Jesus och evangelierna 9

Synoptiska apokalypsen

Den har vi i mark 13, paralell i luk 21 och matt 24.
Hela det apokalyptiska tänkandet det var inget som Jesus upfann utan det fanns massor texter. En av de allra tidigaste som har apokalyptiska tänkandet det har vi danielsboken det är en av de tidigaste ex. Men redan i de profetiska trad så har vi elementerna som finns osm kommer i apokalyptiska trad.
Redan amos på 700 talet fkr, han talade om herrens dag som skulle komma. Han har inget uppmuntrande sätt att tala om herrens dag,han säger ve er som längtar efter herrens dag. Det är som man jagar ett lejon men möter en björn sen blir man biten av en orm i sitt hus.
Men herrens dag är förväntan att gud ska grip in och göra allting annorlunda.
Förväntan på guds omvälvande ingripande.

Den synoptiska apokalypsen i kap 13, inleds med frågan från lärjunganra. I luk folk mest.
Lärjungarna säger vad ska hända och vad blir tecknen, det är typiskt apokalyptiskt sett, tecknen och varningarna man ska känna igen. Vi har det i uppenbarelseboken och vi har i 2 thess att laglöshetens människor, johannesbrevet antikrister som måste komma. Såna tecken.
Sedan inleds synoptiska akopalysmen att krig jordskalv hungersnöd, sedan avslutas den passagen, detta är början på födslovärkarna, eller födslovåndorna.
Födslovåndor – lidande måste föregå ingripandet
Det blir ingen förklaring här eller i uppen varför lidandet måste föregå guds ingripande. Den enda förklaring man får är den här att det är som födslovåndor, precis som när en kvinna föder bra så är det jobbigt men det är värt för att det kommer bra på slutet. Ingen förklaring varför.
I johannes 16:21 så finns det här med en kvinna inte tänker på sin smärta efteråt.

Sedan fortsätter den almänna lidandet som mänskligheten ska råka ut för, det blir specifikt i verserna 13:9-13 det handlar om deras eget lidande. Det är på grund av de missionernar som de kommer att lida. Där är det avslutande budskapet det är ju att ni ska bli hatade av alla för mitt namn skull, men den som håller ut till slutet ska bli räddad.
Man kan tänka sig att just den passagen blir väldigt viktig för församlinganra runt 70 80 90 där de börjar bli uteslutna ur synagogor och förföljda därför konflikten gentemot andra grenar av judendomen blir mer tydlig.
Sedan kommer det kryptiska, vers 14, när ni ser vanhelgande skändligheten, må den som läser fatta rätt, då ska de som bor i judeen fly upp i bergen. Båda är en referens tillbaka till dan boken, det tycker mattues skriva ut. Han skriver ut att det står i daniel. Och lukas han ändrar den versen så att han skriver rakt ut vad det hadnlar, när ni ser jerusalem omringat av härar, han referar tydligt till år 70. markus är vag, matteus är tydligare och luk är jättetydlig.
Den här i versen är viktig kring datering av dem här evnagelierna, varför är de olika tydliga på den här versen.

Sedan så fortsätter han med lidanden som ska komma, här är han väldigt realistiskt, att det handlar om ammande barn eller gravid eller vinter, matt lägger till sabbath. Konkreta detaljer, om du är gravid ammande eller vinter så kommer de bli extra jobbigt. Det konkreta gör att det är svårt att tolka passagen på existentiellt sätt, det är konkret historiskt guds ingripande som förväntas, det referar nog till krisen runt år 70.
Eftersom det dröjde länge efter år 70 till kristus kom så vill man inte läsa det, men om man läser det historiskt.

......
man ska se människosonen komma med makt och härlighet ... från jordens gräns till himmelns gräns.
Det finns en förväntan att direkt efter skeenden ska detta hända ändå.
Det finns en del intressanta tillägg i matt, som är värda att notera faktiskt.

