måste systematisera, alla kan itne bli lika bra. Man måste specialisera sig. därför valde läkare och vetenskapsmän delgrenar. Det var en viktig trend att fokusera på empirisk kunskap. Man gjorde fallstudier. Man fokuserade mindre på teoretiska reflektioner. Hur funkar det och hur gör man bland patienter. Eller vad kommer sjukdomen ifrån.
En del översattes till latin och kom till europa. Det var den praktiska sidan som var viktig för arabiska läkarna. Många var apotekare. Det motsäger att man var specialiserad. Men det är en form av specialiserad att vara läkare som ska ge mediciner. An kan se det så.

Det med anatomi är känsligt,hur får man reda på hur det ser. man ägnade sig också lite åt kirurgi. Man var lite försiktig men man lyckades också utveckla en del såna saker. en del saker man kom på var blodomloppet. Vad som också hände var att man utvecklade stora medicinska instuti där man kunde studera. Det hände på 1100-1200 talet. Damaskus ock Kairo är sådana centrum. Många sökte sig till sådana instutioner för att studera. De hade ne attraktionskraft utöver det vanliga. Och många avläkarna var välintegrerade i samhället, vilket är skillnad i samhället.
Läkarna var välintegrerade. Många var ledande inom juridik och teologi. I damaskus på 1200 så grundande man om man översätter skulle vara en medicinsk högskola. Där hade man som syfte att lära ut medicinsk vetenskap. Och den fick väldigt hög prestige, den drog till sig lräare och studenter. Lärare kunde undervisa och studera teologi. Det var välintegrerat och hängde ihop, och var vetenskapligt fritt. Sjukhus är en muslimsk skapelse, de var först i världen med detta. De öppnade sjukhus som välkomnade människor som behövde vård oberoende av personerna (1200 t).

Man var också så framme att man bestämmde sig för att ge sjukvård åt fångar i fängelser. Dessutom så annordnade man mobila klinker, vårdcentraler som man kunde ge sig av till bergsbyar.
Sjukhusen där man behandlade folk där behandlade man män och kvinnor på olika avdelninga.r man hade speciell för smittsamma sjukdomar. De måste vara isolerade. Sedan hade man speciella för folk av mentala sjukdomar. Det man ser där är en psykiatrisk klinik, och en epedemi om man ska översätta det till moderna termer. Man hade också bostäder för läkare och andra personal, de bostäderna fanns nära till sjukhusen. En del sjukhus hade både bibliotek och apotek. För att läkare och studenter skulle kolla upp saker. eftersom man inte kan allting heller.

Man hade undervisning för blivande läkare, det var både klinsikt och teoretiska föreläsningar. Nu vet jag inte hur lång undervisningen var, de kanske inte hade legitimation. Man skrev också böcker om medicinsk etik och uppförande koder.

Medicinen är beroende av farmakologin. Det hänger ihop väldig tmcyket det går inte att skilja åt. Man måste se att de funkar. Särskilt i andalusien, de var både farmakologer och läkare. Man utvecklade botaniken genom det här. Då ser man hur vetenskapen hänger ihop. För att se hur de hänger ihopå måste jag ha koll på botanik. Det gick tillbaka när ländarna koloniserades, man höll inte uppe traditionen.

Konst och arkitektur.
Vad är islamisk konst, man kan tänka att det är konst som fabriceras av muslimer. Men det är lite paralellt med vetenskapen. Så enkelt är det inte. Utan det är vissa relativt lätt igenkännliga stilar som återkommer i muslimskt dominerade områden. Det kan också vara kristna och judiska konstnärer. Som man inte behöver muslim för att avara del i de projekten.
Det blir lite krångligt, vad är islamsik konst. Är det pralellt med kristen konst. Att kristen konst det man hittar i kyrkor eller kulter.
Kristen konst brukar defineras vad som har med kulten att göra, kyrkor i kappel och har med religoinen att göra. Här är en jätteksillnad för i islamsk konst så är det all konst.

Islamsk konst börjar på 700 talet, med klippmoskén. Varför är det viktigt att bygga klippmoskén. Den är stor. Dels har jerusalem en stor betydelse. Men sedan är det ett landmärke att det ska synas att vi intagit den viktiga staden sedan har man byggt den på historisk mark, där templet låg. Det är inte alla som är förtjusta i det.