Om vi bläddrar fram till matt ev variant i matt 24. en sak som jag tycker är intressant som matt lägger till är 24:31, det är om människosonen ankomst, att solen ska förmörkas osv. Sedan han ska sända ut änglarna vid ljudet av en stor basun. Basunmotivet slår igenom i uppenbarelseboken här finns det ett apokalyptiskt bildspråk som är relaterat.
Det kan ha att göra med att matt skrevs ungefär under samma tid som uppenbarelseboken.
Ett annat intressant tillägg i matt det är verserna 37---- där handlar det om noa berättelsen gud räddar noa och låter alla andra gå under. Så blir det vid människosonens ankomst, två vid åkern en tas med en kvinna vid kvarnen tas med den andra blir kvar.
Han utgår väldigt tydligt från liknelsen med noah, och sen utifrån det så skriver han om visionen om hur man rycks upp.


Om vi återgår till mark och ser på avslutningen på hela synoptiska apokalypsen, här har han gått igenom tecknen, som är födslovåndorna som ska föregripa guds ingripande. Då kommer den själva moraliska poängen på slutet (jag vet inte om man ska kalla det moralisk poäng). Hela passagen avslutas med se till att ni håller vakna, det blir som när en person rest bort... håll er alltså vakna ni vet inte när husets herre kommer. Uppmaningen är att håla isg vakna och engagerade att stå ut och jobba på med missionernadet och lidandet i de svåra tiderna som den tidens kristna upplever. Det utmynnar mot en uppmaning.
Matteus han är den so går vidare efter det här och har fler texter om yttersta dagen, han har särmaterial i kap 25 som handlar om domen och dels om att det är viktigt att hålla sig vaken. Liknelsen om 10 brudtärnorna, det fortsätter på håll er vakna, sedan talenteran som handlar att förvalta uppdraget när man väntar. Sedan så går det över till visionen om domen där dem som har gjort, det är en väldigt krävande text om människosonens dom i 25:31, den har princip budskapet den som låter bli att göra gott är dömd. Om man låter bli att göra gott så är man dömd. (alltså inte bara vara ond).
Nu tror jagi nte folk i matt församling tolkat det på hårdaste sättet, men poängen med domsberättelsen är att påpeka att göra gott mot dessa mina minsta. Vilka de är, att hälsa på i fängelse har varit föremål för diskussion. Vissa menar att det är alla människor, för de har universiell etik, men vissa menar att i först och främst är församlingen. Någon har föreslagit att det är kringvandrande karismatiker, tar man hand om kringvandrande karismatikerna det är dem som råkar mest illa ut det är de som behöver hjälpen som skrivs. Att det är specifikt mot dem det är en tolkning som kanske är lite väl spekulativ, men ni kan vet att det finns tolkning av de som är viktigast att ta hand om.

Matt verkar ha vänt sig itll församling där det finns bofasta kristna och kringvandrande karismatiker, det finns arbetsfördeling att bofasta ska ta hand om karismatiker. De som tar emot mina minsta som är karismatikerna de får samma lön som de kringvnadrande har haft, man får ta del av deras prestation. Det är det som ligger bakom att i matt 25, att det går att tolka mina minsta att det allra mest handlar om att göra goda gärningar till kringvandrade karismatikerna.

Rast


Bibeln idag
Vi har hållt oss mest på ett historiskt plan, även om vi har glidit runt och diskuterat texternas relevans idag. Till en börja så spelar där bibeln en viktig roll, det är viktigt i de sammanhangen vi kan bli agiterade. Den som kyrkan tillber är inte bibeln det är gud. Det är viktigt att komma ihåg, det finns vissa typer av trosformuleringar. Där som paragraf 1 när man ska beskriva kyrkans tro börjar diskutera synen på bibeln. Då blir fokuset fel, det viktiga i sammanahnget att kyrkan använder bibeln för at förstå Gud. Texten är ett vittne om det vi tror på.
Bibeln är ju självklart en fantastiskt text, men sen finns det mycket som är problematiskt. Jag brukar dela upp problemen i 3 kat.
Enklaste är
Självmotsägelser.
Det går att göra långa listor av självmotsägelser, en del har gjort tappra försök att styra upp det. Det brukar bara bli fel fokus då. Som när man försöker få ihop berättelsen i apg om hur judas dör. 1.18 inälvorna rann ut, i matt 27 så står det att han hängde sig. Det tar jag som ett ex som försöker gå ihop. Då är det så att han hängde sig så gick repet av och så ramla han på en sten och så sprack han. Men fokus blir där att rädda passagen mot självmotsägelser, alla de som inte är inne i paradigmet tycker det ser clowingt ut. Vilket leder till en bibeltextutläggning som får fel fokus. Jag tycker det är enklarare att det finns motsägelser men vi behöver inte fokusera på dem.
Historiska fel.
De anger fel kungar, de anger fel tider. Man skulle säga naturvetenskapliga fel, att senapskornet är världens minsta frö. Sakfel, det behöver man inte lägga ner så mycket möda att gå runt. Det som jag ser som intressantaste problemet med bibeln, det finns
Saker som är oförsvarbart ur Kristen synvinkel
Man kan ta passager där gud bestraffar saker på opropotionellt sätt när han dödar 42 barn med en björn. Vissa klostertrad har en konsturktiv sätt, de har tolkat det som metaforer för destruktiva böjelser, som man ska krossa redan i sin ilinda (appropå döda babylonska barn mot klippor). En del saker beror på tradition man är ifrån beroende om man ser det osm oförsvartbart eller inte. Från andra blir det fullständigt rimligt.
Slavmotståndet är ett bra ex, den ena säger, om man är slav ska man inte försöka bli fri (paulus). Han säge raldrig att det är fel med slaveri, det finns lagar i gt som jesus inte gör upp med. Andra sidan, jo men det finns vissa högre principer, att alla är lika värda inför kristus och kärleksbudet som om man resonerar kring det här leder till att slaveri är fel. En tolkningsprocess som fokuserar antingen fokus på bibelpassager, eller fokus på bakomliggande principer. I det här fallet med slaveri så är vi rörande överens om att bkaomiggande principerna och att de bakomliggande principer gör att vi måste kritisera vissa bibelpassager, för att bibeln som helhet säger annorlunda. Det är inte många som vill försvara slaveri idag.
Min poäng är inte att alla ska tycka som jag på slutet, min poäng är hur man kan jobba hermenutiskt med bibeln. Vi kan ta ett problem som har varit ett problemområde under 1900 talet är familjeetik. Hur ska vi tolka med familjeetik. Slaveri är ett fall av familjeetik, för att slaveri var en del av hushållet. Det finns 2 sätt att resonera kring etik i NT, det ena sättet är kärleksetik. Det andra sättet är naturlighetsetik. Det som rä viktigt att se är hur de strider mot varandra ibland, det jesus gör när han kritiserar vissa lagar vissa uttolkningar av GT, är att han låter kärleksetiken gå före. Sabbathen är med skapelsen gud vilar på sabbaten, men jesus tolkar den i den mån det finns motsättning mellan etikerna ås måste kärleksetiken gå före. Vi kan gå till att kvinnan inte få ha kort hår, säger oss inte redan naturen. Hårlängd anses vara skapelsegivet, poängen med berättelsen att man använder sig av naturlighetsetik skapelseordningenf ör att argumentera kring hårlängd. Vi tycke ratt det verkar vara en godtycklig kulturkonvention. Det rä ingen som orkar tjafsa om hårlängd längre. Om vi går vidare till en känsligare fråga är homosexuallitet, jesus säger inge tom frågan. Paulus har en del att säga i rom 1, när paulus arugemnterar för homo är fel använder han sig av naturlighetsetik, att det är mot skapelseordningen att de tär fel att utföra homosexuella handlingar. De är guds straff att de gjort andra saker, som de gör det här. I modern kontext har det blivit allt tydligare, hur kärlekslöst skapelseordningstänkandet har blivit mot homosexuella människor, det finns dem som menar att kärleksetiken, att de skadar inte varandra de har meningsfulla relationer tillsammans. Utifrån kärleksetiken blir det rätt att homosexualitet så är det rätt. Men utifrån skapelseordningen så kan man peka på passagerna, att det är mot skapelseordningen, det är åter igen frågan ska vi låta kärleksetiken väga tyngre än andra etiksa principen eller ska vi i det här fallet. Naturlighetsetiken anse att den väger tyngre. Jag tycker att det är kärleksfullt mot homosexuella att de inte får leva tillsammans.