Konst spelar generellt mindre roll i muslimska välrden jämfört med poesi och musik. Och visuell konst har inte en hög status.

Det är två olika utvecklingslinjer, i västerlandet finns konstförmålet för sig själv. Det är inte så viktigt vem som gör sakerna. Beställningsverk av härskare finns i alla länder. Men det finns en viss distinktion hur man ser på konsten vad har konsten för betydlese. Den stora skllnaden är om konsten kan stå för sig själv, eller bara finnas på muséeum. Det kan den egentligen i den islamiska kontexten.

Men arkitektur är viktig. Men i den finns alla andra konstformerna representerade. Akaligrafin finns där. Man gjorde det till en konstart att skriva vackert.
Varför blir det så viktigt, koranen i sig har en enormt viktig status. Guds uppenbarade ord. Man kan säga att det här är så viktigt. At när man skriver korancitat kan man inte skriva hur som helstutan det blir en konst för sig.

Man har också tendenser att använda bruksförmeål att öra dem till vackra och tjusiga konstförmeål. Om man ser till att man omvandlar bruksföremål till konstförmål så är det tydligt med estetiskt sinne att de som är vackra. De som har blivit vararade idag är de tjusigare. Men det som är väldigt viktigt är arkitekturen. När man tar öve rett landområde så är det viktigt att ta över. Det kan man göra genom att synas i statsbilden.
Arkitektur är högsta konsten eftersom den kostar mer än annan konstform. Det kostar rätt mycket att bygga ett hus en palats. Det håller rätt länge. Man visar att det är dyra och påkostade projekt. Det är också för att de ska synas. Det kostar, och syns om man bygger en moské. Det är lite granna att visa lokalbefolkningen att nu ska ni veta vem som är herre på täppan. Man bygger också madraser. Många bevarar i hundratals år. Men man bygger också en del palats, karavanhotell.
Badhus bygger man också, och en hel del mraknader. Gallerior, att det är en konstnärlig stil, det är också att främja handel. Att ni som hyr marknadsplats kan betala en extra skatt. Marknadsavgift. De sekulära byggnaderna har inte bevarats i lika hög utsträckning som de religiösa.
Kaligrafi hänger ihop med arkitektur eftersom den används i arkitekturen.

Det är inte bara bokkonsten och skrivkonsten m.m. utan att få upp ett religiöst budskap i text är ett fantastikt propaganda. Att det står det och det. man vet vad det står. Man måste se i perspektiv att man tog över i gamla grekiska och romerska sättet att tänka. Romarna var hejare på den här typen av propaganda, augustus satte upp sitt porträtt överallt. Romare och greker var väldigt bildinriktade. Inskriptionsinriktade var romarna.
Han hade verkstäder där han porträtterade honom. Man hade stilar där man hade augustus när han var yngre äldre m.m. helt ingekänligt som augustus. Ren propaganda. Hela romariket efter augustus, är välidgt präglat av det här. Det grekiska området är präglat av bildkonst. När muslimerna tar över i områdena. Och nej ingen bildkonts, inte religiös bildkonst tar man avstånd. Det är inte bara det, vi tar över men på ett annat sätt. inga avgudar. Man måste se i det perspektivet.

Det är en av anledningarna till att man är väldigt radikal i medelhavsområdet. Inga offentliga bilder av muhammed eller i den religiösa sfären. En ordet, det är viktigt, koranen. Här kan vi trumma in iett budskpa.
Skriften finns överallt. Det är inte ovanligt att korancitat sitter här och där, det är inte respektlöst. Man har dekorativ skrift på mynt. Här kräver hantverksskicklighet. Det är väldigt små mynt man har. Att lyckas få dit meningsfull text är en bedrift. Det som är intressant är att man kan använda upptänkliga medier för skrift. Vi har nämnt arkitektur och mynt. Men ma kan också hitta vävda mönster. Sidentyg, att lyckas väva in mönster. Det är väldigt komplicerat att få in mönster. I de här fallen i dyrbara så skriver man in , och att man skriver in ägarens namn. Visar att konstnären i sig inte är dne ivktiga personen. Det är som kungaporträtt man kan titta på.

Det med att gåtor finns i tallriker. Våra fina porslinsserier har en gudlkant, sedan ska det vara diskret. Det skan inte vara massa färger. I den islamska konsten är färger vitkiga. Enda färgsprakande porslinet är glöggservicer.

Vad man också använder sig av som är pråligt är inskriptioner i glasmosaik. Det är något av det dyraste man kan pyssla med.d et tar väldigt lång tid att göra krävs skicklig ahantverkare. Att göra mosiaker så måste man hugga ut varje bit. ’
Det man också drabbas av är horrurvakui. Man är rädd för tomrum. Det ska vara mönster överallt. Det får inte vara dött utrymme. Det gör att man gör väldigt mycket som har blivit bladornamentik. Men också inskriptioner kan sväva ut och dölja tomrum. Ibland blandar man bokstäver med blad och blommor. Och för att åstadkomma mönster så finns det exempel i boken så använder man mosaik. Men också tegelstenar som man kan lägga i skickt och få skuggeffekter.Men det är mycket uträkning att få den typen av skuggeffekter att syns nerifrån marken där man står. Man gör ofta i from av tjocka band som går runt. Men för att de ska bli snyggt måste man ha propotioner. Det är en optisk synvilla man måste försöka jobba med.

Man har en tanke att man inte ska avbilda mänskliga figurer. Det finns inget uttryckligt förbud mot detta. Men ändå så har man tagit till sig det. min teori är att det är starkt avståndstagande mot den kultur man erövrar och tar öve.r det finns inga eller tterst få avbilder av människor av personer i religiös funktion. Däremot i privata så tilläts det. man skiljer mellan sekulära och religiös konst. Man har inga avbildning av muhammed ch allra minst av gud. Medan i den privata sfären så kan det förekomma. Och i vetenskaplig literatur så klättrar de omkring. Men att inte vilja avbilda muhammed, att detta är skändligt. Men det ahr inte alltid varit så. Det finns gott om muhammedbilder, dcok inte karikatyrer. De som avbildar hans liv det ska inte ses som att det har med religionen utan historiskt. Vad hände med muhammed mer som biografi. Det här är ganska vanligt i Persien.

Ett annat arv från bysans är att man vill länka ihop saker. man inramar med geometriska mönster. Det finns gott om exempel på det i boken. Man gör dels blandornamentiken dels geometriska mönster på olika sätt. det är också ett arv så har man blad och blommor så är det geometriskt framställt. Utan tuktade franska parker, geometriskt. Det blir också en egen konstform. Där har vi ett inflytande som når västerländet, arabesker. Det är den typen av möster som man tar upp från det muslimska området. De komplexa geometriska mönsteren finns lite varstans. Det är typiskt för islamsika konsten. En och samma typen av mönster kan överföras från ett medium till ett annat. Om man har t.ex. muralmålningar så kanman samma typ av mönster i böcker och i träsniderier. Och i träsniderier så har man i koranställ och dörrar kan ha det.
Men man kan ha samma typ av mönster på tyg att man väver och trycker samma mönster i tyg. Man har samma mönster fast i annat medium. Att detinte är bundet till en konstform utan att det går över gränser. Man kan till och med ha det i mattor. Det är också lite knepigt med att ha det i matta. At tman får räkna rätt när man ska ha komplicerade mönster.

Man har en färgsymbolik ofta så skiljer man inte mellan färger. Blått eller grönt brukar man inte skilja mellan åt. Man kan nästan se grön himmel.
Svart är inte så konstigt att det assoieras med kaba. Men hämnd och revolt och helvetet. Vit färg brukar assoirceras med kunglighet lojalitet, men också med död. den som har varit på pilgrimsfärd rukar spara pilgrimsdräkt som är vit. Blåa smycken håller borta det onda ögat. Här håller man lite skillnad mellan blått och grönt.
Grönt är muhammeds flagga och alis ytterkläder.
Den himmelska tronen är också huggen av grön sten. Den färger ger harmoni blanas och ungdom.

Jag ska avsluta med en enda reflektion. Tvetydigheter, det är inte så lätt att förstå vad som saker föreställer. Makna inte se vad en sak slutar och ena nna sak börjar i ornamentiken. Det är helt avsiktiligt, man har gjort för att skoja med folk. Utmana dem intelektuellt. Det finns också i arkitekturen. Att man lekermed begrepp i inne i ute, inenrgårdar och ljusutsläpp. I palats inte i vanliga bostadshus iatt leka med begrepp fast man inte har, det finns en viss koncepmation att det tar över, att man leker med de medlen man har.